Allmänna motioner om punktskatter

Debatt om förslag 18 mars 2010
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 25

Anf. 1 Christin Hagberg (S)

Fru talman! Jag inleder med att yrka bifall till reservation nr 8. Vi socialdemokrater står naturligtvis bakom alla våra reservationer men för tids vinnande yrkar vi bifall bara till nr 8. Vi är nu inne i det sista halvåret av den här mandatperioden. Fyra år har snart gått och det är dags att göra bokslut över den borgerliga regeringens förslag och beslut. Vad var det som de borgerliga gick till val på? Det var bland annat att ni inte skulle äventyra statens budget genom att låna till reformer. Ni gick till val på arbetslinjen och full sysselsättning, och ni skulle minska utanförskapet. Vad blev resultatet? Man har lånat till skattesänkningar. Det är skattesänkningar som främst gynnar dem som redan har gott om pengar - 60 procent av skattesänkningarna har gått till de 10 procent i Sverige som har de högsta inkomsterna. Arbetslösheten har ökat och är nu över 100 000. Utanförskapet har också ökat och är i dag över 70 000 med den definiering som ni själva hade 2006. Ni sade också att färre skulle leva på det som ni kallar för bidrag, det vill säga vårt gemensamma försäkringssystem. Där har ni i och för sig klarat era ambitioner genom att kasta ut folk ur våra gemensamma försäkringssystem i ovisshet och otrygghet, och ni har överfört kostnaderna till kommunernas försörjningsstöd. Försörjningsstödet ökar nu i 90 procent av landets 290 kommuner och kostnaden har ökat. Fru talman! Vi hade tänkt att vi skulle göra ett bokslut på punktskatteområdet också, men det var betydligt svårare. Om man tittar på vad de borgerliga partierna gick till val på 2006 ser man att det inte var något gemensamt utspel i dessa frågor. Moderaterna tyckte inte att det var en fråga av intresse. Centerpartiet hade en omfattande politik på miljösidan men ingen på skattesidan för att styra sin politik i rätt riktning. Däremot hade Folkpartiet och Kristdemokraterna ett förslag var på punktskatteområdet. Folkpartiet ville sänka alkoholskatten. Kristdemokraterna ville sänka bensinskatten. Av dessa två förslag har det inte blivit något, och jag tycker att vi kan lämna dem därhän. Det man hade gemensamt var att man ville göra något åt havsmiljön, inte minst i Östersjön som ju alla vet att det finns stora miljöproblem med. Man har lagt fram en strategi, vilket är bra. Men sedan kom nästa steg: man tar bort skatten på handelsgödsel. Handelsgödsel, alltså kväve och fosfor, är som vi vet ett av de stora problemen med läckage ut i bland annat Östersjön. Jag förstår att man kände att man ville ge Sveriges lantbrukare något eftersom det fanns ett missnöje hos dem med den borgerliga politiken. Om man ser det ur havsmiljöns och Östersjöns synpunkt var det ett mycket motsägelsefullt beslut. En folkpartist från de gröna liberalerna uttryckte det diplomatiskt: Det här var inte bra. Fru talman! Nästa fråga som jag också ställer mig oerhört frågande till är den borgerliga regeringens avfallspolitik. Man har nu beslutat att ta bort avfallsförbränningsskatten. Man tyckte inte att den hade någon styrande effekt. Om detta råder det dock oenighet i branschen. Återvinningsindustrierna menar till exempel att man skulle behålla skatten och utveckla den så att den fick en bättre styrande effekt. Den borgerliga majoriteten valde att ta bort den utan att komma med förslag på hur man skulle kunna förbättra i riktning mot avfallshierarkins utformning. Ni har under dessa fyra år inte lagt fram något förslag på detta område. Innan jag gick hit till kammaren tittade jag på regeringens hemsida efter vad som fanns om avfall och kretslopp. Det fanns ingenting om det. Det kanske kommer nästa vecka; ni har sista chansen då. Det ser vi fram emot. Ingenting har hänt på det området. Det tycker jag är anmärkningsvärt. Det är ett område som växer, det händer mycket, det utvecklas och inte minst skapar det mycket sysselsättning. Jag vill till sist ta upp frågan om alkoholskatt på söt cider och alkoläsk. Denna fråga har vi haft uppe hela mandatperioden. Regeringen har inte gjort något. De borgerliga ledamöterna i skatteutskottet gör ingenting, trots att de tycker som vi i oppositionen i frågan, utan skriver i betänkandet att frågan är uppmärksammad i Regeringskansliet. Alkoholpolitik och alkoholskatter är ingen lätt fråga eftersom den styrs av EU. EU tycker att handel med alkohol är som handel med vilken vara som helst, medan vi i Sverige har en social dimension på frågan. När det gäller skatt på söt cider och alkoläsk finns det en möjlighet. Även andra länder inom unionen har uppmärksammat de problem som dessa drycker har orsakat, främst bland ungdomar och yngre kvinnor. Flera länder, till exempel Tyskland och Frankrike, har infört en särskild skatt eller avgift på alkoläsk. Resultatet har varit påtagligt och ett par produkter har försvunnit ur sortimentet. Det finns uppenbarligen en möjlighet att få till stånd höjda alkoholskatter på just dessa drycker, men den borgerliga regimen har inte tagit tag i frågan och de borgerliga ledamöterna i skatteutskottet agerar inte, vilket vi bara kan beklaga.

Anf. 2 Peter Pedersen (V)

Fru talman! Vänsterpartiet står naturligtvis bakom samtliga reservationer och särskilda yttranden där vi finns med. För tids vinnande nöjer vi oss med att yrka bifall till reservation 1 som handlar om drivmedelsskatter. Jag kommer att ägna mitt anförande i huvudsak åt frågor som är relaterade till trafik och skatter där. Trafik- och transportsektorn är ett stort problembarn när det gäller möjligheten att leva upp till de klimatmål vi har ställt upp. Det krävs åtgärder för att vi ska komma till rätta med det. Vi ska inte hamna i någon debatt om huruvida man är fientlig eller inte mot det ena eller andra sättet att transportera sig. Alla kan vara överens om att gå och cykla är det absolut bästa, men vi förstår att det inte är möjligt i alla lägen och att man får ta till andra medel. När det gäller alternativen tåg, flyg och bil finns det grader av hur mycket man påverkar klimatet. Det är rimligt att vi politiker gör vad vi kan till exempel via ekonomiska styrmedel som skatter för att styra i en riktning som leder till större sannolikhet för måluppfyllelse när det gäller miljökvalitetsmål och klimatmål. Vi har också betonat att det är viktigt att man ser att det är olika förutsättningar i storstad och på landsbygd. I större städer finns det naturligtvis större förutsättningar att bygga ut en väl fungerande kollektivtrafik som omfattar alla. Det är mycket svårare att nå lika många i glesbygd. Det är självklart. Vi i Vänsterpartiet tycker att det ska vara så att det från det att man köper en bil och betalar registreringsskatt, kör bilen och betalar fordonsskatt och tankar bilen med drivmedel ska märkas vilken sorts bil det är. Har man valt en bil som går på fossilt bränsle som släpper ut mycket partiklar, koldioxid och andra icke önskvärda ämnen i naturen ska man betala för det under bilens hela livslängd. Det är ett val man gör när man köper den bilen. Vi skulle vilja att drivmedelsskatten görs om till tre delar: en koldioxidkomponent, en fiskal komponent som är energiskatt och en del som gäller övriga miljöegenskaper. Då skulle man kunna få en mer träffsäker och spetsig skattelagstiftning som skulle styra transporterna i en mer miljövänlig riktning. Det skulle vara en teknikneutral lagstiftning. Man skulle ha tydligare alternativ när man ska välja att köpa en ny eller en begagnad bil, så att man vet vad som kommer att hända med den framtida beskattningen när man kör denna bil. Vi tycker att det finns skäl att försöka hitta undantag för kollektivtrafiken. Om allt är lika för alla händer ingenting. Om vi vidtar åtgärder som hela tiden klämmer åt privatbilismen och kollektivtrafiken i lika hög grad sker det ingen överflyttning. Jag tror att alla som arbetar med denna fråga i dag är överens om att det skulle vara en stor fördel om vi kunde öka andelen kollektivresande av det totala resandet, alltså att fler väljer och har möjlighet att resa kollektivt. Det skulle också ha stor betydelse för att uppnå nollvisionen, alltså att färre blir allvarligt skadade och dödade i trafiken. Tyvärr skriver man från regeringssidan ungefär som man gjorde i budgetsammanhang. Man avstyrker förslagen utan någon större argumentation. Man säger att man redan har diskuterat många av punkterna och behandlat dem när budgeten antogs. Då har man ingen argumentation. Om man avstyrker olika förslag är det bra om man har några egna som är bättre för att komma till rätta med problemet. Fru talman! Ett tydligt exempel på detta handlar om flyget som är något slags skattefrälse på transportsidan. I avvaktan på att flyget ska omfattas av handel med utsläppsrätter har vi velat pröva en modell som innebär att man inför något som vi kan kalla start- och landningsskatt. Den går i princip ut på att om man nu ska starta och landa flygplanen är det ur miljösynpunkt en klar fördel om man försöker fylla dessa plan, alltså att man har en bra täckningsgrad, i stället för att man har många starter av flygplan som har liten beläggning. Vi tycker att man skulle kunna pröva detta i stället för att man hela tiden bara hänvisar till något som ska hända i framtiden. Under tiden pågår klimatförsämringarna och klimatutsläppen. Här finns det en möjlighet att pröva någon typ av åtgärd för att komma till rätta med detta. Då skulle man på ett rättvist sätt likställa flyget med andra transportmedel. Det är orimligt att flyget ska vara ett skattefrälse jämfört med till exempel kollektivtrafiken som går på land eller till sjöss. Det finns få sakargument till att det ska vara på det sättet. Fru talman! Avslutningsvis tycker vi att det är utmärkt att man kan ha ett trevligt liv till sjöss med fritidsbåtar. Det har vi inga synpunkter på. Men det är svårt att förstå varför den som till exempel äger en båt i halvmiljonersklassen eller mer och åker omkring i Stockholms skärgård eller på några andra vackra platser inte ska behöva beskattas för detta fordon, medan den som äger ett fordon som används på land som är betydligt mindre värt, till exempel en tvåhjulig EU-moppe, bevisligen ska betala någon typ av skatt för detta fordon. Vi tycker inte att det är rimligt att Sjöfartsverket ska leva på anslag och avgifter från trafiken. Då blir det i princip så att man belastar handelssjöfarten med kostnader som fritidsbåtar förorsakar. Det tycker vi inte är rimligt. Vi anser att det är rimligt att till exempel sjöräddning, som bevisligen är till nytta för den som råkar ramla över bord från en fritidsbåt, betalas också av den som kan ta del av denna viktiga tjänst. Det är också viktigt att fritidsbåtarna är med och betalar kostnaderna för att Sjöfartsverket håller farleder öppna, vilket också omfattar fritidsbåtar. Varför ska vi ha ett system som relativt sett missgynnar sjöfarten jämfört med andra transportslag? Här finns det ingen bra motivering. Trafikutskottet och även riksdagen, tror jag, har vid något tillfälle för länge sedan uttalat sig i positiv riktning när det gäller att man bör ha någon typ av registrering av fritidsbåtar om man skulle vilja införa en skatt och för att man ska kunna härleda vem som äger en båt, vilket borde vara av intresse även för den som äger en båt i halvmiljonersklassen eller mer. Om båten försvinner underlättar detta när man försöker hitta denna båt. Då säger man från utskottsmajoriteten att man inte vill införa denna registrering eftersom det i sig kan innebära att en båtskatt införs. Tänk om man skulle ha detta synsätt på andra fordon. Då skulle man snart inse att det inte skulle fungera om man tog bort all registrering och alla skatter från alla andra fordon som går på land. Det är mycket märkligt att man hävdar att det som sker till havs eller till sjöss ska betraktas på ett helt annat sätt. Argumentet att man har fordonsskatt för fordon som går på land för att de förorsakar viss förslitning av vägen som man ska betala för kan överföras till att även båtar kan förorsaka kostnader som handelssjöfarten i dag ska stå för, vilket vi tycker är orimligt. Det är inget självändamål att beskatta fritidsbåtar. Det är ett rättvisekrav för att sjöfarten inte ska behandlas på ett mer negativt sätt än andra transportslag.

