2017 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll

Debatt om förslag 15 februari 2018

Protokoll från debatten

Anföranden: 18

Anf. 83 Adam Marttinen (SD)

Fru talman! När vi inleder denna debatt pågår en rättegång mot en av vår tids värsta terrorister, Rakhmat Akilov, som med regeringens politik både kunde undkomma Säkerhetspolisens uppmärksamhet och avvika från ett utvisningsbeslut. Med Sverigedemokraternas politik hade Rakhmat Akilov suttit i slutet förvar i väntan på utvisning. Men med regeringens politik kunde han sätta sig i en lastbil och genomföra ett terrordåd i hjärtat av vår huvudstad.

Vi debatterar lagen om särskild utlänningskontroll och tillämpningen av den. Sverigedemokraterna har vid upprepade tillfällen under flera år påpekat att lagen behöver en rad olika skärpningar för att på riktigt säkerställa att utländska terrorister som är kända av Säkerhetspolisen inte ska kunna genomföra eller medverka till nya terrorbrott i Sverige.

Det är viktigt att utöka användningen av förvarsplatser vid avslag på olika asylansökningar, och det är än mer viktigt att se till att utlänningar med kända terrorsympatier sätts i slutet förvar till dess att utvisning kan verkställas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT 2017 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll

Den absolut största bristen i lagen om särskild utlänningskontroll är just att personer som ska utvisas med stöd av lagen faktiskt släpps på fri fot om det råder verkställighetshinder för utvisning.

De begränsningar som lagen i dag erbjuder för terrorister som inte kan utvisas handlar om anmälningsplikt hos polisen och att polisen kan genomföra husrannsakningar. Det finns alltså inget direkt hinder för den terrorist som vill kapa en lastbil och genomföra ett terrorattentat likt det som Rakhmat Akilov genomförde.

Fru talman! En av de lagar som alltså är tänkt att skydda vårt samhälle och våra medborgare från terrorattentat är alltså mer eller mindre verkningslös i de fall där verkställighetshinder råder för utvisning.

Sverigedemokraterna är det enda parti som förespråkar att utlänningar som är kända av Säkerhetspolisen som terrorhot aldrig mer kommer att röra sig fritt i vårt land. Inget annat parti ställer det som ett grundkrav, vilket är minst sagt märkligt. De andra partierna får gärna berätta vad vitsen är med att erbjuda utlänningar som utgör ett terrorhot mot vårt land att vistas fritt i vårt samhälle. För Sverigedemokraterna är det bara ett stort hål i huvudet.

Fru talman! Om jag får gissa kommer nog fler partier att börja föreslå skärpningar av lagen, eventuellt med syfte att använda just förvar. Men det kommer nog dessvärre inte att ske förrän vi har haft ett nytt terrorattentat som blottlägger de brister som Sverigedemokraterna i dag påtalar. Det är nämligen på detta sätt som de andra partierna har agerat hittills.

Ett bra exempel är just förslaget om kriminalisering av deltagande i terrororganisation. Hösten 2015, efter de uppmärksammade terrordåden i Europa, bland annat i Paris, ansåg regeringen att det var läge att uppdatera våra svenska terrorlagar. Notera att det var efter terrorattentaten. Problemet var bara att man ratade en rad nödvändiga förslag, bland annat från Sverigedemokraterna, om att just kriminalisera deltagande i terrororganisation. Men efter terrorattentatet den 7 april 2017 uttalade justitieministern att luckor i terrorlagarna skulle täppas till, bland annat genom just en kriminalisering av deltagande i terrororganisation. En sådan lag skulle för övrigt ha varit mycket lämplig att ha på plats nu när allt fler IS-terrorister kommer och förväntas komma tillbaka till Sverige. Men ett lagförslag om deltagande i terrororganisation kommer inte att presenteras förrän nästa år. Frågan är bara varför regeringen bygger in luckor i lagen från första början. Det får ni gärna svara på.

Just nu finns det knapphändiga förutsättningar för att väcka åtal mot återvändande terrorister, eftersom vår lagstiftning är svag och bevismöjligheterna är svåra. Det kommer att leda till att en majoritet av de återvändande IS-terroristerna kommer att gå fritt i vårt land.

Fru talman! Den okontrollerade massinvandringen gav oss Rakhmat Akilov, och vem vet hur många fler av samma sort. Vi har en bristfällig lagstiftning mot terrorism, vi har över 2 000 radikala islamister noterade av Säkerhetspolisen i vårt land och vi har återvändande IS-terrorister från Syrien och Irak som vi inte har några reella möjligheter att åtala och fängsla. Vi har inga möjligheter att klippa medborgarskap och utvisa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT 2017 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll

Fru talman! Sverige befinner sig i en terrorkris. Är det då verkligen för mycket begärt att åtminstone utländska terrorister, som ska utvisas med stöd av lagen om särskild utlänningskontroll, inte ska få gå fritt i vårt land när verkställighetshinder råder?

Den som på riktigt inte anser att Sverigedemokraternas krav på skärpningar av lagen om särskild utlänningskontroll ska vara ett grundkrav i svensk politik kan på inget sätt stå på Sveriges och svenskarnas sida i kampen mot den islamistiska terrorismen. Detta, fru talman, tycker jag att väljarna ska beakta i valet i höst. Jag yrkar bifall till Sverigedemokraternas reservation.

(Applåder)

I detta anförande instämde Heidi Karlsson (SD) och Patrick Reslow ().


