En ny riksbankslag (vilande grundlagsförslag m.m.)

Debatt om förslag 23 november 2022
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 3

Anf. 1 Ingela Nylund Watz (S)

En ny riksbankslag (vilande grundlags-förslag m.m.)

Herr talman! I dag ska vi slutligen fatta beslut om en ny riksbankslag och lagar som hör till ärendet. Det innebär att vi får en ny lag för Sveriges riksbank från den 1 januari 2023.

Man kan inte säga annat än att vägen hit har varit lång. Jag är en av dem som har haft förmånen att ha fått delta från start till mål i arbetet. Det har varit ända från den parlamentariska utredningen som tillsattes i december 2016 och över ett delbetänkande om kontanthanteringen. Arbetet har gått vidare med att få fram ett slutbetänkande som överlämnades till regeringen 2019. Därefter har det skett genom en aktiv process och dialog mellan departementet och partiföreträdare i finansutskottet. Det har pågått fram till dess att regeringen lämnade en proposition till riksdagen i november 2021.

Mot bakgrund av att det krävs ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen för att få allt på plats behandlades detta förslag första gången av den förra riksdagen. Nu är vi här och ska behandla och fastställa förslagen i en andra omgång, och vi ska fatta beslut i dag.

Att processen har varit lång är fullt rimligt. Verkligheten har på många sätt förändrats sedan den gamla riksbankslagen trädde i kraft 1989. Det nya ekonomisk-politiska landskapet bland annat när det gäller växelkursregimen, avregleringen och internationaliseringen av de finansiella marknaderna och inte minst vårt EU-medlemskap ställer krav på att Riksbanken omfattas av en modern och ändamålsenlig lagstiftning.

Herr talman! För oss socialdemokrater har det varit av största vikt att nå en så bred parlamentarisk enighet som möjligt om den nya lagen, och det har vi också uppnått. Riksbanken är en central aktör i Sveriges finansiella system.

Grunduppdraget att säkra att svenska pengar håller sitt värde över tid och att upprätthålla ett effektivt betalningsväsen är avgörande såväl för samhället som helhet som för enskilda medborgare. Därför menar vi att en politisk otydlighet om Riksbankens mandat vore djupt olycklig.

Den nya lagen och ändringar i andra lagar som berörs klargör nu Riksbankens ställning som en oberoende centralbank. Riksbanken ska finansiera sin egen verksamhet och vara finansiellt oberoende av staten. Samtidigt stärks nu förutsättningarna för demokratisk granskning, öppenhet och insyn i bankens verksamhet.

Riksbankens ansvar för penningpolitiken, det finansiella systemet, betalningsmedel, fredstida krissituationer och höjd beredskap samt internationell verksamhet blir nu tydligt. Det ansvar, de befogenheter och de verktyg som Riksbanken förfogar över inom respektive område klargörs med den nya lagen.

Det blir också tydligt hur Riksbanken ska hantera olika ansvarsområden inom sig och i förhållande till Finansinspektionen och Riksgäldskontoret.

Herr talman! I den nya lagen formuleras prisstabilitetsmålet om från att har uttryckts som att "upprätthålla ett fast penningvärde" till att nu uttryckas med att "målet är att upprätthålla en låg och stabil inflation". Den nya lagen klargör också att Riksbanken, utan att åsidosätta prisstabilitetsmålet, ska ta realekonomiska hänsyn och bidra till en balanserad utveckling av produktion och sysselsättning, vilket har varit ett viktigt mål för oss socialdemokrater.

Att Riksbanken förfogar över prisstabilitetsmålets utformning är av central betydelse för den ekonomiska politiken och samhällsekonomin. Därför är det viktigt att eventuella förändringar av prisstabilitetsmålet som Riksbanken vill göra ska prövas här i Sveriges riksdag. Om riksdagen inte vill godta ett sådant förslag från Riksbanken ska det tidigare målet gälla.

Riksbankens finansiella oberoende stärks i och med de nya regler som införs om vinstdisponering, det egna kapitalet och upplåning av valutareserven. Förhållandet till unionsrätten tydliggörs. Det blir också tydligt att Riksbanken ska tillämpa det växelkurssystem som regeringen beslutar om.

