Extra ändringsbudget för 2022 – Åtgärder för att stärka rikets militära försvar och kompensation till hushållen för höga elpriser

Debatt om förslag 7 april 2022
Hoppa över anförandelistan

Anförandelista

  1. Hoppa till i videospelarenÅsa Westlund (S)
  2. Hoppa till i videospelarenMartin Ådahl (C)
  3. Hoppa till i videospelarenAnnika Hirvonen (MP)
  4. Hoppa till i videospelarenElisabeth Svantesson (M)
  5. Hoppa till i videospelarenMartin Ådahl (C)
  6. Hoppa till i videospelarenElisabeth Svantesson (M)
  7. Hoppa till i videospelarenMartin Ådahl (C)
  8. Hoppa till i videospelarenElisabeth Svantesson (M)
  9. Hoppa till i videospelarenÅsa Westlund (S)
  10. Hoppa till i videospelarenElisabeth Svantesson (M)
  11. Hoppa till i videospelarenÅsa Westlund (S)
  12. Hoppa till i videospelarenElisabeth Svantesson (M)
  13. Hoppa till i videospelarenAnnika Hirvonen (MP)
  14. Hoppa till i videospelarenElisabeth Svantesson (M)
  15. Hoppa till i videospelarenAnnika Hirvonen (MP)
  16. Hoppa till i videospelarenElisabeth Svantesson (M)
  17. Hoppa till i videospelarenCharlotte Quensel (SD)
  18. Hoppa till i videospelarenMartin Ådahl (C)
  19. Hoppa till i videospelarenCharlotte Quensel (SD)
  20. Hoppa till i videospelarenMartin Ådahl (C)
  21. Hoppa till i videospelarenCharlotte Quensel (SD)
  22. Hoppa till i videospelarenÅsa Westlund (S)
  23. Hoppa till i videospelarenCharlotte Quensel (SD)
  24. Hoppa till i videospelarenÅsa Westlund (S)
  25. Hoppa till i videospelarenCharlotte Quensel (SD)
  26. Hoppa till i videospelarenAli Esbati (V)
  27. Hoppa till i videospelarenAnnika Hirvonen (MP)
  28. Hoppa till i videospelarenAli Esbati (V)
  29. Hoppa till i videospelarenAnnika Hirvonen (MP)
  30. Hoppa till i videospelarenAli Esbati (V)
  31. Hoppa till i videospelarenMartin Ådahl (C)
  32. Hoppa till i videospelarenAli Esbati (V)
  33. Hoppa till i videospelarenMartin Ådahl (C)
  34. Hoppa till i videospelarenAli Esbati (V)
  35. Hoppa till i videospelarenJakob Forssmed (KD)
  36. Hoppa till i videospelarenMats Persson (L)
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 36

Anf. 1 Åsa Westlund (S)

Herr talman! Den extra ändringsbudget som vi nu debatterar är föranledd av Rysslands invasion av Ukraina.

Jag tänkte börja med att parafrasera Olof Palme: Man bör kalla saker och ting vid deras rätta namn, och det som nu pågår i Ukraina är en form av tortyr. Det man gör är att plåga människor, plåga en nation för att förödmjuka den, tvinga den till underkastelse inför maktspråk, och därför är bombningarna ett illdåd. Och av det har vi många exempel i historien: Oradour, Lidice, Babij Jar, Treblinka, Srebrenica. Där har våldet triumferat. Men eftervärldens dom har fallit hård över dem som har burit ansvaret. Tyvärr ser vi ut att behöva foga ytterligare städer till listan av städer som för alltid förknippas med illdåd: Butja, mars 2022.

Ansvariga måste förstås ställas till svars för de allvarliga krigsförbrytelser som nu sker. Vårt budskap till alla och envar måste vara att vi ser, vi kommer inte att glömma och vi kommer att ställa er till svars för det ni nu gör.

(Applåder)

Samtidigt ska vi givetvis fortsätta att stötta Ukraina, driva på för ytterligare sanktioner mot Ryssland och stärka Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Extra ändringsbudget för 2022 - Åtgärder för att stärka rikets militära försvar och kompensation till hushållen för höga elpriser

Herr talman! Betänkandet som vi nu debatterar innehåller regeringens förslag till extra ändringsbudget för att stärka Sveriges militära förmåga och kompensera hushållen för höga elpriser till följd av Rysslands invasion. Förslaget innebär ökade utgifter med 2,9 miljarder kronor under 2022.

För att stärka Sveriges försvarsförmåga föreslås en förstärkning av försvarsutgifterna med 2 miljarder kronor i år. Det är mycket pengar, men den riktigt stora ökningen ligger i att vi ökar de kommande försvarsutgifterna. Här ger vi beställningsbemyndiganden som redan nu innebär en ökning av försvarsutgifterna med totalt 30,9 miljarder kronor mellan 2023 och 2030.

För att kompensera hushåll som drabbats av höga elpriser föreslås en förlängning av den elpriskompensation som beslutades den 24 februari. Stödet kommer att gå till hushåll i södra och mellersta Sverige, elprisområden 3 och 4, och träffa alla som hade en elförbrukning på 400 kilowatt-timmar eller mer under mars månad. Kompensationen ges efter förbrukning med lägst 100 kronor och högst 1 000 kronor. Kostnaden för förslaget beräknas till totalt 920 miljoner kronor.

Herr talman! Betänkandet innehåller också utskottsmajoritetens förslag till åtgärder för att sänka priserna på bensin och diesel.

Den ryska invasionen av Ukraina har lett till att världsmarknadspriset på olja ökat, vilket i sin tur har orsakat exceptionellt höga priser på drivmedel i Sverige. Vanligt folk har drabbats mycket hårt.

Därför presenterade den socialdemokratiska regeringen ett omfattande åtgärdspaket för att möta effekterna för hushållen på både kort och lång sikt. I regeringens åtgärdspaket ingår bland annat ett förslag om tillfälligt sänkt energiskatt på bensin och diesel till EU:s miniminivå. Det är en kraftfull och genomförbar åtgärd som det också finns bred enighet om i utskottet.

Men utskottsmajoritetens förslag innehåller också annat som är svårare att genomföra. Ett av förslagen har dessutom en väldigt osäker effekt.

Ett förslag är att begära undantag i EU för att helt kunna slopa energiskatten på bensin och diesel, något som i dag skulle strida mot EU:s energiskattedirektiv.

Regeringens bedömning är att det blir svårt att få igenom detta på EU-nivå. Att ändra i direktivet kräver full enighet bland medlemsländerna - en i grunden viktig princip som Sverige traditionellt håller hårt i. Regeringen har ändå drivit på för att komma fram i denna fråga. Inte minst har statsministern själv lyft upp frågan på Europeiska rådet, men utan att få gehör.

Detta kan förstås ändras, men för oss är det viktiga att stötta hushållen. Därför är det angeläget att hushållen får tydliga besked. Kommer riksdagens övriga partier att stödja vårt förslag att stötta hushållens höga drivmedelskostnader med 1 000-1 500 kronor per bil, eller blir det inga pengar alls om EU:s 27 medlemsländer inte kan komma överens? Det här är ett besked som hårt pressade hushåll behöver få, och de förväntar sig nog att få det i dagens debatt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Extra ändringsbudget för 2022 - Åtgärder för att stärka rikets militära försvar och kompensation till hushållen för höga elpriser

Från oss socialdemokrater är beskedet tydligt: Det viktiga är att hushållen får stöd, inte hur stödet utformas. Därför har vi presenterat förslag som vi vet går att genomföra utan godkännanden från övriga 26 EU-medlemsländer.

I regeringens åtgärdspaket finns också förslag om att nivåerna för reduktionsplikten ska frysas för 2023 på 2022 års nivåer. Utskottsmajoriteten vill dock se en minskning av nivåerna redan i år - en åtgärd som inte nödvändigtvis leder till lägre priser men riskerar att skada långsiktigheten för biodrivmedelsproducenterna.

Avslutningsvis föreslår utskottsmajoriteten att regeringen ska utreda ett system för att föra över risken för prischocker på bränsle från hushåll och företag till staten.

Det är faktiskt ett häpnadsväckande förslag från partier som säger sig se fördelarna med marknadsekonomi. Det är liksom inte en slump att den typen av åtgärder brukar följas av varubrist och ransonering.

Ett sådant förslag skulle i praktiken innebära prisregleringar eller subventioner som sätter prissignalerna på marknaden ur spel. Det innebär en risk för allvarliga ekonomiska konsekvenser som snedvriden konkurrens, brist på varor och ytterst en dämpning av investeringar och tillväxt.

För staten skulle det innebära stora fluktuationer i offentliga utgifter, som blir starkt beroende av prissättningen på olja på den internationella marknaden.

Detta går faktiskt emot den grundläggande principen att offentliga åtaganden ska prioriteras mot varandra för att skapa största möjliga nytta för vårt samhälle.

Det betyder förmodligen också att stora belopp från svenska skattebetalare direkt eller indirekt kommer att användas för att stödja oljebolag utomlands - en del av dem dessutom i Ryssland.

Det här är inte seriös politik.

Herr talman! Rysslands invasion av Ukraina drabbar givetvis först och främst den ukrainska befolkningen. Men kriget får effekter också i Europa och i Sverige, och vi möter förstås bäst denna svåra situation och tid tillsammans genom att stötta dem som drabbas värst.

Samtidigt står vi inför stora ekonomiska osäkerheter. Inte minst riskerar de höga energipriserna att sprida sig till andra delar av ekonomin och leda till högre inflation. Svensk ekonomi är fortfarande stark. Men vi i denna sal har ett stort ansvar, och det finns anledning att vara försiktig. Åtgärderna mot de höga energipriserna måste vara välriktade och väl genomtänkta. Annars riskerar vi att spä på inflationen ytterligare.

Vi måste också komma ihåg att ingen stat kommer att kunna kompensera sina invånare fullt ut för alla de konsekvenser som kriget innebär.

Herr talman! Kriget har inte gjort att klimatfrågan tappat sin betydelse. Klimathotet finns kvar, och det är ett av skälen till att våra förslag på åtgärder inte enbart fokuserar på att sänka priset på drivmedel och därmed låsa fast oss i fossilberoende. I stället vill vi vid sidan av vårt förslag om en tusenlapp till hushåll med bil också stötta de hushåll som har små ekonomiska marginaler och därför drabbas hårdast genom till exempel höjt bostadsbidrag för barnfamiljer och ett garantitillägg för landets sämst ställda pensionärer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Extra ändringsbudget för 2022 - Åtgärder för att stärka rikets militära försvar och kompensation till hushållen för höga elpriser

Herr talman! Jag vill yrka bifall till propositionen och avslag på den punkt i betänkandet som handlar om att man överför risken för höga priser till staten. Jag vet inte vilket nummer det är, men det går säkert att reda ut.

(Applåder)

(TALMANNEN: Det är alltså bifallsyrkande gällande reservation 4 av Åsa Westlund med flera, S, C, MP.)


Anf. 2 Martin Ådahl (C)

Herr talman! Det är svårt att inte sätta det vi nu diskuterar - en blandning av viktiga förslag - i det perspektiv som vi alla drabbas av, ibland personligen, ibland via medierna, när det gäller den existentiella kamp för frihet som Ukrainas folk nu genomgår. Ytterst måste vi i detta läge tänka på vad vi gör för de mest utsatta - vad vi gör för Ukrainas folk, herr talman - som kämpar för våra ideal och ibland offrar allt de har för att försvara vår frihet.

Det är inte debattens ämne, men jag vill nämna det igen: Sanktionerna måste skärpas. Gasen måste stoppas. Mer vapen måste skickas. Och vi måste alla i detta läge lära oss att prioritera.

