Genomförande av CFC-regler i EU:s direktiv mot skatteundandraganden

Fru talman! Skatteutskottets betänkande nr 4 behandlar propositionen om genomförande av CFC-regler i EU:s direktiv mot skatteundandraganden. Propositionen innebär en anpassning av svensk lagstiftning till EU-direktivet mot skatteundandraganden.

Vi sverigedemokrater, vill jag inleda med att säga, är positiva till att bekämpa skatteflykt och skattefusk och särskilt positiva till mellanstatliga samarbeten på det området. Vi har därför under den gångna mandatperioden valt att stödja arbetet med att utveckla och förbättra metoderna som syftar till att förhindra skatteundandraganden genom att ta OECD:s riktlinjer och rekommendationer som utgångspunkt, och det kommer vi att fortsätta göra.

Propositionen innebär alltså en anpassning - en anpassning som förvisso behöver göras, men vi menar att den inte bör göras på precis det sätt som föreslås.

Regeringens förslag om att schablonbeskatta försäkringsreserven avviker från OECD:s riktlinjer, som inte specifikt anger att schablonmässig inkomstbeskattning av försäkringsreserven ska ske. Däremot omnämns försäkringsbolagets redovisade resultat, det vill säga när det återförs från försäkringsreserven till resultatkontot och resultaträkningen och inte när pengar finns bokförda på kontot för försäkringsreserven. En schablonintäkt är inte samma sak som faktiskt redovisat resultat utan en extra beskattning vid sidan om bolagsvinstbeskattningen. Pengar på ett bankkonto - särskilt om det saknar ränta - ger dessutom ingen extra avkastning, vilket gör det orimligt att beskatta en schablonintäkt på tillgången.

Dessutom tycks man ha tolkat "överkapitalisering" som att det bara gäller försäkringsreserven, vilket vi menar är felaktigt. Hela försäkringsbolagets balansräkning med tillgångs- och skuldsida behöver bedömas i sin helhet. Att generellt beskatta alla försäkringsföretagets reserver innebär att man träffar även de företag som inte är överkapitaliserade. Det vore bättre att i stället föra statistik över kapitalisering i hela branschen och identifiera vilka enskilda företag som rimligen bedöms avvika kraftigt från genomsnittet för branschen och i sådana fall kan misstänkas genomföra skatteundandraganden.

Vad propositionen i viss mån handlar om är alltså en skattehöjning. Under de senaste åren har regeringen bedrivit en politik som gått i riktning mot att identifiera allt fler områden att beskatta. Denna proposition från regeringen är ytterligare ett åtgärdsförslag med den intentionen. Den här gången avser regeringen att öka skatteintäkterna till staten genom att införa schablonskatt även på försäkringsreserven hos utländska skadeförsäkringsföretag som till viss del är svenskägda.

Försäkringsbolagen fungerar så att deras försäkringsrörelse får ett varierande resultat mellan olika år. Det beror på den slumpmässiga miljö som försäkringsbolag verkar i, och det gäller även om man sköter hela sin verksamhet på ett sunt sätt. Därmed kan man betrakta uppkomna vinster under ett år som åtminstone delvis redan intecknade för kommande förluster. Därför är det rimligt att bolaget får sätta av obeskattade vinstmedel i en reserv som kan användas för att täcka kommande förluster i försäkringsrörelsen.

Fru talman! Konsekvensen av regeringens förslag är att både en permanent schablonintäkt på säkerhetsreserven och minskningar och ökningar av reserven ska tas upp till beskattning. Det innebär en form av dubbelbeskattning, vilket vi inte anser är rimligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Genomförande av CFC-regler i EU:s direktiv mot skatte-undandraganden

Vi menar att det är ett tankefel att beskatta säkerhetsreserven på det sätt som har föreslagits. Den direkta konsekvensen är en olikformighet i bolagsvinstbeskattningen för olika branscher. Den sannolika följden av skattekostnaden skulle kunna vara att försäkringsbolagen höjer försäkringspremierna, vilket då skulle innebära att kunderna får dyrare försäkringar. Detta vill vi inte stödja.

Vi menar slutligen att propositionen är något av ett hafsverk. Där stöder vi oss på flera remissinstanser, inte minst Lagrådet.

