Civila samhället, inklusive trossamfund

Fru talman! För oss moderater är det en självklarhet att samhället är större än staten och att civilsamhället är av stor vikt för att bidra till en mer levande, varierad och pluralistisk vardag och fritid för alla medborgare.

Idrottsföreningar, hjälporganisationer, pensionärsorganisationer, studieförbund och trossamfund är några exempel på viktiga delar av civilsamhället som kompletterar och utvecklar det offentliga.

Ofrivillig ensamhet, segregation, kriminalitet, stillasittande och sorg och kris är alla områden som civilsamhället varje dag är med och bekämpar. Jag tror att vi alla här, oavsett partitillhörighet, kan instämma i att detta är exempel på hur civilsamhället bidrar på ett positivt sätt.

Det svenska civilsamhället står på två ekonomiska ben: ett består av frivillig finansiering och ett av skattebaserad finansiering. Denna kombination bidrar till stabilitet och trygghet för de organisationer som verkar inom civilsamhället. Men som för alla delar av samhället som mottar stöd och medel i form av skattepengar ingår även ett stort ansvar. Detta gäller de myndigheter som betalar ut detta ekonomiska stöd likaväl som de organisationer som mottar det.

Det är därför bra och glädjande att utskottet i sina ställningstaganden är tydligt med att inga skattepengar eller statsbidrag ska betalas ut till organisationer som agerar i strid med samhällets grundläggande värderingar.

Det är också bra och glädjande att regeringen nu arbetar med att så fort som möjligt återkomma med uppdaterade demokrativillkor. Att skattepengarna används på ett korrekt sätt och går till rätt ändamål stärker civilsamhället och stöttar de delar av civilsamhället som sköter sig.

Fru talman! Även trossamfunden är en viktig del av vårt civilsamhälle, och vi bör alltid vara tydliga med att i Sverige har man rätt till sin tro. Här ska religionsfriheten alltid stå stark. Men för att religionsfriheten ska kunna stå stark och respekteras i Sverige måste vi också vara tydliga och sätta gränser mot extremismen och separatismen.

Det är glädjande att vi i utskottet verkar ha samsyn på detta viktiga område. Jag tror också att vi är många som gläds åt att regeringen nu kommer att utreda hur utländsk finansiering till trossamfund med kopplingar till extremism kan förbjudas och hur bidragen till dessa samfund kan ses över och strypas.

Med det sagt, fru talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Fru talman! En klubba faller. Ett möte förklaras öppnat. Dagordning antas, och mötessekreterare och justerare utses. Mötet är igång. Kanske sitter de i en källarlokal, kanske i anslutning till en idrottshall, kanske i skogen runt en lägereld. Det är människor som har samlats för att gemensamt fatta beslut, diskutera sina intressen och göra sina röster hörda.

Möte - ett ord som ger högst tråkiga associationer men vars innebörd rymmer bland det viktigaste vi har att värna: möten och sammankomster mellan människor. Det är när människor möts och vågar uttrycka sina tankar högt, vågar vara kritiska mot varandra eller vågar kroka arm i en specifik fråga som en känsla av samhörighet och tillit uppstår. Och tillit är vad som krävs för att bygga ett samhälle tillsammans, ett samhälle där vi vågar tro att de bästa besluten är de vi fattar tillsammans. I skärningspunkten mellan vad som är bäst för dig och vad som är bäst för mig landar vi i de bästa kompromisserna.

Fru talman! Civilsamhällets organisationer och folkrörelser har i över hundra år möjliggjort möten mellan människor och sakta men säkert byggt det demokratiska Sverige. Det svenska civilsamhället i dag utgörs av 244 000 organisationer där hälften av Sveriges vuxna befolkning arbetar ideellt och lägger ned i genomsnitt 15 timmar i månaden. Här möts människor dagligen och bygger vidare på den tillit som är kittet i vårt demokratiska samhälle.

När vi i dag diskuterar politik för det civila samhället och trossamfunden handlar det om hur vi på bästa sätt skapar goda och långsiktiga förutsättningar för dessa verksamheter så att fler människor får möjlighet att organisera sig.

För oss socialdemokrater betyder det att vi vill värna civilsamhällets självständighet och särart. Vi vill se fler fysiska mötesplatser. Vi vill öka stödet till civilsamhällets organisationer och skapa goda förutsättningar för idéburen verksamhet att bedriva offentligt finansierad välfärd.

Men, fru talman, med civilsamhällets olika roller som röstbärare, som opinionsbildare och som den viktigaste demokratiskolan kommer också stora krav. Det är viktigt att civilsamhället inte blir en plats där odemokratiska krafter kan agera. Politiken har, liksom sektorn själv, ett viktigt ansvar att se till att skattemedel inte används till verksamhet som kan vara diskriminerande och i strid med demokrati och mänskliga rättigheter.

Fru talman! En av våra grundläggande fri- och rättigheter är religionsfriheten och alla människors rätt att utöva sin religion.

Sverige är i dag ett land med plats för många olika trosuppfattningar. Kyrkorna och samfunden, som alla är en del av det civila samhället, är självklara samlingsplatser för många människor genom hela livet och i såväl glädje som sorg.

Trossamfunden bär ett gemensamt och viktigt ansvar för att skapa respekt för de olika trosuppfattningarna och för att skapa förståelse för religionens plats i en demokrati och för hur religion och alla människors lika värde kan vara i samklang.

Beklagligt nog har det dock under det senaste året gjorts ett flertal avslöjanden som visat hur ett fåtal samfund som mottar statligt stöd gjort avsteg från grundläggande demokratiska principer och mänskliga rättigheter. Som exempel kan nämnas samfund som tillåtit njutningsäktenskap eller som förvägrat kvinnor att ingå äktenskap utan manlig förmyndare eller att ta ut skilsmässa, samt frikyrkor som bedrivit omvändelseverksamhet för hbtqi-personer.

Redan 2015 insåg den rödgröna regeringen att åtgärder behövdes för att säkerställa att allmänna medel går till verksamheter som är förenliga med samhällets grundläggande värderingar, så som de formuleras i regeringsformen och i de internationella konventionerna om mänskliga rättigheter. Det var också därför den rödgröna regeringen 2016 tillsatte en utredning som sedan kom att resultera i en proposition, som lades fram i juli 2022. I propositionen föreslogs ett nytt demokrativillkor för statligt stöd till trossamfund och civilsamhället, och lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 januari 2023.