När det gäller den extra ändringsbudgeten är mitt parti mycket stolt över att stå bakom de föreslagna tillskotten av medel och ökade beställningsbemyndiganden för att stärka Sveriges försvar, för att stärka förmågan på Gotland, för att anställa fler och för att anskaffa mer ammunition och drivmedel. Allt detta måste öka dramatiskt nu när vi till slut, så som vi i vårt parti länge har önskat, slår in på vägen mot 2 procent av bnp till försvarsutgifter, för att möta de behov som vi har i dag. Som Thorbjörn Fälldin sa: Nu handlar det om att hålla gränsen, i detta nya säkerhetspolitiska läge. Vi börjar göra det nu, men mycket mer måste göras.

Detta är den svenska statens kärna, tillsammans med välfärdens kärna - vård, omsorg och skola - och åtgärderna för att få igång motorn i svensk ekonomi igen och få tillbaka de jobb som vi har förlorat, få ned arbetslösheten och säkra svensk livsmedelsförsörjning. Detta är grunduppdrag som vi måste prioritera i detta läge.

Jag fick ett brev i min brevlåda där det stod: "Du kommer att få elprisstöd på grund av vinterns höga elpriser. Du får 4 800 kronor i elprisstöd." Detta får jag och vårt hushåll. Det är inte bra. Jag tror att alla som tittar nu kan googla fram vad en riksdagsledamot tjänar, och alla vi här inne vet det också. Vi som sitter i riksdagen behöver inte 4 800 kronor i elprisstöd.

Bara så att det står helt klart: Vi var helt för och stoppade inte regeringens förslag, som fick stöd i finansutskottet, om att ge ett stöd till hushåll som fått extrema elräkningar. Men vi hade verkligen önskat att man hade kunnat enas om en modell som riktar sig mot de höga skatterna på el och som var ett realistiskt förslag, inte som det som lades på bordet. Vi hade kanske också önskat att det hade riktat sig mot dem som har de minsta marginalerna och inte så som det nu blev.

Man kan inte alltid få som man vill i riksdagen, och då det är bättre att det sker något alls. Men återigen: Vi måste lära oss att prioritera när vi gör detta. Vi vet att det är de hundratusentals hushållen i Sverige som är beroende av direktverkande el som får de högsta elräkningarna, och när vi nu lägger miljarder på att kompensera hade det varit fint om något också hade lagts på att erbjuda dem att byta till värmepumpar och göra energibesparingar så att de kan få ned sina räkningar långsiktigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Extra ändringsbudget för 2022 - Åtgärder för att stärka rikets militära försvar och kompensation till hushållen för höga elpriser

Detsamma gäller bränsle. Vi har nu en extrem situation, herr talman, i samband med Rysslands illegala invasion av Ukraina. Bränslepriserna rusar, och hushållen har inte haft en chans att anpassa sig, i synnerhet inte de som är beroende av bilen på landsbygden. Självfallet måste vi lösa denna situation. Vi önskar, precis som majoriteten här, att vi med kraft hade kunnat driva på för ett undantag från miniminivån i EU:s energiskattedirektiv under en tillfällig period, åtminstone fem månader, så att vi kan få ned skatten på diesel och bensin.

Vi önskar att man även hade tänkt lite långsiktigare. Vi måste nu öka vårt energioberoende, och vi måste öka produktionen av inhemsk grön energi. Då hade vi önskat att vi hade kunnat få ett mer långsiktigt undantag från EU:s energiskattedirektiv för att ta bort skatten helt på inblandat biodrivmedel i olika former.

Jag yrkar bifall till vår ena reservation. Vi avvisar förslaget om att halvera eller stoppa reduktionsplikten, som det kallas, alltså inblandningen av biodrivmedel. Det finns många anledningar till det. Vi vill verkligen göra allt som är både realistiskt och klokt och som går att genomföra för att minska priset vid pump, men det förslag som har legat på bordet var orealistiskt att genomföra i praktiken då bolagen redan har gjort den inblandning av biodrivmedel som är bestämd för i år.

Det är också mycket tveksamt om man med prissamarbeten mellan producenterna av biodrivmedel, så som föreslås, kan få ned priset. Normalt sett, när bensinbolag och drivmedelsbolag samarbetar i Sverige, brukar de tyvärr driva upp priset. Man ser ofta hur de höjer och sänker samtidigt på ett sätt som tyvärr ibland sätter en del av konkurrensen i en lite tveksam dager. Att stärka detta samarbete är inte alls bra.

Vi har alltså en situation där vi inte kan göra detta praktiskt och minska inblandningen av biodrivmedel. Dessutom är dieseln så pass dyr nu att om man ersätter inblandningen av biodrivmedel och i stället sätter till diesel där prisskillnaden är så liten blir effekten på priset inte blir särskilt stor.

Framför allt sågar vi av den gren som vi sitter på. Den långsiktiga produktion av inhemskt biodrivmedel som precis håller på att växa fram och där det nu meddelas att miljardinvesteringar läggs på is hotas att stoppas av det faktum att vi vill skära ned inblandningen av biodrivmedel. Då kommer det att fortsätta som det har gjort hittills - att nästan allting importeras och att den inhemska produktion som vi på andra sätt vill stödja inte blir av.

Däremot ska vi vara noggranna med reduktionsplikten på den kontrollstation som kommer att utvärdera. Vi har sagt att vi tycker att det är viktigt att pausa reduktionsplikten, herr talman, under nästa år i väntan på att vi kan gå vidare, men vi ska inte ta bort den.

Slutligen måste jag tyvärr även säga något om vår reservation mot förslaget om prisreglering av drivmedel. Det är mycket märkligt att stå här i kammaren och argumentera emot ett förslag från partier som kallas borgerliga och som är för marknadsekonomi, där det så uttryckligt talas om att staten ska ta över prissättningen för drivmedel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Extra ändringsbudget för 2022 - Åtgärder för att stärka rikets militära försvar och kompensation till hushållen för höga elpriser

Nu är det, som Tegnér hade sagt, både dunkelt skrivet och dunkelt sagt, och vi får olika besked från olika delar av oppositionen. Vänsterpartiet säger en sak om utredningen och Moderaterna en annan, men i botten handlar förslaget om en prisreglering för drivmedel. En sådan planekonomisk prismodell har prövats i många ekonomier och i många tider, varenda gång med ett förödande resultat, i synnerhet för de mest utsatta.

Det blir i slutändan skattebetalarna som tar över och står för bensinbolagens prismarginaler. Det blir köer. I slutändan kanske det också blir ransonering. Vi har levande exempel på oljeproducenter som Venezuela som visar hur illa det slutar när man börjar utreda regleringar av prissättning på drivmedel.

Jag ska summera. Det är många viktiga förslag. Låt oss göra dem här och nu för försvaret, för att hjälpa svensk landsbygd i den situation som man har just nu med drivmedel och för att hjälpa även svenska hushåll som har drabbats. Men låt oss också kunna tänka längre, vara långsiktiga, och inte låta det kortsiktiga ta över det helt centrala långsiktiga perspektivet när vi befinner oss i detta nya säkerhetspolitiska läge.

(Applåder)


Anf. 3 Annika Hirvonen (MP)

Herr talman! Krigets fasor och bilderna på vad Putins arméer har gjort mot oskyldiga fyller nyhetsflödet. Det är förfärliga bilder och berättelser som för alltid kommer att finnas på våra näthinnor. Det är brott som begås som måste sonas och som inte får glömmas.

Säkerhetsläget i Europa är helt förändrat i och med Putins invasion av Ukraina, och vår del av världen kommer inte att vara densamma som innan detta hände. Därför behöver Sverige nu stärka sitt försvar snabbare än vi såg innan invasionen, och vi står från Miljöpartiets sida bakom det som nu görs.

Vi ser också att stora satsningar måste göras på det civila försvaret, och vi är väldigt glada över att vi också fick regeringens och de andra partiernas gehör för att göra mer också där.

Förutom att stärka oss själva måste vi stoppa Putin. Vi måste använda alla till buds stående medel med skärpta sanktioner där de spelar roll. Om inte Putin var beroende av att vi köper hans olja och gas hade han redan strypt exporten på samma sätt som han trixade med gasleveranserna för att höja elpriserna i Europa. Att Putin behöver de pengar som vi varje dag betalar för hans fossila drivmedel bevisar att det är där som det skulle göra skillnad om vi satte in sanktioner. Att då i stället fortsätta att köpa hans olja och gas och fylla hans krigskassa med mer och mer pengar och dessutom, som denna kammare nu vill, sänka priset på ryskt drivmedel i Sverige går inte ihop. Men det är det som detta förslag som nu ligger på riksdagens bord innebär.

Herr talman! Häromdagen fick vi en ny rapport från FN:s klimatpanel IPCC. Det är det FN-organ som är satt att sammanfatta och bedöma vetenskapen relaterad till den globala uppvärmningen. Och deras budskap är kristallklart: Läget är akut, och utsläppen fortsätter att öka. Det är ohållbart. Vi befinner oss i ett klimatnödläge. Nu måste utsläppen minska drastiskt, och tiden är knapp. Vi har inte många år på oss.

Just samma vecka som denna rapport släpptes, och läget ännu en gång konstaterats vara akut, står vi här med dagens förslag. Det är inte, som man kanske skulle kunna tro, förslag om drastiska åtgärder för att få ned utsläppen snabbt. Nej, i stället är det förslag, som alla riksdagspartier utom Miljöpartiet har ställt sig bakom, om att sänka priset på utsläpp av just de föroreningar som vi måste minska om vi ska klara av att stoppa denna skenande klimatkris. Hur är det möjligt?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Extra ändringsbudget för 2022 - Åtgärder för att stärka rikets militära försvar och kompensation till hushållen för höga elpriser

Den enda förklaring som jag kan se är att inget annat parti egentligen bryr sig om klimatfrågan - inte när det gäller. De går från att förneka klimatförändringarna till att tycka att de ska lösas av någon annan, någon annan gång och någon annanstans. Men då kommer det inte att ske. Vi måste få ned också våra egna utsläpp. Ingen annan kommer att minska dem åt oss.

Sverige har också bra förutsättningar att göra det. Möjligheterna finns. Vi har mycket kust för att bygga ut havsbaserad vindkraft. Vi har möjligheter att få mer solkraft från alla Sveriges tak och biobränsle på allt från restprodukter i jord- och skogsbruket till matavfall med mera. Vi behöver bara sätta igång. Tryck på startknappen för de 71 terawattimmar vindkraft som Moderaterna har stoppat runt om i Sveriges kommuner, och gör det nu så att vi kan konkurrera ut den ryska energin också i Europa! Det handlar om energisolidaritet och klimatomställning. Allt detta blir svårare och mindre konkurrenskraftigt om partierna i Sveriges riksdag i stället för att tävla om att bli kvitt Putins olja och gas tävlar om att sänka priserna på dem vid pump. Det är en kostsam politik.

Att inte agera mot klimatförändringarna kommer att kosta oändligt mycket mer, både i pengar och i mänskligt lidande. Vi ser torka med förlorade skördar eller stora bränder som följd, kraftiga regn som slår ned och dödar både djur och växter samt översvämningar som sveper med sig människor, hus, vägar och förstör allt i sin väg. Vi har sett det i Afrika söder om Sahara i många år nu. Och vi ser det i Kalifornien och runt om i Europa, inte minst i Tyskland förra sommaren. Det kanske de andra partierna helst vill glömma i dag. Men detta försvinner inte för att en svensk riksdagsmajoritet sticker huvudet i sanden.

Herr talman! Ska de svenska hushållen inte få hjälp att klara de skenande utgifterna för elen, de nödvändiga transporterna och maten? Jo, det tycker vi i Miljöpartiet är självklart. Därför har vi också föreslagit ett eget kraftfullt paket som stöd. Detta paket riktar sig faktiskt till de hushåll som har det allra svårast att klara de stigande priserna. Det ger också valfrihet i hur de vill använda pengarna bäst. Det är inte bara bidrag till dem som använder de mest ohållbara bränslena.

I vårt förslag ligger mer pengar till dem som bor i glesbygd, både som ett engångsbidrag och som sänkt skatt. Det skulle ge upp till 4 000 kronor mer per person och år.

Vi föreslår tillfälligt halverad moms på livsmedel under sex månader, eftersom priserna på mat kommer att öka mycket framöver. Halverad moms motverkar ökade utgifter som många hushåll kommer att ha.