Anf. 84 Linda Snecker (V)

Fru talman! I dag debatterar vi ett förslag om en redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll. Men i den politiska kontext som vi befinner oss i just nu är det egentligen någonting annat som vi debatterar och förhåller oss till.

Fru talman! Låg mig förklara hur jag tänker. Det är tydligt att vi har en växande nationalism både i Sverige och i resten av Europa. Det har blivit alltmer viktigt för den borgerliga alliansen att peka på att det är just svenskar som Sverige i första hand ska ta hand om och inte några andra. Med några andra menas invandrare, nyanlända och asylsökande. Vi ser detta i dagens debatt i kammaren, då den borgerliga alliansen lägger fram ett förslag som kommer att innebära att allt fler utlänningskontroller kommer att göras av utländska medborgare.

Men vi måste se det förslag som kommer att klubbas igenom i dag i denna kammare i ett större sammanhang. Moderaterna i Göteborg har gjort en reklamfilm som utmålar Göteborg som en laglös stad. Det hade lika gärna kunnat vara Sverigedemokraterna som hade gjort denna reklamfilm. Men värre är att det inte bara är Donald Trump, som för övrigt parafraseras i filmen, som skulle känna igen sig i denna beskrivning. Varenda ultrahöger som någonsin har funnits i dessa sammanhang skulle känna igen sig i berättelsen, eftersom den består av flera - inte alla - fascistiska grundelement.

I filmen hänvisar man till en svunnen tid av harmonisk gemenskap som nu har förstörts av kriminella invandrare - ingen kan missta sig på bildspråket - och man lovar att återupprätta det förlorade paradiset och att införa lag och ordning igen.

Samtidigt framför Moderaternas partiledare att asylsökande inte ska ha rätt till sjukvård och att deras barn inte ska få gå i skolan. När ett parti som Moderaterna så tydligt menar att människor av en annan nationalitet eller ett annat ursprung inte ska ha samma grundläggande rättigheter som resten av befolkningen är det någonting som har gått sönder. Moderaterna pekar ut invandrare som mindre värda människor än svenskar och som ansvariga för brottslighet och oordning i samhället. Det är en inhuman och nationalistisk politik och en flirt med främlingsfientlighet och rasism.

Asylpolitiken i dag handlar för Alliansen, men delvis också för regeringen, om att göra situationen för nyanlända och asylsökande så dålig som möjligt för att få dem att inte söka sig till Sverige utan till något annat land. På migrationsspråk kallas detta push-and-pull-faktorer. Jag kallar det en omänsklig politik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT 2017 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll

Fru talman! Det pratas om utländska stöldligor och om förorter som inte längre ser ut som förr. Bilden som målas upp är att den brottslighet vi ser i Sverige i dag begås enbart av människor som inte är svenskar. Det pratas om ett Sverige som antagligen aldrig har funnits men som i Moderaternas värld var ett helvitt, helsvenskt, lugnt och tryggt samhälle. Detta är en utopi. Man använder främlingsfientliga stereotyper för att smeta över den egna politiken, som har skapat klassklyftor och kriminalitet. Enligt Moderaterna är den enda vägen till ett tryggt Sverige att polisen ska jaga och kasta ut människor som har flytt sitt hemland.

Fru talman! Förslaget som i dag kommer att gå igenom handlar om att fler utlänningskontroller ska göras. Det är inte fel i sak - ganska få görs i dag. Särskilt viktigt är det för att stoppa misstänkta terrorister. Men det är också ett förslag som på många sätt slår in öppna dörrar. Det är lite skrattretande att ett arbete om utlänningskontroller redan görs av Alliansen och regeringen i deras överenskommelse om att skapa en relativt verkningslös lagstiftning för att stoppa terrorism. Ändå föreslår Alliansen ett tillkännagivande, och företrädarna för partierna i regeringen reserverar sig inte.

Det är någonting unikt som sker i riksdagens justitieutskott just nu. Det är nämligen där regeringen är som allra mest rädd för konflikter med Alliansen. Vad som också pekar på en flathet från regeringens sida är att Socialdemokraterna och Miljöpartiet inte reserverar sig mot nästan något tillkännagivande som föreslås i utskottet. Det betyder att det är en borgerlig politik som går igenom. Socialdemokraterna och Miljöpartiet går allt som oftast med på tillkännagivanden som Alliansen och Sverigedemokraterna föreslår tillsammans.

Det finns i justitieutskottet en feghet i frågor om lag och ordning som förvånar mig. S och MP är så rädda att skapa konfliktytor att de i stället triangulerar tills det inte längre finns någon skillnad mellan en borgerlig politik och en socialdemokratisk politik. Som vänsterpartist kan jag inte stå tigande och titta på. Därför yrkar jag bifall till reservation 1.


Anf. 85 Helene Petersson i Stockaryd (S)

Fru talman! I dag behandlar vi alltså regeringens skrivelse 2017 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll. I samband med att denna lag infördes beslöts det också att det ska ske en parlamentarisk kontroll av hur regeringen tillämpar terroristbestämmelserna och reglerna om tvångsåtgärder. Detta sker genom en skrivelse till riksdagen, som denna gång omfattar tiden mellan den 1 juli 2016 till den 30 juni 2017.

Lagen syftar till att bekämpa terrorism, och enligt lagen ska en utlänning kunna utvisas om det är särskilt påkallat med hänsyn till rikets säkerhet eller om det kan befaras att personen kommer att begå eller medverka till terroristbrott.