Beklagligt nog återkallade den nuvarande regeringen, i samverkan med Sverigedemokraterna, propositionen. Om vi hade haft den propositionen på plats och haft en lagstiftning hade vi haft ett nytt demokrativillkor som hade skapat bättre förutsättningar för bidragsgivande myndigheter att enligt lag kräva uppfyllda demokrativillkor vid stöd till trossamfund och civilsamhällets organisationer. Myndigheterna hade även haft möjlighet att utkräva återbetalning av verksamheter som inte uppfyller kraven. Tillbakadragandet av propositionen gör att trossamfund som i dag inte lever upp till demokratiska principer och mänskliga rättigheter fortsatt kan uppbära statsbidrag.

Fru talman! Då det ännu är oklart när en ny lagstiftning och nya demokrativillkor kommer på plats ansåg vi socialdemokrater i utskottet det nödvändigt att lägga fram ett utskottsinitiativ i syfte att förmå regeringen att skyndsamt presentera ett förslag. Tyvärr valde regeringspartierna M, KD och L samt SD att rösta ned förslaget.

Regeringens senfärdighet i denna fråga skadar förtroendet för civilsamhället och trossamfunden och hämmar möjligheterna att vidta åtgärder mot radikalisering, våldsbejakande extremism och inskränkningar av mänskliga rättigheter samt möjligheterna till en demokratisk utveckling. Det är viktigt att regeringen inser behovet av att skyndsamt införa ett nytt demokrativillkor.

Fru talman! Vi socialdemokrater kommer alltid att värna om alla de ben som civilsamhället vilar på - som demokratiskola, som röstbärare, som en plats för människors engagemang och intressen. Det är också därför det är av stor vikt för oss att säkra sektorn mot tvivelaktiga krafter. Vi har ett starkt civilsamhälle i Sverige. Det betyder också att vi har desto större anledning att skydda det. Styrkan i en demokrati kan mätas som styrkan i dess civilsamhälle. När civilsamhället attackeras eller utnyttjas är det ett angrepp mot själva fundamentet för vår demokrati.

Fru talman! En klubba faller. Ett möte förklaras för avslutat. Ett antal beslut har tagits. Idéer har stötts och blötts, och utmaningar och lösningar har identifierats. Människorna skingras. Och demokratin har ännu en gång segrat.

(Applåder)

Fru talman! Jag uppskattar verkligen engagemanget hos Socialdemokraterna och ledamoten i frågan om demokrativillkoren och extremismen inom trossamfunden. Jag tror att vi har en stor samsyn i denna fråga, och vi delar också synen att det är viktigt att demokrativillkoren kommer på plats så fort som möjligt.

Men den förra socialdemokratiska regeringen valde att lägga fram propositionen om demokrativillkoren i juli 2022, en månad före valet. Propositionen var inte tillräckligt förankrad i civilsamhället eller hos trossamfunden utan fick massiv kritik, vilket gjorde att den nuvarande regeringen drog tillbaka propositionen.

Jag måste ändå ställa mig frågan: Varför lade den förra socialdemokratiska regeringen fram denna proposition först i juli 2022, när man styrt landet i åtta år och haft möjlighet att agera tidigare i denna fråga?

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan! Anledningen var att det var en väldigt viktig fråga som behövde hanteras. Den var ute på remiss, och vi fick dessutom problem med GDPR-frågor när vi jobbade med propositionen. Detta behövde också hanteras, vilket försenade regeringens presentation av propositionen.

Men sedan kom den. Den var på plats, och det fanns en möjlighet för alla partier att samlas bakom den. Alla - M, KD, L och SD - hade chans att motionera med anledning av propositionen. Det har inte inkommit en enda motion. När tillfälle sedan finns att anta propositionen och gå vidare med den väljer den nuvarande regeringen att i stället dra tillbaka den. Och nu ska ni prata om hur det gick till för åtta år sedan. Här fanns ju demokrativillkor. Propositionen hade processats och gått igenom alla remissinstanser, och vi kunde få den på plats nu. Men ni valde att dra tillbaka den.

Jag tycker att det blir väldigt konstigt att ni, när det finns en färdigbehandlad produkt som kan antas för att implementeras nu och förhindra att medel betalas ut till tvivelaktig verksamhet, väljer att inte stötta detta. I stället hamnar fokus på varför det tog så lång tid att få fram den. Det viktigaste var att den processades på rätt sätt och togs fram så att vi hade ett beslut att ta ställning till. Det valde ni att dra tillbaka, och i dag har vi ingenting och vet inte ens när det kommer ett nytt förslag.

Fru talman! Jag är ändå glad att vi nu har en regering på plats som inte stressar igenom beslut en månad före valet utan faktiskt förankrar och får legitimitet för sina beslut och de förslag som läggs fram här i riksdagen - i civilsamhället och i de trossamfund som dessa beslut kommer att gälla.

Jag är helt säker på att denna fråga prioriteras av regeringen och på att regeringen så fort som möjligt kommer att återkomma med demokrativillkoren i en ny upplaga.

Fru talman! Jag vet inte om jag riktigt förstod inlägget. Å ena sidan var frågeställningen varför det tog så lång tid och varför frågan processades så länge, och å andra sidan invändes att detta stressats fram.

Jag är jätteglad om vi snart får fram demokrativillkor. Det viktigaste för mig är nämligen att vi får möjlighet att säkra att medel inte går till felaktigheter och inte används på fel sätt. Jag beklagar att regeringen, när vi väl hade en produkt på plats, valde att dra tillbaka den - och i dag vet vi inte ens när något kommer.

Om vi alla är eniga om att skattemedel ska användas på rätt sätt tycker jag att vi också ska stå upp för detta när det finns förslag som gör det möjligt att förhindra att skattemedel används på ett felaktigt sätt, inte bara i den här sektorn och när det gäller civilsamhället. När vi pratar om felaktigheter i hur skattemedel används hoppas jag att jag får se alla riksdagens partier ställa sig bakom förslag om hur vi kan stoppa även till exempel välfärdsbrott och felaktigt användande av skattemedel i det sammanhanget.

Fru talman! De senaste årens offentliga politiska debatt om civilsamhället och trossamfunden har fokuserat väldigt mycket på det som gått fel - avslöjanden om fusk med bidrag, extrema åsikter, övergrepp inom idrottsrörelsen och så vidare. Det är mycket viktigt att komma till rätta med systematiska fel, men vi kan inte enbart ha en debatt och en reformagenda som bygger på misstag som görs och missbruk av bidrag som sker. Vi kan inte heller ha en lagstiftning som bygger på misstro och en känsla av att civilsamhällets organisationer är ett hot mot vår demokrati och behöver hållas kort, när det i själva verket är tvärtom.

