<table>
				<tr>
					<td>
						
							Trafikutskottets <a name="Utlatande"></a>betänkande
						
						
							2025/26:<a name="Utskottebeteckning"></a>TU11
						
						
							 
						
					</td>
				</tr>
			</table>
			
				
					Avvikande från bestämmelserna om tyst godkännande i EU:s förordning om gigabitinfrastruktur
				
			
			
				<a name="sum_res_sy"></a>Sammanfattning
			
			
				Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till en ny lag med komplette­rande bestämmelser till EU:s förordning om gigabitinfrastruktur. Förslaget innebär att Sverige ska avvika från de bestämmelser om tyst godkännande som enligt förordningen gäller om en domstol inte har prövat en tillståndsansökan som omfattas av förordningen inom de tidsfrister som föreskrivs. 
			
			
				Den nya lagen föreslås träda i kraft den 12 mars 2026.
			
			
				
					I betänkandet finns ett särskilt yttrande (S, V, C, MP).
				
			
			
				Behandlade förslag
			
			
				Proposition 2025/26:68 Avvikande från bestämmelserna om tyst godkännande i EU:s förordning om gigabitinfrastruktur.
			
			
				<a name="Innehållsförteckning"></a>Innehållsförteckning
			
			
				<a href="#_Toc220657339">Utskottets förslag till riksdagsbeslut</a>
			
			
				<a href="#_Toc220657340">Redogörelse för ärendet</a>
			
			
				<a href="#_Toc220657341">Ärendet och dess beredning</a>
			
			
				<a href="#_Toc220657342">Propositionens huvudsakliga innehåll</a>
			
			
				<a href="#_Toc220657343">Utskottets överväganden</a>
			
			
				<a href="#_Toc220657344">Regeringens lagförslag</a>
			
			
				<a href="#_Toc220657345">Utskottets ställningstagande</a>
			
			
				<a href="#_Toc220657346">Särskilt yttrande</a>
			
			
				<a href="#_Toc220657347">Regeringens lagförslag (S, V, C, MP)</a>
			
			
				Bilaga 1 <a href="#_Toc220657348">Förteckning över behandlade förslag</a>
			
			
				<a href="#_Toc220657349">Propositionen</a>
			
			
				Bilaga 2 <a href="#_Toc220657350">Regeringens lagförslag</a>
			
			
			
			
				 
			
			
				<a name="_Toc220657339"></a><a name="StopCC"></a>Utskottets förslag till riksdagsbeslut
			
			
				
					 
				
				
					 
				
				<table>
					<tr>
						<td>
							
								Regeringens lagförslag
							
						</td>
					</tr>
				</table>
				
					Riksdagen antar regeringens förslag till lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gigabitinfrastruktur.
				
				
					Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:68.
				
				
					 
				
				
					Stockholm den 29 januari 2026
				
				
					På trafikutskottets vägnar
				
				
					Ulrika Heie
				
				
					Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Ulrika Heie (C), Thomas Morell (SD), Aylin Nouri (S), Maria Stockhaus (M), Mattias Ottosson (S), Patrik Jönsson (SD), Sten Bergheden (M), Kadir Kasirga (S), Helena Gellerman (L), Carina Ödebrink (S), Ann-Sofie Lifvenhage (M), Malin Östh (V), Magnus Jacobsson (KD), Marléne Lund Kopparklint (M), Linus Lakso (MP), Leif Gripestam (M) och Zara Leghissa (S).
				
				
					 
				
				
					 
				
				
					 
				
			
			
				 
			
			
				<a name="_Toc220657340"></a><a name="SlutUtskottsForslag"></a>Redogörelse för ärendet
			
			<h2>
				<a name="_Toc220657341">Ärendet och dess beredning</a>
			</h2>
			
				I det här betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2025/26:68 Avvikande från bestämmelserna om tyst godkännande i EU:s förordning om gigabitinfrastruktur. I propositionen finns en redogörelse för ärendets bered­ning fram till regeringens beslut om propositionen.
			
			
				Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1. Regeringens lag­förslag finns i bilaga 2. 
			
			<h2>
				<a name="_Toc220657342">Propositionens huvudsakliga innehåll</a>
			</h2>
			
				I propositionen föreslår regeringen en ny lag med kompletterande bestäm­melser till EU:s förordning om gigabitinfrastruktur.
			
			
				I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1309 (EU:s förordning om gigabitinfrastruktur) regleras bl.a. inom vilken tid som en behörig myndighet, t.ex. en mark- och miljödomstol, ska bevilja eller avslå en ansökan om tillstånd. Om ett beslut inte har fattats inom den tidsfrist som föreskrivs i förordningen ska tillståndet anses beviljat när tidsfristen löper ut (s.k. tyst godkännande). Medlemsstaterna får under vissa förutsättningar som anges i förordningen avvika från bestämmelserna om tyst godkännande. 
			
			
				Regeringen föreslår att Sverige, genom en ny lag<a name="_Hlk215057408"> med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gigabitinfrastruktur</a>, ska avvika från de bestämmelser om tyst godkännande som enligt förordningen gäller om en dom­­stol inte har prövat en tillståndsansökan som omfattas av förordningen inom de tidsfrister som föreskrivs. 
			
			
				Regeringen föreslår att lagen träder i kraft den 12 mars 2026.
			
			
				<a name="_Toc220657343">Utskottets överväganden</a>
			
			
				<h2>
					<a name="_Toc220657344">Regeringens lagförslag</a>
				</h2>
			
			
			
			
				
					Utskottets förslag i korthet
				
				
					Riksdagen antar regeringens förslag till lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gigabitinfrastruktur.
				
				
					
						Jämför det särskilda yttrandet (S, V, C, MP).
					
				
			
			
				Bakgrund
			
			
				EU:s förordning om gigabitinfrastruktur
			
			
				Den 23 februari 2023 presenterade kommissionen ett förslag till förordning om åtgärder för att minska kostnaderna för utbyggnad av gigabitnät för elektronisk kommunikation (EU:s förordning om gigabitinfrastruktur).
			
			
				I förordningen fastställs en omfattande ram för att stödja en snabbare och mer kostnadseffektiv utbyggnad av nätverk med mycket hög kapacitet, även kallat gigabitnätverk, i hela Europeiska unionen.
			
			
				Europaparlamentet och rådet antog förordningen den 29 april 2024. 
			
			
				<a name="_Hlk215237553">Avvikande från bestämmelserna om tyst godkännande</a>
			
			
				I artikel 7 i EU:s förordning om gigabitinfrastruktur regleras de förfaranden som ska gälla när en operatör ansöker om sådana tillstånd som omfattas av förordningen. 
			
			
				Av artikel 7.5 framgår att behöriga myndigheter ska bevilja eller avslå en ansökan om tillstånd, utom ledningsrätter, inom fyra månader från dagen för mottagandet av en fullständig ansökan. Kravet påverkar dock inte andra särskilda tidsfrister eller skyldigheter som fastställs för ett korrekt genom­förande av tillståndsförfarandet, inbegripet överklagandeförfaranden. Tids­fristen bör därmed enbart gälla hos den tillståndsgivande myndighet som först prövar ansökan. 
			
			
				Av artikel 7.5 framgår vidare att de tillståndsgivande myndigheterna i undantagsfall och vederbörligen underbyggda fall får förlänga tidsfristen på grund av skäl som medlemsstaten har angett på förhand. En förlängning ska vara så kort som möjlig och får inte överstiga fyra månader, utom när så krävs för att uppfylla andra särskilda tidsfrister eller skyldigheter som fastställs för ett korrekt genomförande av tillståndsförfarandet. Sverige har ännu inte infört någon reglering av möjligheten till förlängning.
			
			
				Av artikel 8.1 framgår att om en behörig myndighet inte har fattat ett beslut inom den tidsfrist som anges i artikel 7.5 ska tillståndet anses vara beviljat när tidsfristen löper ut (s.k. tyst godkännande). 
			
			
				Av artikel 8.2 framgår att medlemsstaterna får avvika från bestämmelsen om tyst godkännande. En förutsättning är då att operatören som ansökt om tillstånd har tillgång till ett rättsmedel, t.ex. en möjlighet att begära skadestånd för den skada operatören lidit till följd av att myndigheten inte följt tidsfristen.
			
			
				Propositionen
			
			
				I propositionen föreslår regeringen en ny lag med kompletterande bestäm­melser till EU:s förordning om gigabitinfrastruktur.
			
			
				Regeringen föreslår att bestämmelserna om tyst godkännande vid avsaknad av ett beslut om tillståndsansökan i EU:s förordning om gigabitinfrastruktur inte ska tillämpas av svenska domstolar. Regeringen föreslår därmed att ett tillstånd inte ska anses vara beviljat om en domstol inte har prövat ansökan inom den tillämpliga tidsfrist som avses i EU:s förordning om gigabitinfra­struktur. Regeringen föreslår att bestämmelser av sådan innebörd ska införas i en ny lag. 
			