Om ett utvisningsbeslut från Migrationsverket inte kan verkställas på grund av att det till exempel finns risk för dödsstraff eller tortyr ska myndigheten besluta om att utvisning inte ska verkställas. Myndigheten får också besluta om anmälningsplikt för personen eller att särskilda tvångsmedel i spaningssyfte får tillämpas, exempelvis husrannsakan eller hemlig avlyssning. Migrationsverket kan också bevilja ett tidsbegränsat uppehåll.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT 2017 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll

Enligt lagen får en utlänning även tas i förvar om det finns ett beslut om utvisning enligt denna lag eller om det är sannolikt att ett sådant beslut kommer att meddelas och det finns anledning att anta att utlänningen annars kommer att hålla sig undan eller bedriva brottslig verksamhet i Sverige eller om hans eller hennes identitet är oklar. Detta står i § 8 i lagen.

Regeringen har under den aktuella perioden fattat fyra beslut med stöd av denna lag. Två av besluten innebar avslag på överklagande av Migrationsverkets beslut om utvisning. Ett beslut innebar att verkställigheten av utvisning sköts upp på begäran av Europadomstolen i avvaktan på prövning. Ett beslut innebar avslag på begäran om upphävande av anmälningsplikten.

Fru talman! När sex av riksdagens partier i juni 2017 slöt den andra överenskommelsen om åtgärder mot terrorism fanns lagen om särskild utlänningskontroll med som en av de 16 åtgärderna. Vi konstaterade att lagen är ett värdefullt verktyg för att hantera personer som bedöms utgöra kvalificerade säkerhetshot mot Sverige.

Vi konstaterade också, fru talman, att lagen är i behov av en översyn eftersom den i vissa avseenden uppfattas som svårtillämpad och innehåller luckor. Säkerhetspolisen har också efterfrågat att vissa bestämmelser i lagen ska förtydligas och att luckor ska täppas till, bland annat tiden i förvar före beslut. Samtliga punkter i överenskommelsen, några med flera delmoment, är omhändertagna men ligger i lite olika faser i processen.

Vi var och är överens om att en utredning för att se över lagen ska tillsättas. Justitiedepartementet har på olika sätt verkställt de olika delarna i överenskommelsen under de åtta månader som har gått. Denna punkt finns med i processen, och vi vet att departementet arbetar med kommittédirektiven, som planeras beslutas inom kort.

Vi från regeringspartierna är angelägna om att översynen kommer igång. Vi vet att direktiven är på gång, och vi vet att regeringen håller de överenskommelser som sluts. Vi tycker inte att ett tillkännagivande är nödvändigt, men vi har svårt att motsätta oss det eftersom frågan är så långt gången och vi är överens.

Med detta, fru talman, föreslår vi att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.


Anf. 86 Adam Marttinen (SD)

Fru talman! Sverigedemokraterna vill att utlänningar som av Säkerhetspolisen anses utgöra ett terrorhot mot vårt land aldrig mer ska kunna röra sig fritt i vårt samhälle. Det ska ske dels genom att huvudvisningar ska vara huvudregel och att utvisningar ska gälla på livstid, dels genom att utlänningar som utgör ett terrorhot ska hållas i förvar tills utvisning kan verkställas. Detta vill inte regeringen. Visst, en översyn av lagen är aviserad, men när justitieministern tar ifrån tårna talar han om en skärpning av lagen som kanske innebär att någon kommer att bevakas med elektronisk övervakning.

På riktigt - vilka värden är det Socialdemokraterna och regeringen försvarar när man låter utlänningar som utgör ett terrorhot mot vårt land röra sig fritt i vårt samhälle? Jag tror att väljarna är väldigt intresserade av just motivet i denna glasklara skiljelinje mellan den rödgröna regeringen och Sverigedemokraterna.


Anf. 87 Helene Petersson i Stockaryd (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT 2017 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll

Fru talman! Den här lagen hanteras av Migrationsverket och Säkerhetspolisen. De kan avgöra om ett beslut om utvisning ska vara på livstid, det vill säga utan tidsbegränsning. De kan också sätta en tidsbegränsning. Det finns alltså redan i lagen.

Det finns möjligheter att i översynen se över saker som man inte tycker fungerar. Säkerhetspolisen har framför allt talat om att det är tiden i förvar före beslut som de upplever komplicerar det hela. Denna tid är begränsad till antingen två eller tre månader eller maximalt tolv månader.

Om det är en fråga som ska hanteras framför allt i Europadomstolen tar det tid. Då kan denna tidsbegränsning falla så att man är tvungen att släppa någon som man inte skulle vilja ha släppt. Det är framför allt detta som Säkerhetspolisen har begärt.

Jag vill avvakta. Kommittédirektiven är på gång, och jag ser fram emot en översyn av lagen. Det är klart att vi ska ha en verkningsfull lag. Jag håller dock inte för troligt att de åtgärder som Sverigedemokraterna pekar på kommer att finnas med.


Anf. 88 Adam Marttinen (SD)

Fru talman! Jag tycker inte att Helene Petersson i Stockaryd behöver avvakta någonting. Du behöver bara säga exakt vilken som är regeringens avsikt med att låta terrorister som utgör ett hot mot vårt land få tillfälliga uppehållstillstånd här och i övrigt gå fritt med anmälningsplikt hos polisen.