Jag tänker därför som en motvikt ägna en stor del av mitt anförande åt att berätta om det viktiga som görs av civilsamhället och hur civilsamhället faktiskt är själva grundbulten i en levande demokrati.

Att på några få minuter prata om betydelsen av ett starkt civilsamhälle låter sig inte göras så enkelt - främst för att själva begreppet innefattar en sådan bredd av organisationsformer, verksamheter, livsåskådningar, viljor och syften, men också för att civilsamhället betyder så många olika saker för alla de miljoner invånare som på ett eller annat sätt är involverade. Det kan handla om glädje, gemenskap, delade sorger, kamp, trygghet, andrum och inspiration.

För Vänsterpartiet är det självklart att vi ska ha goda villkor för civilsamhället att verka. Det är en central demokratifråga att vi har ett vitalt föreningsliv och att människor har möjlighet att organisera sig kring gemensamma intressen. Det är genom våra breda folkrörelser som tidigare generationer har förändrat samhället. Det var fattigdom, hunger och brist på inflytande som drev på detta, men också insikten om att det var möjligt att förändra om människor gick samman och om att samhällsordningen inte var av Gud given utan att människor kan och har rätt att få en värdig framtid här på jorden.

Föreningarna var också, precis som de är nu, demokratiskolor där man till exempel lärde sig viktiga processer. Men många nya former av organiseringar har vuxit fram sedan dess. Det är viktigt att vi från politiskt håll hänger med, att våra regelverk och bidrag anpassas och att dialogen är god mellan det offentliga och civilsamhället.

Fru talman! Jag vill passa på att lyfta tre grupper, kan vi säga, av organisationer som exempel på bredden på och vikten av civilsamhället.

Forskning visar att mötesplatser utgör ett slags social infrastruktur där sammanhållning kan uppstå. De är viktiga för att motverka till exempel polarisering. Civilsamhällets förmåga att skapa dessa möten blir därmed också en viktig pusselbit i skapandet av en demokratisk stat med hög tillit mellan medborgarna och en känsla av samhörighet.

För ungefär två veckor sedan besökte samlingslokalernas samarbetsorganisation riksdagen för att berätta om sin verksamhet. Det handlar om Folkets Hus och Parker, Bygdegårdarnas Riksförbund och nykterhetsrörelsens samlingslokaler under namnet Våra Gårdar. De utgör i många delar av landet en central mötesplats för bygden. De lånar ut möteslokaler till övriga föreningslivet. De har scener som möjliggör teater och musikföreställningar på mindre orter. De står för en stor del av landets biografer. De är också samlingsplatser vid kriser, som bränder och översvämningar.

De senaste åren har varit väldigt tuffa för hela civilsamhället. Först var det pandemin, som innebar inställda aktiviteter och minskade intäkter. Och sedan är det dagens höga elpriser. Det är oerhört viktigt att de föreningar som äger sina lokaler - det kan vara denna typ av samlingslokaler eller idrottslokaler, till exempel - snarast får stöd så att de klarar sina elkostnader. Den lilla buffert som fanns kvar efter pandemin är på många håll slut, och vi ser organisationer som går i konkurs. Regeringens senfärdighet kring elstödet är verkligen problematisk och att beklaga.

Så här på kvinnodagen vill jag passa på att lyfta den viktiga verksamhet som sedan 70-talet bedrivits på landets kvinnojourer. Man har räddat livet på många kvinnor och stöttat, tröstat och stärkt kvinnor som vill lämna en våldsam eller destruktiv relation. Den samlade kunskap som man fått genom alla samtal under dessa år har varit väldigt viktig när det gäller kunskapsutvecklingen i myndigheter, som polis och socialtjänst, och har till slut även påverkat lagstiftningen på området.

Det som oroar mig i dag är att många kommuner nu upphandlar skyddade boenden, som de ideella kvinnojourerna tidigare har fått driva. I upphandlingen är det konkurrens med vinstdrivande företag som erbjuder låsta boenden, som är någonting helt annat. Detta behöver vi uppmärksamma, så att civilsamhällets särart får bestå.

En tredje kategori är de sociala organisationer och trossamfund som finns för dem som hamnat utanför samhällets skyddsnät. Det är de som en sådan här dag öppnar dörrarna till ett varmt ställe att sova på när snöstormen kommer. Det är de som under de senaste månaderna har höjt rösten kring den ökade ekonomiska utsatthet som allt fler i dagens Sverige befinner sig i. Det är inte värdigt ett rikt land som Sverige att allt fler behöver komma till en ideell organisation för att be om en matkasse när pengarna inte räcker hela månaden, men vi ska vara väldigt tacksamma för att de gör det jobbet. De gör verkligen en livsviktig insats när regeringen inte agerar mer för att få ned matpriserna och låter hushållen gå på knäna på grund av elräkningarna.

Fru talman! Vänsterpartiet menar att vi måste vara rädda om det ideella engagemanget och se till att vi har enkla och tydliga regelverk. Det behövs bra stöd från bidragsgivande myndighet så att det är lätt att göra rätt. Det ska vara en väg in i kommunerna för dem som söker bidrag där och långsiktiga organisationsbidrag, till skillnad från projektbidrag, som har varit dominerande under många år.

I en demokrati som fungerar väl är föreningarna också röstbärare. De samlar erfarenheter och åsikter från sina medlemmar och kan med samlad styrka ge sig in i det politiska samtalet. De fungerar som opinionsbildare och trycker på den politiska makten.

Ett krympt ekonomiskt utrymme för föreningslivet, som flera av Tidöpartierna flaggat för, innebär därmed inte bara färre aktiviteter utan också ett försämrat läge för en utvecklande offentlig debatt och att färre röster kommer att komma till tals i till exempel remissrundor inför lagstiftning.

Vi från Vänsterpartiet föreslår i stället att flera kategorier av föreningar ska få höjda stöd, till exempel samlingslokalerna och de ideella kulturorganisationerna, som finns inom just kulturutskottets ansvarsområde. Vi bevakar också att regelverk inom andra utskotts ansvarsområden tar hänsyn till civilsamhällets villkor. Det kan handla om olika regelverk kring skatter och upphandlingsfrågor och så vidare, som jag har nämnt.

Vi ser något som har skett på senare tid. Föreningslivet har andra inkomstkällor. Om man inte bara vill bli beroende av de offentliga bidragen finns det många sidoverksamheter man kan ha. Det handlar till exempel om de allmännyttiga lotterierna, där det har blivit mycket tuffare de senaste åren. Det är också något som vi behöver bevaka, så att man inte är fullt ut beroende av bara de offentliga stöden.