Vi vill också ha riktade stöd till kollektivtrafiken, högre elbilsbonus till dem på landsbygden men också mer till dem som har de allra minsta marginalerna - studenter och pensionärer som lever på existensminimum.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Extra ändringsbudget för 2022 - Åtgärder för att stärka rikets militära försvar och kompensation till hushållen för höga elpriser

Detta är ett kraftfullt paket som skulle ge mer trygghet och frihet för alla, också för ekonomin för er som är oroliga nu i dessa tider. Men detta säger alltså både regeringen och alla övriga riksdagspartier nej till.

Jag hoppas verkligen att vi snart ser en annan inriktning på politiken för klimatet. Klimatförändringarna är vårt största säkerhetspolitiska hot utöver det krig som nu förs. IPCC-rapporten konstaterar att det går att hejda de skenande klimatförändringarna om vi vill, men då måste vi agera tillsammans nu. Att Sverige i stället väljer att uppmuntra utsläpp och dessutom sänker priset även på Putins olja är rent ut sagt under all kritik. Vi måste göra mer, inte mindre.

Herr talman! Jag yrkar bifall till våra reservationer 1, 2, 3 och 4.


Anf. 4 Elisabeth Svantesson (M)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet.

Är det någonting vi blivit påminda om de senaste åren men som blivit smärtsamt tydligt de senaste månaderna är det att vi inte kan ta någonting för givet - inte minst vad gäller fred och frihet i vårt närområde. Sedan Rysslands invasion av Ukraina befinner vi oss i ett helt nytt läge i Sverige, i Europa och i världen.

I dagarna har vi alla sett fruktansvärda bilder på massgravar i ukrainska städer där ryska trupper nyligen dragit fram. En bild som särskilt etsat sig fast på min näthinna är bilden på en hand som sticker upp ur sand och smuts, en hand som nyss greppat om nyckelknippan till ett hem som nu sannolikt är förstört av ryska trupper.

Herr talman! Putin ska ställas till svars för sina handlingar. Och vi i Sverige ska ge allt stöd vi kan till Ukraina, för Ukrainas sak är också vår.

Det som händer nu påminner oss också om en stats allra viktigaste uppgift: att skydda sina medborgare från yttre hot vid landets gränser men också se till att man som medborgare kan känna sig trygg inom landets gränser.

Det är därför, herr talman, som Sverige behöver anpassa sin beredskap för en ny tid, en osäker tid, som kräver handlingskraft. Försvaret måste vara starkt och väl rustat för den nya verklighet som vi lever i.

Det är därför vår försvarsförmåga behöver börja stärkas redan i år. Det land som inte kan försvara sig kan vilken dag som helst förlora sin frihet. Och tryggheten och friheten måste få kosta. Att investera i frihet och trygghet kan aldrig kompromissas bort. Den som vill angripa Sverige, som ens tänker den tanken, ska veta att på den här sidan av Östersjön kommer den att möta ett starkt försvar.

Säkerhetsläget kräver förstärkningar av försvaret på både kort och lång sikt. Därför är jag väldigt glad att alla riksdagens partier nu samlas kring tillskott till försvaret redan under det här året. Det är en viktig signal, och det är en styrka för oss som parlament.

Faktum är dock att om Moderaterna och delar av den övriga oppositionen inte drivit på i frågan hade det inte blivit några nya extra pengar. När Moderaterna väckte frågan om att kalla in Försvarsberedningen ville regeringen inte göra det, och när regeringen blev pressad att kalla in den var utgångspunkten att det bara skulle handla om att tidigarelägga redan beslutade åtgärder och inte skjuta till nya medel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Extra ändringsbudget för 2022 - Åtgärder för att stärka rikets militära försvar och kompensation till hushållen för höga elpriser

Nu ser vi ändå en enig riksdag. Efter segdragna förhandlingar där vi från början sa att vi behöver se 3 miljarder kom vi fram till 2,8 miljarder, som vi fattar beslut om här i dag. Jag är glad, uppriktigt glad, att vi kunnat enas om detta.

Det är också viktigt, herr talman, att satsningarna på försvaret fortsätter. Vi moderater vill se att målet om 2 procent av bnp uppnås redan 2025. Vi har inte tid att vänta 10, 15 år på att fortsätta stärka det svenska försvaret.

Det kanske är att säga det uppenbara, men jag vill ändå ha det sagt: Socialdemokraterna pratar om att fortsätta satsa på statens kärnområde, nämligen försvaret. Då behövs det ingen ny beredskapsskatt. Det handlar om 30 miljarder. Att belasta svenska hushåll med 30 miljarder i en tid när många redan går på knäna och upplever att djupa hål grävs i plånböckerna är inte vägen framåt.

På tal om att gröpa djupa hål i hushållens plånböcker kan jag konstatera att det har blivit dyrt att vara svensk - inte minst att vara svensk och beroende av bilen för att klara sin vardag, som väldigt många människor i vårt avlånga land är.

Men vet ni vad? Det är ingen naturlag. I mångt och mycket är det faktiskt resultatet av politiska beslut. Socialdemokraterna och Miljöpartiet har år efter år höjt skatten på bensin och diesel.

Och det är faktiskt inga Putinpriser vi pratar om. Det är Dambergpriser, eller Magdalena Anderssonpriser om man så vill. Redan innan kriget bröt ut hade Sverige nämligen världens högsta dieselpris, och nu ser vi nya rekordpriser efter Rysslands invasion av Ukraina.

Det är därför Moderaterna i samstämmighet med flera andra partier samlat majoritet för att få ned priset vid pump med 5 kronor.

Det här måste ske snabbt, för nuläget är verkligen inte hållbart. Vi har kommit till en punkt där människor säger upp sig från sina jobb för att pendlingen har blivit för dyr. Vi har kommit till en punkt där det inte längre alltid lönar sig för bönder att så inför sommarsäsongen. Vi har kommit till en punkt där taxiföretagare, som var hårt drabbade under pandemin, inte längre vet om de kommer att klara även den här krisen och där åkeriägare närmar sig konkurs.

Det här har bland annat lett till att tomatpriset var uppe i 80 kronor kilot för bara några veckor sedan - allt på grund av höga transportkostnader och på grund av dieselpriset.

Herr talman! Beslutet vi ska fatta i dag är ett beslut i tre steg.

Det första handlar om att sänka skatten från den 1 maj. Drivmedelsskatten sänks både därför att den budget som Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna lade på bordet i höstas och som nu gäller sänker den med 50 öre och dessutom därför att vi nu sänker priset till EU:s miniminivå. Detta ger en sänkning med 1 krona och 80 öre redan den 1 maj.

Det andra steget i beslutet handlar om att regeringen nu måste kliva ned från läktaren och börja vara aktiv i EU. Bara för att ha det sagt: att en statsminister nämner detta på ett möte i Europeiska rådet betyder inte att man är aktiv. Nu måste regeringen lämna in en ansökan till EU-kommissionen om att undantas från energiskattedirektivet. Det har man inte ens börjat med. Men det går. Många andra länder gör nu mycket tillsammans med kommissionen för att underlätta för sina länders hushåll. Det borde också Sveriges socialdemokratiska regering göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Extra ändringsbudget för 2022 - Åtgärder för att stärka rikets militära försvar och kompensation till hushållen för höga elpriser

Det tredje steget handlar om att regeringen får ett tydligt uppdrag att se över reduktionsplikten innevarande år. Det kan leda till en sänkning med ungefär 2 kronor vid pump. Det är bara Centerpartiet och Miljöpartiet som är mot detta beslut. Jag vill tacka er övriga för att ni ställer er bakom det. Jag vill särskilt tacka Vänsterpartiet, som har varit väldigt konstruktivt under hela den här processen.

Herr talman! Det är alltså ingen naturlag att priset på diesel och bensin är så här högt. Det går att göra något åt. Varför gör vi det? Jo, för att underlätta för människor i deras vardag, för alla de män och kvinnor runt om i Sverige som är helt beroende av bilen men också för alla de företag som har drabbats hårt när priset har stigit.

Slutligen, herr talman: Moderaterna kommer att fortsätta vara en blåslampa för att hålla tempot uppe i det här arbetet därför att priserna vid pump måste ned, och de måste ned med 5 kronor.

(Applåder)


Anf. 5 Martin Ådahl (C)

Herr talman! Jag håller med om det Elisabeth Svantesson har sagt, och det känns tråkigt att behöva begära replik. Jag håller med om vår gemensamma kamp för att stärka det svenska försvaret. Jag håller med om behovet av att kraftfullt sänka skatterna tillfälligt för att möta den nuvarande prischocken på bränsle. Jag håller också med om behovet av att hjälpa Sveriges bönder för att stärka svensk livsmedelsproduktion, vilket nämndes här och vilket vi jobbar med i alla sammanhang.

Anledningen till att jag begärde replik är det oerhört märkliga att Moderaterna har gjort upp med Vänsterpartiet om en utredning, som nu måste genomföras, om att reglera priset på bensin och diesel eller, som det uttrycks, om att överföra ansvaret från hushåll och företag till staten. Jag tror inte att Nicolás Maduro i Venezuela bättre hade kunnat uttrycka hur man gör när man låter planekonomin och staten ta över regleringen av priser där vi inte alls vill ha reglering eller ransonering eftersom det alltid leder till dåliga utfall.

Jag vill framför allt höra Moderaternas beskrivning av vad denna överföring av ansvar för priset på drivmedel från hushåll och företag till staten betyder. Det skulle vara intressant att veta vad Vänsterpartiet kommer att svara på motsvarande fråga.


Anf. 6 Elisabeth Svantesson (M)

Herr talman! Man är ju aldrig tvingad att ta replik om man inte vill, men det får Martin Ådahl så gärna göra.

Bara för att ha det sagt tror jag inte att så många som ser eller lyssnar på det här tänker att Moderaterna nu ska bli en del av Venezuelas planpolitik med köer till bensinmackar. Det faller ju på sin egen orimlighet.

Det kan uppstå en ny kris med en utbudschock, och man behöver titta på en modell. Jag ser att det finns en möjlighet att via skatten mycket snabbare än i den här krisen hantera en sådan. Det är det enkla svaret - ingenting annat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Extra ändringsbudget för 2022 - Åtgärder för att stärka rikets militära försvar och kompensation till hushållen för höga elpriser

Jag tycker att det är betydligt märkligare att Centerpartiet i dag tillsammans med Miljöpartiet reserverar sig i frågan om reduktionsplikten. Jag har till skillnad från Martin Ådahl samtalat med bränslebolagen om den här frågan. Det vi nu ska fatta beslut om innebär till exempel en lättnad för lantbruket på 800 miljoner kronor. Varför är man så emot att innevarande år dra ned lite på takten när det gäller reduktionsplikten för att underlätta för lantbrukare och för kvinnor och män runt om i Sverige, på landsbygden och runt storstäderna, som är beroende av sin bil? Det är många som är det.

Jag kan inte förstå det. Detta är ett konkret beslut; det andra handlar om en utredning för att se över en modell som underlättar. Varför röstar Centerpartiet i dag nej till det?


Anf. 7 Martin Ådahl (C)

Herr talman! Ibland är man tvungen att ta de här replikskiftena. Det är ju jättemärkligt. Elisabeth Svantesson pratar här om att vi kan sänka skatten igen om det blir nya kriser. Men det Moderaterna är överens med Vänsterpartiet om, som vi nu måste utreda, handlar om att överföra ansvaret för priserna på bensin och diesel från hushåll och företag till staten.

Jag vill fortfarande ha en förklaring. Vad betyder det här med att överföra ansvaret till staten? Det talar ju sitt ganska tydliga språk.

När det gäller reduktionsplikten undrar jag: Exakt vad har de lovat er? Har de lovat att de tillsammans ska sänka priset i år? Vi vet ju att kostnaderna för biodrivmedel och diesel är mycket likartade nu. Tar man bort biodrivmedlet förstör man framtiden för inhemsk biodrivmedelsproduktion i det här landet när Sveriges gröna näringar behöver producera eget drivmedel för Sveriges oberoende och för att inte öka beroendet av främmande makts produktion av fossila drivmedel. Sverige behöver minska det beroendet och producera mer eget.