Anf. 3 Helena Leander (Mp)

Fru talman! Att prata om punktskatter utan att prata om koldioxidskatt blir lite konstigt för en miljöpartist som jag som är skolad i en miljöekonomisk tradition där det mest effektiva styrmedlet är det som går direkt på problemet. I klimatfrågan skulle man kanske kunna hävda att det är koldioxiden även om det så klart finns andra växthusgaser också. Men det krävs att man har några motioner som handlar om det. Det har vi inte i detta betänkande. Jag får därför helt vackert hålla mig till de motioner som vi har att behandla i dag. Jag är rädd att jag kommer att fylla min talartid mer än väl ändå. Även om koldioxidskatten genom sin träffsäkerhet och kostnadseffektivitet borde vara basen bland klimatskatterna finns det områden som i dag inte är koldioxidbeskattade. Flygbränsle är ett sådant område där internationella avtal lägger krokben för oss. Men det hindrar oss inte från att söka bilaterala lösningar med andra länder som är intresserade av att klimatbeskatta flyget. Det hindrar oss inte heller från att ha någon form av flygskatt som inte tas ut på själva bränslet men som ändå ger drivkrafter för att flyga mindre. Bränsle som används i kommersiell sjöfart eller yrkesfiske är inte heller koldioxidbeskattat. Det är inte olyckligt bara ur klimatsynpunkt. Detta billiga bränsle är också en förutsättning för de stora bränsleslukande fartyg som dammsuger haven på fisk på ett helt ohållbart sätt. Det vore därför angeläget att se över om man kan antingen ta bort denna skattebefrielse eller åtminstone sätta någon form av tak för hur stor skattebefrielsen får vara. Utöver koldioxidskatten har vi också en energiskatt som inte ska glömmas bort. I vägsektorn bidrar den till exempel till att täcka samhällskostnader för buller, vägslitage och andra utsläpp än koldioxid. På diesel skulle denna energiskatt behöva vara betydligt högre för att täcka dessa samhällskostnader. Men för att undvika att långtradarna fyller sina stora tankar utomlands med billigare diesel har energiskatten hållits nere. Denna 40-öriga höjning som har beslutats är visserligen ett steg i rätt riktning, men vill man ha någonting som också ger mer rättvisa konkurrensvillkor mellan utländska och inhemska åkare krävs det också en kilometerskatt på lastbilar. Kilometerskatt på lastbilar finns i dag i Tyskland, Schweiz, Österrike, Tjeckien och Slovakien, och fler länder är på gång. I de länder där man har skatten har man kunnat effektivisera logistikuppläggen så att färre lastbilar kör tomma och att de lastbilar som körs fylls bättre generellt. På så sätt kan samma transportbehov tillgodoses med färre vägtransporter och därmed mindre miljöpåverkan. I de länder som dessutom har differentierat denna kilometerskatt utifrån fordonets miljöklass har man också sett en anpassning av fordonsflottan mot mer miljövänliga fordon. En ytterligare fördel är att en kilometerskatt ger sjystare konkurrensvillkor gentemot sjöfart och järnväg som i dag betalar för sin infrastruktur genom banavgifter och farledsavgifter. För att inte ge orimliga påfrestningar på skogsindustrin kan man differentiera denna kilometerskatt geografiskt. Med modern teknik kan administrationskostnaderna hållas nere. Det finns egentligen ingen anledning för majoriteten att motarbeta en kilometerskatt. Arbetet för ett mer transportsnålt samhälle behöver också kombineras med ett arbete för mer miljöanpassade drivmedel i de transporter som ändå sker. Fanns det obegränsade mängder miljöanpassade drivmedel behövde vi inte bry oss om att minska transporterna. Men så ser det inte riktigt ut i dag. Ska man rekommendera något drivmedel skulle jag vilja lyfta fram biogas, särskilt om den framställs av gödsel, avloppsslam och liknande som annars tenderar att läcka växthusgaser. Men genom att röta den till biogas kan man få en dubbel klimatnytta. Många konsumenter tycks ha fattat att det här med biogas är grejen, men utbudet har inte riktigt hängt med. En stor del av den fordonsgas som säljs är en blandning av fossilgas och biogas. Men här i Stockholmsområdet tvingas gasbilsägare att titt som tätt tanka ren fossilgas därför att biogasen är slut. För att öka tillgången på biogas krävs en rad åtgärder, men om vi håller oss till skatteområdet är avfallsförbränningsskatten en viktig pusselbit. Avfallsförbränningsskatten har stärkt drivkrafterna för att använda organiskt avfall till att röta till biogas i stället för att bara bränna upp det. Tyvärr har riksdagsmajoriteten bestämt att avfallsförbränningsskatten ska tas bort. Jag är medveten om att utformningen haft en del brister. Men jag tycker att det är bättre att försöka rätta till de bristerna i stället för att utan att ha ett alternativ ta bort skatten och därmed riskera tillgången på biogas. Som regeringens politik nu ser ut är alltså biogasen tätt förknippad med fossilgas. Det innebär att den utfasning av skattenedsättningen för fossil fordonsgas som beslutats riskerar att slå mot biogasen trots att det i grunden är helt rätt att fossilgas inte ska ha någon skattenedsättning. Men om man i stället skjuter den här utfasningen framåt något år och behåller avfallsförbränningsskatten, om än i något reformerad form, ges biogasutbyggnaden bättre förutsättningar. En annan tråkighet i regeringens politik är att man har avskaffat skatten på konstgödsel, något som minskat de ekologiska odlarnas konkurrenskraft gentemot de konventionella odlarna och som med stor sannolikhet innebär ett ökat kväveläckage och därmed en ökad övergödning av våra hav och vattendrag. Snarare skulle vi behöva ytterligare styrmedel för att minska övergödningen, till exempel någon form av skatt på fosfor- och kväveinnehållet i kraftfoder. En sådan skatt skulle också i någon mån bidra till att kompensera för animaliska livsmedels miljöpåverkan. Globalt sett står djuruppfödningen för 18 procent av vår klimatpåverkan och också för många andra miljöproblem. Det gäller då bland annat avskogning och vattenbrist. För att även komma åt djuruppfödningen utomlands tror jag att det kanske skulle vara lättare att ha en beskattning i konsumtionsledet. På ett mer heltäckande sätt kommer man då åt de animaliska livsmedlens miljöpåverkan. Något som lite mer indirekt påverkar miljön är de stora reklammängder som vi dagligen utsätts för och vilkas främsta syfte är att få oss att konsumera sådant som vi annars inte hade konsumerat. Trots allt ger en ökad konsumtion, allt annat lika, en ökad miljöpåverkan. Även om man till det lägger att grejen lite grann är att få oss att köpa saker som vi annars inte hade köpt och att dessutom få oss att känna oss otillfredsställda med det vi har och, genom viss reklam, till och med otillfredsställda med vilka vi är, framstår reklam som en ganska bra kandidat om vi vill dra in skattepengar till vår gemensamma välfärd. Problemet i dag är att reklamskatten bara omfattar vissa, framför allt tryckta, reklamformer medan radio- och tv-reklam, Internetreklam och direktreklam är helt skattebefriade. Detta skapar förstås konstiga snedvridningar och orättvisor. Regeringens sätt att hantera problemet har hittills varit att säga att reklamskatten ska tas bort någon gång när man får råd. Sedan har man i varje budget konstaterat att man i alla fall inte "just i år" har råd att ta bort reklamskatten. Oavsett vad man tycker om reklamskatten som sådan - jag kan villigt erkänna att jag tycker att den fyller en viktig funktion - är det dags för oss att erkänna att reklamskatten under överskådlig framtid kommer att finnas kvar och att det därför är hög tid att börja se över hur man kan minska de snedvridningar som i dag finns. Hur det ska gå till är förstås en delikat fråga som vi inte löser i en handvändning. Vi kan i alla fall konstatera att både Frankrike och Grekland på något sätt har lyckas beskatta sin radio- och tv-reklam. När det gäller direktreklamen finns det redan ett förslag från en tidigare utredning om att beskatta direktreklam i distributionsledet, något som vi skulle kunna införa. Därifrån kan man gå vidare och se över hur fler reklamslag kan omfattas. Fru talman! Jag hade också tänkt prata lite grann om alkoholskatter och deras betydelse för folkhälsan, om behovet av en tilläggsskatt på alkoläsk och inte minst om behovet av sänkta införselkvoter. Men jag ser att tiden rinner i väg, så jag nöjer mig med att yrka bifall till reservation 8.