Med det sagt, fru talman, vill jag ställa mig bakom utskottets förslag till beslut. Vi har inga reservationer i detta betänkande.

Fru talman! Det är lätt att prata om det goda civilsamhället. Det är svårare att prata om det som det faktiskt fuskas med. Det är uppenbart när det kommer till Vänsterpartiet att man alltid vill prata om det goda och inte om det dåliga och dessutom att man vill fortsätta stödja det dåliga.

I nästan varje stad, nästan varje kommun, nästan varje region och även här i Sveriges riksdag är Vänsterpartiet alltid mot att man ska granska och mot att man ska sluta ge pengar till organisationer som på något sätt kan kopplas till fusk, radikalisering etcetera.

Jag skulle gärna vilja höra ledamoten svara bland annat på frågan kring idrottsföreningen AIF Kista, som har fått jättestora idrottsbidrag. Det har varit tydligt att de har använts till fusk. Det har bland annat gjorts resor till Göteborg. Ordföranden har varit medlem i Vänsterpartiet, och Vänsterpartiet har velat hindra att man stoppar utbetalningarna och velat hindra en fördjupad granskning av föreningen. Därför skulle jag gärna vilja höra: Vad är Vänsterpartiets syn på fusk med civilsamhällets pengar - till idrotten och till civilsamhället i övrigt?

Fru talman! Jag tror att vi får hålla oss till det som är riksdagens ansvarsområde. Jag har inte möjlighet att kommentera enskilda kommunpolitikers agerande. Jag känner inte till just det exempel som ledamoten tar upp.

Jag känner inte heller igen mig i bilden av att Vänsterpartiet på något vis skulle uppmuntra eller vara positiva till att det förekommer fusk. Självklart är det jätteviktigt att vi har tydliga villkor. Det ska vara viktigt hur man följer upp. Man ska kunna återrapportera hur man har använt sina medel. Det som jag vill påpeka är att detta sker när det gäller den överväldigande majoriteten av alla dessa miljoner ideella som varje dag gör en insats. Vi hörde tidigare här att 15 timmar i månaden är genomsnittet för det ideella engagemanget i Sverige.

Jag vill inte att det ska osynliggöras i det politiska samtalet. Det var det jag försökte framföra. Det pratas hela tiden om den lilla, lilla del som ägnar sig åt fusk. Det ska polisanmälas om man använder offentliga bidrag på ett sätt som inte är tillåtet. Om man dessutom använder sig av medlen för att ägna sig åt någon form av kriminalitet, som det faktiskt har varit fråga om i några av dessa fall, är det polisärenden. Självklart ska det stävjas. Vi måste ha tydliga villkor. Vi ska ha demokrativillkor som visar vad vi står för. Det ska vara tydligt för den organisation som söker medel vad som krävs.

Det jag vill påpeka är att det behöver vara ett generöst och ändå tillitsbaserat system eftersom civilsamhället består av ideella krafter. Vi kan inte kräva alltför långtgående saker om vi också ska kunna behålla det ideella engagemang som driver människor. Vi måste därför göra det enkelt att göra rätt. Det var det jag försökte framföra i mitt anförande.

Fru talman! Det måste också vara enkelt att komma åt dem som fuskar. Och där finns en väldigt stark historia av att Vänsterpartiet faktiskt är det parti i denna riksdag som alltid försöker fortsätta att ge bidrag till föreningsverksamhet, idrottsverksamhet och civilsamhällesverksamhet.

Låt mig ta ett annat exempel. Ibn Rushds verksamhet i Göteborg stoppades förra mandatperioden. Då kallade dina partikamrater, Vasiliki Tsouplaki, det för rasistiskt och islamofobiskt att stoppa den.

Samtidigt har det kommit nya rapporter som tydligt kopplar Ibn Rushd till Muslimska brödraskapet. Ändå vill Vänsterpartiet nu återigen kräva att Ibn Rushd ska fortsätta att få medel.

Anser riksdagspartiet Vänsterpartiet att Ibn Rushd är en lämplig organisation att motta medel? Är ni för en fördjupad granskning av denna folkbildningsorganisation?

Fru talman! Jag tycker att det kommer lite svepande anklagelser mot mig, mot mitt parti och mot andra partiföreträdare som inte har möjlighet att vara här och förklara sig och försvara sig. Jag måste säga att jag tycker att det är olyckligt att vice ordföranden i kulturutskottet uttrycker sig på det sättet.

Det är förstås viktigt att det finns bevis om man ska ta tillbaka ett bidrag. Det ska vara tydligt vad som krävs och vad man ska redovisa för att bli godkänd. Både inför att man ska få och efter att man har fått ett bidrag ska man kunna visa vad man har använt sina pengar till. Det är en självklarhet i varje seriös organisation. Självklart är det också det som är Vänsterpartiets ingång i denna fråga.

När det gäller Ibn Rushd var det för några år sedan framför allt Sverigedemokraterna som lade fram denna typ av motioner, bland annat i den kommun där jag var aktiv. Vi ser en förskjutning i det politiska samtalet när fler och fler partier, till exempel Liberalerna, alltmer hänger på denna typ av svepande anklagelser mot muslimska organisationer. Jag beklagar att Liberalerna nu är med på detta sluttande plan. Det är kanske det som Vänsterpartiet vänder sig mot, alltså svepande anklagelser som det inte finns grund för.

När det gäller just Ibn Rushd kan inte jag redogöra för alla de föreningar som får stöd genom detta studieförbund. Det är olika föreningar som är anslutna. Mitt parti är till exempel anslutet till ABF för våra studiecirklar. Jag kan naturligtvis inte svara för alla de organisationer som får bidrag genom Ibn Rushd.

Det som är tydligt är att det har gjorts granskningar av Ibn Rushd på uppdrag av Folkbildningsrådet, och det är de som fördelar medlen. Då måste vi som ett riksdagsparti lita på de underlag som Folkbildningsrådet i detta fall ansvarar för att ta fram när de delar ut bidrag. Något annat har jag väldigt svårt att svara på här i dag.

Fru talman! I dag debatterar vi alltså kulturutskottets betänkande om det civila samhället, inklusive trossamfund. Jag står självfallet bakom samtliga sverigedemokratiska reservationer i betänkandet, men för tids vinnande väljer jag att yrka bifall endast till reservation 1.