Och vilken är er avsikt med att inte låta utvisningar gälla på livstid? Vad är regeringens motiv till att välkomna tillbaka dessa personer, som på väldigt goda grunder har utvisats från vårt land? Jag vill höra vad som är motivet till att vi ska vara snälla mot terrorister som utgör ett hot mot vårt land.


Anf. 89 Helene Petersson i Stockaryd (S)

Fru talman! Jag har fullt förtroende för det arbete som Säkerhetspolisen gör tillsammans med Migrationsverket i detta fall, och jag har ingen anledning att vare sig överpröva eller ifrågasätta detta arbete.


Anf. 90 Anti Avsan (M)

Fru talman! Till att börja med ska jag säga att bekämpning av terrorism är någonting som är oerhört angeläget i ett demokratiskt samhälle. Inga individer eller grupper av individer - och inte heller stater - ska bli utsatta för påtryckningar från människor som agerar med kriminalitet som medel.

Sveriges ansvar att bekämpa terrorism gäller inte bara mot den egna befolkningen. Det gäller också gentemot andra stater och människor i hela världen. Terrorism är ett internationellt fenomen, och det är bara på det sättet vi kan bekämpa terrorismen effektivt. Vi kan inte låsa in oss här och försöka att lösa bara våra problem, utan vi måste också ha lite framförhållning.

När vi talar om terroristbekämpning är det också viktigt att hålla i minnet att det inte är nya straffrättsliga regler som är lösningen i grunden. Detta är oftast det ryggmärgsmässiga svaret på allehanda händelser som inträffar i väldigt stor omfattning varje dag i världen. På det sättet är vi mycket mer förskonade än andra länder, men det är fruktansvärt när det inträffar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT 2017 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll

Lösningen är i stället att kunna säkra bevisning. I annat fall spelar de straffrättsliga reglerna ingen roll.

Där finns det mycket mer att göra genom internationella samarbeten. Vi vill lagföra alla de människor som begår brott, alldeles oavsett var brotten begås. Man ska inte kunna återvända till Sverige efter att man har begått krigsbrott i andra länder eller deltagit i olika terroristaktiviteter. Säkerhetspolisen måste till exempel ha tillgång till underrättelseinformation samtidigt som förundersökningen bedrivs. Det finns även många andra saker, som ligger utanför detta ärende, men det här är viktigt att säga.

Jag kan tycka att det är lite märkligt att relativismen i Vänsterpartiets Sverige går så långt att man knappt ser ett enda samhällsproblem. Vi vill stärka rättssäkerheten. Vad som är väldigt märkligt i detta ärende - och som jag tycker är en viktig del av det - är att man gör hänvisningar som innebär att utlänningslagen ska gälla i tillämpliga delar. Detta kan angripas eftersom det strider mot legalitetsprincipen när det gäller tvångsåtgärder mot människor, vilket kanske leder till att man inte kan verkställa beslut eller till att beslut inte håller om de prövas rättsligt.

Beslut när det gäller denna typ av åtgärder ska vila på en stabil grund. Därför är det viktigt att stärka rättssäkerheten också genom att man i lagen om särskild utlänningskontroll alltid vet exakt vad som gäller. Det gör man inte i dag. Det finns en lång rad med hänvisningar till utlänningslagen som inte är speciellt klara.

Ytterligare en allmän synpunkt är att åtgärder mot terrorism ska vara så effektiva och så träffsäkra som möjligt. Det fordrar en viss eftertanke när man som lagstiftare ska införa regler om detta, eftersom vi samtidigt inte vill att vanliga hederliga medborgare ska bli drabbade av olika typer av inskränkningar i sin rörelsefrihet och annat.

Med i bakgrunden till denna skrivelse finns också de beslut som tidigare fattats om parlamentarisk kontroll. Jag vill påstå att detta har redogjorts för på ett ganska bra sätt, så jag ska inte gå in på det. Det finns dock ändå skäl att nämna den internationella terrorismens utveckling, för detta är på något sätt en kontext i sammanhanget.

Det stora terroristhotet, både i Sverige och internationellt, är fortfarande aktörer som är motiverade av våldsbejakande islamistisk extremism, det vill säga personer eller grupper som är anhängare av eller förespråkare för en global eller regional våldsam kamp mot dem som uppfattas vara islams fiender. Detta är den beskrivning av den internationella terrorismens utveckling som lämnas i regeringens skrivelse.

Man kan också konstatera att antalet resenärer har minskat under de senaste åren. Detta kan bero på flera omständigheter, till exempel den skärpta kontrollen av den turkiska gränsen och Daishs alltmer trängda militära läge. Det är möjligen också så att drömmen om kalifatet inte längre finns i lika stor omfattning hos många av dem som sympatiserar med denna terroristorganisation. Det kommer dock fortfarande vara möjligt att ta sig fram till i första hand Syrien och Irak genom Turkiet, trots att det har blivit svårare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT 2017 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll

Det som är problematiskt och bekymmersamt, vilket framgår av skrivelsen, är att den våldsbejakande islamistiska miljön sedan några år är spridd över hela landet efter att tidigare ha varit koncentrerad till de tre storstadsområdena. Tonvikten ligger fortfarande på storstäderna och södra Sverige, men spridningen har ökat.

När det gäller tillkännagivandet tycker jag att det är väldigt bra att också regeringsrepresentanterna i utskottet tycker att det är acceptabelt, eftersom det är angeläget att man gör någonting på detta område. Detta omfattas visserligen av överenskommelsen om åtgärder mot terrorism, men åtminstone när allianspartierna skrev sin följdmotion hade man inte vidtagit några som helst åtgärder, trots att Säkerhetspolisen och Migrationsverket i början av förra året lämnade en mängd olika förslag som också gällde utlänningslagens regler i både säkerhetsärenden och kvalificerade säkerhetsärenden. Det här var en del i detta.

