En fortsatt stärkt arbetslöshetsförsäkring

Fru talman! Arbetslöshetsförsäkringen är en omställningsförsäkring för både individ och samhälle. Den håller köpkraften uppe så att inte lågkonjunkturer fördjupas och förlängs. Att försämra löntagarnas trygghet när det varnas för en lågkonjunktur är fel väg att gå.

Vi är glada för att Sverigedemokraterna tillsammans med regeringen har enats om en fortsatt stärkt arbetslöshetsförsäkring. Det innebär bland annat att man kan fokusera på att söka nytt jobb i stället för att oroa sig över sin privatekonomi när man blir arbetslös. Man kanske vågar byta jobb när man vet att ens ekonomi går ihop även om man skulle förlora provanställningen eller om man är sist in och inte finns med på arbetsgivarens undantagslista vid uppsägningar. Hyresvärden eller banken kan kräva att man är medlem i en a-kassa för att man ska få ett hyreskontrakt eller ett lån till en bostad.

År 1997 blev jag själv varslad. Jag hade just köpt en villa, och vi hade fått vårt första barn. Jag tror att sonen var sju månader. Varslet trädde i kraft, och jag fick gå hem från mitt jobb. Min fru jobbade halvtid i en affär. Utan en stark a-kassa hade jag fått lämna mitt hus efter att ha bott där i bara ett år. Jag hade helt enkelt inte haft råd att bo kvar.

En fortsatt stärkt arbetslöshetsförsäkring

För mig är a-kassan väldigt viktig. Om man någon gång har varit där i sitt liv och förstått vad det innebär att bli arbetslös tror jag att man resonerar annorlunda i denna fråga än man annars hade gjort. Det är ganska lätt för unga personer som sitter här i kammaren och aldrig har fått lite skit under naglarna eller varit i den situationen att tycka att a-kassan är ett bidrag och ska behandlas som ett sådant. Men så är det inte. A-kassan är definitivt inte ett bidrag, utan det är en omställningsförsäkring för svenska löntagare som man även bidrar till själv.

A-kassan är alltså en viktig fråga för Sverigedemokraterna, och detta är ännu ett vallöfte vi fick igenom via förhandlingar i Tidöavtalet.

Fru talman! Jag ska inte bli långrandig här i dag, men jag måste ändå kommentera det andra regeringsalternativet och deras syn på förslaget. Vi kan se att det spretar, och det spretar väldigt tydligt, åt alla håll.

Ett parti vill sänka a-kassan och helst avveckla både den och den svenska modellen. Där är det fri arbetskraftsinvandring och lönedumpning som gäller.

Ett annat parti vill höja a-kassan och minska kraven och tyvärr likställa den med övriga bidrag, vilket kraftigt skulle försvaga a-kassans legitimitet.

Ett tredje parti bryr sig inte så mycket om arbetsmarknadspolitiken och a-kassan över huvud taget utan säljer i vanlig ordning ut arbetsmarknadspolitiken till högstbjudande. Det har vi sett tidigare år. Först var det till Reinfeldt och Löfven, och nu är det till Andersson.

Fru talman! Det fjärde och största partiet säger alltid att all bra politik som genomförs egentligen är deras politik, trots att man inte gjorde någonting på åtta år förutom att försämra LAS och bidra starkt till EU:s process med att via den sociala pelaren systematiskt avveckla den svenska arbetsmarknadsmodellen. I vanlig ordning ger man bort allt enbart för makten, då posterna i Regeringskansliet överskuggar allt annat. Det är något vi sett och hört flera gånger i den här kammaren.

Detta, fru talman, visar att Tidöpartierna kan och kommer att komma fram till lösningar likt uppgörelsen om a-kassan, då vi i grunden delar synen på Sveriges problem, en syn som tyvärr det andra regeringsalternativet helt saknar.

Jag yrkar därmed bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på motionerna.

Fru talman! I det gamla bondesamhället var arbetslöshet en helt okänd företeelse. Det fanns arbete till alla, och det var sådant som missväxt, torka, sjukdomar, olyckshändelser och krig som gjorde tillvaron osäker.

I slutet av 1800-talet blev Sverige på allvar industrialiserat. Stålverk, massafabriker, mekaniska verkstäder, spinnerier och många andra industrier grundades. Därmed började man såklart också anställa industriarbetare som fick lön för sitt arbete, och det var först då man också kunde bli arbetslös.

Även om lönerna var låga innebar ändå en anställning att man hade pengar till mat, boende och kläder. Men när anställningen upphörde och arbetaren blev arbetslös försvann också den ekonomiska tryggheten. Det fanns en fattigvård, men kraven för att kunna få hjälp var hårda och ersättningen, om man över huvud taget fick någon, minimal. Att tvingas gå till fattigvården upplevdes också av många som väldigt förnedrande.

För att stärka sin ställning gentemot arbetsgivarna började de anställda runt om i Europa bilda fackföreningar under 1800-talets andra hälft.

Grundtanken med a-kassan är att människor som står utan arbete ska få ett tillräckligt stöd för att aktivt kunna söka sig en ny sysselsättning. Genom att betala in en avgift till sin a-kassa under tiden man arbetar får man möjlighet till a-kassa om man skulle bli arbetslös. För löntagarna som kollektiv bidrar försäkringen till att förhindra underbudskonkurrens och att upprätthålla löner på en anständig nivå under tider av hög arbetslöshet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En fortsatt stärkt arbetslöshetsförsäkring

Arbetslöshetsförsäkringen har även en viktig roll i samhällsekonomin. Den dämpar konjunkturnedgångar, förbättrar arbetsmarknadens funktionssätt, har en positiv effekt på produktiviteten, ökar arbetskraftsutbudet och bidrar till ökad jämlikhet.

För att den som förlorar jobbet ska kunna få goda möjligheter att antingen ställa om eller hitta ett jobb som motsvarar ens kompetens behöver a-kassan ge en rimlig ersättning. 80 procent av inkomsten är en rimlig nivå för att säkra inkomsttryggheten och omställningsförmågan för individen.

Under den borgerliga regeringen 2006-2014 raserades målmedvetet och strategiskt många viktiga delar av arbetslöshetsförsäkringen. Villkoren för att kvalificera sig skärptes, ersättningsnivåerna sänktes och höjda och differentierade avgifter infördes. Som en följd av dessa kraftiga försämringar ställdes en stor grupp löntagare utanför försäkringen.

Åren 2014-2018 genomförde Vänsterpartiet tillsammans med regeringen vissa förbättringar i a-kassan. Bland annat höjde vi ersättningsnivåerna, en ny deltidsbegränsningsregel infördes och antalet karensdagar minskades.

Fru talman! Under pandemin genomförde den dåvarande regeringen flera tillfälliga förstärkningar av a-kassan. Ersättningsnivåerna höjdes, och arbetsvillkoret justerades så att fler kunde kvalificera sig för ersättning. Det var nödvändiga och viktiga förstärkningar som Vänsterpartiet drev på och välkomnade.

Nu föreslår alltså den här regeringen att de tillfälliga bestämmelser i lagen som infördes under pandemin ska gälla tills vidare och beskriver förslaget som "en fortsatt stärkt arbetslöshetsförsäkring". Förvisso innebär det en förbättring jämfört med läget innan pandemin, men arbetslöshetsförsäkringen behöver såklart förbättras ytterligare. De tillfälliga förstärkningar man tillfört innebär att det fortfarande är knappt fyra av tio heltidsarbetande som faktiskt får 80 procent av sin tidigare lön i ersättning. Förslaget borde alltså egentligen beskrivas som "en något förbättrad arbetslöshetsförsäkring i behov av ytterligare förbättringar".

För att försäkringen ska förbättras krävs en del förändringar vad gäller kvalificerings- och ersättningsvillkoren. När det gäller arbetsvillkoret i lagen anser jag att fler löntagare ska och måste ges möjlighet att uppfylla villkoret och därmed kvalificera sig. I likhet med LO tycker jag att kravet på arbetad tid är alldeles för högt satt och att arbetsvillkoret bör sänkas till 40 timmar i månaden. Ett sådant villkor skulle göra det mycket mer attraktivt för dem som arbetar i något slags begränsad omfattning att gå med i en arbetslöshetskassa.

När det gäller karensvillkoret delar jag också LO:s uppfattning att karensdagarna bör slopas helt. Den grundläggande självrisken i en ersättningsnivå som redan från början är under 100 procent, i kombination med ett tak för ersättningen och en successiv nedtrappning av ersättningsnivån över tid, ger redan som det är tydliga incitament för den enskilde att undvika arbetslöshet, om det nu var någon som trodde att man medvetet gjorde sig av med sitt jobb för att leva på en ersättning. Det behövs inget ytterligare självriskavdrag för det.