Det är en viktig debatt som vi har här i dag om det civila samhället. Det finns närmast oändligt med positiva exempel att lyfta fram på hur viktigt civilsamhället kan vara för människor och för vårt lands välmående. Civilsamhället skapar så många värden för svenska folket. Det bygger gemenskap, kunskap och mycket annat. Som lagstiftare är det viktigt att värna och skapa goda villkor för civilsamhället. När det gäller hur detta sedan sker gör vi partier lite olika prioriteringar.

Utöver att vi sverigedemokrater lägger fram egna förslag i motioner i riksdagen, som följs upp i reservationer, arbetar vi också med civilsamhällesfrågorna med regeringspartierna inom ramen för Tidöavtalet. Det är inte länge sedan den nya regeringen tillträdde. Men Sverigedemokraterna och regeringspartierna har redan hunnit agera tillsammans på flera punkter vad gäller civilsamhället. En sådan viktig punkt gäller uppdraget till Statskontoret för några månader sedan om att kartlägga och analysera hur en rad myndigheter arbetar för att säkerställa korrekta utbetalningar till juridiska personer, såsom civilsamhällesorganisationer. Uppdraget omfattar myndigheter och organisationer med myndighetsuppdrag med koppling till civilsamhället, såsom Folkbildningsrådet, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, samt Riksidrottsförbundet.

En annan viktig punkt som vi Tidöpartier har hanterat tillsammans på civilsamhällesområdet efter åratal av rödgrön slapphet och nonchalans gäller riktlinjerna till Folkbildningsrådet och regleringsbrevet för anslaget på området. Vi gör en ordentlig skärpning vad gäller kontroll och uppföljning av statsbidraget. Det är fullständigt nödvändigt efter alla de problem som vi har sett under åren. Att det skärps så rejält är någonting som Sverigedemokraterna har haft ett avgörande inflytande över.

Fru talman! Ett annat välbehövligt förslag som Sverigedemokraterna har motionerat om och som behandlas i detta betänkande gäller problemet med organisationer som underlättar illegala invandrares vistelse i Sverige. Vi föreslår att sådana organisationer inte ska kunna motta offentligfinansierat stöd.

Ett exempel på att detta är ett problem fick vi i maj 2020, under den förra rödgröna regeringen. Då kommunicerade man nämligen ut på en presskonferens att man ville satsa mångmiljonbelopp på civilsamhället under coronakrisen, och man hade illegala invandrare som en uttalad målgrupp för denna satsning.

Den som lyssnar på denna debatt tänker säkert att det borde vara en självklarhet att organisationer som cementerar skuggsamhället och den brottslighet som frodas där på olika sätt inte ska ha en enda krona av skattebetalarnas pengar. Det är riktigt dumt och motsägelsefullt att vi i Sverige å ena sidan har statliga myndigheter som polisen som verkar för att illegala migranter ska lämna landet, men å andra sidan via staten betalar ut pengar till civilsamhällesorganisationer för att underlätta för illegala invandrare att stanna kvar. Det är faktiskt uppseendeväckande att Sverigedemokraterna är det enda parti som har valt att ställa sig bakom detta förslag i dag.

Fru talman! På senare tid har flera partier som förr satt mycket tysta i bänkarna nu så smått börjat kritisera enskilda fall av att statsbidrag går till islamism i civilsamhället. Det har, som jag uppfattar det, funnits en bred enighet bland partierna i kulturutskottet om att det är mycket problematiskt att enskilda församlingar som till exempel håller till i moskéer med koppling till Irans regim mottar statsbidrag. Och det är positivt med denna enighet, tycker jag.

Så sent som i går hade kulturutskottet besök av Säkerhetspolisen under ett utskottsmöte, och de redogjorde där för sitt arbete gällande våldsbejakande extremism kopplat till denna typ av frågor.

Men om man tar ton i enskilda uppmärksammade fall om statsbidrag till problematiska organisationer i civilsamhället men samtidigt har partivänner i kommuner runt om i hela landet som gång på gång röstar ja till att uppföra islamistkopplade moskébyggen och skolor, hur trovärdig är man då? Så är faktiskt fallet vad gäller de flesta partier i denna kammare. Jag beklagar att det inte finns samma breda enighet i denna kammare om att fullt ut ta upp kampen mot islamismen. Där står Sverigedemokraterna fortfarande tämligen ensamma.

(Applåder)

I detta anförande instämde Runar Filper och Leonid Yurkovskiy (båda SD).

Fru talman! Jag är barn av en folkrörelse som kallas frikyrkan. Under hela mitt liv har mina värderingar och annat präglats av den uppväxt som jag hade där. Ibland tvivlar man, ibland funderar man på vart man är på väg och så vidare. Men dessa grundläggande värderingar har alltid funnits i denna folkrörelse som faktiskt var med och byggde demokratin här i Sverige. Jag vill säga detta och lyfta fram civilsamhällets oerhörda betydelse, och jag vill dra in folkrörelserna, hjälporganisationerna, kyrkorna och idrotten i detta.

Det är otrolig viktigt med en dialog mellan det offentliga och civilsamhället. Det finns stora bekymmer när det gäller bidragsgivningen, med fusk som är helt oacceptabelt. Men vi ska inte glömma civilsamhällets avgörande betydelse för samhällets utveckling. Låt oss värna detta även framöver! Vi klarar inte utmaningarna utan hjälp från civilsamhället.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på samtliga motioner.

Jag såg ett inslag på tv och rös till. Det var en man som stod vid graven för sin livskamrat, som hade avlidit. Dottern stod bakom och lyssnade när mannen sa: Varför var vi så ensamma? Dottern berättade att hon stelnade till och insåg vilken verklighet hennes föräldrar hade levt i. Trots att de hade haft varandra hade de varit ensamma.

Ensamhetens negativa konsekvenser drabbar alla åldersgrupper. Vi har alla känt oss ensamma. Vi har varit frivilligt ensamma, vilket kan vara underbart, men ofrivillig ensamhet är inte skön; den är jobbig. Det gäller särskilt för de allra äldsta. Fyra av tio kvinnor över 85 år, och nästan var tredje man, anser att de besväras av ensamhet och isolering.

Många har också svårt att hitta tillbaka till gemenskap och aktiviteter efter den långa tid av isolering som covid-19-pandemin medförde. Jag inser alltså vad det betyder att ha ett civilsamhälle i ryggen, oavsett om man växer upp med det eller hamnar i det.