Riksbankens roll för kontanterna i samhället regleras. Bland annat blir det tydligt att Riksbanken har ansvar för att det finns kontanter i hela Sverige. Riksbanken får skyldighet att driva minst fem depåer för lagring och ut- och inlåning av sedlar. Det blir tydligt att Riksbanken ska se till att allmänheten ska kunna göra sina betalningar under fredstida kriser och höjd beredskap. Riksbanken ska vidare identifiera hot mot en hållbar utveckling, och i Riksbankens internationella arbete ska utgångspunkten vara att riksdagens och regeringens övergripande ståndpunkter gäller.

Vissa organisationsförändringar genomförs också. Direktionen minskas från sex till fem ledamöter, och ett ansökningsförfarande införs för att anställa nya direktionsledamöter. Samtliga ledamöter i riksbanksfullmäktige och direktionen ska anmäla innehav av finansiella instrument till riksdagen. Riksbanksfullmäktige får i uppgift att ansvara för beslut om bankens disposition av årets resultat, och riksdagen ska godkänna detsamma.

Herr talman! Eftersom Riksbanken är en myndighet direkt underställd riksdagen vill jag särskilt för kammaren framhålla det utökade ansvar som finansutskottet genom den nya lagen får när det handlar om att granska hela Riksbankens verksamhet, alltså inte enbart penningpolitiken och i någon mån den finansiella stabiliteten.

Det utökade ansvaret innebär till exempel att Riksbanken kan kallas till utskottet regelbundet för att höras om andra frågor som nu omfattas av lagen. Det gället till exempel kontanthanteringen eller krisberedskapsfrågor.

Utskottets ansvar kommer till uttryck i riksdagsordningen, och finansutskottets medel utökas med 5 miljoner kronor från och med 2023 för att vi i utskottet ska kunna utöva det nya ansvaret.

Jag vill därför för kammaren nu redovisa att finansutskottet redan under förra veckan fattat inledande beslut om formerna för det utökade granskningsansvaret.

En fast arbetsgrupp inom utskottet kommer att formas, som tillsammans med kanslipersonal fortlöpande kommer att planera och leda granskningsarbetet inför beslut i utskott och i förekommande fall här i kammaren. Utskottet kommer också att utveckla formerna för kontinuerlig granskning av riksbanksfullmäktiges och direktionens värdepappersinnehav.

Avslutningsvis: De beslut vi fattar i dag om en ny riksbankslag innebär att ett omfattande lagstiftningsarbete går i mål. Såväl regeringsformen som riksdagsordningen ändras, en ny riksbankslag kommer på plats och ett flertal lagar ändras.

Jag vill tacka övriga partiers företrädare för ett gott samarbete under de år då resan har pågått, och jag vill rikta ett särskilt tack till berörd kanslipersonal i finansutskottet och konstitutionsutskottet som har arbetat med detta stora lagstiftningspaket. Tack!

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på motionen.

(Applåder)


Anf. 2 Ali Esbati (V)

Herr talman! Eftersom förslaget om en ny riksbankslag också innebär en del grundlagsändringar behandlas det i två omgångar. Dessa förslag har varit vilande sedan i somras. Vänsterpartiet har några yrkanden, som jag kommer att återkomma till.

Men jag konstaterar - i likhet med det jag gjorde när frågan lite nödtorftigt var uppe till behandling strax före riksdagens sommaruppehåll - att processen runt den nya riksbankslagen trots sin omfattning egentligen inte har inneburit någon samhällsdebatt om penningpolitikens grundläggande utformning.

Riksbanksutredningen och den efterföljande propositionen om en ny riksbankslag berör mycket noggrant de olika delarna av Riksbankens verksamhet. Men den högst politiska frågan om penningpolitikens så kallade autonomi eller självständighet har varit en förgivettagen utgångspunkt och inte föremål för debatt.

Fokuset på frågor om former för beslut och utvärdering innebär i praktiken att det inte har blivit någon större diskussion om det som är själva kärnan i verksamheten: hanteringen av inflationen och dess effekter för hushållen och samhällsekonomin. Detta blir lite märkligt och paradoxalt. Vi har till exempel debatten i dag, med få deltagare och med Vänsterpartiets motion som den enda, i ett läge när inflationen, bakgrunden till den och hanteringen av den framåt är brännande samhällsekonomiska frågeställningar.