Anf. 4 Lena Asplund (M)

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkande SkU29, Allmänna motioner om punktskatter . Jag måste börja med att konstatera att punktskatter berör. I betänkandet behandlas nästan 50 motioner och betydligt fler yrkanden. Det finns dock en tydlig politisk skillnad mellan motionerna. Motionerna från allianspartierna handlar om sänkta skatter och om hur man kan underlätta för företag och enskilda, medan de rödgrönas motioner däremot handlar nästan enbart om höjda skatter och om hur politiken ska styra över individen. I mitt anförande ska jag bara beröra några motioner. I ett flertal motioner tar man upp problematiken med syntetisk diesel. Syntetisk diesel framställd av naturgas, vilket är det vanligaste sättet att framställa syntetisk diesel, beskattas i dag som vanlig diesel som tankas vid bensinpumpen - mk 1-diesel, alltså miljöklass 1. Priset på syntetisk diesel är före skatt ca 3 kronor högre än för vanlig, konventionell, diesel. Syntetisk diesel ger lägre utsläpp av de flesta miljöfarliga komponenterna. Det innebär att utsläppen av hälsofarliga ämnen även från befintliga motorer kan minska eftersom syntetisk diesel kan tankas rakt in i befintliga motorer utan att några förändringar behöver göras. Vanliga hälsobesvär från dieselavgaser är huvudvärk, illamående och irritation i ögon och näsa och på hals och hud. Det kan undvikas genom att syntetisk diesel används. Därför är syntetisk diesel speciellt lämpad vid exempelvis tunnelbyggen. Den används här i Stockholm när Citytunneln byggs. Den användes också när Botniabanan byggdes och i andra arbeten där man riskerar att få i sig avgaser. Problemet är att syntetisk diesel, som sagt, framställs av naturgas, som är en fossilprodukt. Enligt ett EG-direktiv ska den beskattas som likvärdigt bränsle, alltså som vanlig diesel, mk 1. Om EU och artikel 5 i rådets direktiv 2003/95/EG ska följas här skulle syntetisk diesel kunna ges en egen skattesats. Vi skulle då kunna lägga oss på de miniskattenivåer som föreslås i direktivet. Därigenom skulle skatten på syntetisk diesel sänkas med ca 1 krona. Det kan vara en bit på vägen för att få fler att använda syntetisk diesel. Vi i skatteutskottet har erfarit att frågan hanteras på Finansdepartementet och lämnar den därför utan vidare åtgärd. Fru talman! I en socialdemokratisk motion som Vänstern och Miljöpartiet genom ett särskilt yttrande ställt sig bakom skriver man att man vill att en skatt införs på bränslen till den svenska fiskeflottan. Om vi i Sverige ensidigt införde skatt på bränslen till fiskeflottan skulle vi utarma det småskaliga kustnära fisket. Det skulle gynna det storskaliga fisket eftersom man kan fara till andra länder, exempelvis till Danmark, för att fylla på bränsle. Om bränslet till fiskeflottan ska beskattas måste det ske i hela EU. I det särskilda yttrandet skriver oppositionen: "Den svenska fiskeflottan är överetablerad i förhållande till fiskbestånden om än inte i förhållande till marknaden. Vissa bedömare menar att flottan skulle behöva i det närmaste halveras för att nå acceptabel lönsamhet. Den svenska fiskeflottan gynnas av bränslesubventioner i form av skattebefrielser. Vi anser att det inte är försvarbart miljömässigt, klimatmässigt eller ekonomiskt att subventionera bränslen till en fiskeflotta som är för stor." Vi moderater anser att det inte är rätt väg att ensidigt belägga den svenska fiskeflottan med skatt; det är inte rätt väg att skära ned densamma. Motionen och det särskilda yttrandet ger en tydlig signal till Sveriges fiskare om vad som skulle kunna vänta dem med en eventuell rödgrön regering. Vänsterpartiet fortsätter att driva sin fråga om ett införande av skatt på fritidsbåtar. Det är glädjande att Socialdemokraterna inte har reserverat sig i den frågan. Tidigare har de ju ivrat för ett införande av båtskatt. Min fråga nu till Christin Hagberg är därför om det är rätt uppfattat av mig. Eller vill ni fortfarande införa en båtskatt? Fru talman! När man läser motionerna framkommer det - också av Helena Leanders anförande här framkom detta - att Miljöpartiet har svängt i frågan om reklamskatt och nu vill utvidga den skatten i stället för att avskaffa densamma. Först lite bakgrund: I april 2002 gjorde riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om ett avskaffande av reklamskatten som alla sju riksdagspartierna ställde sig bakom. Ingenting hände dock förrän 2005. Då beslutades att skatten på annonser i allmänna nyhetstidningar skulle sänkas från 4 procent till 3 procent, och reklamskatten i övrigt skulle sänkas från 11 procent till 8 procent. Samtidigt höjdes gränsen för när skatt ska betalas från 12 miljoner kronor till 50 miljoner kronor. Detta trädde i kraft den 1 januari 2006. Från den 1 januari 2007 införde alliansregeringen ytterligare sänkningar gällande reklamskatten då även samtliga periodiska publikationer - även gratisutdelade, som inte är rena annonsblad - kom att omfattas av reglerna. Regeringen anser det viktigt att den resterande reklamskatten avskaffas när så budgetmässigt tillåts. Nu vill dock Miljöpartiet i stället införa reklamskatt för tv, radio, Internet och direktreklam - något man 2002 ansåg felaktigt. I skatteutskottets betänkande från 2002 kan man läsa följande: "I den från neutralitetssynpunkt viktigaste frågan - en utvidgning av beskattningen till reklam i TV och radio - saknades enligt utredningens uppfattning förutsättningar för en rättvis och i övrigt godtagbar lösning. Skälet var främst problemet med att åstadkomma en effektiv beskattning av den reklam som når Sverige från utlandet." Dessa skäl är väl lika giltiga i dag som för nio år sedan - för alla utom Miljöpartiet, tydligen. Vad säger de övriga i den rödgröna alliansen om detta? Ska ni gå till val på att höja även reklamskatten, eller är detta ytterligare någonting ni inte är eniga om?