Regeringen satsar nu 145 miljoner kronor på att landets kommuner ska göra insatser för att förebygga och motverka ensamhet hos framför allt äldre personer. Det handlar om att genomföra uppsökande verksamhet där personer som annars inte hade sökt stöd kan nås och där exempelvis ensamhetsproblematik och andra hälsorelaterade tillstånd kan identifieras. Det är inte samtalen i sig som ska utgöra åtgärden mot ensamhet utan de aktiviteter och gemenskaper som de mynnar ut i.

När ensamheten inte är självvald och när den pågår under lång tid påverkar den inte bara det psykiska måendet utan även det fysiska. Kroppen reagerar på ensamhet. Ensamheten ger en kronisk stress som försämrar immunförsvaret, och risken för hjärt- och kärlsjukdomar, demens och depression ökar. Det är inga roliga begrepp jag kommer med här, men det är verkligheten. Ofrivillig ensamhet kan i förlängningen vara lika farligt som att röka 15 cigaretter om dagen, sägs det.

Att själv bryta sin ensamhet kan vara svårt, och ensamheten kan ibland vara omgärdad med känslor av stigma. Därför behövs en uppsökande verksamhet där vi kan nå de personer som annars inte hade sökt stöd. Det handlar om att kunna identifiera exempelvis ensamhetsproblematik och andra hälsorelaterade tillstånd.

Samtidigt är politikers möjligheter begränsade på det här området. Vi har alla ett ansvar som människor för att bryta den ofrivilliga ensamheten. Ibland kan man göra stor skillnad med relativt enkla medel, som att ringa det där samtalet eller bara fråga hur någon mår. Det är små steg på vägen mot ett varmare samhälle med mer gemenskap.

Herr talman! Civilsamhället gör stora insatser i vårt samhälle, inte minst våra trossamfund. De får medel från staten för att bidra när det gäller existentiell hälsa, sjukhuspräster, vård i livets slutskede, hemlöshet och annat.

Under tio år i början av 2000-talet arbetade jag på Göteborgs Räddningsmission, som under decennier hade tagit sig an hemlösa i Göteborg. Jag fick lära mig djup respekt för människor som far illa och att vi alla bör mötas i ögonhöjd. Apropå detta att mötas frågade vi en person där vad han önskade sig när han mötte människor. Man kanske tror att han önskade sig pengar eller så. "Att de säger hej", sa han.

Insatserna från civila organisationer är betydande, och utan dessa - ofta volontära - insatser klarar vi inte utmaningarna i samhällets utveckling. Därför behövs det bidragsgivande som tas upp här i dag. Regeringen ställer upp demokrativillkor i bidragsgivningen till det civila samhället, där alltså även trossamfunden ingår. Eftersom de demokrativillkor som finns i dag har kritiserats tog den förra regeringen fram en proposition som drogs tillbaka av den nya regeringen. Det fanns flera brister i den förra propositionen.

En sådan kritiserad del var detta med företrädaransvar. Det innebar att hela samfundet drabbades om en person sa eller gjorde något tokigt, och man drog in pengarna för hela samfundet. Det fanns en möjlighet att komma undan detta, och det var att samfundet tog avstånd från personen. Då kunde man behålla bidragen.

Företrädaransvaret var faktiskt knepigt, vilket var en av orsakerna till att det drogs tillbaka. Det kanske kommer tillbaka i någon form - det är inte omöjligt - men i så fall är det slipat och skickliggjort, så att säga. Här visade staten verkligen att man ville vara med och bestämma över människors förehavanden.

Det som händer nu är att nya direktiv ska tas fram. Regeringen återkommer alltså med nya demokrativillkor. Man har varit tydlig med att frågan om förbud mot utländsk finansiering av de trossamfund där det finns en koppling till extremism och våldsbejakande islamism ska utredas. Det finns också andra hot i samhället, ska vi säga.

Herr talman! Även återinförandet av skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet bidrar enligt utskottet till bättre förutsättningar för civilsamhället och ger större möjligheter till oberoende. Under 2019 återinfördes skattereduktionen för gåvor till ideell verksamhet, och den har utvecklats sedan den fanns tidigare. Då kunde man ge 6 000 kronor och få 1 500 kronor tillbaka på skatten för det man hade gett. Nu är det uppe på 12 000 kronor, och då får man tillbaka 3 000.

De allra flesta ger ju utan tanke på skattelindring, eller hur? Men effekten är att det ökar insatserna från det civila samhället genom de organisationer som tar del av detta, och det är otroligt viktigt. Det ökar möjligheterna att skapa ett varmare samhälle för oss alla där den ofrivilliga ensamheten bland människor minimeras.

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till Centerpartiets reservation 12.

Civilsamhällets arbete spelar en mycket viktig roll för en positiv samhällsutveckling i stort; detta råder det ingen tvekan om. Det gäller inte minst på landsbygden och på mindre orter där civilsamhället genom föreningar och samfund tar ett stort ansvar för bygdens utveckling.

De mötesplatser som frivilliga organisationer skapar är bredare och samtidigt djupare än bara det specifika uppdrag de tagit på sig. Civilsamhället är ofta snabbt på plats när det uppstår behov av organiserat samarbete mellan människor. Det blir extra tydligt nu när krisen och kriget finns i vår närhet - Rysslands anfall mot Ukraina och coronapandemin sätter fingret på det. Civilsamhällets föreningar och organisationer spelar en stor roll för människors väl.

Civilsamhället och föreningslivet är en stor del av många människors liv och ger människor möjlighet att tillsammans engagera sig för olika frågor och intressen. Det kan handla om engagemang för kvinnors rättigheter, mot hedersförtryck, mot psykisk ohälsa, för barns idrottande eller för en bättre miljö. Det kan också bara handla om att det är roligt.

Att känna tillhörighet och göra något meningsfullt för sin hembygd eller sina medmänniskor är stärkande och lärorikt. Det är viktigt för enskilda som kan bidra till något de brinner för och självklart även för dem som tar del av organisationers och föreningars verksamheter. Det spelar roll i samhället i stort.

Det är många saker som behöver samverka. Det måste exempelvis finnas tillgång till samlingslokaler till en rimlig kostnad, även i städer, för att möjliggöra denna typ av aktiviteter. Därför behöver det offentliga på alla nivåer bli bättre på att tillgängliggöra sina lokaler för föreningslivet på tider som annars är outnyttjade. Vi behöver också förbättra möjligheterna för det civila samhället att göra samhällsinsatser. Ett sätt att göra detta är att skaffa bättre kunskap om de utmaningar som finns i samhället. Här behöver det offentliga bli bättre på att bjuda in till samtal och samverkan.