Avslutningsvis, fru talman, tycker jag inte att det räcker med att permanenta de förbättringar som infördes under pandemin. Det räcker inte heller med att, som slottspartierna enades om i sin budgetproposition för 2023, permanenta de ersättningsnivåerna i a-kassan. För att återupprätta en arbetslöshetsförsäkring som är värd namnet och som faktiskt är en inkomstförsäkring för fler löntagare krävs ännu fler förbättringar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En fortsatt stärkt arbetslöshetsförsäkring

Vänsterpartiets mål är att 80 procent av löntagarna ska få 80 procent av sin tidigare lön vid arbetslöshet. Vi vill därför höja den högsta dagpenningen och grundbeloppet. Vi vill indexera ersättningsbeloppen till löneutvecklingen. Vi vill höja ersättningsnivån till 80 procent för hela ersättningsperioden samt för tiden med aktivitetsstöd. Vi vill också förbättra kvalificerings- och ersättningsvillkoren, avskaffa karensdagarna i a-kassan och återinföra studerandevillkoret.

Med det vill jag yrka bifall till Vänsterpartiets reservation nummer 2.

Fru talman! Som oppositionspolitiker kan man när vissa propositioner presenteras känna en viss besvikelse. Man kan gå till kammaren med en känsla av indignation, uppgivenhet och ibland frustration. Känslan är ibland att det här politiska förslaget tar Sverige i fel riktning. Det gör Sverige till ett sämre land att leva i. Det är ett politiskt förslag som inte gynnar de breda folklagren och som inte gör Sverige till ett bättre land för alla de människor som arbetar hårt dag ut och dag in.

Men, fru talman, sådan är inte känslan i dag. Den proposition som nu har lagts på riksdagens bord är nämligen en proposition som ser till att bra politiska förslag blir genomförda. Den här propositionen ser till att de tillfälliga förstärkningar av a-kassan som genomfördes av den förra socialdemokratiska regeringen blir permanenta. Det är bra. Det är bra för svenska löntagare som blir av med sitt arbete. Det är bra för svenska löntagare som är medlemmar i a-kassan att veta att ett av värnen är starkt.

Målen med arbetslöshetsförsäkringen är flera. Först och främst: I ett anständigt samhälle tvingar vi inte folk till fattigstugan när de förlorar sitt arbete. Vi hänvisar inte människor till rännstenen när de skiljs från sitt arbete. Vi låter inte människor dagen efter arbetslöshetens inträde sälja sina tillgångar för att klara uppehället. Nej, vi skapar trygghetssystem. Arbetslöshetsförsäkringen, a-kassan, är ett sådant.

Vidare ser vi till att vi genom a-kassan inte skapar ett läge där människor rusar till första bästa jobb till lägsta lön. Vi ser till att kompetensen kan hamna där den behövs mest. Människor kan gå till det jobb där de gör mest nytta, och lönerna kan hållas på goda och rimliga nivåer. Det är viktigt. Det är viktigt för löntagarnas intressen, och det är viktigt för att inte låta makten i alltför stor utsträckning skjutas över till arbetsgivarnas sida.

Fru talman! När pandemin slog till mot Sverige - ja, mot hela världen - var det angeläget att a-kassan stärktes och att villkoren för att få ersättning från a-kassan lättades. Alternativet hade varit att människor kunnat skickas ut i fattigdom och misär. I den hälsokris som också blev en ekonomisk kris var riskerna många. Hotet om en svår ekonomisk kris var i allra högsta grad reellt. Den förra socialdemokratiska regeringen reagerade resolut och tydligt. Det som gjordes räddade människor från fattigdom och från oro och ångest. Den förra socialdemokratiska regeringen såg till att om ditt arbete försvann skulle samhället finnas där för dig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En fortsatt stärkt arbetslöshetsförsäkring

Det brukar inte ligga i sakens natur att en regering som består av tre så kallade borgerliga partier förstärker a-kassan. Att denna regering väljer att trots allt göra detta är glädjande. Det finns många skrivningar i den promemoria som ligger till grund för propositionen som inte kan beskrivas som annat än positiva. Promemorian välkomnar att fler kan få ta del av akassan. Det talas också om vikten av att stärka den ekonomiska tryggheten för dem som blivit arbetslösa genom att lättnaderna i karensvillkoret ska fortsätta gälla. Det är helt enkelt bra socialdemokratisk politik som regeringen nu driver igenom.

Fru talman! A-kassan inrättades genom lagstiftning av Sveriges riksdag år 1935. Sedan dess har den varit ett viktigt fundament i det svenska trygghetssystemet. Som tidigare nämnts ger a-kassan ekonomisk trygghet till den som blir arbetslös. Den gör att den arbetslöse inte i desperation tar första bästa jobb till lägsta möjliga lön för att kunna sätta mat på bordet till sina barn. Den minskar risken för att ingenjörer, kirurger och lärare ska ta jobb som kräver låga kvalifikationer med låga löner och osäkra arbetsvillkor. Det är en viktig aspekt i den tid vi lever i. I Sverige har vi inte råd att låta kompetens gå till spillo.

År 1935 var förutsättningarna givetvis inte exakt sådana som de är i dag, men paralleller finns. Arbetslösheten låg 1935 på ett årsmedeltal om 15 procent - betydligt högre än i dag. Men för socialdemokratin var målsättningen tydlig - då som nu. Sveriges löntagare behövde en arbetslöshetsförsäkring för att inte hamna i fattigdom, för att det inte skulle skapas en låglönekonkurrens och för att kompetensen skulle hamna där den skulle hamna. Detta var en viktig pusselbit i Per Albin Hanssons vision om ett samhälle där det inte finns några privilegierade eller tillbakasatta, inga kelgrisar och inga styvbarn.

En annan viktig faktor som förtjänar att nämnas i denna kammare är a-kassans roll som konjunkturstabilisator. Om ett stort antal människor blir arbetslösa och därmed kastas ut i ekonomisk osäkerhet och i förlängningen fattigdom är det orimligt att tänka att det inte skulle få konsekvenser för konjunkturen. Att vi underlättar för fler att gå med i a-kassan och att få ekonomiskt stöd därifrån är således viktigt för hela samhällsekonomin. Det handlar inte om något slags välgörenhet. Det handlar om att se till att en ekonomisk kris inte förvärras.

Under de senaste månaderna har vi sett en politisk utveckling där barnen får ta allt större del av konsekvenserna när den ekonomiska situationen för landets hushåll blir tuffare. Skolkökspersonal vittnar om att barn äter mer på måndagar och fredagar. Ensamstående föräldrar har svårt att ha råd med näringsriktig mat till sina barn, och avgifter till föreningar och fritidsaktiviteter sparas det in på. Arbetsförmedlingen och regeringen spår båda en högre arbetslöshet i höst. Det är ytterligare ett skäl till att a-kassan behöver vara tillgänglig för fler. Vid höjd arbetslöshet riskerar Sveriges barn och unga att få bära en ännu större del av konsekvenserna än vad de gör i dag. Vi behöver därför se till att det finns, precis som propositionen heter, en fortsatt stärkt arbetslöshetsförsäkring.

Det är nu upp till bevis för regeringen. Vilken linje väljer regeringen för a-kassan? Är det den nuvarande linjen, med möjliggörande för fler att ta del av a-kassan och kanske med högre taknivåer som gör att fler får ut mer av sin lön? Eller är dagens proposition ett undantag som längre fram i mandatperioden kommer att visa sig vara det enda som gjordes för att stärka a-kassan? Som riksdagens största oppositionsparti kommer vi att bevaka regeringens arbete noga. Våra ambitioner för a-kassan är höga. Vi kommer att ha anledning att ses i denna kammare igen om vi plötsligt skulle bevittna en politisk linje som går stick i stäv med dagens förslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En fortsatt stärkt arbetslöshetsförsäkring

Fru talman! Ambitionerna för a-kassan behöver som sagt vara höga. Denna kammare kan inte efter dagens beslut resa sig upp, slå ihop händerna och konstatera att uppgiften är slutförd. Vi som folkvalda behöver fortsätta arbeta med att göra a-kassan bättre, starkare och tillgänglig för fler. Det är socialdemokratins fasta övertygelse. Det är också därför vi har ett särskilt yttrande med anledning av den proposition vi behandlar i dag. Vi välkomnar förslaget, men vi är inte klara. Vi har högre ambitioner för a-kassan.

Fru talman! Vad innebär då högre ambitioner för a-kassan? Fler behöver omfattas av den trygghet som a-kassan ger. Fler behöver få ut 80 procent av sin lön vid arbetslöshet. Och a-kassan behöver fortsätta utvecklas så att omställningen från arbetslöshet till ett nytt arbete blir så smärtfri som möjligt, särskilt i en tid då vi riskerar att möta en växande arbetslöshet och där kompetensförsörjningen blir ett allt större problem. Varken den enskilde individen eller vi som samhälle har råd med att människor tar första bästa jobb till lägsta möjliga lön.

Det må inte vara år 1935. Vi har inte en ekonomisk depression som plågar världen och en arbetslöshet på 15 procent, men behovet av en stärkt arbetslöshetsförsäkring är viktigt även i dag. Vi har människor som även i dag riskerar att kastas ut i fattigdom vid arbetslöshet och som riskerar att behöva ta första bästa jobb till lägsta lön. Vi har också en situation där en snabbt stigande arbetslöshet riskerar att förvärra en redan annalkande lågkonjunktur.

Vi socialdemokrater välkomnar dagens förslag från regeringen på akassans område. Låt oss hoppas att det inte är sista gången som en socialdemokrat yttrar den meningen i riksdagens kammare under denna mandatperiod. Skulle regeringen ge sig in på en plötslig kursändring kan regeringen räkna med att den socialdemokratiska oppositionens respons kommer att vara allt annat än positiv.