Anf. 5 Helena Leander (Mp)

Fru talman! Till att börja med kan vi konstatera att vi i dag har en reklamskatt som alliansregeringen trots sina ambitioner inte har lyckats avskaffa. Om vi letar efter intäktskällor för staten tycker jag och Miljöpartiet nog att reklam inte känns som det mest samhällsnyttiga. Snarare kan man se vissa skadliga effekter, och därför kan det vara rimligt att ha en reklambeskattning. Det måste dock i så fall ske på ett någorlunda likformigt sätt. Tidigare har vi uppenbarligen tagit ställning för att man kanske skulle försöka avskaffa den. Nu försöker vi i stället gå framåt på en annan väg genom att se hur man kan inkludera fler former. Det är som jag sade i mitt anförande: Det är givetvis inte lätt, men internationella erfarenheter från bland annat Frankrike och Grekland visar att de i någon mån har lyckats med reklamen på tv och radio. Vad gäller direktreklamen fanns ändå ett färdigt förslag från en gammal utredning om att ha en skatt i distributionsledet. Detta skulle man i alla fall kunna överväga igen om vi nu oavsett vad vi tycker om reklamskatten ser ut att få dras med den ett tag till. Vad gäller skatt på fartygsbränsle är det ett särskilt yttrande och inte en reservation av en anledning, nämligen att vi vill gå lite mjukare fram. Detta är någonting vi har uppmärksammat som ett problem som behöver ses över. Det innebär inte att vi har tagit ställning för att ensidigt avskaffa skatten på fartygsbränsle, men man kan se över om det skulle kunna ske, om det krävs internationellt samarbete och om man i alla fall kan sätta ett tak för hur stora subventioner man kan få per båt. Det skulle i så fall snarare gynna det småskaliga kustnära fisket gentemot de större fartygen. Det är alltså definitivt någonting man kan titta på. Sedan skulle jag också vilja fråga Lena Asplund: Vad vill Alliansen göra för att gynna biogasen? Skattepolitiken verkar inte ge så mycket stöd för den i alla fall. Om nu kilometerskatten har visat sig kunna effektivisera transporterna och miljöanpassa fordonsflottan, är inte det en bra idé också för Sverige?

Anf. 6 Lena Asplund (M)

Fru talman! När det gäller biogasen kommer det en proposition längre fram, så vi får ta debatten om den då. I Tyskland har man infört en kilometerskatt, men det är egentligen inte av klimatmässiga skäl. Mycket av skälet i Tyskland var i stället slitaget på vägarna. Det är inte en kilometerskatt som är över hela vägnätet, utan den gäller över vissa stråk. Då är frågan om vi ska göra så i Sverige också. Ska vi ha vissa stråk? Nej, här vill ni ha en kilometerskatt ur klimatsynpunkt. Helena Leander stod i talarstolen tidigare och sade att koldioxidskatt är det mest effektiva, och det är så den svenska regeringen också har resonerat: Koldioxidskatten är mer effektiv än att införa en kilometerskatt, vilket kan bli rätt dyrt och komplicerat. Nu har det faktiskt hänt en hel del på teknikområdet när det gäller kilometerskatt - det är jag villig att erkänna - som inte fanns innan. När det gäller tekniken kanske hindren alltså inte är så stora, men vi anser fortfarande att en koldioxidskatt är mer träffsäker för utsläppen. Att komma åt slitaget på vägarna är dock en annan sak, och den diskussionen får man ta då. Helena Leander, du pratade om fiskeflottan och att ni har ett särskilt yttrande. Ja, det har ni, men ni har likväl skrivit att ni vill ha en ensidig beskattning i Sverige. Jag tror inte att det gör speciellt mycket för klimatet, som jag sade tidigare, utan det slår ut det kustnära och småskaliga fisket. De stora kan nämligen gå till Estland; det har jag i dag hört av en fiskare. Det är inget problem, för de har så stora tankar. De kan gå dit eller till Danmark och fylla på. Då gäller det alltså. Däremot säger vår svenska fiskerinäring: Ja, vi ser gärna skatt på bränsle, men då över hela EU. Vi måste ha likvärdiga regler för alla.

Anf. 7 Helena Leander (Mp)

Fru talman! Gärna! Det är väldigt glädjande om vi kan få den svenska regeringen att kraftfullt arbeta för en beskattning av fartygsbränsle i EU. Vi har inte tagit ställning för att det ska vara en ensidig beskattning, utan det handlar om att se över förutsättningarna. Då kan internationella aspekter vara vägledande, liksom den detalj vi har att man också kan fundera på någon form av differentiering i storlek för att på så sätt gynna småskaligt kustfiske. Men det känns bra; då litar jag på att det nu händer saker i EU med er vid ratten. Vad gäller kilometerskatten pratade jag i mitt anförande just om frågan om buller, vägslitage och andra föroreningar än koldioxid. Det är jättekul att ni har fattat att koldioxidskatt är det mest träffsäkra för att minska problem med just koldioxidutsläpp, men det är tyvärr inte det enda problem vi har här i världen ens från biltrafiken. Då skulle en kilometerskatt kunna vara ett sätt att täcka upp för de andra kostnader man nu inte har lyckats täcka upp för med energiskatten, som annars ska vara en slasktratt. Man ser nämligen problem med ekonomitankning utomlands. Min fråga till Lena Asplund är i så fall: Kan vi se fram emot höjningar av koldioxidskatten eller energiskatten på diesel om vi inte får någon kilometerskatt?

Anf. 8 Lena Asplund (M)

Fru talman! Det är rätt märkligt med Miljöpartiet. Tidigare har ni pratat om grön skatteväxling - mer på miljöskatter och mindre på arbete - men just nu är det bara skattehöjningar. Överallt är det skattehöjningar. Det ska höjas på koldioxid, det ska vara kilometerskatt, och det ska vara skatt på jordbruket. Allting gäller skatt. Ni vill inte ens sänka inkomstskatterna längre. Vad har hänt med Miljöpartiet? I samarbetet med Socialdemokraterna och Vänstern har ni gått ett väldigt långt steg åt vänster. Är det Miljöpartiets nya politik? Det står nämligen ingenstans att man ska ha någon kompensation för alla höjningar av skatter. Jag tycker att det måste finnas gränser för hur vi beskattar våra svenskar. Man ska kunna bo och leva i Sverige, och man ska kunna vara fiskare. Man ska kunna vara åkeriägare, och man ska kunna transportera. Vi måste få virket ut från skogarna, och vi måste få våra livsmedel fram till affärerna - även uppe i Lycksele och Gällivare. På något sätt känns det som att ni i Miljöpartiet bara har fått något slags skattehöjning för ögonen. Ni börjar titta överallt på var man kan höja skatterna, och nu kommer ni även med att vi ska höja reklamskatten också. På något sätt känns det för mig som att man undrar vart Miljöpartiet egentligen tagit vägen. Miljöpartiet var nämligen ett relativt liberalt parti innan, men nu har ni gått väldigt långt åt vänster.

Anf. 9 Karin Nilsson (C)