Vi i Centerpartiet vill se ett civilsamhälle som ges bättre förutsättningar för sina verksamheter och sitt samhällsengagemang än vad som gäller i dag. Bara en sådan sak som att öppna ett bankkonto är inte så enkelt för en liten förening, och tar man på något sätt betalt i kontanter blir det ännu svårare.

När en idéburen organisation har med det offentliga att göra i samband med samhällsinsatser uppstår ofta svårigheter som beror på att det inte finns tydliga modeller, likt modeller vid upphandling, att använda vid ett sådant samarbete. Därför vill vi i Centerpartiet se att man utvecklar modeller för ett partnerskap mellan idéburna organisationer och det offentliga. Det borde göras en utredning med syfte att tydliggöra och stärka civilsamhällets särart och skapa rimliga regelverk för verksamheterna.

Det finns områden där verksamheterna av tradition har varit föreningsdrivna och som har fått nya aktörer i form av entreprenörer. Det kan handla om återanvändning av produkter eller om sportarrangemang. Detta har gjort att det har uppstått en marknad där det tidigare inte har funnits någon. Det har skapat svårigheter för dem som arbetar ideellt, till exempel när en kommun kräver marknadshyra för att låta en förening nyttja marken. Detta riskerar att urholka föreningsrätten.

Herr talman! Det är dags för en föreningsrättsutredning för att tydliggöra och stärka civilsamhällets särart och skapa rimliga regelverk för verksamheterna. I den bör ingå frågan om att utvidga regeln om halvt prisbasbelopp, som gäller för idrottsföreningar, till att också omfatta övriga allmännyttiga föreningar.

Att införa en möjlighet för ideella föreningar att jämna ut inkomster mellan olika beskattningsår, på ett liknande sätt som ett upphovsmannakonto medger, vore också bra. Det skulle göra det lättare för dem som har ojämna inkomster, till exempel höga inkomster från arrangemang, lotterier eller dylikt ett år och lägre inkomster nästa år. Detta skedde många gånger under coronapandemin. Det skulle skapa en större trygghet för föreningar och en bättre möjlighet att fortsätta bedriva verksamhet även under år med tillfälligt lägre inkomster.

Herr talman! Engagemang i föreningsliv och civilsamhällets organisationer bidrar också till gemenskap och föreningsvana. Här lär vi oss demokrati. Just i dag, på internationella kvinnodagen, riktar vi ljuset mot alla de föreningar och organisationer som arbetar för ett jämställt och rättvist samhälle. Det om något är viktigt för demokratin.

Herr talman! Till att börja med vill Liberalerna yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.

Civilsamhället är grunden för det samhälle och den demokrati som vi lever i. Det var liberaler inom kyrkor och nykterhetsrörelser, på folkhögskolor och inom akademin som var med och skapade vår demokrati. Ofta skedde det i konflikt med den statsmakt som med repressiva medel ville begränsa människors frihet. Det är fortfarande så att det är individer tillsammans i olika idrottsföreningar, politiska partier, välgörenhetsorganisationer, friluftsorganisationer, ungdomsorganisationer med flera som är välfärdssamhällets och demokratins möjliggörare.

Det är också så - oavsett vad vänsterpartierna tror och påstår - att civilsamhället inte främst finansieras av skattebetalarna och kulturutskottets budget utan genom ideella krafter, företagare och privatpersoner som betalar för kultur, idrotts- och fritidsaktiviteter. Det fria och oberoende civilsamhället tänker den nya borgerliga regeringen fokusera på att stärka.

Herr talman! Inte en skattekrona ska gå till extremism. Tyvärr ser vi i dag ett problem med det stöd som staten betalar ut till civilsamhället som inte längre går att sopa under mattan. Den nya borgerliga regeringen kommer inte heller att sopa några problem under mattan, utan den kommer att agera.

Det kom nyligen forskning från Lunds universitet och forskaren Sameh Egyptson som visade att islamistisk separatism genom att organisera sig här i Sverige helt legalt och enligt sina rättigheter har lyckats ta del av skattebetalarnas stöd till civilsamhället. Svenska skattepengar som skulle ha gått till folkbildning, läxhjälp, samfund och kulturprojekt har i stället gått till koranskolor, extremt homofoba talare och samfund som kräver förmyndare för kvinnor, vägrar skilsmässa för kvinnor eller sysslar med njutningsäktenskap. Skattemedel till civilsamhället har slussats vidare till våldsbejakande organisationer runt om i världen. Det är totalt oacceptabelt.

Det enorma utanförskap vi har i Sverige är en effekt av vänsterns kravlösa integrationspolitik och att man i åratal har blundat inför att en grupp med extrema åsikter fått tillgång till skattepengar som skulle ha gått till det goda civilsamhället.

Herr talman! Utanförskapet i Sverige handlar inte bara om ekonomi och jobb. Det handlar framför allt om ett känslomässigt och kulturellt utanförskap som vi måste adressera. Det är glädjande att Brå förra veckan kom med en rapport där man påpekar att detta är grunden till utanförskapet och gängkriminaliteten.

När vi har finansierat radikala organisationer med skattepengar har de också fått påverka våra ungdomar, framför allt i våra utsatta områden. Detta har självklart begränsat deras frihet, precis som den stat som förr i tiden - innan Sverige blev en demokrati - begränsade människors frihet.

Alltför många ungdomar med utländsk bakgrund känner sig inte som svenskar i dag. De upplever sig inte vara delaktiga i samhällsbygget här. De får inte heller tillgång till våra viktigaste texter. Ett grundläggande uppdrag för den borgerliga regeringen är att se till att dessa ungdomar får tillgång till allt detta i framtiden.

Herr talman! Att extremismen har fått fäste i Sverige beror inte på invandring; jag säger detta nästan varje gång jag talar nu för tiden för att få det klargjort. De svenskar som har iransk bakgrund är ett bevis på detta. De är väldigt lyckade här, precis som många andra grupper.

Radikal islamism har vuxit på grund av en feghet när det gäller att bekämpa separatism. Det har berott på att vi har haft bristande insikt om att vår gemensamma frihet bygger på att det finns gemensamma och grundläggande demokratiska värderingar såsom jämställdhet mellan könen, en gemensam lagstiftning som vi alla följer - inte hederslagar - och ett gemensamt språk som vi alla kan använda för att prata med varandra, vilket för vår del är det svenska språket. Staten ska heller inte ge en enda skattekrona till demokratins fiender.