Vad är det då drivmedelsbolagen har lovat er? Kostnaderna är ju mycket likartade för biodrivmedel och diesel i dag, med de höga dieselpriserna. Ska de ha något slags samarbete?

Jag förstår inte hur ni i den här diskussionen om reduktionsplikten lovar saker som ingen kan hålla och får löften som inte kan ges.

Det vi vet är detta: Tar vi bort inblandningen vinner vi mycket lite på priset men förlorar oerhört mycket när det gäller möjligheten till framtida svensk grön och inhemsk produktion av drivmedel.


Anf. 8 Elisabeth Svantesson (M)

Herr talman! Det vi gör just här i dag är att staten tar ett ansvar för att underlätta för hushållen. Med det beslut vi nu fattar kommer priset vid pump att bli lägre. Staten får minskade skatteintäkter. Det är att ta ansvar för en situation som helt har spårat ur för många människor runt om i Sverige. Det var det första.

Det andra, herr talman, gäller reduktionsplikten. Martin Ådahl får det att låta som att reduktionsplikten nu kommer att upphöra. De beslut som Martin Ådahls parti och andra partier har fattat, som Moderaterna från början var med på, har fått helt orimliga konsekvenser. Moderaterna tar ansvar och säger att det här måste ses över på sikt men att vi här och nu behöver göra någonting åt priset. Det är möjligt att göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Extra ändringsbudget för 2022 - Åtgärder för att stärka rikets militära försvar och kompensation till hushållen för höga elpriser

Utan att bli för teknisk, herr talman, vill jag säga att det är fullt möjligt att innevarande år se till att bolagen exempelvis skjuter en del av sina marginaler till nästa år. Att Martin Ådahl inte förstår detta är upp till honom, men det är fullt möjligt att göra.

Jag konstaterar att Centerpartiet inte vill röra reduktionsplikten innevarande år trots att den har fått helt orimliga konsekvenser för män, kvinnor, företagare, lantbrukare, åkeriägare och taxiägare runt om i landet.


Anf. 9 Åsa Westlund (S)

Herr talman! Moderaterna säger sig värna de hushåll som har det tufft nu när bränslepriserna har gått upp. Detta är ju välkommet och bra, men då krävs det också tydliga besked till hushållen. Vårt socialdemokratiska besked är att vi är öppna för olika förslag för att lösa den här situationen. Det viktiga är att hushållen får stöd i den här tuffa situationen, och därför är vi öppna både för att stödja Moderaternas förslag och för att gå vidare med vårt förslag.

Min fråga är förstås om ni i Moderaterna är lika öppna eller om det är att sänka skatten, snarare än hushållens situation, som egentligen är det viktiga här.

Om Moderaternas förslag om att sänka skatten ytterligare, som bland annat kräver godkännande från 26 andra EU-länder, inte visar sig genomförbart i närtid, är Moderaterna då beredda att stödja vårt förslag på stödpaket med bland annat upp till 1 500 kronor till hushåll med bil?


Anf. 10 Elisabeth Svantesson (M)

Herr talman! Tack, Åsa Westlund, för frågan!

Det intressanta här är ju vad vi har att ta ställning till. Till skillnad från Socialdemokraterna håller vi i Moderaterna inte bara pressträffar och pratar om att vända på varje sten, utan vi vänder på varje sten. Vi lägger också fram konkreta förslag här i riksdagen som hela kammaren i dag ska rösta om. Åsa Westlund stöder ju i stort dessa förslag, vilket jag uppskattar.

Men vi har ju inget förslag från regeringen på den här tusenlappen för bilen - det finns ju inget sådant förslag. Vi har ju ingenting att ta ställning till än. Vi får återkomma när vi ser om Socialdemokraterna lyckas få fram något förslag om stöd till alla bilägare.

Att döma av det jag har hört tycker jag inte att det är ett genomtänkt förslag, men låt oss se när det kommer. Det känns kanske mer rakt och rent att sänka skatten så att alla som är beroende av bilen får en lättnad.

Herr talman! Låt mig vara tydlig när det gäller diskussionen i Europa. Jag uppfattar nu, utifrån vad jag kan se i samband med detta betänkande, att Socialdemokraterna stöder det förslaget. Det är bra att veta att det krävs aktivitet och engagemang för Sveriges bästa om man ska vinna gehör i EU.

Det pågår nu en diskussion mellan många EU-länder tillsammans med kommissionen, och olika länder gör på olika sätt. Men för att över huvud taget föra den här frågan framåt måste man lämna in en skrivelse till kommissionen. Det har regeringen inte gjort. Därifrån kan man ta en diskussion - inte med statsministrarna, utan det handlar om Ekofin. Det är så det går till, men det steget har regeringen inte tagit.

Allt är bara omöjligt. Från början var det omöjligt att sänka skatten. Sedan var det omöjligt att göra någonting i EU. Jag tror ju inte det, utan jag tror att det är fullt möjligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Extra ändringsbudget för 2022 - Åtgärder för att stärka rikets militära försvar och kompensation till hushållen för höga elpriser

Skulle regeringen misslyckas med det här uppdraget - för man verkar ju ganska tillbakalutad - kan man ju se vad andra länder gör för att sänka priset vid pump ytterligare.


Anf. 11 Åsa Westlund (S)

Herr talman! Det var väl tydligt att Moderaterna inte är beredda att ge hushållen besked om huruvida de kommer att få stöd eller inte. Det är alltså viktigare för Moderaterna hur stödet utformas än att stödet till hushållen alls blir av.

Jag förstår att det är jätteskönt att som moderat få kampanja på sänkt skatt och sedan kunna skylla på regeringen för att det inte blir så. Men man presenterar ogenomförbara förslag, eller i alla fall förslag som är väldigt svåra att genomföra.

Vi lovar att göra vårt bästa. Jag är helt övertygad om att kritiken hade varit gigantisk om statsministern inte hade tagit upp den här frågan på Europeiska rådets möte. Nu får ni det att framstå som att det nästan är löjligt. Jag är helt övertygad om att det hade låtit annorlunda om hon inte hade gjort detta.

Vi presenterar genomförbara förslag. För konsumenterna är det viktigt att veta vad de har i plånboken och vad de har att röra sig med framöver. Vårt förslag ger faktiskt mer till de allra flesta hushåll, samtidigt som det inte kräver någon EU-lagstiftning. Om man värnar om hushållen som har det tufft borde det vara lätt att svara ja på den här frågan. Jag ställer den igen: Om ert förslag inte visar sig genomförbart i närtid, trots regeringens aktiva insatser, är ni då beredda att stödja vårt förslag till stödpaket med bland annat upp till 1 500 kronor till hushåll med bil? Ja eller nej?


Anf. 12 Elisabeth Svantesson (M)

Herr talman! Det är problematiskt om man skriver sina talepunkter innan man lyssnar på vad jag säger. Bara för att ha det sagt: 1 000 kronor per bil - jag vet inte när Åsa Westlund tankade sin bil senast, men det motsvarar ungefär en tank för väldigt många människor. Att sänka priset vid pump med 5 kronor gör väldigt mycket för den som är beroende av bilen. Socialdemokraternas förslag får vi ta ställning till om och när det kommer.

Det finns också en skillnad mellan Åsa Westlund och mig när det gäller synen på skatter och bidrag. Jag tycker att det är bättre att man sänker skatten i stället för att man har så höga skatter att man måste ge bidrag till människor för att de ska kunna betala skatten. Det är en principiell skillnad.

I grund och botten är det så att 5 kronor vid pump är möjligt att genomföra. Nu tar vi det här beslutet. En stor majoritet i riksdagen står bakom det. Om regeringen misslyckas med detta tycker jag att man ska göra allt vad man kan för att få ned priset vid pump med 5 kronor, som andra länder gör. Det är ett tips. Titta på vad Tyskland, Frankrike och Spanien nu gör! Man kan åstadkomma prissänkning vid pump.

Jag bryr mig om svenska hushåll och vill att alla som i dag är beroende av bilen ska få en lättnad. Med Åsa Westlunds förslag kan jag konstatera att även den som inte ens använder sin bil kommer att få en lättnad.


Anf. 13 Annika Hirvonen (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Extra ändringsbudget för 2022 - Åtgärder för att stärka rikets militära försvar och kompensation till hushållen för höga elpriser

Herr talman! Det här är chockerande. IPCC, FN:s klimatpanel, har precis presenterat den senaste rapporten, som visar att vi nu är i ett klimatnödläge. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj vädjade till oss i riksdagens kammare: No more barrels of Russian oil! Men Moderaterna väljer att in i det sista försvara det fossila bränslet i Sverige. De förslag som Moderaterna kämpat för och som kammaren i dag kommer att ställa sig bakom handlar om att sänka priset på ryska fossila drivmedel i Sverige, stoppa utfasningen av fossilt och förhindra den viktigaste reformen för svensk klimatomställning, det vill säga bränslebytet, reduktionsplikten, som just syftar till att göra Sverige mindre beroende av diktaturers och Putins olja.

Herr talman! Jag förstår inte hur Moderaterna får ihop det. Samtidigt är detta i linje med Moderaternas vurm för den fossila gasen. Moderaterna och flera andra partier kämpade ju för att i EU:s taxonomi klassa även fossilgasen som hållbar. Och när vi ville fasa ut subventionerna till fossilgas i det svenska värmesystemet sa Moderaterna nej och gjorde allt för att förhindra detta.

Herr talman! Jag får inte ihop det på något annat sätt än att Moderaterna är Sveriges starkaste förkämpe för den fossila energin, även Putins fossila energi.


Anf. 14 Elisabeth Svantesson (M)

Herr talman! Det här var fel på så många punkter att jag inte riktigt vet var jag ska börja. Vi har varken i EU-parlamentet eller här någonsin tyckt att gasen ska vara en del av taxonomin. Låt mig också säga att min bild är att vi nu inte använder rysk olja i drivmedel. Man har ju slutat handla med den. Annika Hirvonen kanske har annan information, men jag uppfattar att det är rätt så felaktig information.

Annika Hirvonen började med att säga att det är många saker som är chockerande. Låt mig säga vad jag tycker är chockerande. Det är att Miljöpartiet under sju och ett halvt år i regering lade ned fyra kärnkraftsreaktorer, så att vi nu är beroende av att under kalla dagar bränna 140 000 liter olja per dag för att klara energiförsörjningen. Det tycker jag är chockerande.

Det är också chockerande att Miljöpartiet inte verkar förstå hurdan människors situation är runt om i landet. Undersköterskan som ska ta sig till jobbet för att jobba natt måste ta bilen tre fyra mil enkel väg. Det är många som har det så. De har inte hög lön, och de har nu knappt råd att ha kvar jobbet eftersom det har blivit så dyrt att tanka.

Om vi sänker priset vid pump under några månader kanske det kan gå från 24 till 19 kronor för dieseln. Att Miljöpartiet tycker att det därmed blir väldigt billigt för människor att tanka tycker jag är chockerande. Ett parti som under sina sju och ett halvt år i regeringen inte lyckades pressa ned utsläppen i den takt vi skulle behöva vill nu attackera andra partier, som lagt fram en historisk klimat- och miljöbudget och samtidigt vill underlätta för människor i en mycket svår tid. Att man inte kan se den här ekvationen tycker jag är chockerande.


Anf. 15 Annika Hirvonen (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Extra ändringsbudget för 2022 - Åtgärder för att stärka rikets militära försvar och kompensation till hushållen för höga elpriser

Herr talman! Det som många inte kan se är att det går att stödja hushållen utan att subventionera Putins olja. Nej, Sverige har ännu inte infört ett stopp för import av fossil energi från Ryssland. Tack vare Hamnarbetarförbundets modiga blockad påverkas dock nu importen.