Fru talman! Som vi har hört av de tidigare anförandena är motionsbehandlingen av punktskatteområdet ett väldigt brett och spretigt område, och jag kommer inte ens att försöka kommentera alla delar i betänkandet. Jag har ingen avvikande uppfattning från utskottets förslag till beslut och yrkar därför bifall till förslaget och avslag på motionerna. Jag vill dock gärna kommentera några delar där jag har ett särskilt intresse av att vi framöver kommer längre i våra beslut, och dessutom vill jag kommentera en del av oppositionens reservationer. Fru talman! Sex riksdagsledamöter från mitt eget parti, Centerpartiet, har i olika motioner gett exempel på energislöseri och onödiga koldioxidutsläpp då restgaser facklas bort från processindustrier och oljefält. Med rätt styrmedel skulle gaserna kunna omvandlas till flytande, mycket rena syntetiska drivmedel i stället för att facklas bort. Ett konkret exempel är restgaser från ståltillverkningen på SSAB i Oxelösund. Där facklas så mycket gas att den hade räckt till mellan 30 000 och 50 000 kubikmeter syntetiska drivmedel. Det blir samma mängd koldioxidutsläpp om gaserna facklas eller förbränns i dieselfordon omförpackade till flytande drivmedel. Men drivmedlen hade konkurrerat ut mellan 30 000 och 50 000 kubikmeter dieselolja ur råolja, vilket hade bidragit till minskad användning av råolja och därmed halverat koldioxidutsläppen genom att man hade tagit vara på det som annars eldas upp, rakt ut i atmosfären. Enligt lagen om skatt på energi är värme som produceras från restgaser skattefri. Centerpartiet anser att även el och drivmedel från restgaser från processindustrin borde vara skattefria. Det skulle bidra till en mer ekoeffektiv ekonomi. Om dessa bortfacklade gaser i stället omvandlas till syntetiska drivmedel skulle det vara en stor energieffektivisering. För att det ska ske måste det löna sig. I dag är det skattefritt att fackla gaser, men om man gör om gaserna till flytande syntetiska drivmedel och använder dem i dieselfordon belastas bränslet med dieseloljeskatt. Ungefär 2 kronor litern i energiskatt och över 3 kronor litern i koldioxidskatt läggs på trots att det inte blir mer koldioxidutsläpp om gaserna blir drivmedel i stället för att facklas bort. Koldioxidutsläppen flyttas bara från facklan till avgasröret på fordonet. Det är uppenbart att EU-lagstiftningen, som i detta avseende är styrande för den svenska lagstiftningen, är föråldrad och styr snett. I denna fråga bör regeringen agera för att få till en förändring både nationellt och internationellt. En förändring av den svenska lagen om skatt på energi skulle inte lösa alla världens problem med fackling av gaser, men en förändring skulle åtminstone kunna minska det energislöseri som pågår här i Sverige. Fru talman! Miljöpartiet tar upp djuruppfödningens klimatpåverkan i sin reservation som berör animaliska livsmedel och kraftfoder. Frågan till Miljöpartiet är ifall de med sina förslag har för avsikt att ta död på all animalieproduktion i Sverige och avveckla det svenska jordbruket. Jag får den känslan i all fall när jag läser reservationen. I reservationen hänvisar Helena Leander till den globala köttkonsumtionens miljökonsekvenser som hon menar utöver klimatet också involverar problem med övergödning, avskogning och vattenbrist. Om vi ser på djuruppfödningen i ett nationellt perspektiv, vilket jag anser vara riktigast just i denna debatt, kan vi inte tala om avskogning. Djurhållningen i Sverige är den enda möjligheten för att bevara det öppna landskapet. I Sverige är snarare hotbilden att vi får en beskogning, en förbuskning och en granplantering så fort markerna tas ur drift. Eftersom Jordbruksdepartementet genom etableringsstöd visar intresse för gödseln från de större djuruppfödarna, för att omvandla detta till biogas innan rötningsresterna återanvänds till gödning på åkrarna, anser jag inte att övergödning eller omhändertagande av gödsel är ett större problem i Sverige. Helena Leander anser dessutom att det finns skäl att använda ekonomiska styrmedel för att kompensera ekobönder för de mindre avkastningar som ekologisk odling ger. Enligt min mening görs det redan i dag. I landsbygdsprogrammet ligger ett utökat stöd till ekologisk certifierad spannmålsodling och ett utökat stöd till ekologisk certifierad vall och dessutom ett ökat stöd på 85 000 kronor per år för gårdar med 50 kor i ekologisk mjölkproduktion. Det finns stöd vad gäller amkor, ekologiska sådana. Utöver det får ekobönder mer betalt för sina produkter av konsumenten. Fru talman! Vänsterpartiet anser att Sverige i EU ska agera för att kraftfoder som används i djuruppfödning beläggs med miljöavgift. Marie Engström tycks tro att kraftfoder inte används i naturbaserad ekologisk köttproduktion. I alla fall utläser jag det på det viset. Jag förstår inte Vänsterpartiet i det påståendet. Enligt min mening är kraftfoder något helt naturligt för de flesta. Jag har själv några allmogefår tillsammans med grannen, och för dem är kraftfoder detsamma som ett tillskott av havre eller korn, då grovfodret hö eller ensilage inte innehåller all den näring djuren behöver under främst vintertid och under dräktighet. Kraftfoderanvändningen omfattar alltså även ekologisk köttproduktion. Miljöpartiet har en skrivelse där man föreslår en skatt på kväve- och fosforinnehåll i kraftfoder. Jag vet inte vad Helena Leander föreställer sig för hokuspokus i de svenska böndernas kraftfoder. Mig veterligen är kraftfoder koncentrerat djurfoder till framför allt nötkreatur, hästar och får, för att komplettera grovfodren hö, ensilage, med mera. Det utgörs vanligen av spannmål som havre, korn och raps men även biprodukter från livsmedelsindustri såsom melass, drav och vassle. Melass är restprodukt från sockerbetor. Drav är en spannmålsrest från öltillverkning. Vassle är en mjölkprodukt från osttillverkning. Det är rätt så naturliga produkter, skulle jag vilja säga. Däremot finns det ibland en komponent som består av soja. Soja är en importerad produkt som möjligtvis skulle kunna kallas för miljöbov. I så fall är det uttryckligen sojan som skulle beskattas. Men alla övriga produkter har sitt ursprung i det svenska jordbruket, och en ny beskattning av kraftfoder skulle därför slå hårt både mot spannmålsodlingen och mot animalieproduktionen. Frågan i slutändan är vad Miljöpartiet och Vänsterpartiet tror att den globala miljön vinner på att vi slår undan benen för det svenska jordbruket som redan är hårt reglerat när det gäller livsmedelsproduktion. Beskattning av animalieproduktionen i Sverige måste bedömas utifrån ett internationellt konkurrensperspektiv. Annars avvecklar vi vårt svenska jordbruk. Fru talman! Sverige är dessutom det ena av endast två länder i världen som har en beskattning på handelsgödsel. Det var en fråga som Miljöpartiets representant tog upp i sitt anförande. Denna skatt försämrar svenska lantbrukares konkurrensvillkor utan att ha någon större effekt på användningen av gödselmedel. Svenska bönder har en pressad konkurrenssituation och har inte pengar att gödsla med, för gödsel innebär pengar även utan en snedvridande beskattning. Sveriges bönder har en strängare miljölagstiftning att rätta sig efter än bönder i många konkurrerande länder vad gäller spridning av gödnings- och bekämpningsmedel och val av grödor. Jag tycker att det är bra med denna miljöhänsyn, men jag önskar att det vore lika viktigt för konkurrenterna. Just därför är det viktigt att Sveriges bönder får ekonomiska villkor att producera och sälja de livsmedel som vi har stiftat dessa lagar för. På handelsgödselområdet är det, som jag ser det, tämligen enkelt att göra förändringar så att svenskt jordbruk stärks. Det är meningslöst om vi hela tiden lägger tyngre ekonomiska bördor på vårt eget svenska jordbruk när sedan den svenska konsumenten köper importerade produkter från andra länder därför att de är billigare och inte omfattas av några miljökrav. Med lagen om offentlig upphandling inom EU, där priset ofta är den avgörande faktorn, kan det innebära att kommunerna och landstingen upphandlar mat som transporteras flera dagar för att nå fram till våra skolbarn och äldre. Dessutom, fru talman, är vi många som gärna vill se Sverige som ett matland som exporterar livsmedel till kunder utanför Sverige. Därför är det viktigt att vi stiftar lagar som bidrar till att göra de svenska jordbruksnäringarna konkurrenskraftiga och inte uppfinner några nya spöken.

Anf. 10 Helena Leander (Mp)

Fru talman! Jag tror att vi alla här vill ha ett livskraftigt svenskt jordbruk. Däremot tror jag inte att Sverige någonsin kommer att lyckas pressa sig allra längst ned i kostnadsligan. Vår främsta konkurrensfördel måste vara att vi har god kvalitet och att vi kan visa att svenska jordbruksprodukter är framställda med omsorg om både djuren och miljön. När det gäller ekonomiska styrmedel i jordbruket är min filosofi baserad på det ekonomiska begreppet om externa effekter. Om du till exempel har betande djur på en värdefull hagmark har det positiva effekter för samhället i form av biologisk mångfald som du inte får betalt för när du säljer det kött du producerar. Däremot har metangaserna som djuren ger upphov till negativa effekter för klimatet. Det får du inte heller någon form av lägre pris för när du säljer dina produkter. Det finns alltså effekter för samhället som inte syns i priset. De ekonomiska styrmedlen är då till för att korrigera för det här så att vi får det fantastiska utfall som man i alla ekonomiska läroböcker får när marknaden fungerar som den ska. Det innebär helt enkelt skatter på sådant som är dåligt för miljön och olika former av stöd till sådant som är bra för miljön, till exempel upprätthållande av biologisk mångfald. I det här fallet skulle det innebära att insatsvaror som ger problem med övergödning och dylikt skulle belastas med en skatt men att man i gengäld får, som man får i dag, olika former av betesstöd för att upprätthålla den biologiska mångfalden. Jag tror inte att det finns så mycket hokuspokus i kraftfodret förutom just kväve och fosfor som är ämnen som, även om de är naturliga, bidrar till övergödningen. Vad det sedan gäller gödsel var det många remissinstanser som var kritiska till avskaffandet framför allt vad gäller kadmiumdelen, som inte haft någon egentlig konkurrensnackdel utan bara inneburit att man fått ett gränsvärde som sänker kadmiumtillförseln till svenska jordar.

Anf. 11 Karin Nilsson (C)

Fru talman! När det gäller ekonomiska styrmedel och god kvalitet, javisst, den goda kvaliteten i de svenska jordbruksprodukterna är ju det som vi vill marknadsföra och saluföra i matlandet Sverige. Men vi måste ändå ge utrymme för en ekonomisk situation som gör att man kan livnära sig inte bara på delikatesser och specialiteter utan på den basråvara som vi äter varje dag i form av mjölk och kött och som vi inte vill se i huvudsak från import. Det regelverk som vi har i dag, som ger den här kvaliteten som vi är så stolta över, missar hela effekten om vi lägger på för mycket skatter i andra former. När det gäller skatter på fosfor i kraftfoder och i djurens mat finns det också fosfor i de salladsblad som Helena Leander äter och det finns fosfor i hö. Fosfor och kväve ingår ju i djurens mat. Jag tycker att det låter otroligt omständligt, tidskrävande och krångligt på alla vis om vi skulle börja plocka ut beståndsdelarna ur det naturliga som bönderna själva odlar på sina åkrar och det som djuren äter på sitt bete för att konstatera hur mycket fosfor och kväve det finns i grödan och sedan beskatta det. Jag kan bara se att den debatt som möjligtvis kan skapas är vilken effekt sojaodlingen kan få i andra länder. Men jag har väldigt svårt att se att det vi odlar på våra egna betesmarker skulle vara till skada för miljön på något vis eller skulle behöva ändras på genom en beskattningsåtgärd.