Om jag hade kunnat yrka på att man ska göra om och göra rätt hade jag gjort det, men nu får vi nöja oss med att yrka avslag till dess att en ny regering - vilken det nu blir och när den nu kan tänkas tillträda - får möjlighet att göra just detta: göra om och göra rätt. Jag yrkar bifall till Sverigedemokraternas reservation.

(Applåder)

Fru talman! I dag debatterar vi regeringens förslag till anpassningar av gällande CFC-regler. CFC står för controlled foreign company, och flertalet länder har någon form av sådana regler för att förhindra att bolag eller filialer bildas i lågskatteländer och därmed också att inkomster flyttas över till sådana bolag eller filialer. Den som äger aktier i ett utländskt bolag ska alltså i vissa fall betala skatt i Sverige för det utländska bolagets inkomster.

CFC-reglerna syftar till att förhindra eller försvåra skatteplaneringsåtgärder genom sådana transaktioner med lågbeskattade utländska juridiska personer som leder till att den svenska skattebasen urholkas. Det kan till exempel vara fråga om transaktioner som innebär att inkomster, exempelvis genom felaktiga internpriser, förs över till koncernföretag i lågskattestater för att sedan tas hem i form av skattefri utdelning eller kapitalvinst.

Sverige har haft regler för detta sedan 80-talet. Men för att CFC-reglerna ska fungera på avsett sätt behöver de justeras över tid och anpassas efter förändringar i omvärlden. Det gäller också att hålla jämna steg med den skatteplaneringsindustri som ständigt söker kryphål och nya sätt att reducera skatter och främja illojal konkurrens.

Det pågår ett världsomfattande krig mot den aggressiva skatteplaneringen, som har förödande effekter både för välfärden i de utvecklade länderna och för möjligheten att bygga välfärd i utvecklingsländerna. Våren 2013 påbörjade OECD i samarbete med G20 ett projekt för att motverka skattebaserosion och flyttning av vinster. I oktober 2015 publicerades rapporter och ett sammanfattande dokument, kallat BEPS-paketet, som OECD- och G20-länderna godkände. Sverige har deltagit aktivt i detta arbete.

För att möjliggöra ett samordnat genomförande av effektiva CFC-regler i EU antog rådet i juli 2016 direktivet mot skatteundandragande. Direktivet innebär att EU:s medlemsstater samordnar genomförandet av vissa av OECD:s åtgärdspunkter med BEPS, däribland åtgärd 3 gällande effektiva CFC-regler. Det är önskvärt att regelverken är mer lika mellan länderna, och EU-direktivet, som dessa förslag utgår från, är ett steg på vägen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Genomförande av CFC-regler i EU:s direktiv mot skatte-undandraganden

Fru talman! Flera av de förslag som kom till följd av EU:s direktiv i detta ärende är redan uppfyllda i dagens svenska regelverk, men några förändringar föreslås, till exempel vad gäller säkerhetsreserv i bestämmelserna om när skatt ska börja betalas samt när det gäller skadeförsäkringsföretag. Det föreslås även att vissa ändringar genomförs för att direktivets regler om undanröjande av dubbelbeskattning av delägare i CFC-bolag ska uppfyllas.

Direktivets regler gäller skattskyldiga som omfattas av bolagsbeskattning, medan gällande svenska CFC-regler tillämpas på såväl fysiska som juridiska personer. De förslag som lämnas i propositionen innebär förändringar för delägare i båda kategorierna.

Det finns en regel i inkomstskattelagen som säger att även om nettoinkomsten är lågbeskattad ska inkomsten inte anses lågbeskattad om den utländska juridiska personen hör hemma och är skattskyldig i ett område som anges i en bilaga till inkomstskattelagen och inte omfattas av de undantag som anges i bilagan. I detta förslag ingår också förändringar av denna bilaga.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019. Propositionen innehåller viktiga förslag för att bekämpa skatteundandragande. Möjligheten att skatteplanera skadar förtroendet för skattesystemet hos den som arbetar och betalar skatt. Det är viktigt att hål i skattelagstiftningen täpps till. Vi ska inte ha ett system där den som har stora resurser med hjälp av snillrika upplägg kan välja att betala skatt eller inte.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 16.)