(Applåder)

Fru talman! Tack så mycket, Adrian Magnusson, för ett jätteeldigt och vackert socialdemokratiskt anförande! Jag tänkte att jag skulle låta Adrian Magnusson berätta för sina medlemmar och väljare och för LO vad det är som gör att Socialdemokraterna bara skriver ett särskilt yttrande. De pratar ganska fint kring dessa saker och säger att fler ska kvalificera sig till akassan, att detta minsann inte är ett bidrag, att det är en omställningsersättning och att man ska ha högre ersättning. Hur kommer det sig att Adrian Magnusson och Socialdemokraterna skriver ett särskilt yttrande i stället för att faktiskt reservera sig mot förslaget och yrka på en bättre och förstärkt a-kassa?

Fru talman! Som jag sa i mitt anförande är våra ambitioner för a-kassan höga, och de kommer fortsatt att vara höga under hela mandatperioden. Jag har också läst LO:s yttrande. Det finns mycket där som är mycket intressant att ta del av - givetvis är det så.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En fortsatt stärkt arbetslöshetsförsäkring

För socialdemokratin är det viktigt att politiken hänger ihop, att det vi säger här i kammaren har täckning i det vi föreslår när det gäller budgeten, till exempel. Och i det läge vi befinner oss i nu är det denna politik vi har ekonomisk täckning för.

Men vi har höga ambitioner. Det sa jag flera gånger, och jag kan säga det flera gånger till. Vi kommer att återkomma med förslag inom a-kassans område om exakt hur vi vill stärka a-kassan. Jag tror att jag och ledamoten är överens om att vi behöver få in fler i a-kassan. Vi behöver se till att fler får ut 80 procent av sin lön.

Fru talman! Vänsterpartiet tycker sig få täckning för det i sin budget, eftersom Vänsterpartiet tycker att det här är en riktigt viktig och avgörande fråga för att människor inte ska bli fattiga och för att vi inte ska få ett Fattigsverige.

Det är verkligen vackert med högre ambitioner, men jag tror faktiskt att det är ännu bättre att omsätta det i politisk handling och visa politisk handlingskraft som på riktigt kan innebära förändring och inte bara är borgerlig-ish och socialdemokratisk-ish.

Jag tackar så mycket för att Adrian Magnusson har berättat om sina ambitioner, och jag ser fram emot att det också ska bli handling.

Fru talman! Jag vet inte om ledamoten menade så, men jag vänder mig emot beskrivningen att det här skulle vara borgerlig-ish politik. Det tycker jag faktiskt inte, så det vill jag ändå markera emot.

Vi är i början av mandatperioden. Vi har många år kvar och många budgetpropositioner att lägga. Jag är alltså övertygad om att socialdemokratin kommer att återkomma med betydligt mer detaljerade förslag kring hur vi vill utveckla a-kassan, och jag är glad över att både socialdemokratin och Vänsterpartiet har tydliga ambitioner för a-kassan.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 1, vilket innebär avslag på propositionen.

I morse när jag kom i rulltrappan mot tunnelbanan möts jag av en fullproppad tunnelbanevagn. I alla fall jag vill inget annat på morgonen än att ha en lugn färd sittandes på vägen till jobbet. Sedan hör jag att det låter mycket, och hela tunnelbanetåget skakar. Jag inser att vagnen är full av studenter, dans, sång, ett och annat spontanskrik och framför allt framtidshopp.

När vi stannar på Karlaplan går det av en man som fräser lite åt studenterna och säger "Välkommen ut i arbetslösheten!". Jag skulle i stället vilja säga "Välkommen in på arbetsmarknaden!". Och om arbetsmarknaden ska blomstra på såväl kort som lång sikt för både nuvarande och kommande generationer krävs en offensiv arbetsmarknadspolitik som sätter arbetslinjen i fokus.

Det finns ett före och ett efter covid-19-pandemin. Pandemin fick både kortsiktiga och långsiktiga effekter på en rad olika områden. Arbetsmarknaden är ett sådant område. Riksdagen och regeringen var under pandemin i många hänseende snabba och flexibla och anpassade systemen utifrån en ny, tillfällig verklighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En fortsatt stärkt arbetslöshetsförsäkring

Det var bra. Det var rätt. Men nu är pandemin över, och att permanenta tillfälliga covid-19-åtgärder i stället för att genomföra de långsiktiga reformer som Sverige är i så stort behov av menar Centerpartiet är fel väg att gå. Det är tuffa ekonomiska tider och ansträngt på svensk arbetsmarknad. Samtidigt behöver fler svenskar arbeta, bidra och betala skatt. Då krävs det en aktiv arbetsmarknadspolitik som gör det lönsamt att både arbeta och att anställa.

Samtidigt vill jag säga att det är bra att det har blivit en politisk diskussion om a-kassan, men det behövs ett bredare omtag än det regeringen nu föreslår. Centerpartiet anser att arbetslöshetsförsäkringen behöver fokusera på omställning, uppmuntra till rörlighet och underlätta för människor att snabbt byta arbete. Vi behöver helt enkelt en a-kassa som är anpassad utifrån hur arbetsmarknaden ser ut i dag, inte hur den såg ut i går.

Då krävs ett flexibelt arbetsliv där människor vågar byta jobb utan rädsla för att bli långvarigt arbetslösa. Arbetslöshetsförsäkringen behöver möjliggöra en trygg omställning samtidigt som den garanterar att det lönar sig att arbeta. Det kan vara på sin plats att påminna Moderaterna om att det är så arbetslinjen ser ut.

Samtidigt är det viktigt att a-kassan öppnas för fler som arbetar, men det behöver ske utifrån ett helhetsgrepp och i linje med en flexicuritymodell. Arbetslöshetsförsäkringen behöver därför reformeras i grunden och ta sikte på en långsiktig lösning som inte bygger på tillfälliga lättnader i akassan som anpassats efter pandemin.

För en regering som kallar sig för borgerlig och vill se arbetslinjen är det väldigt tacksamt att Centerpartiet i januariavtalet fick igenom en grundlig utredning som nu presenterats, som remitterats och som är redo att färdigställas till en proposition - SOU 2020:37. Denna utredning tar också ett helhetsgrepp och öppnar arbetslöshetsförsäkringen för fler.

Jag ställde så sent som för någon vecka sedan en fråga till arbetsmarknadsminister Johan Pehrson om regeringen avser att genomföra utredningen. Jag måste säga att jag var rätt så positivt överraskad över att jag fick ett så tydligt svar om att i alla fall delar av regeringen delar Centerpartiets bild av att man behöver gå vidare med utredningen. Därför blir nästa fråga: Vad väntar ni på?

Fru talman! Jag vill vara tydlig med att Centerpartiet står bakom ett karensvillkor, en självrisk, som syftar till att en person undviker arbetslöshet. En kortare karenstid innebär att självrisken minskar. Centerpartiet anser därför att vi bör bibehålla de sex karensdagarna.

Centerpartiet är alltid redo vid händelser som pandemin att snabbt se över och ta ställning till de åtgärder som situationen kräver i riksdagen, men att utan grundligare utredning och exemplifiering tills vidare ge regeringen ensam makt att införa undantag från den så kallade femårsregeln kan Centerpartiet inte ställa sig bakom. Däremot anser vi att det kan finnas skäl att sänka nuvarande femårsgräns till tre år. Vi anser även att det är viktigt att följa den vidare tillämpningen.

Fru talman! Jag hade tänkt stanna där, men jag måste ändå kommentera den troligtvis framförhandlade talepunkten på samordningskansliet om att alltid rikta blickarna mot oppositionen och att alltid prata om att oppositionen inte är överens. Jag förstår taktiken. När det knakar i det egna samarbetet är det mycket bättre att vända blickarna mot oppositionen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En fortsatt stärkt arbetslöshetsförsäkring

Därför måste jag säga att det är intressant att man gång på gång väljer att göra det på just det arbetsmarknadspolitiska området. Jag kan förstå att man gör det på en rad andra områden, men jag kan inte förstå det på det arbetsmarknadspolitiska området.

Låt mig ta två exempel. Vi kan börja med just a-kassan. Det är inte många månader sedan Moderaternas gruppledare i arbetsmarknadsutskottet, Viktor Wärnick, stod och sa att höjd a-kassa inte är moderat politik utan en kompromiss. Det är uppenbart att Tidöpartierna inte är överens på det arbetsmarknadspolitiska området och just när det gäller a-kassan.

Vi ser det också på arbetsmarknadspolitiken, för allting tar så lång tid. Man kommer inte överens. Det är därför som det inte är någon fart på arbetsmarknadspolitiken. Moderaterna och Sverigedemokraterna har en fundamentalt skiljaktig syn på hur arbetsmarknadspolitiken ska se ut. Det är därför ingenting händer. Det är därför vi inte i utskottet får några svar på varför man inte kommer fram med exempelvis etableringsjobben.

Därför måste jag säga att arbetsmarknadspolitiken som ett område där man säger att Tidöpartierna är överens faktiskt är ett anmärkningsvärt dåligt exempel.