Anf. 12 Helena Leander (Mp)

Fru talman! Sojaodlingarna kan vi definitivt diskutera vid tillfälle. Jag måste ändå vända mig mot att bara för att det är naturligt är det oproblematiskt. Det är ju någonstans en fråga om mängd och koncentrationen. Koncentrationen av fosfor och kväve ger övergödning även om det är naturliga varor. Kött är en basvara som vi äter varje dag, säger Karin Nilsson. Men klimatmässigt kanske vi inte borde äta kött varje dag, för det ger ändå miljöeffekter. Nu är jag mycket medveten om, vilket jag inte hann säga i min första replik, att mycket av det här är globala effekter. Men de produkter som konsumeras i Sverige är inte bara inhemska produkter; det är mycket kött som importeras. Därför har vi föreslagit en beskattning i konsumtionsledet som inte bara ska omfatta svensk produktion, som många gånger är bättre för både djuren och miljön, utan också omfatta de importerade produkterna. Om man nu ska dra detta till någon sorts ekonomiskteoretisk diskussion är det mest effektiva att gå in i de olika punktproblemen, ett efter ett, men ibland måste man också fundera på hur man ska hålla ihop det så att det funkar. Då tror jag att någon form av mer schabloniserad skatt på animaliska livsmedel skulle vara enklare än att gå in i de olika delarna. Det här är fortfarande någonting som behöver en hel del funderande, så vi har inga skarpa förslag vare sig det gäller det här, vad det gäller skatter på kraftfoder eller vad det nu är för något. Det här är ändå en fråga som är för viktig för att gömmas undan, för jordbruket står för många positiva delar vad det gäller framför allt biologisk mångfald, som vi kanske inte främst gynnar i skatteutskottet, men det finns också baksidor som vi måste vara beredda att hantera från samhällets sida, kanske också med ekonomiska styrmedel. Jag tror att vi behöver tänka vidare på det här. Det är inte säkert att det behöver vara just en köttskatt eller en kväve- och fosforskatt för kraftfoder, men att bara lämna dem därhän blir ju att lämna över till alla andra sektorer i samhället att ta ansvar för klimatet, övergödningen och vilka problem vi nu ser.

Anf. 13 Karin Nilsson (C)

Fru talman! Jag betraktar lantbrukarna i Sverige som miljöarbetare. Jag ser dem som en del i att bevara det landskap och den miljö som vi alla vill njuta av, till exempel när vi får en ledig stund och kommer utanför det här huset. Vi betraktar alltså näringarna lite olika i de olika partierna. Det är rätt uppenbart. Vi kan börja med att försöka styra över konsumenten till att äta mindre kött, men ett styrmedel som belastar de svenska jordbruken mer än några andra jordbruk gör att det blir ännu mer av importerat kött. När vi nu har de här reglerna runt det svenska jordbruket som gör att vi har god kvalitet - det är många som har gått över till ekologisk produktion - tycker jag att det skulle kännas märkligt att införa ytterligare regler. Det finns ju också ekologisk produktion av kött, och jag tycker att man gör ett otroligt bra jobb när man hela tiden försöker hitta lösningar för att möta nya miljökrav, nya miljöaspekter och nya rön som kommer hela tiden. Men att lägga på jordbrukarna den ena skatten efter den andra har jag väldigt svårt att se någon logik i. Att dessutom bryta ned till olika beståndsdelar i foder och lägga olika skatter på det tycker jag är att otroligt komplicera för näringen. Från Centerpartiets sida gör vi nu allt för att förenkla för företagen och se till att vi får ett levande näringsliv också när det gäller lantbruksföretagen.

Anf. 14 Lennart Sacrédeus (Kd)

Fru talman! Jag ber å Kristdemokraternas vägnar att få yrka bifall till utskottets förslag och avslag på reservationerna. Jag tänker börja mitt inlägg, om det inte uppfattas som vanvördigt, med att uppmuntra oppositionen. Jag tycker, fast jag självklart inte kan rösta på er reservation, att ni har mycket rätt i att det här med alkoläsken borde vi kunna fixa. Det kanske är någon som begär ordet nu och säger: Lennart, rösta som en del gjorde i folkmordsfrågan, bryt lojaliteten inom Alliansen! Men det kommer jag inte att göra. Det är inte aktuellt. Men det är naturligtvis otroligt frustrerande att vi inte kan finna en lösning på detta. Ni skriver i er reservation att man har ordnat detta i en rad andra länder. Ni nämner Frankrike, Tyskland och Luxemburg. Vi borde självklart klara detta också i Sverige. Även om man gillar regeringens grundinriktning kan man vara frustrerad över att de aldrig kan komma till skott i enskilda frågor. Jag kommer att vara mer elak senare i mitt inlägg, men jag vill till oppositionen säga: Fortsätt att framhärda i den här frågan. Vi är många som gör det också inom Alliansen gentemot Finansdepartementet. Fru talman! Efter denna inledning, som kanske inte var politiskt korrekt, tänker jag gå över lite till min kollega Christin Hagbergs anförande om den usla skattepolitiken som Alliansen för, åtminstone i hennes ögon. Vi upplever själva inom Alliansen att den inte är fullt så lågkvalitativ som Christin Hagberg presenterar den. Låt mig schablonisera och försöka finna några skillnader mellan vänsterkartellens och Alliansens skattepolitik. Först och främst skulle jag vilja påstå - men självklart är detta förgrovat och förenklat - att vi i Alliansen mer månar om löntagarnas och företagens villkor för att kunna leva på sin lön och kunna få företaget att leva vidare. Vi ser också till den internationella konkurrenssituationen. Jag tycker att vi faktiskt månar mer än ni gör om de faktorerna. För det andra säger vi rakt ut, utan att skämmas över det, att vi vill att en individ och en familj ska kunna leva på sin egen lön. Vi tycker inte att det är jobbigt att säga detta, utan vi tycker att det är viktigt att slå fast. För det tredje säger vi öppet, utan att vi vill avskaffa allt vad bidrag heter, att vi tycker att det är bra och en positiv utveckling ju färre som är beroende av bidrag. Vi ser inte bidrag som alltings lösning eller alltings goda givare från folkvalda politiker. Jag var ju vänlig i början men kanske allt mer elak ju längre jag talar, så för det fjärde skulle jag också vilja säga att vi från Alliansens sida vare sig skäms eller ber om ursäkt när vi sänker skatter eller avgifter. Vi tycker till och med att det är bra. Visst har det hänt genom historien att Socialdemokraterna och vänsterkartellen har medverkat till skattelättnader och skattesänkningar, men det har funnits en känsla av motvillighet och en känsla av att härtill är ni nödda och tvungna till följd av omvärlden. Innerst inne vill ni inte detta, men ni gör det ändå. Så är också upplevelsen när det gäller jobbskatteavdraget. Ni har hela tiden tyckt väldigt illa om det, men året efter har ni accepterat det ni var emot året innan. Någon gång skulle man kanske uppleva att vänsterkartellen skulle vinna på att visa lite mer glädje och hängivenhet över att sänka skatten. För det femte skulle jag också vilja påstå att vänsterkartellen ser höjda skatter och höjda avgifter som mer av solidaritet och mer av klimatvänlig politik. Skatter som höjs ger per definition mer av solidaritet och att vi ställer upp för varandra i vänsterkartellens inriktning. Det kan så vara i enskilda fall, men generellt sett kan det också bli ett väldigt slösaktigt, kostnadsineffektivt och slappt samhälle där man inte månar om att de pengar vi använder till det gemensamma ytterst kommer från löntagares och företags intjänade medel som vi har beskattat och tagit pengarna ifrån. Allt detta var säkert en elak beskrivning av vänsterkartellens skattepolitik och säkert en skönmålning av hur duktiga vi är i Alliansen. Men jag tror inte att det jag sade var helt galet. Jag tror att det ligger väldigt mycket i detta. Fru talman! Jag tänker gå in på det betänkandet faktiskt handlar om och vill uttrycka min uppskattning över att jag inte har blivit avbruten om jag har gått in på ämnen vid sidan om. Vad gäller skatt på flygbränslen är det naturligtvis otroligt angeläget att vi får en lösning inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem. EU-systemet är tungrott. Det är många aktörer, men Sverige och Sveriges regering har en skyldighet att arbeta vidare. Att söka svenska nationella lösningar är inget vi i Alliansen tror på, och det har jag också avfärdat som en del av den skattepolitik som Alliansen generellt sett står för. Fru talman! Om alkoläsken har jag uttalat mig nog, inte för utan emot, och jag hoppas verkligen att Finansdepartementet framgent kan finna en lösning på den frågan, men det gör ändå fortsatt att jag inte kommer att rösta med reservationen. Jag tänkte gå vidare när det gäller alkoholinförsel för privatimport. Det är också en surdeg, där man kan uppleva att EU och den svenska regeringen inte har lyckats komma framåt. Det kommer säkert att ältas här år efter år tills någonting sker, och det är som jag sade tidigare naturligtvis ett komplicerat system med 27 olika länder som agerar. Vi har dock varit väldigt tydliga från utskottets och från Alliansens sida att vi vill finna en lösning på denna punkt och när det gäller de stora privata alkoholmängder som en enskild kan ta in. Jag har säkert någon gång tidigare här i riksdagen talat om att det skulle motsvara ett italienskt bondbröllop, hur man nu definierar detta, och det är ingen rimlig definition för svensk privatinförsel. För övrigt har vi inte italienska bondbröllop i Sverige. Fru talman! Handelsgödseln har Karin Nilsson på ett förtjänstfullt sätt argumenterat kring: att det finns goda skäl för att detta har avskaffats och att man måste se på jordbrukets ekonomiska förutsättningar och framtida möjligheter till verksamhet och ekonomisk överlevnad. Det är självklart perfekt om Sverige kan gå en egen väg och ha en egen särlösning om det inte drabbar näringen och det inte leder till att vi får en växande livsmedelsimport. Den är stor nog. Men det är just alla de negativa effekter jag nämnde som en bevarad handelsgödselbeskattning har lett till och skulle leda till. Därför är det inte heller ur miljösynpunkt fel att Sverige anpassar sig till hur det ser ut i omvärlden. Sedan ska vi i de internationella sammanhangen och i EU-sammanhang självklart verka för en likartad beskattning som är miljövänlig. Fru talman! Jag tänkte avsluta med en motion som jag tror är väldigt framåtsyftande. Det beror inte på att motionären bor i Dalarna, och det beror inte på att hon tillhör Alliansen. Hon heter Camilla Lindberg och är folkpartist. Men jag tror att den motion som hon har författat, Sk554, om skatt på el som förbrukas av IT-företag är väldigt framåtsyftande och hör framtiden till. Hon pekar på den elintensiva företagsvärld som finns inom IT-industrin och IT-företagen när det gäller IT-infrastrukturen. Den motionen avslår vi nu, men det är inte säkert att den kommer att avslås under nästa mandatperiod.