Det som Moderaterna och övriga partier här i kammaren har sagt nej till är direkta stöd till hushållen: 4 000 kronor mer i månaden för dem som bor på landsbygden, halverad matmoms samt stöd till garantipensionärer och studenter, som kanske inte har råd med bil från första början. Vi i Miljöpartiet har visat att det går att förena klimatomställning med stöd till de mest utsatta. Men Moderaterna säger gång på gång nej.

Det är tydligt, herr talman, att Moderaterna på ett område, nämligen energiområdet, vill gå mot planekonomi. Man förnekar att kärnkraftens ägare visste vad de gjorde när de satsade sina pengar på förnybart - vindkraft - i stället för mycket dyrare reformer i sina gamla kärnkraftverk.

Vad är det då Moderaterna anstränger sig för ute i kommunerna? Jo, man har sagt nej till och tryckt på röd knapp för 71 terawattimmar vindkraft som vi i Sverige skulle kunna exportera till kontinenten till de länder i Europa som är mycket mer beroende av fossil energi.

Klimatpolitiska rådet lämnade nyligen en rapport där de visade att Miljöpartiets reformer med reduktionsplikten och andra satsningar nu gör att vi sakta går i rätt riktning. Men det sätter Moderaterna stopp för.


Anf. 16 Elisabeth Svantesson (M)

Herr talman! Saker blir inte mer sanna för att man upprepar dem.

I dag fattar vi beslut om kortsiktiga lösningar för att kunna underlätta för hushållen och företag. Vi behöver självklart i den här kammaren också landa i en energipolitik som skapar långsiktig hållbarhet med minskade utsläpp. Vägen för att göra det handlar inte om att lägga ned resterande kärnkraftverk och bara ha vindkraft. Det kommer av flera skäl inte att gå. Det blåser inte jämt. Vi klarar inte heller av den överföringen. Hela systemet skulle kollapsa om vi bara hade vindkraft.

Sverige behöver mer el för att klara elektrifiering och omställning. Om 20 år behöver vi ha ungefär dubbelt så mycket el som i dag. Hur ska då Sverige få dubbelt så mycket el? Jo, med en mix där vindkraften är en del, vattenkraften en annan och kärnkraften en tredje. Kärnkraften kommer att behöva vara en mycket stor och viktig del om vi ska klara omställning och elektrifiering och få ned våra utsläpp. Men det är en annan debatt, herr talman. I dag debatterar vi hur vi ska underlätta här och nu för företag och hushåll som är hårt drabbade.


Anf. 17 Charlotte Quensel (SD)

Herr talman! I dag är vi överens om att skjuta till extrapengar till försvaret, och det är efterlängtat. Men det är olyckligt att ett krig i Europa ska behövas för att övriga partier ska vakna. Satsningen på försvaret borde ha skett långt tidigare, och kanske hade vi inte behövt snabbrusta om inte tidigare regeringar ansett att försvaret var öppet för plundring.

Göran Persson, före detta socialdemokratisk statsminister, är stolt över att ha halverat vårt ursprungliga försvar. Persson angav avsaknaden av framtida hot mot Sverige som skäl för nedmonteringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Extra ändringsbudget för 2022 - Åtgärder för att stärka rikets militära försvar och kompensation till hushållen för höga elpriser

Fredrik Reinfeldt sa i rollen som statsminister i alliansregeringen så sent som 2013 att försvaret är ett särintresse och att det inte finns något hot mot Sverige. Han följde upp det och sa att alla partier i riksdagen utom Sverigedemokraterna var överens. Därefter ondgjorde han sig över att Sverigedemokraterna ville öka anslaget till försvaret.

Det stämmer. Sverigedemokraterna har sedan vi kom in i riksdagen 2010 upprepade gånger budgeterat mer till försvaret än vad regeringarna har. Vi har också varit tydliga med varför vi velat rusta upp Sveriges försvar. Jimmie Åkesson har i denna talarstol pekat på hotet från Ryssland som anledning till att Sverigedemokraterna hela tiden velat rusta försvaret.

Men med det sagt verkar det som att samtliga partier nu är överens om att bygga upp ett starkt försvar. Det är både nödvändigt och rätt.

Dagens proposition innehåller också en riktad kompensation för extremt höga elpriser under mars för hushåll i södra Sverige. Vi står bakom denna satsning men vill påminna om att tiden går fort och att vi snart har en kylig vinter igen. Allt pekar på extrema elpriser även under kommande vinter.

I betänkandet finns flera utskottsinitiativ. Sverige har bland världens dyraste bensin- och dieselpriser. Detta var ett faktum redan innan Ryssland drev upp priserna ännu mer. Regeringen har under åren markant ökat såväl bränsle- som fordonsskatter. Därför har flera partier i finansutskottet drivit fram ett beslut om att Sverige ska ha EU:s lägsta energiskatt i fem månader.

Utskottet ger också regeringen i uppdrag att med alla medel arbeta för ett undantag från EU-lagstiftningen för att helt kunna ta bort energiskatten på bränsle under tre månader.

Reduktionsplikten, det vill säga kravet på drivmedelsleverantörerna att blanda in fossilfria bränslen i bensin och diesel, driver upp priserna stort. Utskottet ger därför regeringen i uppdrag att tillsammans med drivmedelsleverantörerna arbeta fram en tillfällig prislättnad.

Dessa initiativ borde sammantaget leda till att priset på bensin och diesel sjunker med minst 5 kronor per liter vid pump.

Regeringen pekar i propositionen på Rysslands invasion av Ukraina som orsaken till de höga elpriserna. Ryssland och Putin är skyldiga till mycket. Men orsaken till de höga elpriserna är dåligt förd politik, både här i Sverige och i många EU-länder.

När det gäller gaspriser på kontinenten har Tyskland ett stort ansvar för dagens situation. I början av 2010-talet togs politiska beslut om att avveckla kärnkraften. Tyskland bestämde sig för att ersätta förlorad el från kärnkraft med vindkraft och fossil gas från Ryssland. Fler EU-länder än Tyskland har också gjort sig oerhört beroende av Putins gas. Till och med efter Rysslands annektering av Krim 2014 har dessa länder fortsatt att öka inköpen av rysk gas. Resultatet av denna strategi ser vi i dag med skenande gaspriser och ett EU som inte förmår att stoppa gasleveranserna utan att riskera en ekonomisk härdsmälta.

Den ryska björnen i rummet måste ändå vara den gashandel som bland annat Tyskland, Ungern och Italien ägnat sig åt under åratal och som bidragit till att bygga upp Putins krigskassa. Genom att man fortsätter med gasköpen, trots Rysslands krig mot Ukraina, bidrar EU-länder aktivt till att finansiera och fylla på den ryska krigskassan.

Den svenska anledningen till de skenande elpriserna i södra Sverige är att kärnkraftsreaktorer har stängts ned. Det är naivt att fasa ut ren kärnkraft för att i efterhand försöka ersätta bortfallet med väderberoende vindkraft och solenergi. Sverige behöver en bas bestående av kärnkraft för att stå emot skenande elpriser samt kunna tillhandahålla tillräckligt med el till bra priser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Extra ändringsbudget för 2022 - Åtgärder för att stärka rikets militära försvar och kompensation till hushållen för höga elpriser

Många andra länder anser att kärnkraften är en förutsättning för att nå klimatmålen. Till och med ett oljeland som Förenade Arabemiraten arbetar för en omställning till fossilfritt. De meddelade nyligen att de startar upp ännu en enhet i sitt nya kärnkraftverk. Där ska kärnkraften stå för 25 procent av landets totala energibehov, detta i ett land som har precis hur mycket sol som helst. Och ja, de satsar stort på solenergi också.

Herr talman! Som jag tidigare nämnde ser Sverigedemokraterna en stor risk för fortsatt extremt höga energipriser. Det är nu så illa att man kan tala om energifattigdom. Vi vill se en mer hållbar prissättning. Vi har lagt fram ett förslag om ett utskottsinitiativ i finansutskottet, vilket tyvärr inte fick stöd. Det innebar att man omedelbart skulle sänka punktskatten på el. Det är något som skulle bidra till lägre kostnader för både hushåll och företag.

I dag beläggs varje kilowattimme med en punktskatt om 36 öre. Ovanpå detta läggs moms. Just denna punktskatt är ologisk. Regeringen vill att hela Sverige ställer om genom elektrifiering, men samtidigt driver man en energifientlig politik.

Herr talman! Månaderna går fort. Jag hoppas att vi till kommande vinter ser en ny energipolitik som fokuserar på att bygga upp Sveriges energikapacitet i hela landet, så att vi slipper ha hushåll och företag som knäar under absurt höga elfakturor. El ska alla i Sverige ha råd med, utan nödlösningar som dagens riktade kompensation.

(Applåder)


Anf. 18 Martin Ådahl (C)

Herr talman! Efter detta anförande undrar jag om ledamoten från Sverigedemokraterna verkligen har hittat hem till rätt parti. Här talades mycket om kampen mot Putin, men det här är samma parti som i EU-parlamentet röstade emot ett stödpaket - ett nödpaket - till Ukraina veckorna före invasionen.

Det är samma parti vars representant i försvarsutskottet helt nyligen delade en video där man tackar Ryssland för invasionen av Ukraina, blandat med konspirationsteorier och spridandet av den absolut mest skadliga konspirationsteorin och desinformationen från Moskva, nämligen att Ukraina har utvecklat biologiska stridsmedel tillsammans med USA. Varför den mest skadliga? Jo, därför att det är det som eventuellt kommer att användas som förevändning för att själv använda biologiska massförstörelsevapen mot Ukraina.

Detta är oerhört allvarliga saker. Och det är ett parti som här utmålas som något slags förkämpe i kampen mot Putin, som gång på gång har visat otroliga problem med att hålla linjen mot Putins propaganda- och påverkanssfär. Jag ska inte dra hela listan, men även ledamotens företrädare i försvarsutskottet åkte ju på en propagandaresa till Moskva och så vidare.

Är det verkligen så att ledamoten från Sverigedemokraterna riktigt är i rätt parti?


Anf. 20 Charlotte Quensel (SD)

Herr talman! Eftersom Martin Ådahl ställer en personlig fråga tar jag mig friheten att svara på frågan.

Först och främst har Martin Ådahl möjlighet att titta på dem som företräder partiet i toppen. Jag skulle bli anmäld för integritetskränkning om jag kommenterade det som har hänt med vår ledamot som vi fick skicka ut.

Jag kan också tala om för Martin Ådahl att jag om någon vet vad det innebär att ha den ryska björnen efter sig. Min familj flydde undan judehatet i Ryssland och hittade hem till Göteborg. Vi fick lämna precis allting. Jag kan därför tala om för Martin Ådahl: Nej, jag har aldrig varit prorysk och kommer inte att vara det, och jag är i helt rätt parti.

Martin Ådahl kanske kan ha vänligheten att ställa en fråga som rör betänkandet.


Anf. 21 Martin Ådahl (C)

Herr talman! Jag får be om ursäkt både till talmannen och andra ledamöter för att jag diskuterar den här frågan. Men eftersom en så stor del av anförandet handlade just om Sverigedemokraternas hållning till Ryssland var jag tvungen att kommentera det.

Många av oss har på olika sätt upplevt den ryska och tidigare den sovjetiska försvarsmaktens framfart mot frihetssträvande folk i Östeuropa. Och jag har inget som helst tvivel om att det som här framfördes om detta kom från hjärtat. Därför var också bara min fråga varför inte Sverigedemokraterna, inklusive alla ledamöter där, ända fram till dessa dagar inte förmått att hålla rent mot Putinpropagandan.

Det sorgliga är - eftersom det nu blev personligt - att det nationalistiska och tidvis auktoritära vurmandet tar över den kritik som man konsekvent måste kunna rikta mot den regimen under många, många år. Alla har inte haft den hållning, varken tidigare eller nu, som ledamoten har i talarstolen här gentemot regimen i Moskva.


Anf. 22 Charlotte Quensel (SD)

Herr talman! Jag tycker att det är anmärkningsvärt att Martin Ådahl inte kan hålla sig till betänkandet utan står här och propagerar för saker som jag inte har tid att bemöta här.

Jag håller mig till energifrågan nu. Jag undrar hur Centerpartiet, som är ett parti som ända sedan jag röstade för första gången har varit emot kärnkraften, tänker att vi ska nå fram till en fossilfri energiförsörjning utan att säga ja till kärnkraften. Jag bor i södra Sverige och kan tacka regeringen och Miljöpartiet för lukten av oljekraftverk. Det är lösningen, anser tydligen väldigt många. Men jag tycker inte det.

Jag tycker att också Centerpartiet ska kunna ställa upp på att vi måste nå en fossilfri energiförsörjning. Fler och fler länder anser att det finns bra möjligheter med kärnkraftverken. Och jag skulle önska att Martin Ådahl kunde öppna sina ögon och faktiskt inse att vi behöver kärnkraften i Sverige för att nå fossilfri energiförsörjning.


Anf. 23 Åsa Westlund (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Extra ändringsbudget för 2022 - Åtgärder för att stärka rikets militära försvar och kompensation till hushållen för höga elpriser

Herr talman! Vi diskuterar höjda anslag till försvaret, och Charlotte Quensel sa i sitt anförande att alla vi andra har varit väldigt naiva inför Ryssland.

Jag kan villigt erkänna att få av oss trodde att Ryssland skulle gå så långt som man gjorde när man invaderade Ukraina och startade ett fullskaligt krig, där man helt hänsynslöst angriper civila. Men vi hade inte svårt att skilja mellan Putin och Macron redan innan detta skedde. För oss var det ganska enkelt.

Det var för bara några dagar sedan som Sverigedemokraternas ledamot i försvarsutskottet sprang Putins ärenden och därmed också behövde lämna partiet. Jag välkomnar att Sverigedemokraterna gjorde detta ställningstagande. Det är bara det att det är besvärande att det bara är en av en lång rad personer som Sverigedemokraterna har gett ansvar för just försvars- och säkerhetspolitik som har hamnat i den här situationen. Till och med en före detta partiledare, Mikael Jansson, stod fyra år efter Krim och hyllade Putins ledarskap. Han hade lämnat Sverigedemokraterna, men fram till dess företrädde han Sverigedemokraterna i en rad sammanhang där han fick tillgång till känslig information som kan skada svensk säkerhet om den kommer någon annan till del.

Min fråga till Sverigedemokraterna är förstås: Har ni gjort någon bedömning av vad era dåliga val av personer har kostat det svenska försvaret i politiska och ekonomiska termer under den här tiden?


Anf. 24 Charlotte Quensel (SD)

Herr talman! Jag tackar Åsa Westlund för frågan och skulle önska att jag kunde svara klart och tydligt på den. Men jag sitter inte i en sådan position, som Åsa Westlund mycket väl vet, och är inte så högt upp i partiet. Jag kan bara beklaga det som skedde med den senaste ledamoten och tror att Åsa Westlund kan förstå att jag var väldigt tacksam för lösningen som var mycket snabb.

När det gäller huruvida min partiledare inte kan välja mellan två länders ledare tycker jag att det är lite att kasta sten i glashus av Åsa Westlund, eftersom Löfven som statsminister 2018 vägrade att svara på frågan från Sveriges Radio om han kunde välja mellan Trump eller Putin. Han sa att det var en dum fråga och att man inte ska välja mellan två länder. Jag har själv aldrig fått frågan, men jag respekterar det svaret. Men jag tycker att man också kan ge Jimmie Åkesson möjligheten att säga: Nej, jag vill inte heller välja. Det är lite tråkigt att det alltid är just Sverigedemokraternas ledamöter som ska stå till svars in absurdum när andra kan komma undan.

I dag tillåts inte kärnkraftsbyggen i 287 av 290 kommuner. Jag skulle vilja fråga om ledamoten anser att man ska ändra den regeln och öppna upp för fler att bygga små kärnkraftverk.


Anf. 25 Åsa Westlund (S)

Herr talman! Tack, Charlotte Quensel, för frågan!

Jag står bakom den överenskommelse som innebär att man kan bygga kärnkraft på de ställen där det redan har funnits eller finns kärnkraft i Sverige. Jag ser ingen anledning till att ändra den lagstiftningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Extra ändringsbudget för 2022 - Åtgärder för att stärka rikets militära försvar och kompensation till hushållen för höga elpriser

Jag har heller inte sett att Sverigedemokraterna har lagt fram några förslag om reella finansieringar av ny kärnkraft i Sverige över huvud taget. Ja, det har gällt forskning, men inte bygget av ny kärnkraft.

Vi kan ha den debatten om Sverigedemokraterna menar allvar och presenterar en sådan lösning och också berättar var i så fall pengarna ska tas. Jag återkommer då.

Detta är inte bara en fråga för skojs skull. Det är inte en slump att Sverigedemokraterna hela tiden drabbas av fenomenet att de har företrädare som råkar stödja Putin eller sprida Putinpropaganda.

Även på Sverigedemokraternas hemsida gav man uttryck för sin säkerhetspolitik genom att skriva: Det är viktigt att respektera balansen mellan stormakterna. Det låter väldigt likt det sätt på vilket Putin själv resonerar.

Jag förstår att man tog bort det snabbt. Men misstanken finns att det bara är när andra upptäcker sådana saker som Sverigedemokraterna tar tag i det. Eller finns det något exempel på när ni själva har dragit slutsatsen: Nej, men det här var kanske inte så lämpligt.

Det handlar om att ni gör det utan att medierna först har uppmärksammat det och att ni ser till att inte ge uppdrag till personer i Sverigedemokraterna som har en inställning till Ryssland som kan leda till att vårt försvar drabbas av det.

Jag ser fram emot att Sverigedemokraterna presenterar vad de företrädarna kan ha kostat det svenska försvaret gentemot Ryssland både politiskt och ekonomiskt.


Anf. 27 Charlotte Quensel (SD)

Herr talman! Tack för påminnelsen om varför vi står här. Det tycks inte vara många som kommer ihåg det.

Jag arbetar i finansutskottet. Därför har jag möjligheten att svara på texter som berör finanspolitiken i Sverige. Jag har väldigt svårt att svara för alla andra texter. Det hoppas jag att ledamoten Åsa Westlund kan förstå. Det är helt enkelt inte görbart. Jag har koll på mina saker. Jag hade uppskattat frågor som hade rört betänkandet i dag. Det hade varit mer konstruktivt.

När det gäller kärnkraftens varande är också jag medveten om att vi bara tillåter bygge av kärnkraftverk i 3 av Sveriges 290 kommuner. Det hade varit väldigt intressant att se om Socialdemokraterna ser en väg framåt mot ett fossilfritt samhälle i Sverige och att vi för att nå klimatmålen öppnar för och ger privata aktörer möjligheten att med en trygg förvissning om en lång framtid för kärnkraftverken finansiera byggen.

Vi kommer att komma med förslag. Vi har tagit upp kärnkraftens varande. Så länge som jag har hängt med har det varit uppe på tapeten. Jag är jätteglad att ledamoten förväntar sig att vi ska komma med ett skarpt förslag. Jag ska skynda mig till näringsutskottet efter detta och hälsa från Åsa Westlund att hon förväntar sig att vi kommer att lägga fram förslag. Jag hoppas helt enkelt att Socialdemokraterna kommer att stödja oss i detta.


Anf. 28 Ali Esbati (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Extra ändringsbudget för 2022 - Åtgärder för att stärka rikets militära försvar och kompensation till hushållen för höga elpriser

Herr talman! Rysslands angrepp mot och invasion av Ukraina har fört med sig några av de mest omskakande övergrepp och förbrytelser som vi har bevittnat i vår tid. Deras omfattning och brutalitet och sättet de omgärdas av systematiska lögner har redan påverkat säkerhet, ekonomi och samhällsliv över hela världen. Naturligtvis är effekterna än mer påtagliga och djupgående i närområdet där också vårt land finns.

Sveriges frihet och självbestämmande vilar ytterst på en kombination av vår egen försvarsvilja och förmåga samt på en internationell ordning med respekt för folkrätten, den som Ryssland nu så flagrant bryter mot med sitt angreppskrig.

I den extra ändringsbudget som behandlas i betänkandet vi debatterar i dag ges tillskott till förstärkning av Sveriges försvarsförmåga med 2 miljarder i löpande budgetmedel plus en kraftig ökning av beställningsbemyndigandet som skapar ett utrymme för tidigareläggning av anskaffning av materiel till Försvarsmakten.

Detta bygger på regeringens bedömning av hur en lämplig förstärkning av den militära delen av vårt totalförsvar kan inledas redan nu under innevarande budgetår. Vänsterpartiet delar den bedömningen och stöder förslagen i propositionen.

Det är också rimligt och viktigt att den svenska försvarsförmågan får en betydande förstärkning mer långsiktigt. Där har riksdagens partier samlat ställt sig bakom en sådan ambition. Det är positivt. Det innebär att vi kommer att se sådana förslag i kommande ordinarie budgetpropositioner.

Det framstår också som självklart för de flesta att en sådan ambitionshöjning behöver finansieras solidariskt där de mest bemedlade - som för övrigt har haft en exceptionellt god utveckling av inkomster och förmögenheter - får vara med och bidra mer i proportion till detta. Det kommer vi säkert att få tillfälle att komma tillbaka till senare såväl i den allmänna debatten som här i riksdagen.

Herr talman! Den extra ändringsbudgeten innehåller också ett antal förslag angående kompensation för höga elpriser. Det är något som regeringen tidigare pressades att ta fram förslag på. Vänsterpartiet presenterade då tillsammans med Miljöpartiet ett genomarbetat förslag som riksdagen kunde ha ställt sig bakom och direkt tagit in i utformningen av systemet. Så blev det tyvärr inte.

Det är glädjande att några av elementen i det förslaget nu kommer med i regeringens extra ändringsbudget som vi behandlar i dag. Det ger en mer rättvis och träffsäker modell för kompensation. Det blir en bättre differentiering geografiskt, vilket är rimligt eftersom prisförändringarna har varit väldigt olika i de olika så kallade elprisområdena. Det blir en bättre fördelning genom att man får en sänkt gräns för den lägsta elförbrukning som kan utlösa ett stöd, och det är bra.

Vi menar fortfarande att det vore lämpligt med stöd till de personer som har mycket små marginaler och därför behöver få ekonomisk hjälp genom andra system. Det handlar också om mer framåtsyftande stöd för omställning av det slag som vi lade fram i förslaget till utskottsinitiativ som jag nämnde. Men i dag ställer vi oss med detta bakom regeringens förslag till extra ändringsbudget.

I betänkandet finns också ett antal förslag till tillkännagivanden angående bränslepriserna. Dessa är föranledda av ett utskottsinitiativ på förslag från Vänsterpartiet och Moderaterna. Vi har tidigare under mandatperioden, inte minst med anledning av pandemin och även efter Rysslands invasion, varit beredda att ta initiativ och vid behov göra uppgörelser i riksdagens utskott tillsammans med de flesta partier om specifika sakfrågor där det går att finna bra lösningar och minsta gemensamma nämnare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Extra ändringsbudget för 2022 - Åtgärder för att stärka rikets militära försvar och kompensation till hushållen för höga elpriser

Jag är därför glad över att förslagen har funnit stöd i finansutskottet och senare i dag rimligen också blir riksdagens beslut. Det handlar om temporära sänkningar inom ramen för det som dagens EU-regelverk tillåter på bensin- och dieselskatten. Det medför lägre priser för konsumenter under den perioden.

Det handlar om att regeringen ska verka för likaledes temporära undantag från EU:s regelverk som skulle tillåta ytterligare minskning. Det handlar om att se över den så kallade reduktionsplikten i olika delar. Det handlar också om att hitta en mer långsiktig mekanism för hantering av plötsliga prischocker på området.

Från Vänsterpartiets perspektiv är det viktigt att det offentliga kan ta ett ansvar inför problem och utmaningar som är samhälleliga. Där har enskilda hushåll och företag väldigt olika förutsättningar för att klara plötsliga och oväntade händelser som de svårligen kan påverka.