Liberalerna är stolta över att regeringen den här mandatperioden kommer att reformera det stöd som går till folkbildning och stärka demokratikraven för ekonomiska bidrag. Samtidigt kommer det att ges stöd till idrott i utsatta områden och ett fritidskort till unga för att de ska engagera sig i civilsamhället, på förslag från Kristdemokraterna. Varför ska stödet gå till ungdomarna själva? Socialdemokraterna menar att det kanske skulle gå via barnbidraget, men då kommer inte pengarna att gå till just dessa ungdomar personligen. Jag vet också att vi har tagit tillbaka den lagstiftning som Socialdemokraterna hade lämnat precis före valet. Jag kan också garantera att den kommer att komma tillbaka i en ännu starkare och bättre version som är mer förutsägbar och klar för civilsamhället. I framtiden ska inte en enda skattekrona gå till fuskare, skojare eller extremister.

Avslutningsvis, herr talman, vill jag i dag på internationella kvinnodagen påminna om Irans kvinnors kamp för frihet och demokrati: Zan, zendegi, azadi! Kvinna, liv, frihet!

(Applåder)

Herr talman! Min partikollega Ulrika Westerlund förklarade alldeles nyss att Amanda Lind är på resa och har fått ersättas av inte en utan två personer, och den andra är jag.

Sveriges folkrörelser och civilsamhälle bidrar till demokratin, folkhälsan, integrationen, lokaler att träffas i, ett rikt kulturliv, en levande landsbygd och en meningsfull fritid för barn och unga - för att nämna bara några exempel. I föreningslivet och civilsamhället möts människor med vitt skilda bakgrunder och förutsättningar och får möjlighet att växa och förbättra sitt lokalsamhälle samtidigt som man övar på demokratiskt beslutsfattande.

Miljöpartiet vill ge det demokratiska civilsamhällets organisationer ännu bättre förutsättningar genom stärkta och långsiktiga stöd, tydliga och skärpta demokrativillkor samt minskat regelkrångel - allt för att frigöra den kraft som skapas när människor jobbar tillsammans, för det gemensamma.

I vår budgetmotion för 2023 pekade vi ut det demokratiska civilsamhället som prioriterat. Vi vill komma bort från tillfälliga satsningar och projektstöd och i stället satsa på sådant som stärker förutsättningarna på sikt. Det är också viktigt för återhämtningen efter pandemin. Vi behöver fler mötesplatser och fler aktiviteter där vi möts och gör saker tillsammans - inte färre.

Herr talman! För civilsamhället innebär tungrodd administration att många kan dra sig för att ta på sig förtroendeuppdrag. Det riskerar att ta resurser i onödan. Det är ett skäl till att vilja komma bort från för mycket projektstöd och i stället övergå till mer långsiktiga verksamhetsstöd. Att årligen behöva söka nya medel skapar både krångel och stor osäkerhet i planeringsförutsättningarna. Det borde vara möjligt att i högre grad övergå till fleråriga verksamhetsstöd utan att tumma på kontroll och uppföljning.

Det bör även göras en översyn för att se om gränser mellan olika bidragsförordningar kan harmoniseras i syfte att underlätta för föreningslivet. I det här sammanhanget ska jag också lyfta att vi bland dessa organisationer naturligtvis väldigt gärna ser att många av de kvinnojourer som i dag drivs av ideella krafter kan komma i fråga för den typen av längre stöd.

Värt att nämna är också, även om det inte är något som hanteras i detta betänkande, att vi vill jämna ut skatteskillnaderna mellan idrotten och det övriga ledarledda civilsamhället när det gäller sociala avgifter. I dag finns ett undantag i socialavgiftslagen som innebär att organisationer som är medlemmar i Riksidrottsförbundet kan engagera ledare för upp till ett halvt basbelopp utan att behöva betala sociala avgifter för ledarens ersättning.

Detta undantag gäller inte för friluftsorganisationer som inte är medlemmar i RF eller för ungdomsorganisationerna, som samordnar och genomför likvärdiga ledarledda aktiviteter. Detta bör åtgärdas omgående; det skulle underlätta för föreningslivet och skapa bättre möjlighet till fritidsaktiviteter, inte minst för barn och unga, och det till en mindre kostnad.

Vi tycker också att det var bra att regeringen tog vidare frågan om internmomsen, men vi är liksom stora delar av föreningslivet osäkra på om åtgärden är tillräcklig.

Herr talman! Miljöpartiet har i regering jobbat med framtagandet av nya demokrativillkor för det civila samhället. Vi är, liksom övriga partier i riksdagen, angelägna om att en ny lagstiftning kommer på plats som uppfyller sitt syfte - att inga antidemokratiska verksamheter ska tilldelas offentliga stöd - samtidigt som lagstiftningen ska kunna tillämpas av det breda, demokratiska civilsamhället.

Den förra S-regeringen lade i somras fram en proposition som delvis kritiserats av civilsamhället då den i vissa avseenden riskerar att få oproportionerliga konsekvenser samt att det finns en risk för otydlighet i implementeringen. Nuvarande regering har dragit tillbaka propositionen för förnyad process - detta har flera talare talat om redan. Miljöpartiet har förordat att man genomför några mindre justeringar av den tillbakadragna propositionen i syfte dels att säkra tillämpbarheten för civilsamhället, dels att bredda förbudet mot så kallade omvändelseförsök till att även omfatta vuxna. Vi förordar att regeringen intensifierar dialogen med civilsamhället inför färdigställandet av propositionen.

Vi vill också framhålla vikten av att regeringen tar vidare förslaget som väckts av Säpo om att inrätta en stödfunktion för bidragsgivande myndigheter, något vi i S-MP-regeringen tog vidare och gav som ett tilläggsdirektiv till den då pågående utredningen om personuppgiftshantering att utreda. Säpo har framhållit att detta är viktigt för att stödgivande myndigheter samt kommuner och regioner ska kunna få erforderligt stöd. Utredningen presenterade ett förslag i början av 2022 som även remitterats. Vi hoppas att den nya regeringen snarast presenterar förslag inom detta område.

Herr talman! Varken otydliga regler, kortsiktig politik eller odemokratiska aktörer ska stå i vägen för ett starkt och rikt föreningsliv i hela landet.

Jag står givetvis bakom samtliga Miljöpartiets reservationer, men för tids vinning yrkar jag bifall endast till reservation 2, som handlar om stöd till och utökad samverkan med civilsamhället, under punkt 1.

Civila samhället, inklusive trossamfund

Herr talman! Det var ju det där med reservation också! Jag ställer mig bakom Socialdemokraternas samtliga reservationer, men för tids vinning yrkar jag bifall endast till reservation 13.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 21.)

Kulturarvsfrågor