<table>
				<tr>
					<td>
						
							<a name="_Hlk21425693"></a><a name="_Hlk21426068">Civilutskottets </a><a name="Utlatande"></a>betänkande
						
						
							2019/20:<a name="Utskottebeteckning"></a>CU3 
						
						
							 
						
					</td>
				</tr>
			</table>
			
				Byggnaders energiprestanda
			
			
				<a name="_Hlk21425694">Sammanfattning</a>
			
			
				Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna. 
			
			
				I skrivelsen redogör regeringen för sin syn på systemgränsen för bygg­naders energiprestanda. Regeringen gör vidare bedömningen att byggreglerna på ett kostnadseffektivt sätt ska bidra till teknikneutrala val av hållbara, dvs. icke-fossilbränslebaserade, uppvärmningssystem, långsiktigt energi­effektiva bygg­nader med bra klimatskärm samt en effektiv elanvändning i upp­värmningen och att reglerna ska beakta effektutmaningen.
			
			
				Behandlade förslag
			
			
				Regeringens skrivelse 2018/19:152 Byggnaders energiprestanda. 
			
			
				<a name="_Hlk21425695"></a><a name="Innehållsförteckning"></a>Innehållsförteckning
			
			
				<a href="#_Toc22649218">Utskottets förslag till riksdagsbeslut</a>
			
			
				<a href="#_Toc22649219">Redogörelse för ärendet</a>
			
			
				<a href="#_Toc22649220">Utskottets överväganden</a>
			
			
				<a href="#_Toc22649221">Byggnaders energiprestanda</a>
			
			
				Bilaga <a href="#_Toc22649222">Förteckning över behandlade förslag</a>
			
			
				<a href="#_Toc22649223">Skrivelsen</a>
			
			
			
			
				 
			
			
				 
			
			
				<a name="_Hlk21425696"></a><a name="_Toc22649218"></a><a name="StopCC"></a>Utskottets förslag till riksdagsbeslut
			
			
				 
			
			
				 
			
			<table>
				<tr>
					<td>
						
							Byggnaders energiprestanda
						
					</td>
				</tr>
			</table>
			
				Riksdagen lägger skrivelse 2018/19:152 till handlingarna.
			
			
				 
			
			
				Stockholm den 22 oktober 2019
			
			
				På civilutskottets vägnar
			
			
				Emma Hult
			
			
				Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Emma Hult (MP), Larry Söder (KD), Johan Löfstrand (S), Cecilie Tenfjord Toftby (M), Mikael Eskilandersson (SD), Leif Nysmed (S), Ola Johansson (C), Momodou Malcolm Jallow (V), Lars Beckman (M), Roger Hedlund (SD), Joakim Järrebring (S), Robert Hannah (L), Angelica Lundberg (SD), David Josefsson (M), Maria Stockhaus (M), Lena Emilsson (S) och Inga-Lill Sjöblom (S).
			
			
				 
			
			
				 
			
			
				 
			
			
				 
			
			
				<a name="_Hlk21425697"></a><a name="_Toc22649219"></a><a name="SlutUtskottsForslag"></a>Redogörelse för ärendet
			
			
				I betänkandet behandlas regeringens skrivelse 2018/19:152 Byggnaders energiprestanda.
			
			
				Ingen motion har väckts med anledning av skrivelsen.
			
			
				I skrivelsen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om skrivelsen.
			
			
				 
			
			
				 
			
			
				 
			
			
				<a name="_Hlk21425698"></a><a name="_Toc22649220">Utskottets överväganden</a>
			
			<h2>
				<a name="_Toc22649221"></a><a name="_Hlk21425699">Byggnaders energiprestanda</a>
			</h2>
			
				
					Utskottets förslag i korthet
				
				
					Riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.
				
			
			
				 
			
			
				Bakgrund
			
			
				Skrivelsen bygger på den ramöverenskommelse om den svenska energi­politiken som slöts i juni 2016 mellan Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet de gröna, Centerpartiet och Kristdemokraterna. I propositionen Energipolitikens inriktning (prop. 2017/18:228) föreslog regeringen nya övergripande energipolitiska mål och redovisade sin bedömning av energi­politikens inriktning. Näringsutskottet tillstyrkte regeringens förslag, och riksdagen följde utskottets förslag (bet. 2017/18:NU22, rskr. 2017/18:411). I propositionen behandlades inte frågan om bedömningen av systemgränsen för byggnaders energi­prestanda. Denna fråga behandlas i stället i skrivelsen.
			
			
				Skrivelsens huvudsakliga innehåll
			
			
				I skrivelsen anför regeringen att byggreglerna på ett kostnadseffektivt sätt ska bidra till långsiktigt energieffektiva byggnader med bra klimatskärm och en effektiv elanvändning i uppvärmningen och beakta effektutmaningen. Bygg­reglerna ska vara neutrala till valet av hållbara, dvs. icke-fossilbränsle­baserade, uppvärmningssystem. Systemgränsen för byggnaders energiprestan­da­krav ska även i fortsättningen utgå från levererad energi uttryckt i primärenergi. 
			
			
				Vidare avser regeringen att ge Boverket och Statens energimyndighet (Energimyndigheten) i uppdrag att ta fram ett förslag om hur ett komp­letterande krav som utgår ifrån byggnadens energibehov, dvs. använd energi, ska utformas med beaktande av samhälls­ekonomiska konsekvenser. Myndigheterna ska även ges i uppdrag att genomföra kontrollstationer för att följa upp och utvärdera kraven på byggnaders energiprestanda. Energi­prestanda­kraven ska beräknas med viktningsfaktorer i stället för primär­energifaktorer men ska på samma sätt ta sikte på kostnadsoptimala nivåer. 
			
			
				Utskottets ställningstagande
			
			
				<a name="_Hlk21954433">Utskottet delar regeringens bedömning i fråga om en systemgräns för byggnaders energiprestanda och om att energikraven ska bidra till en effektiv styrning och vara teknikneutrala. </a>Det har inte väckts någon motion med anledning av skrivelsen. Utskottet anser att riksdagen bör lägga skrivelsen till handlingarna.
			
			
				<a name="_Hlk21425700">Bilaga </a>
			
			
				<a name="_Toc22649222">Förteckning över behandlade förslag</a>
			
			
				<a name="_Toc22649223">Skrivelsen</a> 
			
			
				Regeringens skrivelse 2018/19:152 Byggnaders energiprestanda.

Betänkande 2019/20:CU3 Byggnaders energiprestanda

Video

Debatt om förslag

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. I skrivelsen redogör regeringen för sin syn på den så kallade systemgränsen för byggnaders energiprestanda. Systemgränsen är gränsen i eller runt byggnaden som definierar vad som ska räknas in som tillförd energi till byggnadens drift.
Regeringen gör bedömningen att byggreglerna på ett kostnadseffektivt sätt ska bidra till teknikneutrala val, som hållbara uppvärmningssystem som inte är fossilbränslebaserade, effektiv elanvändning i uppvärmningen och långsiktigt energieffektiva byggnader med bra klimatskärm. En byggnads klimatskärm är golv, tak, ytterväggar, fönster och dörrar. Dessutom ska reglerna ta hänsyn till effektutmaningen, det vill säga elsystemets förmåga att leverera effekt under årets alla timmar i elnäten.
Riksdagen delar regeringens bedömning. Därmed lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.