Det finns skäl att beakta de synpunkter som har kommit från Migrationsverket och Säkerhetspolisen. Utan att i detalj säga vad som bör göras menar jag att det är viktigt att man gör denna översyn och ser till att lagstiftningen kan tillämpas i fler fall än vad som sker i dag.

(Applåder)


Anf. 91 Adam Marttinen (SD)

Fru talman! Vi stöder i betänkandet en alliansgemensam motion som genom vårt stöd har lett till ett tillkännagivande. Det handlar om ett förtydligande och en breddning av tillämpningen av lagen som gör att fler utlänningar som utgör ett terrorhot kan omfattas av lagen. Det är för oss naturligt att stödja bra förslag som förbättrar möjligheten att stärka säkerheten i vårt land, även om det inte var vi som skrev förslaget först.

Min fråga till Moderaterna är varför ni är nöjda med att lagen om särskild utlänningskontroll är utformad på ett sådant sätt att utlänningar som utgör ett terrorhot mot vårt land ska kunna röra sig fritt i vårt samhälle då ett verkställighetshinder råder vid utvisningsbeslut.


Anf. 92 Anti Avsan (M)

Fru talman! Det enkla svaret på frågan är att vi inte tycker att människor som på något sätt utgör ett hot mot Sverige och svenska intressen ska få röra sig fritt i Sverige. Det är därför det finns ett antal olika inskränkningar i lagen om särskild utlänningskontroll. Det kan handla om alltifrån anmälningsplikt, uppsikt eller förvar till olika typer av åtgärder som kanske inte framgår av lagstiftningen men som genomförs av Säpos personal för att hålla koll på personer som utgör hot.

Det som är problematiskt, och det är en av de saker vi pekar på, är möjligheten att hålla människor i förvar som de facto utgör ett uppenbart hot mot Sverige enligt de bedömningar som svenska myndigheter har gjort, exempelvis efter överklagande till Europadomstolen. Detta är också en synpunkt som framförs av Säkerhetspolisen.

Möjligheten att hålla människor i förvar är för snäv. Vi preciserar inte hur man ska göra, utan vi tycker att man ska se till att den möjligheten kan tillämpas i fler fall. Detta är ett av de problem som vi pekar på.


Anf. 93 Adam Marttinen (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT 2017 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll

Fru talman! Till skillnad från Moderaterna preciserar vi hur vi tycker att man ska göra. Vi menar att de som utgör ett hot mot rikets säkerhet, som av Säkerhetspolisen bedöms utgöra ett terrorhot, inte ska få gå fritt i vårt samhälle.

Moderaterna och regeringen är exempelvis nöjda med att personer som av Säkerhetspolisen anses utgöra ett terrorhot ska få en anmälningsplikt hos polisen. När vi har ett terrordåd i Stockholm så färskt i minnet undrar jag på vilket sätt en terrorist hindras från att genomföra ett sådant terrorattentat med en anmälningsplikt hos polisen.

Jag är inte helt tillfredsställd med hur lagen är utformad. Men det är ganska uppenbart att regeringen och Alliansen är väldigt nöjda med den avvägning i lagstiftningen som gör att personer som ska utvisas därför att de utgör ett terrorhot mot vårt land inte sätts i förvar utan släpps fria i vårt samhälle när verkställighetshinder råder.


Anf. 94 Anti Avsan (M)

Fru talman! Det finns flera olika sätt att hantera verkställighetshinder, och verkställighetshinder gäller ju oftast gentemot ett land. Det finns redan med dagens lagstiftning ingenting som hindrar att man i beslutet anger ett flertal olika länder som utvisning ska ske till.

Min uppfattning är att om personer ska utvisas på grund av den här lagstiftningen måste målsättningen vara att utvisningen sker så fort som möjligt och att den faktiskt också verkställs.

Det är i de andra situationerna som det blir aktuellt att på något vis göra inskränkningar i personers frihet, fast på goda grunder och i enlighet med lagstiftningen. Det är en felaktig beskrivning att människor som misstänks för samröre med terrorism kan röra sig fritt i samhället. Jag vill påstå att så inte är fallet. Sedan är frågan bara hur långtgående inskränkningen är. Men är man ett påtagligt hot ska man självklart inte få någon möjlighet att begå ett terrordåd.

Den här lagstiftningen gäller också andra typer av brott, exempelvis annat som kan utgöra ett hot mot rikets säkerhet. Lagstiftningen ska vara så effektiv och träffsäker som möjligt, precis som jag sa tidigare. Den måste också kunna tillämpas i fler fall. För att det ska kunna ske på ett sätt som leder till hållbara beslut måste rättssäkerheten bli bättre, så att man inte kan angripa besluten i efterhand därför att de skulle vara oklara i något avseende.


Anf. 95 Mats Pertoft (MP)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag och därmed att riksdagen beslutar att lägga regeringens skrivelse om särskild utlänningskontroll till handlingarna.

Det är positivt att det i dag finns en bred enighet bakom detta förslag, på samma sätt som det fanns en bred enighet kring både den första och den andra överenskommelsen om kampen mot terrorism.