Jag välkomnar att partier säger vad de egentligen tycker och att man ibland kan kompromissa. Det är därför jag är stolt över att säga att Centerpartiet och Socialdemokraterna inte är överens om a-kassan. Men vi är överens om grundläggande värderingar om alla människors lika rätt och värde. Det kommer jag aldrig att kompromissa om.

Fru talman! Jonny Cato kommer inte undan. Vi måste sluta upprepa vissa osanningar.

Jonny Cato skriver i sin reservation, och pratade också i sitt anförande, om flexicuritymodellen och att vi måste ha mycket mer flexibilitet på vår arbetsmarknad. Då utgår jag från att Jonny Cato känner till att för att en sådan modell ska fungera måste den stå stadigt på tre ben. Det ska givetvis vara en flexibel arbetsmarknad, och den arbetssökande ska vara aktiv. Men det är bara de två delarna som Centerpartiet och Jonny Cato tycker är viktiga. Den tredje delen för att detta ska fungera är också att ha en grundläggande social trygghet däremellan.

Jag är ärligt talat orolig för vad som skulle hända om Jonny Catos och Centerpartiets idé om att hungriga vargar jagar bäst blev den rådande, om det inte finns en rimlighet i att det ska finnas en trygghet att gå mellan jobb i stället för att jaga ned villkoren och pressa ned lönerna på arbetsmarknaden. Varför vill Jonny Cato att vi ska ha ett så otryggt samhälle?

Fru talman! Det som Vänsterpartiet kallar osanningar skulle jag snarare säga är att Centerpartiet och Vänsterpartiet har fundamentalt olika syn på arbetsmarknaden. Vi har olika bilder av hur arbetsmarknaden har sett ut, hur den ser ut och hur vi vill att den ska se ut framöver.

Vi har nog olika syn på hur vi ser på just trygghetsbegreppet och hur omfattande det ska vara. Vi har olika viktning mellan morot och piska samt mellan hängslen och livrem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En fortsatt stärkt arbetslöshetsförsäkring

För Centerpartiets del är jag stolt över att vi inom ramen för januariavtalet fick igenom en bred utredning av arbetslöshetsförsäkringen. Jag tycker att SOU 2020:37 är intressant. Delar av den kan vi gå vidare med. Alla de tre delar som Vänsterpartiet lyfter fram är viktiga, men vi lägger lite olika värde i hur de olika delarna ska viktas.

Däremot behövs det en total genomlysning, som gjordes inom ramen för SOU 2020:37. Att plocka ut olika specifika delar, som regeringen nu väljer att göra, tycker jag är fel väg att gå. Då blir det hattigt och ett lappande och lagande.

Centerpartiet och Vänsterpartiet kommer nog aldrig att komma överens om verklighetsbilden eller framtidsvisionen av svensk arbetsmarknad. Jag menar att fler människor måste gå till arbetet varje morgon, att fler pojkar och flickor måste se sina föräldrar ha ett arbete att gå till. Det krävs ökade incitament för det, och det måste ställas ökade krav på människor för att få fler att gå från bidragslinje till arbetslinje. Jag kan bara beklaga att Centerpartiet är det enda partiet i denna kammare som ser detta.

Fru talman! Vi har olika syn på trygghet, säger Jonny Cato. Jag tänker att trygghet ändå ska vara att inte behöva gå från hus och hem om man blir av med jobbet; det ska finnas en omställning. Jonny Cato och Centerpartiet får det att verka som att Vänsterpartiet tycker att alla ska lalla runt och välja själva om de vill jobba eller inte, att det ska finnas en mängd system runt omkring som gör att folk inte bidrar. Han menar att Vänsterpartiet aldrig vill att fler ska komma i jobb. Ingenting är mer fel.

Vänsterpartiet tycker givetvis också att människor ska jobba. Faktum är att det inte bara är Vänsterpartiet som tycker så, utan det tycker alla. Det tycker även de som inte har något jobb; de vill också ha ett jobb. De allra flesta människor vill faktiskt jobba. Det missar vi ofta i debatten. Däremot har inte alla möjlighet att ta jobben. Det kan vara fråga om att de inte får rätt utbildning för att ta de jobb som finns eller som de vill ha.

Det här är sorgligt, och det är tydligt att vi inte har samma syn på hur människor ska komma ut i arbete. Men vi kan vara överens om att vi inte vill att människor ska vara fattiga. Människor ska vara trygga mellan sina jobb. Moroten ska inte vara piskan, om man säger så. Man får lite känslan av att man ska piska människor ut i arbete och ta vilka jobb som helst, eller hamna i fattigstugan - det gamla Sverige. Det är verkligen inte bra.

Jag tycker givetvis att propositionen hade kunnat vara bättre, men det är beklagligt att Centerpartiet vill avslå den helt.

Fru talman! Låt mig börja i delarna som handlar om matchningen på svensk arbetsmarknad. Där är Centerpartiet och Vänsterpartiet helt överens, nämligen att regeringen behöver göra mer för att fler ska ha ett arbete att gå till. Jag delar verkligen bilden av att jag tror att människor vill arbeta, men då måste också regeringen göra det möjligt för fler människor att få rätt utbildning och komma in på arbetsmarknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En fortsatt stärkt arbetslöshetsförsäkring

Jag tror genuint att vi har lite olika syn på vad trygghet är och hur omställningen ska se ut. Men jag vill också förtydliga att Centerpartiet har reviderat vår modell för a-kassan. Det kan inte minst ses i vårt senaste budgetförslag, där vi har justerat modellen för hur vår a-kassa ska se ut. Det är rimligt att ha en högre ersättning i början och att trappan sedan är skarp, så att man faktiskt uppmuntras till att söka arbete och komma in på arbetsmarknaden. Till skillnad från Vänsterpartiet tror jag att det är lite bra med både morot och piska ibland. Det kan behövas lite piska för att fler ska välja arbetslinjen före bidragslinjen. Där skiljer sig Vänsterpartiet och Centerpartiet åt, och det kan inte vara en överraskning eller nyhet för någon.

Fru talman! Alla som kan arbeta ska arbeta. Därför behöver regler, drivkrafter och stöd utformas för att skapa förutsättningar för full sysselsättning. Arbete är trygghet, gemenskap och tillgång till det växande välståndet i Sverige. Arbetslinjen är löftet om att politiken inte ger upp på någon, övertygelsen om att ingen människa är oduglig samt idén om arbetets egenvärde och insikten om att krav är att bry sig.

För att inte arbetsmarknaden ska bli den där klubben för inbördes beundran mellan dem som redan har ett jobb och dem som anställer behöver politiken ta rollen som den tredje parten på arbetsmarknaden och företräda också dem som saknar arbete. En för hög a-kassa riskerar att försvaga drivkrafterna för arbete och på så sätt göra att färre jobbar och fler lämnas efter. Vi menar att alla ska med.

Fru talman! En fungerande och effektiv a-kassa är en viktig beståndsdel på en funktionsduglig arbetsmarknad. En välfungerande a-kassa fyller funktionen av att vara ett tillfälligt ekonomiskt stöd för den som är mellan två jobb - det man brukar kalla för friktionsarbetslöshet.

Politiken behöver då balansera mellan att se till att a-kassan är tillräckligt restriktiv för att drivkraften att söka jobb ska vara hög men tillräckligt generös för att människor ska matchas till ett arbete som passar kompetens och förmåga och inte ställas på bar backe under en kort tid som arbetslös.

Fru talman! Det är ingen hemlighet att Moderaterna önskar reformera a-kassan i en delvis annan riktning. Vi har föreslagit en förkortning, en brantare avtrappning och lägre ersättningsnivåer. Vi vill stärka försäkringsmässigheten i a-kassan. I dag täcker, som bekant, a-kasseavgiften bara kostnader för administration. Nivåer och regler hade kunnat göras om för att de ska variera utifrån bransch eller konjunktur och på så sätt stärka försäkringsinslagen.

Det är heller ingen hemlighet att regeringens proposition är en konsekvens och ett resultat av en parlamentarisk verklighet, som givetvis måste beaktas i Tidöavtalet. Det finns majoritet i den här kammaren för högre bidrag och andra ersättningar eftersom både Socialdemokraternas och Sverigedemokraternas ekonomiska politik delvis försvagar drivkrafterna för arbete och på så sätt tillfogar viss skada till arbetslinjen.

Den här propositionen handlar dels om höjd ersättning och dels om sänkta krav för att få tillgång till ersättningen. Riksdagens utredningstjänst har bedömt att denna höjning om den permanentas leder till att antalet arbetslösa varaktigt höjs med 40 000 personer. Ekonomiprofessor Lars Calmfors, tidigare ordförande för Arbetsmarknadsekonomiska rådet, menar att i 24 av 28 tillgängliga empiriska studier bevisas sambandet mellan högre a-kassa och längre arbetslöshetstider. Riksrevisionen kom häromveckan med en rapport som visar att jobbskatteavdraget har stärkt drivkrafterna för arbete men att utvidgningen av a-kassan har dämpat dessa effekter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En fortsatt stärkt arbetslöshetsförsäkring

Fru talman! Politik är också tajmning. Den oroliga ekonomiska situationen, lågkonjunkturen som vi står inför och den höga inflationen stärker givetvis motiven till att denna proposition i dag ligger på riksdagens bord.

