Enklare avbetalningsköp m.m.

Debatt om förslag 1 februari 2012
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 2

Anf. 48 Carina Herrstedt (SD)

Herr talman! Jag kommer även här att fatta mig väldigt kort, dock ej så kort som Marianne Bergs tio sekunder. Det måste vara något av ett rekord. Jag vill börja med att yrka bifall till reservationen. Även här menar jag att det i grunden är ett väldigt bra förslag som jag i det stora hela inte har någonting att invända mot. Därför anför jag heller inte i motionen något mot att riksdagen antar regeringens lagförslag eftersom jag menar att det är ett bra förslag. Jag hade naturligtvis gärna sett att tillägget enligt min motion fanns med. I min motion anser jag att det är viktigt att det vid handräckning för att återta en vara säkerställs att det görs en professionell bedömning av varans värde. Enligt min mening bör därför sakkunniga alltid anlitas vid en värdering av varor som förmodas överstiga ett värde av 10 000 kronor. Utskottet skriver i sitt ställningstagande att motionsförslaget skulle innebära att handräckningsförfarandet skulle bli mer kostsamt och ta längre tid. Det må så vara, men jag anser att det skulle bli mer rättssäkert. Även om jag är fullt medveten om att ett beslut om handräckning kan överklagas hos tingsrätten menar jag att det med förslaget i motionen skulle bli mer rättssäkert redan från början. Med anledning av att jag anser att förslaget i det stora hela är bra yrkar jag bifall till min motion utan att uppta vidare tid i debatten.

Anf. 49 Magdalena Andersson (M)

Herr talman! Alla som gör en affärsuppgörelse ska göra rätt för sig. Det är naturligt. Det är lite konstigt att man egentligen ska behöva skriva eller tala om det. Men så är det nu i livet, allt går inte på räls, och alla överenskommelser man gör parter emellan håller inte alltid. Det kan finnas skäl till det, ibland för att man inte förmår själv, ibland för att det händer något i ens omvärld som man inte kan påverka och ibland för att man helt enkelt inte gör rätt för sig. Det är därför vi behöver lagar som reglerar vad som ska ske när en överenskommelse inte håller. Köp på avbetalning kan vara ett alternativ som köpare och säljare kommer överens om. Ett sådant avtal regleras rätt noga. Eftersom betalningen ska ske successivt finns det ju en risk för säljaren att köparen inte följer överenskommelsen och fullgör sin skyldighet att betala. Därför brukar säljaren i de fallen förbehålla sig rätten att återta varan om köparen inte betalar. Den som sålt en båt, en bil eller en soffa ska kunna ta tillbaka den också med hjälp av handräckning av kronofogden om så behövs. I konsumentkreditlagen finns bestämmelser om avbetalningsköp, och där reglerar man också hur ett handräckningsförfarande för återtagande av en vara ska gå till. Det gör att det ändå är rätt så säkert för säljaren att sälja på avbetalning. Man har lagstöd för möjligheten att ta tillbaka varor man inte fått betalt för. Vid ett avbetalningsköp upprättar parterna ett dokument om köpet som också ger säljaren möjlighet att om inte köparen betalar återta den vara det handlar om. I dag ska detta dokumenteras i ett dokument som ska vara i pappersform och skrivas under av båda parterna, både köpare och säljare. Det säger sig självt att det med en sådan regel förstås är lättare att göra ett avbetalningsköp om köpare och säljare finns på samma plats och kan skriva under dokumenten samtidigt som köpet görs. Regeringens förslag är att reglerna om uppgifter om avbetalningsköp ska ändras så att man ska kunna dokumentera detta också elektroniskt med en avancerad elektronisk signatur. De nuvarande reglerna för att man ska kunna begära handräckning hos kronofogden för att återta en vara leder i praktiken till att det inte finns samma möjlighet att göra avbetalningsköp på distans. Eftersom man ska skriva under en handling med penna på papper har det hittills uteslutit att dokument upprättas elektroniskt och naturligt nog begränsat köp på distans. Herr talman! Alla partier i civilutskottet är eniga om detta och delar regeringens uppfattning. Men Sverigedemokraterna vill av någon anledning ha en förändring vad gäller handräckning. De tycker att det ska lagstiftas att kronofogden alltid ska anlita sakkunniga vid värdering av varor som man antar överstiger ett värde av 10 000 kronor. Detta är att slå in öppna dörrar. I lagen om avbetalningsköp mellan näringsidkare med flera framgår det att kronofogden ska värdera varan. Om det behövs får en eller fler sakkunniga anlitas. Samma sak gäller när det handlar om utsökning hos någon. Det finns således ingen som helst anledning att krångla till frågan på det sätt som Sverigedemokraterna har föreslagit. Jag tycker, herr talman, att man kan fråga sig vad det är som är bättre med krångligare regler än enklare. Vad är det som gör att det är bättre att lagstifta om en summa än att göra det möjligt att när det behövs, oavsett summa, använda en sakkunnig? Vad är det som är bättre med att beskriva en värderare som professionell, som Sverigedemokraterna gör i sin motion, än som sakkunnig, som det nu står i lagtexten? Jag finner inget bra svar på dessa frågor. Därför, herr talman, instämmer jag förstås i utskottets förslag och yrkar bifall till detta samt avslag på reservationen.

Beslut

Enklare regler för köp på avbetalning (CU8)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om enklare regler för köp på avbetalning. Enligt dagens bestämmelser ska köparen och säljaren upprätta ett dokument med vissa uppgifter för att säljaren ska kunna ta tillbaka varan om betalningen uteblir. Dokumentet ska vara på papper och skrivas under av båda parterna. Med de nya reglerna ska dokumentet kunna upprättas elektroniskt och signeras av köparen med en elektronisk signatur.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ändringar i distans- och hemförsäljningslagen. Ändringarna är en anpassning till EU-regler. De gäller hur avräkningen ska göras mellan en företagare och en konsument när konsumenten ångrar ett distansavtal om en finansiell tjänst.

Lagändringarna börjar att gälla den 1 mars 2012.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motionen.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.