Som flera talare redan har påpekat är en översyn på gång. Jag hoppas att vi snart får se direktiven för den så att vi kan gå vidare med detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT 2017 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll

Samtidigt vill jag påpeka att det är bra att vi i dag debatterar detta. Det är bra att det finns en skrivning i lagen om att regeringen varje år ska återkomma till riksdagen med en rapportering kring lagen om särskild utlänningskontroll för att den parlamentariska kontrollen ska garanteras och säkras.

När vi har en politisk situation där det blåser ganska hårt och då det finns återkommande terrorhot är det viktigt att man gör saker i rätt ordning, behåller lugnet och inte rusar i väg. Det är därför viktigt att de ändringar i lagen om särskild utlänningskontroll som eventuellt kan komma i fråga utreds noggrant och att vi vet exakt vilka konsekvenserna blir. Där kommer säkert blocköverskridande enigheter att bli nödvändiga.

Jag vill förklara lite grann apropå Linda Sneckers fråga varför vi i regeringspartierna inte har reserverat oss här. Det förslag till tillkännagivande som allianspartierna lade fram i utskottet handlar ju om att det ska ske en översyn, och det är vi helt överens om. Ska vi då verkligen från regeringspartiernas sida reservera oss mot ett sådant beslut pro forma, eftersom det inte är våra partier som har lagt fram förslaget? Nej, jag tycker inte det. Jag tycker att det är bättre att vi inte reserverar oss utan arbetar vidare.

Det är naturligtvis oppositionens arbete att elda på med blåslampan och se till att vi från regeringssidan arbetar snabbt, och det ska vi naturligtvis göra. Men när vi kan se att vi strävar åt samma håll, nämligen mot en översyn där vi till och med gemensamt har skissat upp var den ska landa, menar jag att man inte behöver gå hela vägen och vara emot detta. Jag tycker att det snarare är positivt att vi kan se den framtiden tillsammans. Just när det gäller en skärpning av lagstiftningen om terrorism är det så viktigt att hela samhället står bakom detta.

Därmed vill jag tacka för ordet och återigen yrka bifall till utskottets förslag.


Anf. 96 Kent Ekeroth (SD)

Fru talman! Som min kollega före mig var inne på är detta en debatt som vi har varje år. För dem som tittar på debatten på nätet lite senare i dag kan jag nämna att den här lagen alltså handlar om att utvisa personer som antingen bedöms vara ett hot mot rikets säkerhet eller bedöms utgöra ett terrorhot eller en kombination av de båda.

Vi har haft den här debatten varje år, och varje år har alla andra sju partier ivrigt förklarat för mig och mina kollegor i SD att lagen är fullt tillräcklig.

Häromdagen roade jag mig med att titta på tidigare debatter i detta ämne. För ett par år sedan, jag tror att det var 2015, försökte Elin Lundgren, som sitter här nu, försvara lagen när jag sa att den behövde förbättras genom att ställa mig en fråga: "Har Kent Ekeroth några exempel på där människor som har omfattats av lagen faktiskt har utfört något i Sverige på det sätt han beskriver?"

Denna fråga fastnade i mitt minne för att den så tydligt symboliserar allt som har varit fel med politiken i Sverige under flera decennier. Elin Lundgrens uppfattning var alltså att någon först skulle ha utfört något innan hon var beredd att ändra lagen. Låt det sjunka in.

För lite och för sent är något jag alltför ofta återkommer till i denna kammare. Låt mig ta ett närliggande exempel. Fem människor hade levt i dag om ni hade lyssnat på mig och SD. Det är den enkla sanningen. Akilov hade med vår politik aldrig kommit in i landet, och hade han ändå varit i landet skulle han inte ha varit på fri fot utan suttit i förvar. Inte enligt denna lag men en närliggande lag, utlänningslagen, och tid fanns det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT 2017 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll

Jag har tjatat om dessa regler sedan jag kom in i riksdagen. Akilov ansökte om uppehållstillstånd 2014. Första gången jag föreslog förändringar i denna lag och i utlänningslagen var 2010. Vi hade haft tid att korrigera. Hade ni lyssnat hade vi gjort förändringarna, och de hade levt i dag.

För att inte tala om Ikeamorden av en asylsökande som hade fått avslag och ville hämnas på svenskar. Ni tyckte att det var en bra idé att låta honom härja fritt på gator och torg.

Tack för att ni valde Sverige, sa en känd före detta statsminister. Samma statsminister sa: Öppna era hjärtan! En annan statsminister sa: Vi bygger inga murar. Jag har hört så många dumheter från er under alla år.

Dagens debatt handlar inte om utlänningslagen utan om en närliggande lag, lagen om särskild utlänningskontroll. Men principen är exakt densamma, vilket min kollega var inne på.

I betänkandet finns ett tillkännagivande. Det är bra att allianspartierna efter åtta år med oss i riksdagen delvis börjar vakna. Tillkännagivandet har två delar. Den ena är att LSU bör inkludera brott mot två andra lagar, finansieringslagen och rekryteringslagen, vilket vi som bekant instämmer i. Den andra delen handlar om tiden för förvar. Här anser majoriteten att man ska kunna ha en längre tid än tolv månader i det förberedande stadiet. Det är ett litet steg framåt.

Ett av de centrala problemen är dock att förvar inte sker med automatik. Att låta en möjlig terrorist eller någon som utgör ett hot mot rikets säkerhet eller någon som är en kombination av de båda få en möjlighet att röra sig fritt i landet är okej med er.