Anf. 15 Christin Hagberg (S)

Jag vill vädja till er som begär repliker att försöka hålla er till betänkandet. Lennart Sacrédeus var ju själv inne på att han var ute och svamlade om lite andra saker. Vi håller oss till betänkandet i replikomgången.

Anf. 17 Lennart Sacrédeus (Kd)

Fru talman! Jag tackar Christin Hagberg för relevanta och väl formulerade frågor. Jag fick ju en kommentar från talmannen som inte var högst uppe på betygsskalan om min inledning, och det var ändå så att jag blev en aning inspirerad av Christin Hagbergs inledning som var en allmän- och skattepolitisk ingång på själva denna debatt. Detta fann jag anledning att kommentera. Om vi bara kort ska runda av detta använde inte Christin Hagberg och Socialdemokraterna ordet "usel". Men summan av allt det som ändå räknades upp - inte rapades upp - var inte alltför smickrande för oss om allt detta var sant eller hela bilden. Min sammanfattning av detta var ordet "usel", men med stor glädje konstaterar jag att Socialdemokraterna inte tycker att Alliansens skattepolitik är usel. Detta är nu protokollfört, eftersom Christin Hagberg har sagt det. Det är väldigt positivt. Vi lämnar den delen. Christin Hagberg nämner handelsgödslet. Självklart är det en problematik att lyfta fram om kvävet och Östersjön. Får jag bara säga i all ödmjukhet att politik inte alltid är så idealisk och perfekt att man löser allting på en gång. I den andra vågskålen finns inte bara svenska arbetstillfällen och svenska livsmedel. Det finns också ett miljöperspektiv som gäller om vi vill få ännu mer mat och ännu mer av våra livsmedel importerade till vårt land. Bägge dessa delar finns i vågskålarna. Jag kan tillstå att hur man än vänder sig är en viss kroppsdel bakåt. Det är inte idealiskt, men vi har ändå gjort detta ställningstagande och står för de problem som det ändå medför.

Anf. 18 Christin Hagberg (S)

Fru talman! När det gäller den sista kommentaren om kroppsdelarna är det kanske något vi kan åtgärda med gentekniken om vi skulle behöva, men jag tror att vi avstår från det. Jag förstår att Lennart Sacrédeus blev besvärad när jag gjorde ett mycket kort bokslut över den borgerliga regimens år i riksdag och regering. Det är de facto så att den nuvarande statsministern när han vunnit valet sade att ni kommer att bli betraktade efter vad ni har åstadkommit efter de fyra åren. Det är i så fall en korrekt dom som Lennart Sacrédeus gjorde att det inte har gått så bra ur många synvinklar. När det gäller handelsgödseln är kväve och fosfor det stora problemet. Fosfor har dessutom en annan problematik. Det är ett ämne som är på upphällning. Det är kanske bra att man försöker använda det på ett förnuftigt sätt. De pengar som kom in från handelsgödselskatten återfördes till lantbruket och användes för att förbättra det ur många synvinklar. Vi måste på något vis kunna styra genom att ha den här typen av skatter för att nå till den typ av jordbruk som vi eftertraktar. Ekologiskt jordbruk är jättebra. Men jag har insett att vi kommer att ha kvar konventionellt jordbruk i många år. Vi måste fundera över hur vi på ett miljömässigt riktigt sätt kan stimulera fram att man jobbar på ett vettigt sätt inom jordbruket, vilket man har gjort under många år, även ur miljösynpunkt.

Anf. 19 Lennart Sacrédeus (Kd)

Fru talman! De krav och förhoppningar som Christin Hagberg hade på gentekniken vad gäller att det finns en framsida och en baksida på människan blir tuff för gentekniken att lösa. Därmed lämnar vi den delen. Nej, vi i Alliansen är inte besvärade över vår skattepolitik, och vi är inte besvärade över den sammantagna politiken i Alliansen. Därför finns det en väldigt god arbetsmoral och kampmoral inför den valrörelse som stundar och som kanske redan har inletts. Vi känner att vi har gjort skillnad. Vi upplever också att den kritik som ni har riktat mot den politik vi fört är ett uttryck för att vi har gjort skillnad när det blev ett regeringsskifte i Sverige efter tolv år. Det blir en jättespännande valrörelse. Jag vet att ni har lett opinionsmätningarna hela vägen, och ni gör det fortfarande. När det gäller omröstningen om EU-medlemskap år 1994 var det en sida som ledde hela tiden utom den sista veckan. Det blir väldigt spännande, men vi ska lämna den frågan därhän. Den ska svenska folket ta hand om den 19 september. Christin Hagberg refererade det statsministern sade om att vi ska bli betraktade efter vad vi har åstadkommit. Jag tycker att vi har åstadkommit en rad viktiga framgångar även inom skatteområdet. Jag kanske inte ska räkna upp allt med jobbskatteavdrag, att vi har sänkt skatten för pensionärerna, att vi har avskaffat förmögenhetsskatten, att vi har kraftigt reducerat fastighetsskatten och att vi har infört RUT- och ROT-avdrag och så vidare. Det ska jag kanske inte nämna, men det är redan gjort. Vi har ändå någonting att gå till val på. Mycket av detta vill ni, Christin Hagberg, avskaffa och återställa. Christin Hagberg sade i sitt inlägg att Sverige har världens bästa jordbruk. På vilket sätt blir det bättre för miljön att vi ska importera mer livsmedel till Sverige bland annat från Nederländerna? Christin Hagberg har säkert hört en del skrämmande reportage om deras jordbruk och trädgårdsodlingar.

Anf. 20 Helena Leander (Mp)

Fru talman! Jag får börja med att gratulera till den nya rolige och elake Lennart Sacrédeus som ger upphov till dessa uppsluppna replikskiften. Jag ska försöka att hålla mig någorlunda till betänkandet. Jag tror att det går att få in diskussionen kring vårt elände ganska bra, vi som vill höja skatterna. Vi vill faktiskt inte bara höja skatter. Ni har sänkt skatterna ganska mycket. Det måste man ändå vara överens om. Det är kanske inte helt konstigt att vi som har lite högre ambitioner på välfärdsområdet i varje fall vill ta tillbaka en liten del av era sänkningar. Jag som miljöpartist tycker att det är viktigt att inte i onödan försvåra för vanligt folk. Jag vill också gärna att människor ska stå på egna ben och försörja sig på sin egen lön och att företagarna ska kunna blomstra och trivas i ett bra företagsklimat. Däremot ser jag miljöskatterna som ett väldigt viktigt område där vi kan få in pengar till vår gemensamma välfärd men också få en effekt på miljön. Det är ändå så att forskningen framhåller rätt utformade miljöskatter som väldigt kostnadseffektiva och kraftfulla styrmedel på miljöområdet. Vad gäller skatten på handelsgödsel har Christin Hagberg redan redogjort ganska noggrant för den. Jag skulle vilja ta upp en annan aspekt. Det gäller kadmiumdelen. Som skatterna var utformade var det en del som gällde just kadmiuminnehållet. Där har det inte egentligen lett till några kostnadsökningar för jordbrukarna. Den effekt det har fått är att det har blivit som ett gränsvärde för kadmium. Det har inneburit att vi har använt konstgödsel med lägre kadmiuminnehåll och på så sätt fått lägre kadmiumspridning på våra åkrar och därigenom en bättre hälsa än vad vi annars skulle ha fått utan att äventyra jordbrukets konkurrenskraft. Jag undrar om Alliansen skulle kunna tänka sig att i sin ödmjukhet ändå erkänna att just denna lilla del blev fel även om man inte vill se några större problem med borttagandet av handelsgödselskatten. Man skulle åtminstone kunna återföra den lilla delen. Sedan undrar jag om Lennart Sacrédeus över huvud taget tror på ekonomiska styrmedel i klimatpolitiken. Det har varit lite si och så med det tidigare när man har propagerat för sänkta bensinskatter och så.