Regeringen stärker arbetslinjen med stöd i Tidöavtalet. Politik måste ses som en helhet. Bidragsreformen kommer att stärka drivkrafterna för arbete där det nu är särskilt viktigt, då Socialdemokraternas integrationsmisslyckande har gjort att vår tids svåraste utanförskap inte är i a-kassan utan i försörjningsstödet. Skatten på arbete ska sänkas; om detta är vi överens. Arbetsförmedlingen ska ställa högre krav på att arbetssökande ska söka olika jobb på flera olika platser i flera olika branscher. Vi har ett ansvar att se till att politiken sammantaget innebär att fler personer kommer i arbete och att utanförskap pressas tillbaka. Samtidigt får vi moderater arbeta hårt i mötet med väljarna så att vi kan säkerställa majoritet för arbetslinjen efter nästa val.

Fru talman! Tidöavtalet ska genomföras, och jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Fru talman! Tack, Oliver Rosengren, för viktiga förtydliganden! Man kan väl säga att anförandet var definitionen av att säga en sak, tycka en sak och göra någonting helt annat.

Moderaterna och inte minst Oliver Rosengren hade väldigt hög svansföring gentemot Centerpartiet och vårt samarbete med Socialdemokraterna i januariavtalet. Jag kan konstatera att när S och C samarbetade blev det borgerlig liberal politik, och när M och SD samarbetar blir det sossarnas politik.

Januariavtalet innehöll mycket borgerlig liberal politik. S, C, L och MP kom överens om att arbetslinjen skulle stärkas genom att arbetslöshetsersättningen skulle reformeras i linje med en flexicuritymodell. En sådan modell har utretts, presenterats och remitterats och är klar att genomföras. Jag skulle säga att den är central för att vi ska kunna gå från bidragslinjen till arbetslinjen.

Min fråga till Oliver Rosengren och Moderaterna är därför om den moderatledda regeringen avser att lägga fram en proposition om ett regelverk för arbetslöshetsförsäkringen med en inkomstbaserad a-kassa baserad på SOU 2020:37 Ett nytt regelverk för arbetslöshetsförsäkringen.

Fru talman! Tack så mycket, Jonny Cato, för frågorna!

Det är väl uppenbart att regeringen inte för socialdemokratisk politik - då hade ju Centerpartiet röstat på den. Det är så att säga den primära operativa slutsatsen man kan dra av hur svensk politik har utvecklats den senaste tiden, så det får dömas ut som osannolikt att det skulle vara på det sättet givet just detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En fortsatt stärkt arbetslöshetsförsäkring

Vad man däremot kan konstatera är att det finns goda poänger i utredningen om inkomstbaserad a-kassa som Jonny Cato frågar om. De kanske viktigaste delarna om man skulle gå vidare med den typen av förslag är att man skulle kraftigt underlätta administrationen kopplad till a-kassan och minska risken för fusk och felaktigheter.

I dag har vi tyvärr kommit till en situation där den reformering av Arbetsförmedlingen som Jonny Cato ofta skryter om i stället har resulterat i att Arbetsförmedlingen även i dag underlåter att gå vidare med sanktioner i flera fall där arbetslösa inte är arbetssökande trots att det är ett krav för att man ska få a-kassa. Det är givetvis olyckligt.

En inkomstbaserad arbetslöshetsförsäkring skulle på många sätt vara en fördel. Det är ett av skälen till att den utredningen fortfarande bereds i Arbetsmarknadsdepartementet.

Fru talman! Jag slås av hur enkelt det måste vara att heta Oliver Rosengren. Allt är Centerpartiets fel. Allt är Centerpartiets fel. Vi är roten till allt ont. Så är det givetvis inte.

Det är också intressant att höra att om regeringen hade drivit Socialdemokraternas politik hade Centerpartiet röstat för den. Klockan 16.00 i dag är det votering i den här kammaren om propositionen vi just nu debatterar. Socialdemokraterna kommer att rösta för den. Centerpartiet kommer att rösta mot. Det vill säga att Socialdemokraterna stöder regeringens politik, och därför är det socialistisk politik som regeringen för.

Jag vill dock ha svar på min fråga, för Sverige behöver på riktigt gå från bidragslinjen till arbetslinjen.

Jag måste säga att jag är genuint imponerad av mycket av det som Oliver Rosengren gjorde i Växjö och av Växjölöftet. Jag tror att vi kan inspireras mycket av det i den här kammaren. Det är nu mycket prat om att Växjölöftet ska bli Sverigelöftet, och då tycker jag att vi behöver en inkomstbaserad a-kassa.

Därför räcker det inte att detta bereds inom ramen för Regeringskansliet. Det är tuffa ekonomiska tider; det behövs konkreta besked. Kommer regeringen att lägga fram en proposition baserad på SOU 2020:37? När kommer i så fall en sådan proposition till riksdagen för oss att ta ställning till?

Fru talman! Jag kan börja med att lugna Jonny Cato. All ondska kommer inte från Centerpartiet, inte på något sätt. En så stor betydelse är svår att tillskriva ett enskilt parti.

Däremot finns det stor betydelse i att gå vidare med en reformering av arbetsmarknaden. Jag är glad att Jonny Cato förespråkar att Växjölöftet ska bli Sverigelöftet. Det skulle innebära kraftfulla reformer med både sänkt skatt på arbete och skarpare krav på den som är arbetssökande och en rejäl bidragsreform så att det alltid lönar sig mer att arbeta och så att alla också kan leva på sin lön.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En fortsatt stärkt arbetslöshetsförsäkring

En del i detta skulle vara att fortsätta reformera a-kassan. Det är ingen hemlighet att Moderaterna tycker att man ska göra det.

Den SOU som Jonny Cato frågar om bereds fortfarande inom Arbetsmarknadsdepartementet.

Fru talman! Regeringsformens första kapitel stipulerar att regeringen styr riket. I anförandet här blev det sällsynt tydligt att det inte är Moderaterna som styr regeringen. Det är Sverigedemokraterna som styr regeringen och dess arbete, och det är ju häpnadsväckande.

Det är alldeles uppenbart att här har Moderaterna sagt något före valet. Sedan har valet genomförts, och efter valet har de en annan uppfattning - allt för att det är Sverigedemokraterna som egentligen bestämmer vad som sker på Regeringskansliet och vad som står på statsrådens agendor och dagordningar, kanske framför allt på arbetsmarknadsministerns.

Sverigedemokraternas företrädare har varit ganska tydliga med att man inte kommer att acceptera några försämringar inom a-kassan. Inte en enda. Ändå står Moderaterna här i kammaren i dag och säger att de skulle vilja sänka nivåer och så vidare.

Min fråga till den moderata ledamoten är hur långt Moderaterna är beredda att gå för att låta Sverigedemokraterna hållas. Har Sverigedemokraterna fri lejd inom a-kasseområdet? Var går Moderaternas gräns?

Fru talman! Det som är positivt med samarbetet bland Tidöpartierna är att vi har skrivit ett ordentligt reformprogram som tydligt beskriver vad man ska förvänta sig på a-kasseområdet. Där ligger propositionen på bordet här och nu. Detta är en permanentning av den tillfälliga höjning som genomfördes under tidigare mandatperiod. Det är precis detta som framgår av Tidöavtalet. Det genomförs nu.

Däremot kom det häpnadsväckande besked från Socialdemokraterna i replikskiftet alldeles nyss. Tydligen ska man utgå från att den slopade värnskatten, reformeringen av Arbetsförmedlingen och uppluckringarna i LAS som genomfördes under den förra mandatperioden var sådant som man som socialdemokratisk väljare helt enkelt skulle ha väntat sig. Någon kunde före valet ha hört Adrian Magnusson säga att man skulle vänta sig detta. Att man efter ett val förhandlar med partier för att få ihop en majoritet för politiken och ibland behöver kompromissa hör inte till politiken. Det är den slutsats man får dra av Adrian Magnussons replik. Det förvånar mig.

Jag tror att ganska många socialdemokrater inte hade väntat sig att Socialdemokraterna skulle slopa värnskatten, kraftigt reformera Arbetsförmedlingen eller luckra upp LAS under förra mandatperioden, men det blev ändå en konsekvens av januariavtalet. Ska vi kanske helt enkelt nöja oss med att vi söker stöd i val, och i det parlamentariska läge som finns i Sverige i dag slutar det ibland med att inte alla blir fullt ut nöjda och får det de hade väntat sig?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En fortsatt stärkt arbetslöshetsförsäkring

Fru talman! Regeringsföreträdaren trivs uppenbarligen bäst i opposition och pratar hellre om motståndarnas politik än om sin egen. Det är onekligen intressant.

Det är alltså inte regeringen som styr riket, utan det är Sverigedemokraterna. Jag fick inget svar på min fråga. Det finns alltså ingen bortre gräns. Moderaterna kunde i valrörelsen säga att de skulle sänka nivåerna och försämra villkoren i a-kassan, men nu, efter att valet genomförts, är Moderaterna beredda att göra precis det som Sverigedemokraterna säger åt dem att göra. Det är ett intressant besked till alla dem som kanske trodde att det fanns något kvar av Nya moderaternas arbetslinje i Moderaterna. Det gör det uppenbarligen inte. Nu är det Sverigedemokraterna som bestämmer på det arbetsmarknadspolitiska området.

Det talas också om att arbetslinjen ska gälla och att Arbetsförmedlingen ska ställa högre krav. Hur är det möjligt med 700 miljoner kronor mindre till Arbetsförmedlingen? Det kan man också fråga sig. Hur ska kravställningen se ut när ansvariga myndigheter får allt mindre pengar att använda för att ställa dessa krav?

Det kanske helt enkelt inte finns någon arbetsmarknadspolitik hos den här regeringen, utan det är Sverigedemokraterna som styr på arbetsmarknadsområdet.

Fru talman! Jag kan tyvärr inte svara på huruvida jag hade trivts i opposition, för det har jag hittills inte erfarit. Däremot kan jag konstatera att den socialdemokratiska ledamoten helt har missuppfattat arbetslinjen. Akassan är givetvis en betydelsefull del av de svenska transfereringssystemen och den svenska arbetsmarknadspolitiken. Men det är på inget sätt så att a-kassan och dagens förändring raserar en arbetslinje. Tvärtom är den sammantagna förstärkningen av arbetslinjen i Tidöavtalet uppenbar.

När Riksrevisionen under förra veckan kom med sin rapport konstaterade man att de förändringar som gjordes, inte minst i de budgetar som fick stöd av dem som nu styr riket, innebar förändringar i skattesystemen som höjde sysselsättningen. A-kasseförändringen bidrog till en försämring, men det var inte på något sätt en försämring som förtog de positiva effekterna av de andra delarna.

Precis på detta sätt kommer vi att föra politik under den här mandatperioden också. Nu blir det en försämring i arbetslinjen i och med beslutet om a-kassan. Det är inga konstigheter att detta har reglerats i Tidöavtalet och ska genomföras. Men den sammantagna arbetslinjen i Tidöavtalet innebär kraftfulla förstärkningar, en bidragsreform, sänkt skatt på arbete och skärpta krav på arbetssökande.

Sammantaget kommer detta att göra att fler människor kommer i arbete och att fler får ta del av det växande välståndet i Sverige. Det är en mycket balanserad och rimlig politik för att Sverige ska stärkas, till skillnad från en politik som rakt igenom försämrar arbetslinjen på det sätt som Socialdemokraterna önskar. Det är givetvis inte detta som är Tidöpartiernas inställning, utan vi kommer att förstärka arbetslinjen med det sammantagna reformprogram som Tidöavtalet innebär.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En fortsatt stärkt arbetslöshetsförsäkring

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag när det gäller arbetslöshetsförsäkringen.

Man brukar säga att ett samhälle visar sin styrka när det gäller hur man behandlar äldre, sjuka, barn och flyktingar. Det är en gammal devis: Det är i omsorgen om varandra som vi visar vår styrka. Detta ser vi också över tid. I ett jägarsamhälle är det den gemensamma härden och fördelningen av köttet som gör att man kan klara sig. I ett jordbrukssamhälle ser man hur man sparar över tid för att klara en kallare tid.

I ett industri- och kunskapssamhälle som det vi befinner oss i handlar det om lön men också om att avsätta resurser för en annan tid, om något händer, och det kan vi göra i form av försäkringar eller via skattsedeln i form av försörjningsstöd och andra stöd. Vi har byggt ett samhälle där vi någonstans fångar upp varandra.

Den absolut tidigaste socialförsäkringen som är dokumenterad är troligtvis i Bibeln. Det är när Josef säger att man ska lagra i sju år för att använda under sju dåliga år. Det är antagligen den första dokumenterade fördelningspolitiska modellen.

Detta är rätt spännande, för det verkar vara rätt allmänmänskligt att vi försöker se och stödja varandra. Eller som Göran Hägglund uttryckte det: Vi ska ha ett samhälle där ingen hålls tillbaka och inte heller någon lämnas efter. Det är precis på detta sätt de olika försäkringssystemen fungerar.

Men samtidigt finns det en problematik - vi såg det bland annat på 1980-talet - om man har ett skatteuttag som blir för högt. Redan på Josefs tid, misstänker jag, skulle bönderna i Egypten ha blivit lite griniga om man hade tagit all deras skörd. Men om man gräddar av en del av skörden, 10, 15 eller 20 procent, och sparar över tid ser man nyttan av det.

På 1980-talet fick vi det spännande fenomenet att skatten var så hög att om man jobbade övertid fick man ofta ha muntligt avtal om att få två timmar ledigt. Det var helt enkelt inte lönt att ta ut det i lön, för då kom man över en brytpunkt. Så är det också med försäkringar.

Om vi har en arbetslöshetsförsäkring som ligger för högt, en sjukförsäkring som ligger för högt eller olika bidrag som ligger för högt, så att gapet mellan att arbeta och att ändå bli försörjd blir för litet, kommer det att uppstå problem. Det spelar så att säga ingen roll vad vi tycker om det. Det vet alla som studerar nationalekonomi. Vi kan gå in när vi vill i historien och titta. Det finns en balanspunkt.

Amerikanska revolutionen började för att man höjde skatten på te, och vi fick Boston Tea Party. Egentligen höjde man skatten på alla varor. Men det finns alltid en balanspunkt.

När jag var förbundsordförande i KDU letade vi efter balanspunkter. Bland annat var det en kollega här i riksdagen, Hans Eklind, som skrev en bok där man talade om grundtrygghet. Vi har försäkringssystem som ger oss en grundtrygghet. Ingen ska lämnas utanför, men ingen ska heller komma efter. Det måste löna sig att arbeta. Det måste finnas en grundtrygghet och en nytta.

Jag har hållit på en del med kommunpolitik och sett hur våra olika försäkringssystem och andra trygghetssystem har fungerat praktiskt. Jag har också noterat att Miljöpartiet har varit inne på samma resonemang, fast de har kallat det medborgarlön. Även där finns resonemanget om var brytpunkten går. Var hittar vi ett läge med en god grundtrygghet och samtidigt en möjlighet att uppmuntra till mer arbete? Mer arbete kommer vi ju att behöva.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En fortsatt stärkt arbetslöshetsförsäkring

Vi är i dag i ett läge där vi har brist på arbetskraft. Vi kommer inte att klara välfärden om vi inte lyckas få fler att komma i jobb. Då blir dessa frågor viktiga.

När jag satt i riksdagen första gången, 1998-2002, skrev jag tillsammans med Stefan Attefall och Maria Larsson en rapport som handlade om den danska modellen. Det är en spännande modell där man har en hög trygghet men en ganska snabbt fallande vinkel. Men man har också sett till att det ska vara lätt att byta arbetsplats. Det är en modell som jag tror kan fungera om det är arbetskraftsbrist, men vad händer om man har en stor arbetslöshet och en brant trappa?

Hur vi än vänder och vrider oss som politiker tenderar vi att hamna i lägen där vi måste väga olika mål, i det här fallet målet att ge människor trygghet om de blir arbetslösa. Jag tycker att Magnus Persson uttryckte det på ett fantastiskt bra sätt här i talarstolen för en stund sedan - hur det kan vara när man själv drabbas. Jag har goda vänner som har hamnat i det läget att de blivit varslade, förlorat jobbet och riskerat att tappa hus och hem. Det är klart att en hög ersättning är jätteviktig för dem.

I Storbritannien träffade och pratade jag med somalier från en somalisk förening. De hade först flytt till Sverige och Norden. På bara några år har nästan 10 000 somalier kommit till Lancaster, tror jag att det var. Jag kommer inte ihåg exakt vilken stad det var, men jag var där på studiebesök som kommunpolitiker. Deras beskrivning var att nästan alla kommit från Norden eller Holland. Jag frågade givetvis om motivet till att de lämnat Norden och Holland och flyttat till Storbritannien, och de svarade: Här fick vi jobb.

Det finns en drivande kraft i oss människor att vi vill vara med i samhället, vara en del av det och göra någonting. Detta tror jag att vi i Sverige behöver ta till oss. Om våra trygghetssystem blir så trygga att människor ställs utanför är det inte givet att det är trygghet. Jag har stadsdelar hemma i min egen kommun där 50 procent är arbetslösa och 40 procent av skolbarnen inte klarar målen.

Som kristdemokrat står jag bakom uppgörelsen. Jag kan hålla med dem som säger att det är Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna som har drivit linjen om en rätt hög a-kassa. Jag har inga problem att ställa mig bakom det, för jag tror att vi behöver ha en grundtrygghet. Men jag tror också att man, när man gör en uppgörelse, är tvungen att titta på andra reformer.

Vi måste underlätta för människor att komma in på arbetsmarknaden. Vi måste se över bidragssystemen i övrigt, för det måste finnas ett mellanrum mellan den ersättning man kan få utan att arbeta och den ersättning man får när man arbetar. Om detta mellanrum inte finns kommer vi att få problem med våra pensionssystem och försörjningssystem, och vi kommer inte att klara välfärden. Vi måste nämligen vara fler som bidrar genom jobb.

Jag tror att de flesta av oss är överens om detta i grunden. Sedan kan man alltid fundera på var balanspunkten i a-kassan ligger, om det är på 70, 90 eller 72,5 procent. De diskussionerna tror jag att vi kan hålla på med i det oändliga. Det viktigaste är ändå att vi överens om att arbete och handel skapar välfärd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En fortsatt stärkt arbetslöshetsförsäkring

(Applåder)

Fru talman! Det var onekligen en intressant resa, från Josef i Betlehem till 80-talet, och så var vi inne en vända på 1998-2002. Tack för detta!

Det var en många gånger sympatisk redogörelse som ledamoten gjorde, och det lät onekligen bra. Men ledamotens anförande var också ännu ett tydligt exempel på hur kristdemokratin våndas och att man egentligen tycker att det är ganska jobbigt att stå och försvara dagens proposition men ändå gör det.

När finansutskottet tog beslut om en extra vårändringsbudget 2020, då den socialdemokratiska regeringen tillfälligt höjde taknivåerna i a-kassan, skrev Jakob Forssmed: "Men det finns skäl att särskilt understryka vikten av att takhöjningen är tillfällig, annars riskerar den att ha en långvarigt hämmande effekt på övergången mellan a-kassa och arbete. . Kristdemokraterna menar därför att det är viktigt att den relativt stora takhöjningen blir tillfällig och återgår till nuvarande nivåer i syfte att bibehålla drivkrafter till arbete när konjunkturläget är mer normalt."

Jag förstår att Kristdemokraterna med den ingångsvinkeln våndas här i kammaren i dag. Jag vill ställa samma fråga som jag ställde till den moderata ledamoten tidigare: Hur långt är KD beredda att gå i förhållande till Sverigedemokraterna? Hur långt kommer man att låta Sverigedemokraterna föra kristdemokratin framför sig? Finns det någon gräns för det, eller är det Sverigedemokraterna som styr kristdemokratins hållning på akassans område?

Fru talman! Jag tror att ledamoten ska ta och studera kristdemokratin lite grann. Vi är det enda borgerliga parti, mig veterligen, som de facto har en historisk traditionell relation till fackförbund, framför allt på kontinenten. Det gör att vi har en annan syn på detta.

Jag känner mig inte alls obekväm med att man i det politiska samtalet emellanåt gör kompromisser, tvärtom. Vi är inte ett parti som har en ideologi om att det finns ett färdigt samhälle. Vi tror däremot att resan framåt i syfte att ständigt göra samhället lite bättre är det politiska målet i sig.

Det är absolut ingen hemlighet att just denna fråga är en kompromiss, och jag har inga problem med att stå för det. Mitt resonemang handlar mer om en filosofisk verklighet. Alla nationalekonomer lyfter fram att det finns en brytpunkt för hur mycket skatt man kan ta ut innan människor slutar jobba.

Det finns också en brytpunkt för hur starkt ett trygghetssystem kan vara innan det inträffar att en del väljer att inte söka jobb. Det här vet vi alla, även socialdemokratin. Det handlar om att hitta denna brytpunkt. Jag tillstår att socialdemokratin är en rörelse som historiskt har lyft fram detta. Arbetslinjen är inte bara en moderat linje, utan historiskt var det en socialdemokratisk linje.

Man får inte fastna i en bidragstes och tro att den hjälper människor. Vi ska ha ett varmt samhälle, men vi ska också ställa krav på att människor ska arbeta och hjälpa till så att samhället blir varmt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En fortsatt stärkt arbetslöshetsförsäkring

Fru talman! Jag kan intyga för ledamoten att socialdemokratin fortsatt är fast förankrad i arbetslinjen, men nu är det regeringens proposition vi diskuterar. Den borde ligga i linje med arbetslinjen, om det nu är något som ledamoten brinner så pass mycket för.

Jag blir lite förvånad när ledamoten pratar om att det behöver finnas ett mellanrum och något slags brytpunkt, precis som att a-kassan ger 100 procent av lönen första dagen. Så är det ju inte. Det finns redan i dag en tydlig skillnad i att gå från arbete till a-kassa eller ersättning från arbetslöshetsförsäkringen.

Ledamoten sa att det är en kompromiss. För mig innebär en kompromiss att man får både ge och ta. Man ger något, och i det här fallet har Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna gett bort a-kassan, som man lade stort fokus på före valet. I stället har man, antar jag, fått något annat. Jag skulle gärna vilja veta vad det är för något man har fått på arbetsmarknadsområdet i utbyte mot att man förhandlade bort a-kassan.

Fru talman! Kristdemokraternas fokus i förhandlingarna har inte legat på utskott för utskott. Därför blir frågan i sig omöjlig att svara på.

De stora kristdemokratiska vinsterna i Tidöförhandlingen handlar framför allt om sjukvården, där vi kristdemokrater såg köer som måste hanteras. Förra gången vi satt på Socialdepartementet var vi med och halverade köerna, och vi hoppas kunna vara med och göra det igen tillsammans med regionerna.

Vi tog också strid för en fråga som var oerhört känslig för bland annat Sverigedemokraterna, och det var biståndet. Vi nådde inte ända fram. Vi ville ha 1 procent, men vi nådde till 0,7. Utan oss i förhandlingarna hade det sett sämre ut. Så är politik, och det vet alla medborgare. Varenda en som går och röstar vet att man går till val på vad man önskar göra. Men man accepterar ett valresultat.

Enligt min uppfattning fick vi ett alldeles för dåligt valresultat. Väljarna borde förstå att vi är bättre. Hade de förstått det hade vi haft mer artilleri i förhandlingarna, men utifrån de förutsättningar vi fick har vi försökt förhandla fram våra löften. Vi kan nu konstatera att vi har fått sänkt skatt med 1 krona på bränsle, att vi från den 1 januari 2024 kommer att få en sänkning av reduktionsplikten och att vi får en stor vårdreform.

Jag ska vara ärlig och säga att jag är väldigt nöjd med de resultat vi har. Därför är jag i dag beredd att acceptera en kompromiss där Sverigedemokraterna får något som inte var exakt vad vi ville. Men det är vad de har vunnit. Vi har vunnit en stor vårdreform, och det är jag stolt över.

Fru talman! Som sista talare i denna debatt kan jag föga förvånande konstatera att vissa tycker att ersättningen från arbetslöshetsförsäkringen är för hög och att vissa tycker att den är för låg. Några tycker att kriterierna är för hårda, och några tycker att de är för enkla att uppnå. Vi har landat i ett beslut som de flesta av oss verkar hyfsat nöjda med.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En fortsatt stärkt arbetslöshetsförsäkring

Fru talman! Jag tycker mest att arbetslöshetsförsäkringens utformning är fel. Jag hoppas att vi med en liberal, borgerlig arbetsmarknadspolitik kommer att se en förändring av systemet under mandatperioden. Det bästa vore nämligen om vi ersatte de 26 olika a-kassorna med en statlig och allmän försäkring som omfattar alla som arbetar - lite grann som sjukförsäkringen.

Det bästa vore om vi också inkluderade egenföretagare och andra anställningsformer. Framtidens arbetsmarknad ser inte ut som dagens.

Fru talman! Det vore också mycket bättre om vi lät ersättningen baseras på en inkomst. En allmän arbetslöshetsförsäkring bör gälla kort efter att du har börjat arbeta och likt föräldraförsäkringen baseras på den inkomst du har - inga krångliga regler om arbetad tid.

Det bästa vore om vi hade en arbetslöshetsförsäkring som gav människor kunskap att ta välgrundade beslut och inte krångliga regler. Tänk er ett årligt rosa brev, likt de orangea som vi får i postlådan varje år, där man kan se vad det innebär för en om man förlorar jobbet eller väljer att säga upp sig. På detta sätt ökar vi egenmakten och friheten för alla som arbetar, och kanske får vi en mer rörlig arbetsmarknad på köpet.

Och så var det detta med nivån på försäkringen. Den får gärna vara hög, men bara initialt. Framför allt ska den trappas av betydligt snabbare än vad den gör i dagens system. A-kassan är en tillfällig lösning, en omställningsförsäkring mellan två jobb, och ingen långsiktig försörjning.

Fru talman! Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Fru talman! Jag har förstått av denna debatt att detta är en kompromiss från Liberalernas, Kristdemokraternas och Moderaternas sida. Jag kan konstatera att det är en storslagen seger för Sverigedemokraterna. Man kan ibland undra vem det faktiskt är som styr denna regering, vem som lägger kursen och anger riktningen framåt.

Jag tyckte mig höra ledamoten säga att Liberalerna är någorlunda nöjda med kompromissen. Min första fråga är därför: Vad tycker Liberalerna egentligen om propositionen? Är den bra eller är den dålig? Det är en enkel fråga.

Sedan hörde jag ledamoten beskriva, precis som Kristdemokraterna och Moderaterna också gjorde, vad de faktiskt vill med a-kassan. Det är rätt så intressant när det beslut som vi ska ta i dag är något helt annat.

Liberalerna har fått inte bara arbetsmarknadsministerposten utan även den biträdande arbetsmarknadsministerposten. Liberalerna om något parti borde därför faktiskt inte bara kunna säga vad de vill göra utan också gå från ord till handling och leverera i verkligheten.