När en person har fått ett utvisningsbeslut ska denne inte uppehålla sig i landet. Hur kan ni då vara nöjda med att det finns en möjlighet till temporärt uppehållstillstånd med endast anmälningsplikt? Varför vill ni lämna öppna luckor i lagen så att den kan misstolkas eller missbedömas av en myndighetsperson? Vi har sett många myndighetspersoner i Sverige göra missbedömningar under åren.

I betänkandet finns exempel på någon som inte längre vill ha anmälningsplikt i Sverige men har fått avslag. Det innebär att det finns åtminstone en person som antingen är ett hot mot rikets säkerhet eller en möjlig terrorist som rör sig fritt i Sverige under anmälningsplikt. Det finns alltså minst en person som går runt med dessa väldigt små begränsningar. Den som har anmälningsplikt kan fortfarande köra en lastbil på Drottninggatan; det hoppas jag att ni förstår.

Angående tidsgränsen på tolv månader, varför ska vi över huvud taget ha en tidsgräns? Alliansen vill se en längre tidsgräns. Det är jättebra. Ska det vara 18 månader eller 24 månader? Skulle vi vara nöjda om Akilov nummer två kom ut efter 18 eller 24 månader i stället för 12? Blir vi gladare av det? Känner folk sig säkrare då? Nej.

Enligt våra motioner finns det många andra delar i lagen som måste ändras. Jag ska inte gå igenom alla här, utan ni kan läsa dem.

En orimlighet är 3 § som ger Migrationsverket, denna aktivistiska myndighet, makt över regeringen, som inte kan avvika från beslutet om Migrationsverket anser att verkställighetshinder finns. Det är totalt orimligt. Det är även helt orimligt att en person utvisad enligt denna lag ska ges möjlighet att ansöka om uppehållstillstånd. Vem kom på den briljanta idén?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT 2017 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll

Kontentan är att tillkännagivandet är ett litet steg framåt. Men trots att vi i åratal påtalat brister i lagen är det fortfarande bara vi som vill göra något åt den på riktigt. Det enda ansvarsfulla är att tillstyrka SD:s motion i ärendet om att utvisning alltid ska ske när en person utgör ett hot eller är en möjlig terrorist, att han alltid ska hållas i förvar under obegränsad tid tills han åker ut och att han inte ska ges möjlighet att söka uppehållstillstånd när han sitter i förvar eller ska utvisas.

Jag ber er att för en gångs skull sluta vara efterkloka och inte resonera som Elin Lundgren gjorde 2015. Ni har sett att vi har haft rätt i fråga efter fråga när det gäller invandringspolitik och kriminalpolitik. Moderaternas kriminalpolitik är ju vår kriminalpolitik. De har tagit den rakt av och läst innantill. Om ni för en gångs skull lägger prestigen åt sidan och gör det som är rätt för svenska folket kan vi kanske förhindra att fler dör.

I detta anförande instämde Heidi Karlsson (SD).


Anf. 97 Anti Avsan (M)

Fru talman! Moderaterna har funnits som parti mycket längre än Sverigedemokraterna, och många av våra kriminalpolitiska förslag hade vi redan innan Sverigedemokraterna existerade som parti. Jag har påpekat detta tidigare i kammaren.

Man kan ha olika mer eller mindre välgrundade värderingar, men fakta är fakta. Många av de frågor som Kent Ekeroth har varit inne på gäller inte omedelbart lagen om särskild utlänningskontroll utan utlänningslagen. Här finns ett antal förslag från Säkerhetspolisen om att förbättra regelverket. Utan att precisera det som har direkt bäring på detta utgår jag från att regeringen, som fick denna skrivelse som var utformad tillsammans med Migrationsverket, också beaktar de förslag som finns där, för det är ju en helhet.

Vad som också är fakta är att Migrationsverket enligt instruktionerna ska bidra till det arbete som Säkerhetspolisen gör för att bekämpa terrorism. Jag förutsätter att så sker. Vi vet också utifrån de kontakter vi har, till exempel med Säkerhetspolisen, att man upplever att det finns ett bra samarbete med Migrationsverket men att det finns ett antal problem, vilket man också pekar på i denna skrivelse. Det finns saker och ting som kan och bör blir bättre, och det är klart att man ska åtgärda allt sådant.

Slutligen kan tilläggas att Rakhmat Akilov inte var ett fall för lagen om särskild utlänningskontroll.


Anf. 98 Kent Ekeroth (SD)

Fru talman! Det är lite problematiskt att stoltsera med att man hade förslag innan SD ens bildades om man inte har drivit dem på 30 år. Vad är poängen med det? Är det något att vara stolt över att man hade förslag för 30 år sedan? Ni har ju aktivt motarbetat dem i Sveriges riksdag. Att ni någon gång för så länge sedan att ingen minns det hade sådana förslag imponerar verkligen inte.

Anti Avsan utgår från att regeringen beaktar förslagen och att Migrationsverket bidrar till arbetet mot terrorism. Vi ska såklart ha förtroende för de alltmer politiserade myndigheterna så långt det nu går. Men precis som Moderaterna under sitt regeringsinnehav kritiserade domstolarna för att vara aktivistiska när de försökte införa straffskärpningar måste vi nu minska utrymmet för myndighetspersoner att vara aktivistiska så att de inte kan göra misstag och inte har något annat val än att låsa in möjliga terrorister.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT 2017 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll

Det är detta som är politikens uppgift. Vi måste minimera risken för att misstag görs, speciellt nu när vi inte ens har något tjänstemannaansvar så att de kommer undan med det.

Att Akilov aldrig var föremål för lagen om särskild utlänningskontroll sa jag själv i mitt anförande, men poängen är fortfarande densamma. Tänk om det är någon som är föremål för LSU och så har vi anmälningsplikt för en kille som går runt på våra gator och torg - är det betryggande? Nej, det är det inte.

Som min kollega sa tidigare finns det ingen rim eller reson. Vem är det ni försöker skydda? Det är alltså en utlänning som inte är svensk medborgare och som är ett hot mot Sverige på något sätt. Denna utlänning, som inte har något med Sverige att göra, försöker ni skydda. Då sätter ni hans säkerhet, integritet och rättigheter över säkerheten för svenska folket. Det måste vara en totalt obegriplig hållning.


Anf. 99 Anti Avsan (M)

Fru talman! När man avgör olika rättsliga frågor är det alltid en avvägning. Om det finns starka skäl att ingripa mot en person ska naturligtvis de gälla. Det handlar inte om att värna om någon enskilds integritet i de situationer där det finns grund för ingripande.

Jag vill också säga att vi har drivit våra förslag i alla situationer där vi har haft möjlighet till det. Under de moderatstyrda regeringar som har förekommit i detta land har det skett ganska mycket på kriminalpolitikens område. Jag kan till exempel nämna straffvärdesprincipen, som inte var central i Sverige men som i dag är oemotsagd. Det är brottens straffvärde som ska stå i centrum för de straff som utdöms och de påföljder som kan följa på brott. Så var det inte tidigare, utan detta drevs igenom under moderatledd regering.

När vi satt i regeringsställning under åren 2006-2014 genomfördes många av våra förslag, men inte alla. Vi har inte alltid varit i regeringsställning och heller inte haft möjlighet att genomdriva förslagen. På något sätt har dock verkligheten hunnit i kapp andra. Även om det finns en hel del i övrigt att önska tycker jag att regeringen har en större förståelse för problemen på detta område. Det kanske inte är så konstigt. Problemen har blivit uppenbara genom att vi har så pass många områden i Sverige där kriminalitet dominerar. Det är klart att det är ett samhällsproblem. Ett problematiskt scenario skulle kunna vara att detta sprids på samma sätt som sympatier för islamistisk terrorism, som jag nämnde, har spridit sig i Sverige. Jag hoppas jag verkligen att regeringen är snabb i denna och många andra frågor.


Anf. 100 Kent Ekeroth (SD)

Fru talman! Anti Avsan sa att det handlar om en avvägning. Visst, det gör det, men det har inte varit så svåra avvägningar i många av dessa frågor.

2017 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll

Avsan nämnde att de har drivit frågorna då de hade möjlighet när de satt i regering. Under halva Alliansens regeringstid satt vi i riksdagen. Under de fyra åren föreslog vi att man skulle ta bort straffrabatten för dem som är 18-21 år och den villkorliga frigivningen och att man skulle införa gränskontroller, id-kontroller och mycket mer. Inget av detta hände under åtta år av alliansregering - ingenting! Det hände under socialdemokratisk regering. Jag har inte mycket till övers för Socialdemokraterna, men ärligt talat gjorde de mycket av det ni aldrig ville eller vågade under er öppna-era-hjärtan-tid. De gjorde något så fort de kom in. Det säger rätt mycket om situationen i det här landet. Det var de som införde id-kontroller, inte ni eller er regering.

Nu börjar de med 18-21, sju månader före valet. Det är alltid samma sak: Sju månader före ett val släpper de upp testballonger, får fina rubriker i medierna och så tror folk att de faktiskt gör skillnad.

Under de sista fyra åren av ert regeringsinnehav kunde ni ha fått igenom allt det som ni nu går ut i medierna och ändrar er om, framför allt inom kriminalpolitiken, där ni säkert har med er många av de andra allianspartierna. Ni kunde ha fått igenom det under de sista fyra åren, men ni valde att inte göra det, och inte bara det: Ni argumenterade aktivt emot oss i alla dessa frågor varje gång under fyra år - varenda gång! Det blir lite magstarkt när man står här och säger: Vi försökte, och vi gjorde vad vi kunde. Nej, ni gjorde inte vad ni kunde. Ni kunde gjort mycket mer. Jag kan lämna en lång, uttömmande lista till dig, när du vill, som bevisar detta.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 9.)

Beslut

Lagen om utlänningskontroll bör ses över (JuU11)

Hittills är det cirka 300 personer som har rest från Sverige till Syrien och Irak för att gå med i våldsbejakande islamistiska grupper. Det framgår av en skrivelse från regeringen som riksdagen har behandlat som handlar om tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll. Granskningen tar bland annat upp utvecklingen av terroristbrott i Sverige och globalt. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen anser att den lagstiftning som finns i dag är viktig i arbetet för att bekämpa terrorism, men att lagen om särskild utlänningskontroll är svår att omsätta i praktiken. Därför menar riksdagen att det finns anledning att bland annat se över om lagen kan omfatta fler brott än terroristbrott. Riksdagen uppmanade därför, i ett tillkännagivande, regeringen att se över lagen.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Utskottets förslag till beslut
Skrivelsen läggs till handlingarna. Bifall till yrkande i följdmotion om att se över lagen om särskild utlänningskontroll i syfte att lagen ska kunna tillämpas i fler fall än vad som sker idag. Avslag på övriga motioner.