En integrerad EU-politik för Arktis

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i utlåtandet.

Jag välkomnar EU-kommissionens och den höga representantens fortsatta engagemang i Arktis, vilket uttrycks i meddelandet. Meddelandet är välbalanserat mellan land och hav samt mellan miljö och hållbar ekonomisk utveckling. Det är av största vikt att EU fortsätter sina ansträngningar för att utveckla en välavvägd och sammanhållen politik för Arktis.

I januari 2016 presenterade regeringen en ny inriktning för miljöpolitiken i Arktis med förstärkta insatser inom Arktiska rådet för klimat och förnybar energi, ökat rättsligt skydd för känslig natur i Arktis och robusta regleringar som säkerställer högsta skyddsnivå vid oljeborrning i Arktis. Man ska även verka för att det inrättas institutioner som säkerställer ett hållbart fiske i Arktis, något som ytterligare förtydligar Sveriges engagemang för området.

Herr talman! EU måste i sitt beslutsfattande fästa särskild uppmärksamhet på de unika förhållanden som råder i Arktis. Det finns flera skäl till att Arktis måste skyddas. Det handlar bland annat om att bromsa den globala uppvärmningen, förhindra skadliga utsläpp, skydda utrotningshotade arter och värna urfolks traditionella livsstil. Det finns, också i Arktis, ett behov av ett förstärkt skydd för havsområden utanför nationell jurisdiktion. Ett tillämpningsavtal till FN:s havsrättskonvention med målet att skydda och bevara den marina biologiska mångfalden i områden utanför nationell jurisdiktion vore välkommet. I detta avseende är det positivt att meddelandet lyfter fram behovet av att förbättra balansen mellan bevarande och nyttjande av den biologiska mångfalden.

Förutom fokus på bland annat internationellt samarbete för att kunna svara på klimatförändringarnas inverkan på Arktis och fokus på att främja och bidra till hållbar utveckling presenteras i meddelandet tre centrala strategiska målsättningar och prioriterade politikområden för en integrerad EU-politik för Arktis:

klimatförändring och skydd av miljön

hållbar utveckling i och kring Arktis

internationellt samarbete om frågor som rör Arktis.

Klimatförändringarnas effekter i den arktiska regionen har blivit alltmer påtagliga och framträdande. Uppvärmningen i Arktis sker dubbelt så fort i jämförelse med genomsnittet för den globala uppvärmningen. Isavsmältning på land och till havs samt utsläpp och föroreningar skapar en negativ synergieffekt som leder till stora påfrestningar på regionens sköra och ovärderliga ekosystem. Trots ett antal forskningsprojekt och genomförda program för observation och övervakning av Arktis är kunskaperna om de arktiska systemen fortfarande bristfälliga. Därför är det välkommet att EU under den kommande tioårsperioden avsätter motsvarande 200 miljoner euro för forskning om Arktis under programmet Horisont 2020.

Herr talman! När det gäller en hållbar ekonomisk utveckling står den arktiska regionen inför särskilda utmaningar. Arktis är glesbefolkat och har stora utmaningar gällande transportförbindelser. Meddelandet lyfter fram att rymdinfrastruktur har en allt viktigare roll att spela när det gäller att förbinda människor och företag och när det gäller att tillgodose behov som utbildning, hälsa, språk och kultur. Horisont 2020 skulle kunna påskynda omsättningen av forskningsresultat till teknik och tjänster med kommersiell potential för kalla klimat. Det är viktigt att de insatsförslag som läggs fram tar hänsyn till befolkningen i regionen, deras traditionella försörjningsmöjligheter och den ekonomiska utvecklingens inverkan på miljön i Arktis.

En ökad konkurrens om resurser och en ökad ekonomisk aktivitet kan leda till en polarisering av olika nationella intressen. Därför måste regionen förbli ett säkerhetspolitiskt lågspänningsområde. Att meddelandet så tydligt tar upp detta är bra. Tillväxt och välfärd är beroende av att det framtida internationella samarbetet i regionen förblir konstruktivt. Jag välkomnar också att man betonar vikten av en effektiv och hållbar förvaltning av det arktiska havet, ett gott miljöskydd, respekten för internationell rätt och ett hållbart utnyttjande av de marina resurserna.

En integrerad EU-politik för Arktis

Herr talman! Avslutningsvis vill jag säga att det ligger i både EU:s och Sveriges intresse att bevara Arktis som ett område som kännetecknas av samarbete grundat på internationell rätt, solid vetenskaplig forskning samt den traditionella och lokala kunskapen hos regionens urfolk och lokalsamhällen. Gemensamt måste en välavvägd och sammanhållen politik för Arktis utformas för att möta de utmaningar Arktis har och står inför.

Herr talman! I dag debatteras utrikesutskottets utlåtande om EU:s fortsatta engagemang i Arktis. Utrikesutskottet är för EU:s ansträngningar att utveckla en välavvägd och sammanhållen politik för Arktis. Vän av ordning kan ju fråga sig varför detta inte redan finns på plats, men till stor del gör det det. Meddelandet handlar vidare om hållbar utveckling, om att främja internationellt samarbete över huvud taget och om att se till att Arktis fortsätter att vara ett säkerhetspolitiskt lågspänningsområde. Men samarbete behövs särskilt för att möta klimatförändringarna och miljöproblemen.

Herr talman! Det finns en stor samsyn i detta ärende. Det är bra att stärka skyddet för havsområden, det är bra med en ekosystembaserad förvaltning av den marina miljön och det är toppen med forskning och vetenskap. Det enda man möjligen kan känna oro för är att de goda intentionerna inte uppfylls. Men en konstruktiv opposition har rollen att granska att regeringen driver på i EU för att så ska ske.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 11.)