Herr talman! Vi ser i dag en dramatiskt förändrad situation i världsekonomin och i den svenska ekonomin, där vi har en längre period med mycket låg inflation och låga räntor bakom oss samtidigt som en del tillgångspriser har ökat kraftigt över tid. Denna situation har förbytts i en situation med mycket snabba prisökningar på en rad varor och tjänster.

Bakgrunden är bland annat globala utbuds- och koordinationsproblem efter covidpandemin och effekterna av Rysslands angreppskrig mot Ukraina. Det är svårt att i dag veta hur beständiga eller "kletiga" prisökningarna kommer att vara, men det är lätt att se att de redan får betydande negativa effekter för hushåll som har små marginaler. Det är också lätt att se att sättet man hanterar den samlade ekonomiska politiken på från statligt håll spelar stor roll för denna inflationschocks avtryck på både kort och lång sikt.

I det läget sitter Riksbanken med sitt prisstabilitetsmål som helt övergripande och med räntorna som i princip enda vapen - inte för att få ned inflationen, utan för att få ned inflationsförväntningarna. Det går att diskutera klokheten i detta fram och tillbaka, inte minst när det gäller vad det får för effekter på lönebildning och arbetslöshet och därmed på vilka grupper det är som får bära de tyngsta bördorna då. Men poängen här är att en egentlig debatt om penningpolitiken inte kan föras - eller den förutsätts i alla fall inte ha någon påverkan på den faktiska penningpolitiken - trots att detta, alltså effekterna på inkomstfördelning och på samhällsekonomins långsiktiga utveckling, ju är genuint politiska frågeställningar.

Vi har här att göra med teorier och föreställningar som har styrt viktiga delar av den ekonomiska politiken sedan 90-talet. I det här fallet handlar det om idén att denna del av politiken ska anses stå över eller utanför andra politiska överväganden och styras av andra regler och faktiskt också av andra mål. Och det är då inte genom allmän, intellektuell skärpa som detta lever vidare, utan genom att det har blivit kodifierat och institutionaliserat. När det gäller Riksbanken och penningpolitiken går det ju ända in i EU-traktat och i svenska grundlagar.

Med detta sagt, herr talman, kan jag konstatera att mycket av det som har gjorts i riksbanksutredningen och i processen inför propositionen är välgrundat och även på flera områden innebär steg framåt, bland annat att det "tydliggörs att Riksbanken inom ramen för penningpolitiken ska ta realekonomiska hänsyn".

Det finns även positiva och mer tydliga skrivningar om finansutskottets granskning, och det finns bra förtydliganden gällande kontanthanteringen och Riksbankens roll för den.

Några ord slutligen om Vänsterpartiets reservation där vi framför att vi hade velat se tillägg eller ändringar i den nya lagen: Vi vill att riksbankslagen ska kompletteras med ett sysselsättningsmål och att detta mål inte ska vara underordnat inflationsmålet. Det är svårt att se hur hänsyn till realekonomiska faktorer och viljan att främja en "balanserad" utveckling ska fungera effektivt om inte sysselsättning och arbetslöshet har en särställning i bedömningen av ekonomin. Det är genom organiserat, produktivt arbete som välstånd och välfärd byggs upp, och det måste vara en central uppgift för den ekonomiska politiken att främja detta.

Ett sådant dualt mål för penningpolitiken som Vänsterpartiet fört fram i såväl riksbanksutredningen som i följdmotionen till propositionen föreslog för övrigt även LO i sitt remissvar på Riksbankskommitténs betänkande. Dåvarande regering menade då i propositionen att detta skulle strida mot unionsrätten.