Vi börjar faktiskt komma in ganska långt i mandatperioden nu. Jag tycker inte att det längre räcker med förklaringar som att det bereds i Regeringskansliet.

Därför vill jag ställa en fråga till ledamoten. Avser de liberala ministrarna att gå vidare med SOU 2020:37 om en inkomstbaserad a-kassa, som ledamoten talar så varmt om i sitt anförande?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En fortsatt stärkt arbetslöshetsförsäkring

Fru talman! Ledamoten sa att han ställde en enkel fråga: Är ni nöjda eller missnöjda med kompromissen? Svaret är att vi sett utifrån arbetslinjen inte är nöjda med denna kompromiss. Men på totalen är vi nöjda när vi måste göra kompromisser.

Vad är det då som krävs för att vi ska landa vettigt i detta? Jo, det är att vi måste förstärka andra saker för att få arbetslinjen att fungera.

Som tidigare talare har beskrivit här är det viktigt att det är en skillnad mellan inkomster som man har arbetat ihop och ersättningar som man får via olika försäkringar.

Precis som ledamoten sa bereds SOU 2020:37 av regeringen. Jag kan inte föregripa mina ministrar och säga när den ska genomföras. Men om ledamoten har lyssnat på talarna här i dag vet han att det finns en ganska stor samsyn mellan oss som delar på regeringsmakten om att detta är viktiga frågor som vi ska gå vidare med. Jag tänker mig därför att den kommer snart.

Fru talman! Jag instämmer lite grann i den tidigare kommentaren från den socialdemokratiska ledamoten om att Tidöpartierna verkar trivas i opposition. Det går inte längre att prata om arbetslinjen. Det är dags att leverera arbetslinjen. Det är ingenting som denna regering har gjort som faktiskt har inneburit en ökad arbetslinje. Vi kan prata om nästan vad som helst - om a-kassan, om arbetsgivaravgifterna för unga. Jag förstår att det ibland kan ta tid. Men vi får faktiskt inga konkreta besked om vad man konkret ska göra för att gå från bidragslinje till arbetslinje.

Det är intressant att ledamoten säger att detta bereds och att man är någorlunda överens. Men ni är ju inte överens. Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna är överens. Men Sverigedemokraterna delar inte synen på a-kassan med regeringspartierna. Det har blivit helt uppenbart i arbetsmarknadspolitiken i utskottet, när vi talar om alltifrån minimilöner och plattformsdirektivet till a-kassan och sänkta arbetsgivaravgifter, att det inte är Liberalerna, Kristdemokraterna och Moderaterna som utformar arbetsmarknadspolitiken. Det är Sverigedemokraterna som styr arbetsmarknadspolitiken.

Därför vill jag ha ett tydligt besked. Avser regeringen att gå vidare med SOU 2020:37? Det enda besked som jag får är att den bereds.

Det som jag tror att det egentligen handlar om är att ni inte är överens och att Sverigedemokraterna säger nej. Då är det bättre att säga det, att Liberalerna gärna hade gått vidare men att SD stoppade det. Det hade varit mer ärligt i denna kammare och för väljarna.

Fru talman! Jag kan inte ge ledamoten Cato mer svar än att detta bereds. Såvitt jag vet har inte ens förhandlingar om detta startat med Sverigedemokraterna.

När jag lyssnar in Sverigedemokraterna här är de inte negativa till en förändring av a-kassans utformning. Det som vi inte har varit överens om är nivån på ersättningen. Och detta är alltså en kompromiss.

Ledamoten säger att han inte ser några andra förändringar som bidrar till arbetslinjen. Det är också saker som bereds och som kommer att komma. Det handlar om ersättningsnivån i fråga om glappet mellan inarbetad inkomst och ersättningar från annat än arbete. Det handlar om att man vill sänka arbetsgivaravgifterna för alla och inte bara för den lilla gruppen ungdomar, eftersom det inte har visat sig vara lika verkningsfullt som man vill.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En fortsatt stärkt arbetslöshetsförsäkring

Vi har blivit försenade på grund av inflationen och på grund av omvärlden, men jag är ganska övertygad om att vi snart kommer att leverera en arbetsmarknadspolitik som även ledamoten Cato och Centerpartiet kommer att vara nöjda med.

Fru talman! Precis som Centerpartiets ledamot var inne på styr Liberalerna Arbetsmarknadsdepartementet på mer eller mindre alla dess nivåer. Man innehar arbetsmarknadsministerposten samt biträdande arbetsmarknadsministerposten. Den liberala ledamoten pratade i 2 minuter och 17 sekunder om propositionen, som kommer från hennes eget statsråd. Den är signerad och klar från partiordföranden, och hon ägnade den 2 minuter och 17 sekunder. Jag tycker ändå att det bör uppmärksammas.

Liberal borgerlig arbetsmarknadspolitik nämndes. Det är alltså 700 miljoner kronor mindre till Arbetsförmedlingen, nedskärningar på yrkesutbildningar för att sedan föra tillbaka en del av de pengarna i vårbudgeten och kanske - vi får väl se - ett bortsjabblande av etableringsjobben. Det är liberal borgerlig arbetsmarknadspolitik.

Att man låter Sverigedemokraterna styra politiken på a-kasseområdet är också liberal borgerlig arbetsmarknadspolitik år 2023. Det är ändå ganska fascinerande, för i samband med att vi i Socialdemokraterna presenterade vallöftet om att permanenta dessa förstärkningar om vi vann valet sa Mats Persson, som nu är utbildningsminister, följande: Småföretagare har akuta problem att hitta kompetenta medarbetare, och i den situationen är det fel signal att höja ersättningen till den som är arbetslös.

Men vad har regeringen gjort? Jo, den har höjt nivåerna i a-kassan, och den permanentar de förstärkningar som Socialdemokraterna drev igenom under pandemin. Vi får ofta höra här att det är kompromisser och förhandlingar och att detta är utfallet. Min fråga till den liberala ledamoten är hur hon ser på utfallet av dessa förhandlingar. Var drar Liberalerna gränsen för Sverigedemokraterna när det gäller att fösa Liberalerna framför sig i akassefrågan? Det hade jag varit intresserad av att höra.

Fru talman! Jag måste först kommentera detta med tiden. Det är första gången du och jag står här i en debatt, ledamoten Magnusson. Hade du pratat med dina kollegor hade du vetat att jag gillar att uttrycka mig kort och koncist. Det är inte så att saker och ting blir bättre för att man pratar länge. De förslag jag levererade var nog mer än vad många av er fick fram under era åtta minuter.

När det gäller några av de andra saker som ledamoten lyfte har vi pratat om dem många gånger. Det handlar om nedskärningar på vuxenutbildningen på grund av pandemin, där vi alltså har gått tillbaka till det som var före pandemin och sedan lyft det igen. Jag ser inte att vi har dragit ned på det sättet som Socialdemokraterna ofta påstår i debatten.

Jag ser att vi gör viktiga förändringar på arbetsmarknadsområdet, och ja, jag har hört vad Mats Persson - som också är bördig från Skåne - sa före valet. Men där är ju svaret att detta är en kompromiss vi har gjort. Sedan tänker jag att man med tanke på hur situationen ser ut med inflation, oro och andra katastrofscenarier som har funnits under den här perioden kanske får se till att höja a-kassan. Vi får då komma till rätta med arbetslinjen på andra sätt, vilket jag också pratade om i tidigare debatter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En fortsatt stärkt arbetslöshetsförsäkring

Fru talman! Då ser vi fram emot att Liberalerna lanserar reformer för hur man ska komma till rätta med arbetslinjen, som det uttrycktes. Liberalerna har som sagt fullständig kontroll över Arbetsmarknadsdepartementet, så jag förväntar mig att reformerna snart rullas ut och att vi får se dem komma till Sveriges riksdag på löpande band. Det vore önskvärt.

Jag vill bara kort flika in att den skånska kopplingen - att det är så mycket skånskt här i dag - såklart är trevlig. Jag kan också känna sympati för tanken att man ska fatta sig kort ibland, absolut. Det är nästan som att vara i regionfullmäktige, även om jag aldrig suttit i regionfullmäktige hemma.

Nu kom jag nästan av mig här bara för det, men: Jag tyckte mig också höra någonting i anförandet om att Liberalerna vill se en tydlig avtrappning. Är det förankrat med Sverigedemokraterna? Som jag uppfattar det har Sverigedemokraterna nämligen varit väldigt tydliga med att de inte kommer att tillåta en enda försämring i a-kassan under mandatperioden. Ändå pratar Liberalerna om att man hade velat se en tydligare avtrappning i a-kassan. Är detta någonting som förhandlas, eller kommer det att presenteras i kammaren? Är det en del av det liberala reformpaket vi alla tydligen går och väntar på?

Fru talman! Jag berättade vad Liberalerna vill och vad vårt ingångsvärde är, och det är att a-kassan gärna får vara hög initialt för sedan trappas av. Det handlar om att till exempel stärka arbetslinjen - att det går fortare och man får en större rörlighet. Huruvida den är förhandlad med Sverigedemokraterna kan jag inte svara på; det sker ju inom Regeringskansliets väggar.

Jag har suttit i regionfullmäktige, och även där fattade jag mig väldigt kort.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 15.)