			
				Regeringen anser att om handläggningen av ett tillståndsärende har varit långsam bör det inte medföra att det sökta tillståndet beviljas. Enligt regeringen riskerar en sådan ordning att leda till stora negativa konsekvenser och praktiska problem. Som exempel kan nämnas att det kommer att råda oklarhet i fråga om tillståndets omfattning och rättskraft om tillståndet endast utgörs av en ansökan som fått tyst bifall, enligt regeringen. Vidare kommer det inte att finnas utrymme för rätten att förena tillståndet med villkor. Sakägare som berörs av beslutet och deras berättigade intressen kommer inte heller att kunna tillvaratas på samma sätt som i dag, menar regeringen.
			
			
				Enligt EU:s förordning om gigabitinfrastruktur krävs att det finns ett rättsmedel som gör det möjligt för operatören att begära ersättning för skada till följd av att en myndighet inte har efterlevt tidsfristen. Regeringen bedömer att det i skadeståndslagen (1972:207) finns bestämmelser om skadestånd som kan anses utgöra ett sådant rättsmedel som avses i förordningen. 
			
			
				Regeringen menar att ett oacceptabelt dröjsmål vid handläggningen av ett ärende kan vara att bedöma som fel eller försummelse i skadeståndslagens mening. Vidare anser regeringen att domstolars beslut om tillstånd bör anses utgöra sådan myndighetsutövning som anges i skadeståndslagen. Den skada som i huvudsak kan uppstå vid ett överskridande av tidsfristerna i förord­ningen bör enligt regeringen vara ren förmögenhetsskada, vilket operatörer enligt regeringen kan söka ersättning för med stöd av skadeståndslagen.
			
			
				Ikraftträdande
			
			
				Regeringen föreslår att den nya lagen ska träda i kraft den 12 mars 2026. Lagen föreslås gälla tills vidare.
			
			
				Konsekvenser
			
			
				Ekonomiska konsekvenser för domstolar
			
			
				Enligt regeringens beräkningar kommer förslaget enbart att medföra en mindre ökning av antalet skadeståndsärenden hos Justitiekanslern respektive mål i allmän domstol. Det begränsade antalet tillkommande ärenden kan leda till marginellt ökade kostnader. Kostnaderna kan därför hanteras inom befintliga ekonomiska ramar, bedömer regeringen. 
			
			
				Om tidsfristen överskrids kan det leda till att staten blir skadeståndsskyldig. Regeringen förväntar sig att tidsfristerna i de flesta fall bör hållas och att antalet skadeståndsärenden därför bör bli få. Skadeståndets storlek beror på skadan i varje enskilt fall och kan svårligen uppskattas på förhand, menar regeringen. Sammantaget bedöms dock kostnaderna inte öka nämnvärt för staten. Regeringen bedömer därför att dessa kostnader kan hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.
			
			
				Ekonomiska konsekvenser för operatörer
			
			
				Regeringen medger att det är svårt att bedöma om förslaget medför några kostnader för operatörer. Syftet med möjligheten att begära skadestånd är dock att operatörens eventuella skada på grund av att handläggningen av tillstånds­ärendet fördröjts ska kunna ersättas. Det finns därmed förutsättningar för att operatörerna ska kunna få ersättning för sådan skada, hävdar regeringen.
			
			
				Att föra talan om skadestånd kan i och för sig medföra kostnader för operatörerna. Regeringen poängterar dock att det inte är någon skyldighet för operatörerna att begära skadestånd, utan att det är endast en möjlighet. Dessutom kommer det att vara möjligt för en operatör att begära ersättning för sin rättegångskostnad, enligt regeringen. Sammantaget bedömer regeringen att eventuella kostnader bör kunna hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.
			
			<h3>
				<a name="_Toc220657345">Utskottets ställningstagande</a>
			</h3>
			
				Utskottet har tagit del av regeringens förslag till en ny lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gigabitinfrastruktur. Förslaget innebär att Sverige ska avvika från de bestämmelser om tyst godkännande som enligt förordningen gäller om en domstol inte har prövat en tillståndsansökan som omfattas av förordningen inom de tidsfrister som föreskrivs.
			
			
				Enligt utskottet är lagförslaget väl avvägt och utformat på ett ändamåls­enligt sätt. Vidare konstaterar utskottet att det inte har väckts någon följd­motion med anledning av regeringens proposition.
			
			
				Utskottet föreslår därmed att riksdagen antar regeringens lagförslag.
			
			
				 
			
			
				 
			
			
				 
			
			
				 
			
			
				 
			
			
				 
			
			
				<a name="_Toc220657346">Särskilt yttrande</a>
			
			
				
					 
				
				<table>
					<tr>
						<td>
							
								<a name="_Toc220657347">Regeringens lagförslag (S, V, C, MP)</a>
							
						</td>
					</tr>
				</table>
				
					Ulrika Heie (C), Aylin Nouri (S), Mattias Ottosson (S), Kadir Kasirga (S), Carina Ödebrink (S), Malin Östh (V), Linus Lakso (MP) och Zara Leghissa (S) anför:
				
				
					 
				
			
			
				Vi ställer oss bakom regeringens förslag om en ny lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gigabitinfrastruktur, och vi har därför valt att inte reservera oss. Vi vill samtidigt understryka att utbygg­naden av bred­band och 5G, särskilt i glesbygd, är en viktig fråga och att det därför är angeläget att den nya lagen inte leder till en sänkt hastighet i utbyggnaden.
			
			
				 
			
			
				 
			
			
				 
			
			
				Bilaga 1
			
			
				<a name="_Toc220657348">Förteckning över behandlade förslag</a>
			
			
				
					<a name="_Toc220657349">Propositionen</a> 
				
				
					Proposition 2025/26:68 Avvikande från bestämmelserna om tyst godkännande i EU:s förordning om gigabitinfrastruktur:
				
				
					Riksdagen antar regeringens förslag till lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gigabitinfrastruktur.
				
				
					 
				
				
					 
				
			
			
				 
			
			
				Bilaga 2
			
			
				<a name="_Toc220657350">Regeringens lagförslag</a>

Betänkande 2025/26:TU11 Avvikande från bestämmelserna om tyst godkännande i EU:s förordning om gigabitinfrastruktur

Video

Fru talman! I dag behandlar vi regeringens proposition om avvikande från bestämmelsen om tyst godkännande i EU:s förordning om gigabitinfrastruktur. Vi socialdemokrater har valt att ställa oss bakom förslaget. Samtidigt har vi lämnat ett särskilt yttrande tillsammans med C, V och MP. Jag vill här redogöra kort för bakgrunden till detta. Förslaget innebär att Sverige väljer att avvika från EU-förordningens bestämmelser om så kallat tyst godkännande när det är domstolar som prövar tillstånd. Det betyder att ett tillstånd inte automatiskt ska anses beviljat om en domstol inte hinner fatta beslut inom tidsfristen, utan en prövning ska ske i sak. Vi delar regeringens bedömning att detta i grunden är rimligt. Tillståndsprövning i domstol handlar ofta om komplexa avvägningar mellan miljö, hälsa och den enskildes rättigheter. Tillstånd bör inte beviljas per automatik på grund av tidsbrist. Men, fru talman, vårt stöd till propositionen är inte villkorslöst. Utbyggnaden av bredband och 5G är en avgörande framtidsfråga för jobben, för klimatomställningen, för totalförsvaret och för möjligheten att leva och verka i hela landet. Det gäller särskilt i glesbygd och landsbygd, där marknaden inte alltid levererar av sig själv. Regeringen konstaterar själv att avvikelsen från principen om tyst godkännande kan påverka utbyggnadstakten negativt. Den risken tar vi på allvar: Den nya lagen får inte bli en ursäkt för långsamma processer eller ineffektiv handläggning. Domstolar och myndigheter måste ges förutsättningar att hålla tidsfristerna. Skadestånd i efterhand är inte ett fullgott substitut för ett fungerande och snabbt tillståndsförfarande. Fru talman! Socialdemokraterna står bakom propositionen, för rättssäkerhet och kvalitet i tillståndsprövningen är avgörande. Men vi kommer att följa utvecklingen noga. Om denna lagstiftning i praktiken bromsar utbyggnaden av bredband och 5G kommer vi kräva politiska åtgärder. Digital infrastruktur är inte ett särintresse. Den är en grundläggande samhällsfunktion, och den måste fungera i hela landet. (Applåder)Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut fattades under § 12.)

Debatt om förslag

Genom en ny lag ska Sverige avvika från en EU-förordning om gigabitinfrastruktur – det vill säga 5G-nät, fiber eller andra typer av nät med mycket hög kapacitet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om detta.
Förslaget innebär att förordningens bestämmelse om så kallat tyst godkännande inte ska gälla i Sverige. Tyst godkännande betyder i det här fallet att en nätoperatör som inte fått sin tillståndsansökan behandlad inom en viss tid automatiskt får tillståndet beviljat. EU-länderna får under vissa förutsättningar avvika från bestämmelserna om tyst godkännande, vilket regeringen alltså föreslagit att Sverige ska göra.
Den nya lagen börjar gälla den 12 mars 2026.