Utan att öppna för en generaldiskussion om EU-rätten på området kan jag konstatera att Sverige i många år har haft en lagstiftning som enligt kommissionen strider mot EU-rätten, detta eftersom Sverige inte har infört euron som valuta och inte heller anpassat lagstiftningen till ett sådant införande. Eftersom det - som väl är - inte tycks finnas en majoritet i Sverige för att vi ens på lite längre sikt ska gå med fullt ut i EMU är det en rimlig bedömning att Sverige inte heller behöver anpassa sig till det mål för penningpolitiken och den beslutsordning för målet som gäller i ECBS, alltså det europeiska centralbankssystemet, och EMU. Detta är sålunda ett beslut som borde ligga i våra egna händer, och det vore värdefullt både principiellt och i praxis om den svenska riksdagen utnyttjade och prövade detta utrymme. Detta är alltså vad Vänsterpartiet föreslår i följdmotionen till propositionen.

Vänsterpartiet föreslår även att riksdagen ska ha initiativrätt och bestämma de mer precisa målen för penningpolitiken, inklusive det realekonomiska målet, som jag nämnde. I förslaget till ny riksbankslag finns visserligen formuleringen att preciseringen av målet ska "förankras i demokratisk ordning". Men det är Riksbanken som ska ha exklusiv initiativrätt att precisera prisstabilitetsmålet.

Detta är en svårförklarlig ordning, och även i detta fall borde riksdagen agera för att utnyttja en förvisso snävt tilltagen juridisk slingringsmån under EU-rätten.

Med detta yrkar jag bifall till reservationen.


Anf. 3 Ulrik Nilsson (M)

Herr talman! Styrka och säkerhet - så stod det på sedlarna förr i världen. Jag tittade i morse, och jag tror inte att det står så längre, i varje fall inte på den hundralapp och tjugolapp som jag hade i plånboken.

Hinc robur et securitas - härav styrka och säkerhet. Detta kom till en gång för att det här med att kunna lita på pengar och på penningvärdet är en förutsättning för att man ska kunna utvecklas. Det är en förutsättning för att få en bra utveckling i ett samhälle, naturligtvis tillsammans med skydd för individens frihet, rättssäkerhet, skydd för tillgångar och liknande. Därför är det så oerhört viktigt med Riksbanken - den möjliggör för alla svenskar att vara kreativa och att arbeta långsiktigt och framåt.

Men det förutsätter att jag kan lita på den institution som står bakom. För handen på hjärtat - en papperslapp eller en liten plåtbit har inte alls det värde som står tryckt på den, utan värdet säkras av en institution som ligger bakom, en institution som vi måste kunna lita på, en riksbank. För att ta det ännu ett steg längre är det klart att en etta eller en nolla i ett datanätverk någonstans också behöver ha den institutionella garantin för att vara pålitlig. Därför tryckte man de här latinska orden om styrka och säkerhet på sedlarna en gång i tiden för att säga: Vi har tänkt igenom detta. Vi har ett system som garanterar värdet, ett värde som är centralt för att samhället ska fungera. Därför är också detta en grundlag.

Men i detta, herr talman, ligger naturligtvis också att vi måste följa med tiden. Vi har alltmer internationellt samarbete. Metallvärdena som en gång var internationella är kanske inte det fullt ut i dag. Men framför allt måste vi samarbeta med andra. Vi måste ha nya system för att säkra dessa tillgångar. Vi måste ha nya instrument. Vi måste alltså modernisera den grund för säkerhet som Riksbanken ger, och det är en sådan modernisering som Riksbankskommittén har kommit med.

Det är också detta den nya riksbankslagen handlar om: att ta in alla nya konsekvenser genom att vidga och bredda instrument och internationellt samarbete. Det handlar även om synen att när det blir kris kanske inte de där ettorna och nollorna fungerar, och då behövs en fungerande kontanthantering.

Förslaget innebär ett antal ändringar i regeringsformen, så som Ingela Nylund Watz utförligt har beskrivit. Det innebär också en förändring i riksdagsordningen. Allt detta syftar till att få en modernitet i systemet som ändå klarar av att säkra värdet så att vi alla kan lita på de utställda pengarna.

Herr talman! Förslaget innebär också en förnyad riksbankslagstiftning som i väldigt hög grad tar upp dessa förändringar och konkretiserar vad som ska utföras. Det gäller sådant som direktionens storlek och rekrytering, men det som kanske flest av oss kommer att kunna konstatera är att det görs väldigt tydligt att det ska finnas en kontanthantering som fungerar även i situationer av kris i Sverige - fredstida kris, står det i lagförslaget. På sikt ska det finnas sex depåer som har kontanthantering.