Kraftiga och plötsliga prisökningar på drivmedel utgör en sådan situation. Det är något som slår väldigt olika beroende på vem som har möjlighet att snabbt ändra sitt användningsmönster. Det är väldigt olika vad det får för konsekvenser och vilka förutsättningar man har att hantera de konsekvenserna på ett rimligt sätt.

Vänsterpartiet presenterade också ett förslag tidigare i år om ett geografiskt differentierat stöd riktat till bilägare i glesbygdsområdena utifrån existerande uppdelning i så kallade stödområden. Det var ett förslag som då tyvärr avvisades. Det hade behövts andra åtgärder även med detta. Men det var ett steg i rätt riktning som hade hjälpt i en tidskänslig situation.

Herr talman! Jag har stor förståelse för dem som känner en oro för vilka klimateffekter en sådan prisnedsättning kan få. Jag tror att det är viktigt att understryka att det här är en uttryckligen temporär nedsättning. Men det är också viktigt att kunna ha en diskussion som tar ett bredare grepp.

Prismekanismer kring olika utsläpp eller verksamheter som ger upphov till klimatskadliga utsläpp kommer också framgent att utgöra ett verktyg för att kunna nå klimatmålen. Men det kan inte, och det bör inte, vara det enda verktyget. Det kommer också alltid att vara ett verktyg som får vissa typer av konsekvenser eftersom det bygger på de ekonomiska resurser som finns på individ- och hushållsnivå.

För Vänsterpartiet är det väldigt klart att Sverige behöver göra betydligt mer för att klara en nödvändig klimatomställning. En sådan omställning måste beröra i princip alla sektorer av ekonomin och samhällslivet. Den måste alltså vara systematisk och kraftfull och samla brett folkligt stöd. Det kräver mycket stora investeringar, som kan ändra bland annat hur vårt transportsystem fungerar. Det här är något som handlar om grundläggande samhällsförändringar.

För Vänsterpartiet är detta inte bara en viktig fråga utan själva den röda tråden i vår ekonomiska politik. Jag ska inte använda den här debatten till att lägga ut texten extensivt om detta; det kommer fler tillfällen. Men jag kan konstatera att vi bland annat har presenterat ett förslag om förändringar av det ganska märkliga och otidsenliga överskottsmålet för statens finanser, som i dag försvårar en förnuftig investeringspolitik för denna livsnödvändiga klimatomställning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Extra ändringsbudget för 2022 - Åtgärder för att stärka rikets militära försvar och kompensation till hushållen för höga elpriser

Det ligger hur som helst helt i linje med en sådan långsiktig inriktning på politiken att även kunna agera flexibelt när det dyker upp tillfälliga hinder som behöver hanteras. Det är inte genom ekonomisk chockterapi som drabbar dem med minst marginaler hårdast som vi kan skapa ekonomiska, politiska och sociala förutsättningar för att nå klimatmålet.

Herr talman! Flera av de tillkännagivanden som i betänkandet riktas mot regeringen handlar om att regeringen uppmanas att agera mer aktivt inom EU-systemet. Jag skulle säga att Sveriges förhållningssätt till EU:s regelverk och de förhandlingsprocesser som ständigt pågår i Bryssel alltför ofta har präglats av undfallenhet.

I den situation som nu råder blir hänvisningarna till att enhällighet är tungrott och så vidare ett betydligt svagare argument. Vi vet, och vi ser, att det finns ett EU-övergripande intresse av att agera snabbt för att kunna hantera effekterna av Rysslands invasion. Det finns också intressen från olika håll som gör att det går att resonera och förhandla om viljan finns, och det borde den alltså göra, för att kunna uppnå pragmatiska och - notera - tillfälliga förändringar. Vill inte regeringen göra det självmant blir det nödvändigt med den typen av tillkännagivanden från riksdagen.

Avslutningsvis vill jag säga någonting kort om det fjärde tillkännagivandet, som handlar om att utreda ett mer permanent system för att hantera prischocker av det slag som vi nu har bevittnat. Det vi efterlyser är alltså egentligen en mekanism, exempelvis någon form av pristak från konsumenternas perspektiv med vidhängande åtgärder, för att se till att riskerna för sådana oförutsedda händelser kan hanteras annorlunda än i dag.

Det kan vara en viktig del i krisberedskapen att skapa en större trygghet runt försörjningen av viktiga resurser, i det här fallet drivmedel. Det är också något som kan stärka långsiktigheten i det omställningsarbete som både företag och hushåll behöver vara med i. Om risken är rimligare fördelad kommer fler att kunna agera mer långsiktigt. Det är en mer allmän insikt som bör kunna tas med också in i de här resonemangen.

Sammantaget yrkar jag alltså bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på reservationen.


Anf. 30 Annika Hirvonen (MP)

Herr talman! Ali Esbati talar om den röda tråden i Vänsterpartiets klimatpolitik. Jag kan konstatera att den röda tråden i Vänsterpartiets klimatpolitik är att man klipper av den när det väl gäller.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Extra ändringsbudget för 2022 - Åtgärder för att stärka rikets militära försvar och kompensation till hushållen för höga elpriser

När det väl finns möjlighet att ta ställning för klimatomställning och mot ökade fossilsubventioner säger Vänsterpartiet nej. I finansutskottet presenterade Miljöpartiet ett förslag som hade en bättre fördelningsmässig profil, där vi alltså gav mer till människor som har små marginaler och mindre till rika bilägare i storstäderna. Men vi såg dessutom till att göra det på ett sätt som stöder klimatomställningen i stället för att försena den.

Det förslag som Vänsterpartiet i stället ställer sig bakom ger mindre till en ensamstående mamma som inte ens har råd att ha en bil. I Miljöpartiets förslag ger vi alltså 4 000 kronor i stöd till alla på landsbygden, även till dem som är mindre bemedlade. Vi halverar momsen på livsmedel, höjer nivåerna i försörjningsstödet, riktar ett stöd till kollektivtrafiken och höjer elbilsbonusen, studiestödet och stödet till garantipensionärerna.

Vänsterpartiet gör det i stället billigare att tanka Putins bensin och pausar reduktionsplikten. Sedan kallar man det för klimatpolitik. Det är motsatsen, herr talman.


Anf. 31 Ali Esbati (V)

Herr talman! Jag ska inledningsvis säga att jag är glad över och sympatiserar med det möjligen lite nyligen väckta intresset från Miljöpartiets sida för att lägga fram förslag med en bra fördelningsprofil.

Det är glädjande, och det gör att vi säkert kan hitta fram till gemensamma lösningar på problem oftare framöver. Vi gör ju det redan, bland annat, som jag nämnde i mitt anförande, runt elpriskompensationen. Där hade vi ett gemensamt förslag som hade en bättre fördelningsprofil, som tyvärr avvisades. Men element av det kommer med i regeringens förslag i dag. Det är bra.

Det är också viktigt att säga att det fungerar så med politiska förslag att all politik som man står för och alla ambitioner man har inte kan återspeglas i varje förslag varje gång. Det blir helheten som räknas.

För vår del handlar det om att i det här fallet, som jag nämnde, lägga fram ett förslag som kan få effekter på kort sikt på just det som vi ville uppnå effekter kring. Det handlar alltså om bränslepriserna, som drabbar människor på ett sätt som man har väldigt olika förutsättningar att hantera. Det är en sak.

När det gäller dem som inte har råd med eller av andra skäl inte har en bil kan man till exempel tänka sig att de använder kollektivtrafiken. Vi har just lagt fram ett annat förslag, som förhoppningsvis får riksdagens hela stöd, för att addera betydande medel till kollektivtrafiken.

Så fungerar det om man vill föra en effektiv politik som kan få bra effekter på olika sätt och ta höjd för olika typer av problemställningar som dyker upp i människors vardag.


Anf. 32 Annika Hirvonen (MP)

Herr talman! Ja, det är helheten som räknas. Vi står i ett klimatnödläge. Då kan vi inte med den ena handen driva en politik som minskar priset på utsläpp och göder Putins krigskassa och med den andra handen visa att vi ska göra annat för att klara klimatomställningen. Vi måste göra allt som står i vår makt för att undvika en klimatkatastrof.

Det är precis som Ukrainas representant i IPCC sa: Det här hänger ihop. Fossila bränslen är orsaken till klimatkrisen, och det är också den centrala frågan när det kommer till Putins krig. Vi i Miljöpartiet vill inte att en enda krona ska gå till Putins krigskassa. Därför säger vi nej till att sänka priset vid pump på fossila drivmedel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Extra ändringsbudget för 2022 - Åtgärder för att stärka rikets militära försvar och kompensation till hushållen för höga elpriser

I stället vill vi stödja människor - alla människor som nu drabbas av alla de prisökningar som är konsekvenser av Rysslands invasion av Ukraina - genom kontantstöd till människor på landsbygden, halverad moms på livsmedel och särskilda stöd till garantipensionärer och studenter. Det är grupper som faktiskt inte nås på samma sätt av de stöd som Vänsterpartiet har ställt sig bakom.

Det här är rättvis klimatomställning. Det här är att svara upp mot Volodymyr Zelenskyjs vädjan till Sveriges riksdag: No more barrels of Russian oil.


Anf. 33 Ali Esbati (V)

Herr talman! Det är mycket som hänger ihop, men det gör kanske inte alltid allt i Annika Hirvonens inlägg. Det Zelenskyj efterlyste var nog inte precisa idéer om vilket pris som skulle råda på svensk bensin och diesel. Däremot efterlystes stopp för import av ryska fossila bränslen. Det tror jag att Annika Hirvonen vet att vi är överens om, och vi har röstat likadant när frågan har varit uppe - bara så att det är klargjort.

När det gäller att man kan nå människor med olika typer av stöd är vi också överens. Så är det. Man kan hitta olika typer av tekniska lösningar som får olika effekter. Men det jag hör från Annika Hirvonen är att de helt enkelt inte tycker att det är speciellt konstigt att bränslepriserna blir extremt höga på väldigt kort tid. Där är vi inte överens. Det får dramatiska effekter för enskilda och för små företag. Då är det viktigt att det offentliga kan ingripa och ta en del av den smällen, av den risken. Det är därför vi har drivit fram de här förslagen och kommit överens med andra partier om dem.

Om man vill göra något åt vårt klimatnödläge krävs en omställning av hela samhället och hela ekonomin. Och för att göra det krävs mycket mer långsiktiga förslag. Det är en omställning som kräver mycket stora investeringar. Om det ska vara möjligt behöver man ta höjd för människors vardagliga situation och få dem med sig i fråga om den nödvändiga klimatomställningen. Det är det som Vänsterpartiets politik bygger på.


Anf. 34 Martin Ådahl (C)

Herr talman! Jag ska hörsamma er önskan om att hålla detta kort.

Jag ska kort och gott ställa en fråga till Ali Esbati om förslaget att utreda att överföra ansvaret för priserna på bensin och diesel från hushåll och företag till staten. Det innehåller bland annat era förslag om pristak på bensin och diesel, som jag förstod inlägget. Ska man tolka det så?


Anf. 35 Ali Esbati (V)

Herr talman! Vad beslutsförslaget går ut på står i skrift i betänkandet som heter FiU47. Där kan man läsa att förslaget är att "riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör utreda hur ett system skulle kunna utformas för att överföra risken för prischocker på bränsle vid kris från hushåll och företag till staten och tillkännager detta för regeringen".

Det är som jag sa möjligt att man kan laborera med tanken att vi i kristid ska ha exempelvis något slags riktpris och vidhängande åtgärder för att kunna hantera det som sker om priset rör sig runt det riktpriset. Men det kan också finnas andra modeller för att genomföra den risköverföringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Extra ändringsbudget för 2022 - Åtgärder för att stärka rikets militära försvar och kompensation till hushållen för höga elpriser

Detta är i just den här situationen ganska intressant att ta upp som något omöjligt, eftersom det som vi nu diskuterar och har diskuterat i snart två timmar är olika sätt och förslag som vi försöker komma på för att hantera ett extraordinärt krisläge.