Anf. 21 Lennart Sacrédeus (Kd)

Fru talman! Vad gäller att sänka skatterna och effekterna för välfärdsambitionerna menar vi ganska bestämt att det inte är en nödvändig koppling till vartannat. Man kan faktiskt sänka skatterna och genom det också skapa ökad tillväxt i ekonomin, fler i arbete och färre bidrag. Detta i sig genererar nya intäkter för den välfärdssektor som vi alla har en skyldighet att måna om. Det finns olika uppgifter om RUT- och ROT-avdragen och RUT-avdragets finansiering. Vi upplever att om man kan få bort svartjobb och få in detta i en vit verksamhet med ordning och reda på arbetsmarknaden kan man också generera intäkter till det gemensamma när man sänker skatter eller inför avdrag. Man måste titta på varje enskilt område. Helena Leander tar upp frågan om miljöskatterna. Det är viktigt att man tänker på att det är rätt område, vid rätt tidpunkt och att man också ser till ett internationellt perspektiv. Är detta en svensk särlösning som drabbar svenska jobb, den svenska arbetsmarknaden och den svenska näringen? Om man tror att den svenska näringen i sig kanske har högre miljöambitioner eller har nått längre fram på det området jämfört med omvärlden främjar man inte miljön genom att slå ut den inhemska verksamheten. Vad gäller kadmiumdelen kan jag säga som en tidigare kollega till mig sade i Europaparlamentet: Jag hör vad du säger. Låt oss notera det som har sagts här, och mer än så kan jag inte kommentera det. Sedan frågar Helena Leander om jag tror på ekonomiska styrmedel. Ordet tro kan betyda mycket i de här sammanhangen. Jag har självklart en tilltro till att också ekonomiska styrmedel är viktiga.

Anf. 22 Helena Leander (Mp)

Fru talman! Jag glömde att jag hade med en kristdemokrat att göra. Jag hoppas att man får använda ordet tro även i dessa profana sammanhang, om man kan säga så. Konkurrenskraften är en fråga som alla är medvetna om. Det är inte för inte som vi har skattenedsättningar för diverse konkurrensutsatta sektorer. Det är ingenting som Alliansen har kommit på alldeles själva. Däremot kan man fortlöpande se över dem så att de är rimliga, och det görs också. Om vi ändå finner att vi behöver höja skatterna av någon anledning kanske miljöskatten kan vara en sådan som ger mindre effekter på ekonomin än till exempel höjda skatter för företagare. Det vore trevligt om man kunde sänka skatterna och ändå få in mer skatter. Vore det så skulle vi nog alla ha gjort det för länge sedan. Men anledningen till att vi inte tror på det - i den profana bemärkelsen - är att vi ser att det har försvunnit pengar när ni har sänkt skatterna och att vi därför ser behov av att höja vissa skatter, i vårt fall framför allt på miljösidan. Men det känns bra att Lennart Sacrédeus ändå har en tilltro till ekonomiska styrmedel. Innebär det att vi kan få se mer användning av dessa framöver, att man alltså kan tänka sig att dessa också används? Hittills har det blivit en stor skillnad i retoriken när man numera inte längre talar argsint om bensinskatten som hotet mot mänsklighetens framsteg utan ändå ser att kollektivskatten är ett viktigt styrmedel. Men det har inte skett så mycket i reda pengar. Tror du, har du tilltro till, att vi framöver kan få se en större användning av ekonomiska styrmedel i klimatpolitiken?

Anf. 23 Lennart Sacrédeus (Kd)

Fru talman! Jag ber om ursäkt om ordet "tro" har fått en alltför snäv betydelse. Jag tycker gott att man kan använda ordet "tro" om man tror på olika saker inom politiken. Det är självklart. Jag ber om ursäkt om det har blivit ett slags försnävning där. Jag ska kommentera, fru talman, Helena Leanders inlägg. Vad gäller miljöskatterna har Helena Leander rätt i att det självklart i enskilda fall kan leda till mindre effekt, men man måste ändå titta på detta i varje enskilt fall. Det finns också ett slags allmän uppfattning - vi kan ha helt fel, och nu har Helena Leander tyvärr inte någon replikrätt - att ni i Miljöpartiet tror att höjda miljöskatter hela tiden per definition leder till bättre miljö. Men glöm aldrig den internationella konkurrenssituation som vi finns med i! Därför, kan man säga, betonar vi gång på gång att svenska särlösningar många gånger är farliga, inte bara för svensk näring och svenska jobb, utan också för miljön själv. Man måste sätta in detta i ett internationellt sammanhang, ett EU-sammanhang, och där driva frågor också om miljöskatter. Sedan sade Helena Leander något i stil med att vi ändå förespråkar skattesänkningar men att detta inte leder till att intäkterna kan öka. Men jag tycker att man nogsamt bör fundera på om man inte i bekämpningen av skatteundandragande, skatteflykt och skattefelet ändå kan få in mer medel till statskassan och till det gemensamma, även kommuner och landsting, genom att också titta på var det finns ett incitament för bägge sidor - alltså en köpare och en säljare av en tjänst - att faktiskt göra rätt för sig. Där tycker jag att RUT- och ROT-tjänsterna är väldigt spännande och uppenbarligen leder till en ökad sanering inom sektorn. Helena Leander talade om att vi i retoriken är mer positiva till ekonomiska styrmedel. Vi har inte avskaffat ekonomiska styrmedel inom miljöskatteområdet. Däremot har vi inte riktigt haft exakt samma förslag som Miljöpartiet och vänsterkartellen.

Anf. 24 Lars Gustafsson (Kd)

Fru talman! Efter min kollega Lennart Sacrédeus destillerade inlägg, kan man väl säga, tänkte jag övergå till något liknande. Det handlar om gasformiga bränslen som övergår till flytande form. Det finns några motioner här om syntetisk diesel, och jag skulle vilja berömma utskottets majoritet - jag har inte sett några avvikande meningar - för att man har intagit en pragmatisk hållning och har färre skygglappar när det gäller att optimera den energianvändning man har över från fossilt bränsle. Jag tycker att svaret är väldigt positivt, och för informationens skull kan jag berätta att det facklas bort väldigt mycket över världen. Nigeria är exempelvis ett av de länder som facklar bort väldigt mycket i sina oljeraffinaderier. Det går rakt ut och görs ingen nytta av. Därför är det klokt om man kan hitta en användning även av sådant som går rakt ut i luften och använda det som bränsle. Det visar sig nämligen att det här med syntetdiesel är positivt då det kan användas i vilka dieselmotorer som helst. Det går även att använda i samma typ av transportsystem, i mackar och så vidare, som i dag utan att bygga om. Därmed skulle man kunna hitta en lösning på det här lilla pumplagsproblemet som finns. Det är alltså väldigt positivt att man tittar på detta. Sedan är det också så, utöver utskottets rent skattetekniska profil, att energiinnehållet faktiskt är bättre i syntetdieseln, vilket i sig ger lägre förbrukning på bilarna som går på detta bränsle. Jag hoppas att vi fortsätter på den här nya inslagna vägen så att vi inte använder straffskatter som egentligen slår tvärtemot vad syftet var. Det är inte riktigt så, som sades i inlägget här, att alla skatter styr åt det håll som man tror, utan tvärtom kan det faktiskt försvåra och komplicera tillvaron och innebära mer utsläpp. Jag tror att man måste ha en bredare helhetssyn och också förstå att Sverige är del av ett sammanhang. Vi finns inte för oss själva, vilket vi gärna tror. Jag har inte rätt att yrka, men jag tackar utskottet för de kloka synpunkterna och hoppas att Finansdepartementet är lika klokt. Vi har ju en borgenär där.

Anf. 25 Christin Hagberg (S)

Fru talman! Jag reagerade lite på Lars Gustafssons inlägg eftersom det här med syntetisk diesel togs upp. Vi hade ett betänkande även innan jul om punktskatter där vi behandlade syntetisk diesel. Det är så, Lars Gustafsson, att den här frågan har varit uppe i alla fall de senaste två till två och ett halvt åren. Problematiken kring syntetisk diesel och den skattehöjning som kom för lite drygt ett eller två år sedan - tiden går fort, så jag har svårt att hålla ordning på tidpunkterna - har vi försökt att få regeringen att göra någonting åt, dels att se till att man får en beskrivning av vad syntetisk diesel är för att få bort att det beskattas som diesel, dels att se över skattefrågan. Där har man inte gjort någonting från regeringens sida. Man sitter och avvaktar det här som eventuellt kommer att hända medan företagen som tar fram syntetisk diesel nu vänder sig till exempelvis Tyskland som ligger betydligt längre fram i den här frågan. Risken är, på grund av att regeringen inte tycker att det här är en intressant fråga, att det här går oss ur händerna och flyttar ned till Tyskland där man har ett kunnande kring den här frågan som är unikt.

Anf. 26 Lars Gustafsson (Kd)

Fru talman! Låt oss ta det pragmatiskt. Det spelar väl ingen roll om det är Tyskland eller Sverige! Det viktiga är att skatteutskottet har talat om för regeringen hur man ser på denna sak och ber om en lösning på frågan. Det som är det problematiska är att det finns en ideologisk låsning beroende på vilket ursprung ett energislag har. Man ser inte till effekten av energislaget. Jag är väldigt glad att skatteutskottet kan se till effekten av det, för så länge fossila bränslen finns i jorden släpper de inte ut någonting, men när man väl börjar bränna dem gör de det, och då är problemet att det har funnits skygglappar om att det är ursprunget som är det viktigaste att bekämpa och inte effekterna av det hela. Jag är väldigt tacksam att skatteutskottet nu har kommit till synen att man talar om att vi ser effekterna av detta. Därför är det här förslaget jättebra.

Beslut

Nej till motioner om punktskatter (SkU29)

Riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om punktskatter. Skälet är bland annat tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om drivmedels- och fordonsskatt samt skatt på alkohol och tobak.
Utskottets förslag till beslut
Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag