Avgifter vid Riksrevisionen
Debatt om förslag 22 maj 2003
Anförandelista
- Hoppa till i videospelarenSven-Erik Österberg (S)
- Hoppa till i videospelarenLars Bäckström (V)
- Hoppa till i videospelarenCarin Lundberg (S)
- Hoppa till i videospelarenLars Bäckström (V)
- Hoppa till i videospelarenCarin Lundberg (S)
- Hoppa till i videospelarenLars Bäckström (V)
- Hoppa till i videospelarenCarin Lundberg (S)
- Hoppa till i videospelarenLars Bäckström (V)
Protokoll från debatten
Anföranden: 8
Anf. 123 Sven-Erik Österberg (S)
Fru talman! Detta betänkande är egentligen en
fortsättning på det beslut som riksdagen redan har
tagit beträffande den framtida revisionen, alltså infö-
rande av Riksrevisionen och ytterst de tre riksrevisio-
nerna. Det regelverk som omger denna verksamhet
har riksdagen tidigare fattat beslut om vid olika till-
fällen.
Det här är som sagt en fortsättning på detta. Vi fö-
reslår avgifter i en lag för Riksrevisionen som innebär
att Riksrevisionen under sitt första verksamhetsår ska
ta ut avgifter för den årliga revisionen av affärsverk
och statliga myndigheter med en hög grad av avgifts-
finansiering samt aktiebolag och stiftelser där Riksre-
visionen utser revisorer. Vidare föreslås i detta betän-
kande en ändring i lagen om revision av statlig verk-
samhet med mera som innebär att i princip all årlig
revision vid Riksrevisionen från och med 2004 ska
vara avgiftsbelagd. Riksrevisionens inkomster från
avgifterna och ersättningar ska samtliga tillföras
statskassan och redovisas under inkomsttitel på så-
dant sätt att de passerar både inkomst- och utgiftssi-
dan i själva statsbudgeten.
Vi föreslår också i detta betänkande att lagen trä-
der i kraft den 1 juli 2003. I och med det här beslutet
kan Riksrevisionen vara på plats och starta sitt arbete
som det var tänkt den 1 juli.
Anf. 124 Lars Bäckström (V)
Fru talman! Det här ärendet har jag haft förmånen
att få följa så att säga från ax till limpa, först i Riks-
dagskommittén där vi arbetade med detta, sedan i
riksdagsstyrelsen och nu i finansutskottet. När man
gör en sådan resa tar man intryck av åsikter och
ståndpunkter, och förhoppningsvis blir man klokare
av att lyssna.
I ett skede hade vi en utredare i det här arbetet
som sade: Nej, det ska inte vara några avgifter. Det
var en mycket betrodd utredningsperson. Det som
utredningsmannen sade lät väldigt välunderbyggt.
Sedan kom vi på att har vi inga avgifter alls hotas en
så viktig verksamhet som Riksrevisionsverket tidiga-
re hade, viss biståndsverksamhet som genom Sida
finansieras via avgifter. Det fick mig att vilja slå vakt
om att ha en möjlighet i systemet att ta ut avgifter.
Det är viktigt med biståndsverksamheten. Det fanns
också skäl att ha kvar avgifter på de affärsdrivande
verk och bolag som jobbar i konkurrens. Det ska vara
lika i fråga om konkurrens, det är sant.
Sedan antog riksdagsstyrelsen enhälligt ett förslag
om att det skulle finnas avgifter. Så trodde jag att jag
var nöjd och glad.
Sedan gick det vidare till regeringen, och rege-
ringen gick ut med en promemoria. Så hände det att
det kom in remissvar från Justitieombudsmannen,
Riksdagens revisorer och Universitetet i Lund som
påpekade att det här med avgifter nog inte var så
välbetänkt.
Då kom en motion från några vänsterpartister som
ni har läst. Jag kände mig lite obehaglig till mods.
Här motionerar partikamrater mot ett beslut som jag
har stått bakom. Det var inte helt behagligt, men så är
det ibland i Vänsterpartiet, inte helt behagligt. Så ska
det vara i partier, det ska inte vara behagligt alla
gånger, annars blir det stiltje och man stelnar.
Jag läste motionen och tänkte: Ja, motionärerna
har faktiskt rätt i mycket. Sedan såg jag att motionä-
rerna inte hade helt rätt. En del hade regeringen fak-
tiskt tänkt på, men en del hade inte ens motionärerna
tänkt på. Jag ska nu komma till det.
Motionärerna begär inte månen, de avvisar inte
allt. De säger att fram till 2003 kan vi göra såsom
riksdagsstyrelsen och regeringen vill, men inför 2004
behöver vi tänka efter lite mera. Det är det som min
reservation går ut på, att tänka efter lite mera inför
2004.
Fru talman! Jag yrkar bifall till min reservation,
men jag vet att den kommer att förlora i kammaren.
Jag tror mig med till visshet gränsande sannolikhet
veta att det bara är Vänsterpartiet som kommer att
stödja den. Ibland kan man säga att det inte gör så
mycket, eftersom jag kommer att vinna i längden. Det
sade jag i en annan debatt. Men den här gången är jag
inte alls så säker på att jag kommer att vinna i läng-
den. Jag är rädd för att jag kommer att förlora i läng-
den i den här frågan. Det gör mig ännu oroligare. Vi
kan få väldiga problem 2004.
Jag vill backa tillbaka lite nu. Vad händer i stats-
förvaltningen under 2003? Där gjorde majoriteten, vi
i de samverkande partierna v, s och mp, en besparing
på 0,7 % av förvaltningsanslagen som reducerade
dem med 1,2 miljarder. Det är mycket pengar. Detta
måste myndigheterna nu klara av. Den besparingen
kommer att gälla för all framtid. Den gäller inte bara
för 2003, utan den bärs ju framåt. Det blir lägre nivå-
er.
Det beslut vi nu ska fatta i riksdagen innebär att vi
gör en ny besparing på offentlig statsförvaltning. Nu
ska hela verksamheten avgiftsfinansieras. Det kan
röra sig om 300 miljoner kronor. Det är ungefär Riks-
revisionens anslagsnivå. Det ska vältras ut på statlig
förvaltning. Det är ytterligare ett besparingsbeting
som de ska hantera nästa år. Det borde de kunna
hantera, kan man tycka. Regeringen ska ju återkom-
ma med en finansiering, står det lakoniskt på en rad.
Det sägs ingenting om hur.
Jag har varit lite elak när jag skrev reservationen,
fru talman. Jag skrev min reservation ordagrant uti-
från utskottets betänkande. Det är samma text. I ut-
skottets betänkande på s. 7 står det: "Enligt vad ut-
skottet i dagsläget kan konstatera leder anslagsfinan-
sieringen av Riksrevisionen till att statens utgifter
under utgiftstaket fr.o.m. 2004 blir - allt annat lika -
högre jämfört med den beräknade utgiftsnivån vid
oförändrad organisation för den statliga revisionen."
Det är alltså 300 miljoner till som ska tas ut från
den statliga förvaltningen under ett befintligt utgift-
stak. Hur ska det hanteras? Vi har ju redan gjort tuffa
besparingar på den sociala sidan och sänkt ersättning-
en från 80 % till 78 %. Det gjorde vi inte för att vi
tyckte att det var roligt utan för att pengarna sakna-
des. Nu kommer det att saknas ytterligare uppemot
300 miljoner kronor som ska tas från statlig förvalt-
ning. Det är ett tufft sparbeting.
Fru talman! Till det kan läggas en annan sak. Jag
sitter i styrelsen för Riksskatteverket. Där fick jag
reda på att pensionerna blir dyrare än beräknat för den
statliga förvaltningen. Det kan röra sig om 600-700
miljoner kronor för i år som ska läggas till det tidiga-
re besparingsbetinget på 1,2 miljarder. Nu är vi uppe i
2 miljarder. Sedan kommer 300 miljoner till. Vi
minns vad man sade i sagan: Orkar du den så orkar
du den. Men till slut orkar inte förvaltningen mer. Här
borde man ha tänkt efter före. Jag har fått ändra mig
under resans gång. Jag tycker att fler borde fundera
på att ändra sig och erkänna existensen av detta pro-
blem i alla fall.
Fru talman! Jag yrkar än en gång bifall till min re-
servation.
Anf. 125 Carin Lundberg (S)
Fru talman! En enig riksdag beslutade i december
2000 om en sammanhållen revisionsmyndighet, Riks-
revisionen. I det beslutet fanns inget sagt om finansie-
ringen av granskningsverksamheten.
På förslag av riksdagsstyrelsen föreslogs i bud-
getpropositionen för år 2003 att riksdagen för budget-
året 2003 skulle bemyndiga Riksrevisionen att dispo-
nera avgiftsinkomster för årlig revision. I sina över-
väganden angav riksdagsstyrelsen att man av praktis-
ka skäl bör tillämpa samma ordning för finansiering
av viss årlig revision under 2003 för Riksrevisionen
som för Riksrevisionsverket. Det innebär att Riksre-
visionen under det andra halvåret 2003, såsom Riks-
revisionsverket under det första halvåret 2003, till
viss del finansieras med avgifter som myndigheten
disponerar.
Riksdagsstyrelsen angav också att från och med
2004 kommer all årlig revision att föreslås vara av-
giftsbelagd och redovisas mot statsbudgetens in-
komstsida. Riksdagen beslutade i enlighet med riks-
dagsstyrelsens förslag. Någon erinran mot styrelsens
överväganden beträffande avgiftsbeläggningen av den
årliga revisionen och dispositionen av avgiftsin-
komsterna framställdes inte under riksdagsbehand-
lingen.
Fru talman! Jag gör denna historiska exposé för
att visa på den enighet som rått i detta ärende. Dagens
debatt påminner mig om talesättet: Sent ska syndaren
vakna.
Vänsterpartiet och Lars Bäckström har varit djup
involverad i arbetet med en riksrevision och har inte -
vad jag vet - tidigare anfört några invändningar mot
ett system med avgiftsfinansiering.
Nu föreslår Vänsterpartiet att förslaget om att i
princip all årlig revision ska avgiftsbeläggas från och
med 2004 ska avslås. I stället vill Vänsterpartiet ha en
utredning om det föreslagna avgiftssystemet.
Trots Lars Bäckströms anförande vill jag säga att
vi har tänkt efter före. Jag vill fråga: Vad är det
egentligen som har hänt sedan riksdagsbeslutet? Vad
är det som har tillkommit eller förändrats? Jag kan
inte se några skäl till ett avslag och en utredning.
Motionärerna anser att frågan om avgifter vid
Riksrevisionen är komplicerad, att den behöver utre-
das vidare och därefter, på sedvanligt sätt, remissbe-
handlas. I avvaktan på ett förslag baserat på en sådan
utredning kan det förslag om avgifter som regeringen
lagt för andra halvåret 2003 enligt motionärerna till-
lämpas vidare. Vad som ska ske därefter ska utredas.
Så tyckte Riksdagens revisorer och Riksdagens
ombudsmän, och så tycker Vänsterpartiet.
Förslaget som vi nu diskuterar utarbetades inom
Finansdepartementet utifrån de principer för finansie-
ringen av Riksrevisionen som riksdagsstyrelsen
angett och som riksdagen under behandlingen av
propositionen Riksrevisionen och budgetpropositio-
nen för 2003 ställt sig bakom. Utifrån detta ansåg
regeringen att förslagen i promemorian kunde läggas
till grund för lagstiftning i ärendet.
I lagrådsremissen som därefter utarbetades redo-
visades motiven för riksdagsstyrelsens ställningsta-
gande. På samma sätt utvecklades de formella förut-
sättningarna för en myndighet under riksdagen att
utfärda föreskrifter. I lagrådsremissen föreslogs vida-
re att bestämmelser om avgifter vid Riksrevisionen
skulle tas in i en särskild lag. Lagrådet accepterade
detta för 2003, men för tiden därefter ansåg Lagrådet
att bestämmelserna om avgifter ska sammanföras
med övriga bestämmelser om revision i lagen om
revision av statlig verksamhet. Med vissa redaktio-
nella ändringar godtog Lagrådet förslaget i övrigt.
Fru talman! Jag säger som Lars Bäckström brukar
säga: Vad göras skall är allaredan gjort. Jag kan inte
se att detta ärende inte är berett tillräckligt mycket
och yrkar därför bifall till förslaget i finansutskottets
betänkande och avslag på motionen.
Anf. 126 Lars Bäckström (V)
Fru talman! Jag fick en fråga om vad som har hänt
sedan riksdagsstyrelsen fattade sitt beslut. Det som
har hänt är att regeringen har utarbetat en promemo-
ria. Den har gått ut på remiss, och det har kommit in
remisskritik. Själva idén med att ha remisser är att
man ska läsa dem och ta intryck av dem. Om styrel-
sen redan har beslutat sig trots att frågan går ut på
remiss och beredning och man inte tar något intryck
av remisserna, är det ju idé att lägga ned remissin-
stanserna. Men det tycker inte någon av de här två
debattörerna. Det är vad som har hänt.
En del av remisskritiken har regeringen faktiskt
bemött i propositionen, och det finns också med i
betänkandet. Det finns en del saker där.
Det är bra med utskottsbehandlingar. Det ger tid
för eftertanke och begrundan. Och det har jag fått.
Tack vare remisserna och motionärerna har jag fått
tid att tänka. Jag har kommit fram till att detta betyder
en effektiv besparing på statsförvaltningen. I värsta
fall blir den på 300 miljoner kronor. Jag tror inte att
alla riktigt har besinnat det. Det är 300 miljoner kro-
nor som ska finansieras under satt utgiftstak. Det
skrev utskottet också i sitt betänkande, och det skrev
jag i min reservation. Det är detta som har hänt. Jag
vill ha ett svar på hur vi ska hantera den besparingen
under utgiftstaket.
Jag har en lösning. Jag kommer att begära ett in-
lägg sedan så att jag kan ställa den frågan, men nu
handlar ju repliken om annat. Jag vill ställa frågan till
andra, och det kan jag inte göra nu av respekt för
kammarens regler.
Min fråga är: Är ni socialdemokrater beredda att
justera utgiftstaket uppåt med trehundra miljoner
kronor? I så fall har vi inget stort problem. Det är
fråga om en genuin teknisk förändring eftersom det
motsvaras av inkomster som är exakt lika stora. Det
handlar alltså inte om något tricksande. Därför borde
vi kunna säga att om vi kunde göra det där andra så
kan vi nog också göra det här.
Anf. 127 Carin Lundberg (S)
Fru talman! Jag och Lars Bäckström är helt över-
ens om det viktiga med remissförfarandet. Det är ett
unikt sätt som vi har i Sverige. Naturligtvis har rege-
ringen också tagit intryck av remissinstanserna, men
jag tycker för den skull inte att detta behöver utredas
ytterligare.
De synpunkter som motionärerna har tagit upp
handlar om konstitutionella aspekter, fördyringar och
besparingar. Jag håller med om att det blir fördyring-
ar för revisionsobjekten. Avgiftsbeläggningen ska ju
gälla i princip all årlig revision. På så sätt kommer det
nya avgiftssystemet att, till skillnad mot dagens god-
tyckliga kriterier för när myndigheterna ska betala för
revisioner, ge alla revisionsobjekt lika kostnadsvillkor
vid extern revision.
Förslaget omfattar fler. Därmed får de myndighe-
ter som i dag inte betalar revisionsavgift kostnadsök-
ningar. Om detta ska regeringen alltså återkomma,
som Lars Bäckström sade, i budgetpropositionen.
Förslaget om avgiftsbeläggning innebär också att
avgiften för den årliga revisionen kommer att fördelas
på de objekt som kan påverka revisionens omfattning,
och alltså ge revisionsobjekten ett tydligt incitament
att förbättra sin ekonomiska förvaltning. På så sätt är
detta förslag påverkbart.
Anf. 128 Lars Bäckström (V)
Fru talman! Jag ska börja med det senare, för där
blir det feltänkt. Ett revisionsobjekt ska inte ha möj-
lighet att påverka revisionens omfattning. Det är en
feltanke. Själva poängen med att revisionsobjektet
inte ska kunna påverka inriktningen av revisionen är
ju det grundläggande. Det där är alltså feltänkt. In-
riktningen ska inte kunna påverkas. Om så sker har
det hänt något väldigt udda.