Det vi föreslår är att man ska utreda en modell som kanske kan vara på plats i förväg, om det i framtiden uppstår en liknande situation och förhoppningsvis av helt andra skäl i så fall. Men Martin Ådahl tycker plötsligt att detta är jätteproblematiskt, och han börjar diskutera Venezuela och olika planekonomiska modeller som han har föreställt sig. Jag kan bara beklaga att detta bekymrar Martin Ådahl. Men jag tror inte att det kommer att ingå i utredningsuppdraget.


Anf. 36 Martin Ådahl (C)

Herr talman! Det är inte jag som har fantiserat om modellerna på pristak, utan det är Vänsterpartiet som har föreslagit det. Man har också presenterat uppgörelsen med Moderaterna som ett tillmötesgående av idén om pristak på bensin och diesel, som Vänsterpartiet trots allt i alla fall såvitt jag minns har presenterat. Man anser sig alltså ha vunnit genom det här. Inte sant, Ali Esbati?

Det gäller alltså inte de tillfälliga skattesänkningar vid krissituationer som vi står bakom och som Elisabeth Svantesson just beskrev, utan det är något annat. Det är mer likt Vänsterpartiets förslag på pristak för bensin och diesel och reglering av priset, ett riktpris eller hur ledamoten Ali Esbati nu beskrev det här.


Anf. 37 Ali Esbati (V)

Herr talman! Jag hör att Martin Ådahl har många idéer om hur ett sådant system skulle kunna utformas eller inte. Jag föreslår att han hör av sig med dem, kanske som ett medskick till regeringen när regeringen har fått uppdraget.

Vi kommer säkert inte att vara överens om vad som är den bästa modellen. Men ja, jag tror att det finns modeller som är bra att ha på plats i Sverige för att hantera den typen av prischocker och den risk som då uppstår. Det är rimligt att det inte slår rakt igenom på konsumentpriserna på samma sätt som det normalt gör när man har större möjligheter att förutse vad som ska ske i morgon och övermorgon och kan ta höjd för det genom alla möjliga saker, till exempel genom att spara, ha försäkringar och så vidare. Det är poängen.

Vi har hållit på med det här ganska länge. Både under pandemin och nu har vi försökt göra olika typer av nödutryckningar för att hantera oväntade situationer, för att kunna värna medborgarnas inkomster ibland, säkerhet ibland och så vidare. Vi föreslår att man kan titta på en modell för att ha det här på plats inför eventuella framtida chocker; i det här fallet gäller det bränslepriserna.

Vad som är en prischock och vad som är en extraordinär situation kommer förstås alltid att vara en bedömningsfråga. Kanske kommer vi att vara överens om den bedömningen då, kanske inte. Men låt oss se till att det finns ett sådant system på plats. Det tror jag vore bra för Sverige.


Anf. 38 Jakob Forssmed (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Extra ändringsbudget för 2022 - Åtgärder för att stärka rikets militära försvar och kompensation till hushållen för höga elpriser

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Det här betänkandet föranleds till stora delar av Rysslands invasion av Ukraina. Jag uppskattar mycket att flera talare har varit mycket tydliga med att det handlar om krigsförbrytelser och om våldsamma övergrepp mot mänskliga rättigheter och mot Ukrainas rätt som land att försvara sin frihet.

När vi ser massakern i Butja, och när vi ser hur barn föds för tidigt och förs ned i skyddsrummen, är det ett rop till oss om att göra mer, mer än vi gör just nu. Vi behöver göra mer. Vi behöver inventera inför fler möjliga vapenleveranser. Vi behöver inventera och se vad ytterligare vi kan göra när det gäller sanktioner. Vilka fler banker ska upp på listan? Hur kan vi stoppa rysk gas och olja från att fortsätta vara en del av Putins krigskassa?

Herr talman! Det här sätter också Sverige i en annan situation. Jag är glad att vi kristdemokrater har kunnat medverka till att få på plats förstärkta resurser till det svenska försvaret i det här läget. Nu kan vi öka materielanskaffningen och kan anställa fler, se till att skydda svenska förband bättre och att ha bättre och högre motståndskraft när vi ser den här typen av aggressioner i Europa. Det skakar om den europeiska säkerhetsordningen. Det skakar om oss. Vi behöver agera nu. Och det gör vi i dag i ett första steg i och med den här ändringsbudgeten.

Vi ser också att det här påverkar svenska hushåll, svenska företag och svenska jordbrukare på ett mycket påtagligt sätt. Också på de områdena kan jag konstatera att oppositionen i det här betänkandet har drivit fram och fortfarande driver fram förändringar.

Det var vi som redan före jul och före invasionen kunde påbörja arbetet med att driva fram ett stöd till svenska konsumenter av el när priserna sköt i höjden. Detta var föranlett av bland annat en svag energipolitik i Sverige.

Vi kan konstatera att det förslag som nu har införts och som nu förlängs i och med detta betänkande verkligen inte är perfekt. Vi skulle vilja ha det på ett annat sätt, men det vore inte försvarligt att i detta läge gå in och ändra på det systemet. Men jag beklagar att det inte når fram till alla hushåll, att det inte når företag och att det inte når organisationer och andra som också brottas med höga elräkningar och som har gjort det under denna vinter. Vi måste få en annan politik, så att vi undviker detta under kommande år, herr talman.

Vi ser också en situation där drivmedelspriserna har stigit. De steg före invasionen, och de har stigit ytterligare och dramatiskt efter den. I ett sådant läge måste politiken agera. Det gör vi nu i finansutskottet, tillsammans och brett mellan partierna. Det handlar om att sänka priset på drivmedel genom att sänka skatter, genom att se över reduktionsplikt, genom att göra det som går att göra på kort sikt för att se till att åkare inte lägger ned sin verksamhet, att lantbrukare orkar och vill fortsätta, att svenska hushåll klarar sig och att svenska undersköterskor, svenska metallarbetare och vilka det nu kan vara ska fortsätta att kunna ta bilen till jobbet. Det handlar om att hålla igång Sverige i det mycket utsatta läge som vi befinner oss i.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Extra ändringsbudget för 2022 - Åtgärder för att stärka rikets militära försvar och kompensation till hushållen för höga elpriser

Vi bedömer att dessa åtgärder är nödvändiga, men vi gör gärna mer för att tillfälligt klara att möta denna mycket kraftiga prischock, som jag inte tror att någon hade kunnat se framför sig på det här sättet. Därför är jag glad, herr talman, för att vi nu agerar och för att vi nu försöker göra det som är möjligt. Vi driver också på regeringen när det gäller att agera inom EU-systemet för att se till att vi kan rädda svenska jobb och se till att svenska hushåll klarar sig på ett rimligt sätt genom denna kris. Jag tänker särskilt på dem som är beroende av bilen och som inte har möjlighet att transportera sig på andra sätt.

Herr talman! Vi kommer att få tillfälle att återkomma till dessa frågor flera gånger; det är jag helt övertygad om. Men för tids vinnande stannar jag här.


Anf. 39 Mats Persson (L)

Herr talman! Den 24 februari 2022 är en dag som åtminstone jag, och säkert flera här inne, aldrig kommer att glömma. Det var dagen när Vladimir Putin startade sitt fasansfulla krig i Ukraina, där ondskan visade sitt ansikte. Vi som tror på kärlek, solidaritet, fred och demokrati ställdes inför att välja vilken sida vi skulle ställa oss på. Vi valde då att ställa oss på Ukrainas sida. Ukrainas sak är Sveriges sak, och det är vår uppgift att se till att göra allt vi kan för att få fred och för att mota Vladimir Putin och Ryssland.

Herr talman! Detta ställer också nya frågor till Sverige. Vi kommer att behöva en mycket kraftig upprustning av det svenska försvaret. Det handlar om att nå Natos krav om 2 procent så snart som det bara är möjligt. Från Liberalernas sida har vi sagt att det bör kunna uppnås 2024. Låt mig vara väldigt tydlig: Det är Sverige självt som väljer sin säkerhetspolitiska väg framåt. Det är inte destabiliserande att i detta läge vara tydlig med att vi bör tillhöra den europeiska gemenskapen i Natosamarbetet. Där bör Sverige ingå fullt ut.

Herr talman! Putins invasion innebär också att vi nu ser dramatiska höjningar av bränslepriserna. Människor ser brutala priser när de ska tanka sin bil. Det är klart att vi i denna församling behöver göra allt vi kan för att se till att vardagen går ihop för de människor som ska ta sig till jobbet och till fotbollsträningen och som försöker få sitt vardagliga liv att fungera samtidigt som det är krig i Europa. Därför är jag väldigt glad över att en majoritet i riksdagens finansutskott, där Liberalerna ingår, nu driver regeringen framför sig för att se till att priset vid pump ska bli väsentligt mycket lägre än vad det är i dag.

Herr talman! Långt före Rysslands invasion av Ukraina präglades Sverige av väldigt höga elpriser. Det räcker att öppna en tidning i södra Sverige, där jag bor, för att se det. De senaste åren har debatten förts, och hushållen har en känsla av att elpriserna och energipolitiken är helt knäppa. Den känslan är utbredd.

Extra ändringsbudget för 2022 - Åtgärder för att stärka rikets militära försvar och kompensation till hushållen för höga elpriser

Bara det att vi har elprisområden där priset för en villaägare i Lund är hundratals procent högre än priset för en villaägare i Luleå - villorna är lika stora - visar att detta inte är någon marknad. Det är en statlig politik som fatalt har misslyckats. Nedläggningen av kärnkraften är ett av de största misstagen i svensk energipolitik i modern tid, och nu ser vi konsekvensen av detta.

Regeringens stöd, det så kallade elbidraget, är otillräckligt. Vi hade från Liberalernas sida velat se en annan lösning. Vi kommer aktivt och långsiktigt att verka för att elskatten ska sänkas. Det är den enda rimliga vägen framåt i detta läge.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

I detta anförande instämde Charlotte Quensel (SD).

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 6.)

Beslut

Ja till åtgärder för att stärka det militära försvaret och till kompensation för höga elpriser (FiU47)

Regeringen har föreslagit åtgärder för att stärka Sveriges militära försvar. Regeringen har också lämnat förslag om att kompensera hushållen för höga elpriser under mars 2022. Förslagen lämnades i en extra ändringsbudget och är en följd av det försämrade säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde och ökade energipriser, med anledning av Rysslands invasion av Ukraina. Riksdagen sa ja till förslagen.

Åtgärderna för att stärka det militära försvaret innebär ökade anslag till utgiftsområdet Försvar och samhällets krisberedskap. Inom utgiftsområdet går mer pengar till förbandsverksamhet och beredskap, anskaffning av materiel och anläggningar samt till Försvarets radioanstalt, FRA. Anvisade medel i statens budget för 2022 ökar med knappt 2 miljarder kronor. Riksdagen gav dessutom regeringen rätt att ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag för ytterligare 21,9 miljarder kronor. Det innebär att utrymmet för att göra nya beställningar inom exempelvis materiel och anläggningar ökar. Investeringsplanen för anskaffning av försvarsmateriel för 2022-2033 som riksdagen har godkänt revideras också.

Kompensationen för höga elpriser bör enligt regeringen gälla hushåll med hög elförbrukning i södra och mellersta Sverige (elprisområdena 3 och 4). Stödet innebär att hushåll som haft en elförbrukning om 400 kWh eller högre i mars 2022 ges ersättning utifrån en trappa, med lägst 100 kronor och högst 1 000 kronor. Anvisade medel till utgiftsområdet Energi i statens budget ökar med 920 miljoner kronor.

Riksdagen riktade också fyra uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen. Uppmaningarna handlar bland annat om åtgärder för att tillfälligt sänka priserna på bensin och diesel.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Bifall till utskottsinitiativ med fyra tillkännagivanden om åtgärder för att tillfälligt sänka drivmedelspriserna och om att regeringen bör utreda hur ett system skulle kunna utformas för att överföra risken för prischocker på bränsle vid kris från hushåll och företag till staten.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.