Så här långt i förslaget är samtliga överens: Vi behöver uppdatera regeringsform och riksdagsordning, och vi behöver en ny riksbankslag. Denna enighet tror jag är oerhört väsentlig för att vi ska bygga det förtroende som hela ärendet handlar om. Så långt, herr talman, tycker jag att allting är lugnt och bra.

Sedan finns det en reservation. Jag har full förståelse för att man vill lägga in sysselsättning eller, som vi ibland brukar kalla det, arbetslinjen på så många ställen som möjligt. Detta är dock snarare en fråga för ekonomisk politik än något att reglera i lag. Att reglera i lag vad man kan och inte kan göra eller ska och inte ska göra beskär handlingsmöjligheten i framtiden för dem som har att hantera detta. Jag tror att det är lite feltänkt att göra systemet så överbestämt.

Som jag sa inledningsvis är stabiliteten i växelkursen avgörande för våra medborgares sätt att agera och ta hand om den här frågan. Därför vill jag yrka avslag på reservationen i konstitutionsutskottets betänkande.

Sammanfattningsvis, herr talman: För mig är detta en väldigt positiv förändring. Det är positivt med enigheten. Den kommer att tjäna oss väl. Jag yrkar bifall till konstitutionsutskottets förslag till beslut och avslag på reservationen.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 19.)

Beslut

Ändringar i grundlag och ny riksbankslag (KU8)

Riksdagen sa ja till vilande förslag om ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen som rör Riksbanken och till regeringens förslag om en ny riksbankslag. Förslagen om ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen är så kallade vilande förslag, vilket innebär att riksdagen har tagit beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle. Ändringarna i regeringsformen innebär bland annat ett förtydligande av Riksbankens uppgifter. Förslaget om ändring i riksdagsordningen innebär att det blir tydligt att riksdagens finansutskott ska följa upp och utvärdera Riksbankens verksamhet.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till en ny riksbankslag, men med några mindre ändringar. Den nya riksbankslagen innebär bland annat:

  • Mål, uppgifter och befogenheter för Riksbanken tydliggörs när det gäller penningpolitiken, det finansiella systemet, betalningsmedel, fredstida krissituationer och höjd beredskap samt internationell verksamhet
  • Det ska bli tydligare hur Riksbankens ansvarsområden förhåller sig till varandra och ansvarsområdena för Finansinspektionen och Riksgäldskontoret
  • Det ska bli tydligare att Riksbanken inom ramen för penningpolitiken ska ta realekonomisk hänsyn, och det skapas förutsättningar för en demokratisk förankring av preciseringen av prisstabilitetsmålet
  • Grunderna för Riksbankens organisation behålls, men antalet ledamöter i direktionen minskas från sex till fem. Det införs en mer ändamålsenlig ansvarsfördelning mellan riksbanksfullmäktige, direktionen och riksbankschefen
  • Riksbankens ställning som oberoende centralbank och självständig förvaltningsmyndighet stärks
  • Riksbankens finansiella oberoende stärks inom ramen för exempelvis att disponera vinster och strukturera det egna kapitalet samt upplåning till valutareserven
  • Förutsättningarna för insyn i och granskning av Riksbankens verksamhet ökar
  • Riksbanken ska bidra till en hållbar utveckling på finansmarknaden.

Eftersom förslagen i vissa delar gäller ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen krävs det att riksdagen röstar lika två gånger och det måste vara ett val mellan omröstningarna. Det första beslutet om förslagen togs den 1 juni 2022 och då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval.

Samtliga lagändringar ska börja gälla 1 januari 2023.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Utskottets förslag till beslut
Antar slutligt det vilande förslaget till lag om ändring i regeringsformen och till lag om ändring i riksdagsordningen. Bifall till propositionen 2021/22:41 punkterna 4–15, 17 och 19–21. Delvis bifall till propositionen 2021/22:41 punkterna 3, 16 och 18. Bifall till propositionerna 2021/22:169 punkt 9.2 och 2021/22:215 punkt 38.2. Avslag på motionen.