Det är reservationen jag argumenterar för, inte
motionen. Jag är lite listig av mig. Jag skriver inte
bara av reservationer och motioner rätt upp och ned,
utan jag lägger till. Jag menar att det finns goda skäl
att noggrant överväga denna kritik, och sedan citerar
jag motionen. Därefter går jag vidare och citerar
utskottet när det skriver att anslagsfinansieringen ska
kunna leda till att "statens utgifter . blir - allt annat
lika - högre jämfört med den beräknade utgiftsni-
vån". Och det slår mot taket.
Därför skriver jag i min reservation: "Inte heller
är det klargjort om de ökade inkomsterna kommer att
leda till en teknisk uppjustering av utrymmet under
utgiftstaket." Den fråga jag ställer till min meddebat-
tör är: Kommer taket att räknas upp? Det kan ju inte
en riksdagsledamot lova. Jag kan inte lova det.
Man kan säga vad man vill. Palme sade: Politik är
att vilja. Min fråga är om vi två, som står här och
debatterar i dag, vill räkna upp taket. Man kan svara
"ja", "nej" eller "jag har inte riktigt bestämt mig".
Alla svaren är hedervärda. Ett svar är bra, nämligen:
"Ja, jag är beredd att verka för det."
Sedan kanske vi får svårt att vinna över Ring-
holm, men det måste vi göra. Statsförvaltningen be-
höver den vinsten. Man har inte råd med fler bespa-
ringar. Om vi vinner har vi också utrymme att höja,
och därmed återställa, sjukförsäkringen. Men då
måste vi räkna upp taket.
Jag kommer att begära ordet igen och ställa frågan
även till andra.
Anf. 129 Carin Lundberg (S)
Fru talman! Jag och Lars Bäckström är helt över-
ens om att varje skattekrona ska användas på rätt sätt
och inte förslösas. Därför är det också viktigt att
myndigheter förbättrar sin ekonomiska förvaltning.
Det menar jag är möjligt. Revisioner syftar ju till att -
om man får anmärkningar - ge råd, stöd och tips så
att man kan bli bättre i sin ekonomiska förvaltning.
Det menar jag att man kan med det förslag som vi
diskuterar i dag.
Anf. 130 Lars Bäckström (V)
Fru talman! Jag har redan tidigare antytt frågan.
De borgerliga ledamöter som sitter i kammaren har,
om de är lite lyhörda, kunnat förbereda sitt svar.
Vi i den samverkande majoriteten anklagas ibland
för att tricksa med utgiftstaket. Jag menar att den
kritiken med större rätta kan riktas mot den borgerliga
oppositionen. Den här gången tycker jag dock att den
borgerliga oppositionen kan enas med i varje fall
Vänsterpartiet om att säga att detta är saldoneutralt.
300 miljoner i ökade utgifter för de statliga myndig-
heterna går in på statens inkomstsida men kommer
inte till Riksrevisionen. Samtidigt har Riksrevisionen
utgifter på ungefär 300 miljoner kronor.
Är det då inte rimligt att det motiverar en beräk-
ningsteknisk justering av utgiftstaket? Vore det att
budgettricksa? Det är ännu oklart om jag får igenom
detta med Ringholm. Kanske går det med stöd från
vissa socialdemokrater i riksdagen. Kommer den
borgerliga oppositionen i så fall att anklaga oss för att
tricksa med utgiftstaket? Den frågan bör besvaras. Jag
väntar på svaret.
Dokument
Beslut
Avgifter vid Riksrevisionen (FiU27)
Riksrevisionen ska från den 1 juli 2003 få ta ut avgifter för den årliga revisionen av affärsverk, statliga myndigheter med hög grad av avgiftsfinansiering samt aktiebolag och stiftelser där Riksrevisionen utser revisorer. Från den 1 januari 2004 ska i princip all årlig revision vid Riksrevisionen vara avgiftsbelagd.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen. Avslag på motionen.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag