En möjlighet till ny anmälan om avstämning av stöd vid korttidsarbete och ett nytt förfarande vid sen anmälan om avstämning

Debatt om förslag 20 oktober 2021

Protokoll från debatten

Anföranden: 15

Anf. 1 Anna-Caren Sätherberg (S)

Fru talman! I dag ska vi prata om näringsutskottets betänkande NU6 som behandlar regeringens proposition En möjlighet till ny anmälan om avstämning av stöd vid korttidsarbete och ett nytt förfarande vid sen anmälan om avstämning. Jag vill börja med att yrka bifall till näringsutskottets eniga förslag om propositionen i punkt 1, men jag vill även yrka bifall till vår reservation i punkt 2.

Fru talman! Sverige och världen har befunnit sig i ett utmanande läge i över ett och ett halvt år. Under den här svåra krisen har många varit sjuka i covid-19, och många har lämnat oss i denna fruktansvärda smitta.

Många barn och elever har haft det tufft med distansundervisning. Vårdpersonalen, som stått längst fram i frontlinjen, har slitit så hårt och fortsätter att göra det, och många är de arbetare och företagare som har kämpat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En möjlighet till ny anmälan om avstäm-ning av stöd vid kort-tidsarbete och ett nytt förfarande vid sen anmälan om avstäm-ning

Det finns olika sätt att hantera en kris. Vi i den här kammaren har på grund av att finansminister Magdalena Andersson hade sparat i ladorna haft möjlighet att fatta beslut om extraändringsbudget efter extraändringsbudget. Vi är nu uppe i över 400 miljarder kronor för att klara välfärden, klara jobben och klara företagen. Det, fru talman, har aldrig hänt förut.

Det vi socialdemokrater lärde oss under finanskrisen var att det då inte fanns efterfrågade stöd till välfärden, företagen och arbetarna. Vad gällde just korttidsarbete hade den dåvarande moderatledda regeringen slutat att lyssna och sa hela tiden nej, vilket gjorde att 100 000 industrijobb försvann. Andra länder som hade infört korttidsarbete räddade både jobben och konkurrenskraft, och återhämtningen skedde där på ett snabbare sätt.

Fru talman! De företagsstöd som har inrättats under pandemikrisen är alltså nya stöd. Det är mer än 100 miljarder kronor av skattebetalarnas pengar som har gått direkt till att hjälpa företagen i denna kris.

Korttidsarbetsstödet, det vi försöker att förbättra i dag, har varit det mest eftersökta stödet, och störst andel resurser har betalats ut i detta stöd. Cirka 40 miljarder kronor och över 600 000 korttidsarbeten har hittills beviljats. Många är de arbetare som inte har förlorat jobben under denna kris samtidigt som företagen har behållit sin kompetens och med det kunnat starta upp direkt, vilket, fru talman, är helt fantastiskt.

Men, fru talman, när ett nytt stöd börjar verka med så många ansökningar och ett helt nytt system kan det behövas justeringar. Det gjorde att ett enigt utskott riktade tillkännagivanden om förbättringar av stödet till korttidsarbete som nu regeringen delvis återkommer med till riksdagen.

Nu föreslår regeringen att arbetsgivaren ska ges möjlighet att lämna in en ny anmälan om avstämning för det fall den tidigare avstämningen inte getts in i rätt tid samt att beslutet om återbetalning har vunnit laga kraft.

Syftet är förstås att lindra effekterna av återbetalningsskyldigheten. Det finns förtagare som har lämnat in några dagar för sent, fru talman, vilket har resulterat i att de har blivit återbetalningsskyldiga för hela beloppet.

I propositionen föreslås även att det införs en bestämmelse om att en arbetsgivare som inte kommit in med en anmälan om avstämning i rätt tid ska föreläggas att göra det innan ett eventuellt beslut om återbetalning av stöd. Det är för att det ska finnas lite proportioner i besluten. Arbetsgivaren ska inte bli återbetalningsskyldig förrän då föreläggandet inte har följts.

Fru talman! Vad gäller vår reservation har näringsutskottet på begäran av oss kallat statssekreterare på Finansdepartementet, Boverket, Skatteverket och Kronofogdemyndigheten för att höra hur de ser på utskottsmajoritetens förslag att utreda om myndigheternas eventuella försenade utbetalningar lett till att företag hamnat på obestånd och därmed hos kronofogden.

Svaren utskottet fick var att enligt Tillväxtverket har cirka 20 företag inte fått stöd på grund av att företaget återfinns hos kronofogden. För information, fru talman, har Tillväxtverket fått in cirka 100 000 ansökningar om stöd, så 20 är en väldigt liten del av det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En möjlighet till ny anmälan om avstäm-ning av stöd vid kort-tidsarbete och ett nytt förfarande vid sen anmälan om avstäm-ning

Enligt kronofogden är det sällan av en enda anledning man hamnar där, utan det är oftast flera. Det visade sig också i början av pandemin, i april 2020. Då ökade konkursansökningarna med 37 procent, alltså direkt när pandemin startade. När de första stöden kom i maj minskade de till 7 procent. Kronofogdemyndigheten berättade också för utskottet att det nu under pandemin totalt är färre företag som har hamnat hos dem än under ett vanligt år.

Skatteverket berättade om insatser som har hjälpt företagen att undvika att hamna hos kronofogden. Myndigheterna redovisade även sina handläggningstider och att de inte har fått någon signal om att handläggningstider för utbetalningar skulle ha varit en anledning till att företag har hamnat hos kronofogden. Man sa även att det inte går att göra en analys på företagsnivå om detsamma. Regeringen har tillsatt en översyn av stödet, och det första delbetänkandet kommer i vår.

Färre företag återfinns alltså hos kronofogden under pandemin än under ett vanligt år, vilket visar att stöden verkligen fungerar. Därav, fru talman, har vi skrivit vår reservation. För det känns lite som att utskottsmajoriteten i det här fallet killgissar.

Fru talman! Vi i den här kammaren har, precis som så många andra i Sverige, fått möjlighet att vaccinera oss. Vi gör det för att samhället ska återgå till det mer normala, för att vårdpersonalen ska kunna beta av den vårdskuld vi har och för att vi ska kunna gå tillbaka till arbetsplatsen och gå på teater, på fotboll och på restaurang. Vi gör det för att våra äldre inte ska behöva stanna hemma och för att våra unga ska kunna gå i skolan. Vi vaccinerar oss av solidaritet med och av omsorg om varandra.

Nu hoppas jag verkligen att alla som kan och som ännu inte har vaccinerat sig gör det så att vi fortsätter att hjälpas åt att se till att smittspridningen minskar och att livet för både medborgare och företag, som vi diskuterar här i dag, blir lättare.

Avslutningsvis, fru talman: Över 600 000 stöd till korttidsarbete har beviljats. Det visar på behovet, och det visar på hur många arbetare och företag som har fått hjälp i denna kris när en socialdemokratiskt ledd regering styr. Och det, fru talman, är viktigt på riktigt!

(Applåder)


Anf. 2 Birger Lahti (V)

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet om den lagändring som går ut på att riksdagen antar regeringens förslag till lagändringar och en ny lag som bland annat innebär att arbetsgivare som har blivit återbetalningsskyldiga för preliminärt stöd vid korttidsarbete i vissa fall ska kunna lämna in en ny anmälan om avstämning av preliminärt stöd vid korttidsarbete.

Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2022, men lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 november 2021 - därav de snabba puckarna, som vi är inne på.

Fru talman! Jag måste bara uppmärksamma er alla som lyssnar på hur mycket vi gemensamt har gjort för att mildra konsekvenser av pandemin - på hur många företag man har räddat och hur många jobb som faktiskt finns kvar nu när vi så sakteliga återgår till någorlunda normala förhållanden.

Men kom ihåg: Det är det gemensamma som har stått för notan! Det är inte riskkapitalisterna, inte storbankerna och inte börshajarna. Det är med gemensamma krafter vi kan förverkliga underverk, för det är lite av ett underverk att man har kunnat plocka fram 400 miljarder under 2020 och 2021 för att mildra konsekvenserna och göra en kraftfull grön återstart. Precis som socialdemokraten Anna-Caren nämnde hade man tidigare inte musklerna. Men jag vill påminna om en sak: Bankerna var man duktig på att rädda, men ingenting annat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En möjlighet till ny anmälan om avstäm-ning av stöd vid kort-tidsarbete och ett nytt förfarande vid sen anmälan om avstäm-ning

Fru talman! Nu över till den andra beslutspunkten i betänkandet, som handlar om ett tillkännagivande till regeringen som jag och Vänsterpartiet inte ställer oss bakom. Jag yrkar därför givetvis bifall till vår reservation.

Tillkännagivandet handlar om att regeringen bör analysera i vilken utsträckning arbetsgivare har hamnat hos kronofogden utan egen förskyllan genom att utlovat stöd med anledning av coronaviruset försenats eller uteblivit. Det handlar också om att vid behov ta initiativ för att hantera de problem som har uppkommit för dessa företagare på grund av detta.

Jag har full förståelse för att det kan finnas företag som utan egen förskyllan hamnar mellan stolar. Men här har utskottet, som jag ser det, gett ett alltför brett uppdrag då det inte bara handlar om stödet vid korttidsarbete utan om allt stöd med anledning av coronaviruset.

Fru talman! Sedan vill jag poängtera att den absoluta merparten av företagen är seriösa och ärliga och sådana som säkert vill göra rätt för sig. Men när det gäller det uppdrag som tillkännagivandet handlar om kan vi faktiskt hamna fel.

Jag skulle önska att partierna som driver igenom tillkännagivandet hade samma glöd när det gäller att hjälpa människor som utan egen förskyllan, som man säger, har hamnat mellan stolarna. Jag pratar givetvis om människor som har jobbat i kanske 30 år i så kallade enkla jobb. Det är dessa jobb som partierna som står bakom tillkännagivandet driver som så viktiga att få människor till.

Jag förminskar inte någons yrkesval eller jobb. Men jag tänker på de människor som har jobbat i yrken med förhållandevis låg lön och slitit ut sig på jobbet. Sedan blir de sjuka och blir inte trodda av försäkringsläkare. De blir utförsäkrade, och så småningom hamnar de hos kronofogden. Det, om något, är förnedrande och ett misslyckande från ett samhälle som ska vara till för alla.

Några blir kanske till och med barskrapade på kort tid, för de har aldrig haft utrymme att bygga upp en buffert. Då blir det till att lämna hus och hem för dem, bara för att vi har dränerat vårt välfärdssystem i jakten på att sänka skatter till de välbärgade. Över 250 barn blev vräkta från sina hem i fjol.

Varför, fru talman, strider inte de här partierna för dessa människor, som utan egen förskyllan har hamnat hos kronofogden?

Jag är övertygad om att den absoluta merparten av dem som på grund av sjukdom har hamnat mellan stolarna också vill göra rätt för sig och är ärliga medborgare. Det kan finnas några enstaka i de båda kategorier som jag jämför här i dag som inte har ärligt uppsåt; så kan det kanske vara. Men jag hoppas att det system som vi bygger upp i Sverige ser till både företag och medborgare på ett likvärdigt sätt när de utan egen förskyllan hamnar på obestånd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En möjlighet till ny anmälan om avstäm-ning av stöd vid kort-tidsarbete och ett nytt förfarande vid sen anmälan om avstäm-ning

(Applåder)


Anf. 3 Lotta Olsson (M)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget om de lagändringar som gör det möjligt att ompröva vissa ansökningar om korttidsstöd och att förlänga möjligheten till stöd även efter den 1 november.

Jag yrkar också bifall till vårt yrkande om uppföljning av stödens olika effekter.

Detta behövs för att förhindra en våg av konkurser - något som vi inte vill se nu när samhället återgår till det normala. Risken finns om systemen inte fungerar optimalt och pandemin är på väg att klinga av. Det finns varningsklockor som ringer om att allt inte funkar perfekt, men vi vet verkligen inte.

Fru talman! Vi har genomlidit och är fortfarande drabbade av den värsta pandemi vi har sett i landet sedan spanska sjukan för 100 år sedan. En pandemi är en av de svåraste kriser världen kan drabbas av. Olika kriser är på olika vis lika, men de drabbar ändå olika.

När vi från moderat håll i slutet av februari 2020 insåg att pandemin inte bara skulle drabba de delar av världen där den hade börjat utan hela världen började vi intensivt arbeta fram förslag. De handlade inte bara om hur vi skulle kunna rädda liv och undvika sjukdom utan också om hur vi skulle kunna rädda våra jobb, våra företag och vår ekonomi - detta för att ta vårt ansvar i riksdagen för att rädda Sverige.

Moderaterna håller generellt hårt i plånboken, fru talman, med skattebetalarnas pengar. För oss är det viktigt att spara i ladorna till svåra tider. Men i svåra tider ska staten finnas med mjuka krockkuddar för att rädda människors liv, hälsa, jobb och ekonomi.

Fru talman! Det är nämligen till stor del förslag som kommer från moderat håll som så småningom genomförts i hanteringen av pandemin. Från början skulle bara uppskov med skatt samt lån till företagen finnas med i verktygslådan från regeringen. Men sedan har företagsstöd på olika sätt införts. De stora företagen fick stöd först. Permitteringsstöd var viktigt för de stora företagen, som i början av pandemin inte fick material till sina fabriker utan tvingades permittera tusentals människor. Men det var först efter hårda påtryckningar som regeringen den 9 november 2020 gav omsättningsstöd till enskilda näringsidkare. Bland dem finns många av de hårdast drabbade, som taxichaufförer, affärer, restauranger och små hotell.

Fru talman! Genom detta kunde jobb och företag räddas. Men som alla krispaket har det här inte varit perfekt. Det har under dessa ett och ett halvt år funnits kritik för att stöden kommit för sent, att handläggningstiderna varit för långa och att småfel i ansökan inneburit att stöden uteblivit. Vi samlade därför en majoritet i riksdagen före sommaren för att råda bot på småfel samt förhindra att stöden missbrukades. Att en ny brottsrubricering om brott mot regelverket i korttidsstödet kom på plats var också en viktig pusselbit. Allt detta, fru talman, kan vara avgörande för om företag och jobb finns kvar efter pandemin.

Därför har nu många olika aktörer hörts i näringsutskottet för att vi skulle kunna skapa oss en bild av hur systemet funkat och om långsam, oflexibel och rigid hantering skapat onödiga konkurser och ärenden till kronofogden eller på annat sätt skapat oreda i onödan.

Fru talman! Vi anser att man från de olika aktörerna inte sett att man bidragit till onödiga konkurser eller på annat sätt inte varit tillräckligt serviceinriktad. Men vi får också höra att handläggningstiderna från början var långa samt att man faktiskt inte haft något uppföljningsansvar för den egentliga träffsäkerheten i stödsystemet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En möjlighet till ny anmälan om avstäm-ning av stöd vid kort-tidsarbete och ett nytt förfarande vid sen anmälan om avstäm-ning

Därför har vi nu samlat en majoritet i betänkandet för ett brett uppföljningsuppdrag av om systemet tillräckligt träffsäkert bidragit till att förhindra konkurser. Detta är viktigt inte bara eftersom det rör sig om stora summor skattemedel. Vi hörde Anna-Caren Sätherberg tala om att 400 miljarder kronor av skattepengarna gått ut under pandemin - enorma pengar. Men det är också viktigt för att vi ska lära oss framåt och för att alla stödsystem alltid nogsamt ska följas upp vad avser nytta och effekt. Bara genom att nogsamt ta ansvar för både utbetalningar och uppföljningar tar vi ett seriöst ansvar för Sverige.


Anf. 4 Anna-Caren Sätherberg (S)

Fru talman! Tack, Lotta Olsson, för ditt anförande!

När Moderaterna säger att det är viktigt att spara i ladorna tänker jag att det är mer i retoriken än i praktiken. Jag var kommunalråd i Åre under finanskrisen, och välfärden fick då definitivt inte de pengar den behövde. Våra välfärdsarbetare fick springa snabbare på äldreboendena, i skolan och på andra ställen. Det fanns inte heller de företagsstöd som vi diskuterar här i dag, trots att alla uppvaktade den moderatledda regeringen om stöd.

Nu finns det omsättningsstöd, omställningsstöd, korttidspermittering, evenemangsstöd, utökat statligt ansvar för sjuklönekostnader, anstånd med skatteinbetalningar, skattereduktion för investeringar, sänkta arbetsgivar- och egenavgifter för unga, tillfälligt slopad förmånsbeskattning för gåvor till anställda, tillfälligt sänkta arbetsgivar- och egenavgifter, utökad avsättning till periodiseringsfond och hyresstöd. Det finns också stöd till arbetare. När man förlorar jobbet ska man inte bli fattig, så vi har höjt a-kassan, sett till att börja förbättra sjukförsäkringen och höjt pensionerna.

Det som har hänt under den här tiden hände absolut inte under finanskrisen. Då kan man som socialdemokrat tänka att det var en himla tur att Socialdemokraterna styrde landet under den här krisen.

Min fråga till Lotta Olsson är: Hur kommer det att se ut i nästa kris? Kommer Moderaterna då att prioritera företag, arbetare och välfärd, eller kommer man åter att sänka skatten?


Anf. 5 Lotta Olsson (M)

Fru talman! Jag fanns också i kommunpolitiken 2008 när krisen kom. Då skulle de svenska inkomsterna falla med 30 procent. Det var en annan kris som slog mot hela världens företagssystem, och vi är ju enormt beroende av utlandsinkomster.

Det finns säkert saker vi hade kunnat göra bättre där. Det kanske är synd att vi inte mer nogsamt har följt upp det. Men man ska också veta när man öppnar plånboken att detta inte är gratis. Detta är 400 miljarder i skattepengar som vi ska ta från vanligt folk, som enligt regeringens önskemål då ska få höjda skatter. Det är det man betalar när man tankar bilen, där 60 procent av kostnaden faktiskt går rakt in i skattekassan. Det tas också från lönearbete för folk med inte så höga löner.

Jag tycker att det finns en arrogans - jag kallar det inte för att killgissa; jag tycker i stället att det är en socialdemokratisk gissning - när man betalar ut 400 miljarder kronor i stöd och inte tycker att det är en väldigt relevant fråga hur systemet har sett ut. Varför har man inte har följt upp det ordentligt? Eller rättare sagt: Varför har man inte efterfrågat en uppföljning? Så gör man ju alltid. Så gör man till och med i sin egen privatekonomi. Om jag handlar för mycket i november får jag dra ned i december.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En möjlighet till ny anmälan om avstäm-ning av stöd vid kort-tidsarbete och ett nytt förfarande vid sen anmälan om avstäm-ning

Nej, Anna-Caren, jag tycker att det skulle vara lite mindre arrogans. Det är 400 miljarder kronor. Hade vi öppnat plånboken på det viset under finanskrisen vet varken du eller jag hur världen hade sett ut i dag. Men det är lätt att vara efterklok.


Anf. 6 Anna-Caren Sätherberg (S)

Fru talman! Ja, det är av efterklokheten man lär sig. Man lär sig också att man måste lyssna, vilket inte skedde exempelvis när IF Metall och industrin uppvaktade Moderaterna under finanskrisen om korttidspermitteringsstödet.

Det är helt sant: Man kan inte bara öppna plånboken utan en tanke. Det var därför vi sa nej när Moderaterna i kammaren förra sommaren vill lägga 100 miljarder i månaden - man visste inte riktigt till vad, men till företagen på något sätt. Så kan man inte göra. Det måste gå till seriösa, hederliga företag med behov. Annars kan man faktiskt kalla det just en killgissning - det här behovet kanske finns. När det gäller skattebetalarnas pengar måste det verkligen vara på riktigt.

Min fråga var: Har Moderaterna under pandemin, jämfört med hur man agerade under finanskrisen, tagit till sig att man vid nästa kris måste se på helheten i samhället? Helheten i samhället är de människor som arbetar där, välfärden och företagen som får hjulen att gå runt. Är det någonting som vi kan förvänta oss att Moderaterna har tagit lärdom av till nästa kris?


Anf. 7 Lotta Olsson (M)

Fru talman! Jag tycker att vi redan har tagit lärdom. Det är därför vi vill följa upp. Det är därför vi har drivit på regeringen för alla de här reformerna. Ledamoten måste ändå vara så ärlig, fru talman, att hon ser att de här förslagen inte kom från socialdemokratin. Vi har legat på väldigt hårt från oppositionen för att de här stöden skulle komma på plats.

Att enskilda näringsidkare inte fick stöd förrän i november 2020 tycker jag också är någonting som man måste titta på. Detta är ju småföretagare som drabbas enormt hårt.

Arbetar gör vi allihop i Sverige, och för oss på den här nivån är det vår uppgift att faktiskt vara lite förutseende och se på saker med helikopterperspektiv och inte bara försvara det egna partiets retorik eller så utan i stället ödmjukt se på vad vi gör, vad vi kan göra bättre och hur vi kan ha en öppen dialog.

Nästa gång kanske det är något helt annat än en pandemi som kommer. Det är det troligtvis. Vad vi än lär oss nu måste nummer ett vara att vi behöver vara snabba, lyssna och ta fram nya reformer, för det kommer inte att se likadant ut. Finanskrisen var en kris, det här var en annan kris. Vi vet att en del av problematiken handlade om munskydden i hemtjänsten. Varken ledamoten eller jag hade kunnat förutse att munskydd skulle bli det stora problemet.

Jag tycker att det här öppnar en fantastisk möjlighet för att utvärdera vad man har gjort, vem som ska ha uppföljningsansvar och vad vi kan lära och omfamna det i stället för att rösta ned det i dag i omröstningen. Jag tycker att det vore fantastiskt.


Anf. 8 Alexander Christiansson (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En möjlighet till ny anmälan om avstäm-ning av stöd vid kort-tidsarbete och ett nytt förfarande vid sen anmälan om avstäm-ning

Fru talman! Nu verkar det som om den värsta tiden av en prövning som vi sällan tidigare skådat äntligen är förbi. Pandemin har verkligen varit ett trycktest på vårt samhälle, inte minst för vården och äldreomsorgen, som länge varit nedprioriterade av regeringen, men också för våra småföretag - speciellt för dem som verkar i kontaktbranscher, som man har börjat kalla det.

För många ligger oron för nya restriktioner och lurar i bakgrunden samtidigt som man försöker ta steg framåt för att återfå balans i sin verksamhet. Restriktionerna har lyfts, vi kan återigen samlas med vänner och bekanta och gå på evenemang av olika slag. Vi kan äntligen träffa kollegor, klasskamrater och kunder.

Tack vare ett gott samarbete över partigränserna har vi lyckats förhindra de värsta konsekvenserna, och det har varit glädjande för hela vårt samhälle. I finansutskottet hanterade vi ett historiskt antal extra ändringsbudgetar - jag tror att det var 15 eller 16 - och när regeringen visade på senfärdighet och oförståelse för våra företag fick vi i oppositionen ligga på och styra från baksätet.

Några få exempel på det är

krisstödet till enskilda näringsidkare som inte kunnat ta del av omsättningsstödet på grund av sjukskrivning, föräldraledighet etcetera

krisstödet till företag som fått stöd från Statens kulturråd under pandemin

stöd vid korttidsarbete för säsongsvarierande verksamhet.

Handläggningstiderna har i vissa fall varit under all kritik, och då har oppositionen varit tvungen att ligga på, som vi hörde om i replikskiftet här tidigare.

När man startar ett företag tar man en risk, och det ska man vara medveten om. De flesta är väl medvetna om de risker som ingår när man väljer att följa sin dröm och starta en verksamhet. Konjunkturer, omvärldsfaktorer, valutor, politiska beslut, trender med mera kan påverka utfallet av ens resultat antingen positivt eller negativt. I en vanlig lågkonjunktur är det helt naturligt att illa skötta verksamheter eller illa genomtänkta affärsidéer går omkull. Det är en del av evolutionen i det fria företagandet.

Det vi har gått igenom nu är ingen vanlig lågkonjunktur, fru talman. Det som särskiljer den här prekära situationen är statliga restriktioner som omöjligt går att ta höjd för, speciellt om man är en liten verksamhet. Jag menar att en stat som har några av världens absolut högsta skatter också har ett enormt ansvar att ge stöd när en pandemi slår till som en blixt från klar himmel.

Fru talman! Enligt en undersökning som riksorganisationen Företagarna gjorde i början av året har cirka 15 procent av de mindre företagen avstått från att söka stöd med anledning av rädsla för att man ska bli återbetalningsskyldig eller hamna i någon form av trångmål med staten. Det var 15 procent som faktiskt hade stora behov, hade rätt till stöd och fick oerhört svårt att överleva den här perioden. Orsaken var just den ryckighet och otydlighet som regeringens politik innebar för näringslivet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En möjlighet till ny anmälan om avstäm-ning av stöd vid kort-tidsarbete och ett nytt förfarande vid sen anmälan om avstäm-ning

Förmodligen är det inte bara jag som har blivit kontaktad av en lång rad företagare som kände en stor förvirring över vad som gällde och som också kände förtvivlan över de regelverk som de skulle brotta sig igenom för att ens kunna söka stöden.

För stora företag var det många gånger ingen direkt stor utmaning, eftersom man har stora ekonomiavdelningar och jurister som kan hantera den här typen av dokument. Men jag har till och med hört om företag som var tvungna att outsourca hela ansökningsprocessen till utomstående konsulter för att man varken har förmåga eller tid att klara av det själv. Hur ska då ett litet företag, kanske en frisör eller massör, ens ha en sportmössa att kunna söka de stöd som då låg på bordet? Nej, effekten blev att man i stället lät bli, och det tycker jag är beklagligt.

Vi menar att våra svenska småföretag i det här landet förtjänar tydlighet, effektivitet och konsekventa besked.

Utöver det har rapporterna om extremt långa handläggningstider och svårnavigerade ansökningsprocesser duggat tätt. Det är inte okej, och jag vet att ingen i denna kammare tycker att det är okej, men det har tyvärr varit så i alltför många fall.

Fru talman! Även om en del saker kunde ha hanterats bättre har vi ändå klarat oss relativt bra genom den här tiden, som jag också nämnde tidigare. Det tycker vi är positivt, förstås.

I går hade vi i näringsutskottet en dragning av Bolagsverket, Skatteverket och Kronofogden. Beskedet var att konkurserna har gått ned i antal under pandemin, vilket vi också hörde från Socialdemokraterna. Det är naturligtvis jättepositivt, och vi alla är glada för det. Den informationen var känd sedan tidigare, men det var gott att få det bekräftat ytterligare en gång.

Nu i en trolig post corona-hantering ställs vi inför nya problem, inte minst beträffande kompetensförsörjningen, som vi ser om på nyheterna. Det gäller speciellt inom de branscher som drabbats hårdast, som besöksnäringen och kontaktbranscherna, men det får bli underlag för en annan debatt som vi säkert kommer att ha anledning att återkomma till framöver.

Med det sagt menar vi att regeringen har landat väl i det här lagförslaget som innebär att arbetsgivare som har blivit återbetalningsskyldiga för preliminärt stöd vid korttidsarbete i vissa fall ska kunna lämna in en ny anmälan om avstämning. Dock menar vi också att regeringen har ett ansvar att analysera och följa upp de företag som har gått i konkurs eller hamnat på obestånd på grund av sena utbetalningar och handläggningstider. Det är fullt rimligt, fru talman. Det är inte mer än rätt, och jag har svårt att förstå varför regeringspartierna inte kan ställa sig bakom det. Konsekvenserna för de här människorna är enorma, och dem behöver vi ta ansvar för.

Boverket menade att länsstyrelserna i dag inte har ett uppföljningsuppdrag, men de skulle kunna bistå med att utvärdera stödet och skulle kunna få ett sådant tilläggsuppdrag.

Skatteverket menade att det skulle kunna gå att utvärdera om man får ett sådant uppdrag.

Kronofogden menar att det kan vara svårt att bidra med det statistiska men kan bidra med kompletterande och nyansering genom intervjuer, vilket man gjort tidigare med exempelvis intervjuer kring överskuldsättning och så vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En möjlighet till ny anmälan om avstäm-ning av stöd vid kort-tidsarbete och ett nytt förfarande vid sen anmälan om avstäm-ning

Med tanke på att man inte tror att det rör sig om särskilt många företag, i alla fall i en bred kontext, menar vi att det är av stor vikt att regeringen tar reda på hur många det är och också tar initiativ för att hantera de problem som uppkommit för dessa företagare. Det borde också kunna bidra till utvärderingen av hur pandemin och stöden har hanterats under den här perioden.

Fru talman! Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag.


Anf. 9 Anna-Caren Sätherberg (S)

Fru talman! Tack, ledamoten, för anförandet!

Som vi hörde i utskottet i går och som vi även hörde av statssekreteraren när han var på besök - jag antar att vi hörde samma saker - har regeringen redan tillsatt en översyn av stödet vid korttidsarbete till exempel. Man ska utvärdera stödets betydelse för att lindra effekterna av pandemin, analysera och ta ställning till om det fortsatt ska finnas två parallella system för stöd vid korttidsarbete, analysera om regelverket kan förenklas, analysera om bestämmelserna om ersättning för kompetensinsatser är ändamålsenligt utformade, se över bestämmelserna om återbetalningsskyldighet och återkrav, analysera behovet av förändrad och förstärkt reglering för att förhindra felaktiga utbetalningar och missbruk och se över möjligheten att införa särskilda straffbestämmelser om det bedöms lämpligt. Det är också ett av de tillkännagivanden som utskottet var enigt om och som riksdagen liksom nödvändiga författningsförslag lämnade till regeringen.

Samtidigt var dessa myndigheter där, och de berättade alla tillsammans att det inte går att göra en analys på företagsnivå. Kronofogdemyndigheten berättade alltså att under pandemin har färre av företagen hamnat hos kronofogden än under ett vanligt år som 2019, och 2019 var ändå, berättade Kronofogden, det bästa året, det år då det minsta antalet företag hade hamnat där.

Min fråga till ledamoten är: Hur tycker man att regeringen ska analysera detta, när myndigheterna säger att det inte går?


Anf. 10 Alexander Christiansson (SD)

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan. Det är intressant.

De senaste åren och inte minst under pandemin har jag i den här talarstolen ställt en fråga till socialdemokratiska representanter och även statsrådet. Symtomatiskt har varit att Socialdemokraterna gång på gång visat en oförmåga och ovilja att prioritera småföretagen och företagen för företagens skull. Man har en helt annan ingång i frågan än Sverigedemokraterna. Hanteringen av korttidsstöden och alla stöden generellt har gång på gång upprört mig. Det gäller handläggningstider och oviljan att ta reda på och åtgärda de brister som har funnits.

Precis som vi hörde i förra replikskiftet har oppositionen gång på gång fått trycka på och ligga på för att få igenom detta. Då blir det lite konstigt att höra den typen av retorik och argumentation som vi hör i det här replikskiftet.

Småföretagen står för fyra av fem jobb i det här landet. Småföretagen står för den största andelen av skatteintäkterna i nästan 210 av våra 290 kommuner. De utgör en central pelare för vår gemensamma välfärd. Därför menar jag att småföretagen måste prioriteras. Även om man, precis som ledamoten säger, antar att det är väldigt få företag som har hamnat i trångmål på grund av detta menar jag att det är ytterligare ett incitament för att också ta reda på vilka de är och hur de har hamnat i trångmål. Då kan vi åtgärda det och ge dem den upprättelse de förtjänar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En möjlighet till ny anmälan om avstäm-ning av stöd vid kort-tidsarbete och ett nytt förfarande vid sen anmälan om avstäm-ning

Min tolkning av det vi hörde i går var inte alls att det, som ledamoten säger, inte går att analysera. Med de verktyg man har i dag finns det, vilket jag också redogjorde för i mitt anförande, möjlighet att just analysera. Sedan kommer det säkert att krävas mer av regeringen. Det är också hela poängen med vårt initiativ.


Anf. 11 Anna-Caren Sätherberg (S)

Fru talman! Självklart tycker Socialdemokraterna att man ska veta vad det är man beslutar om och vill veta om det drabbar företag. Det var därför regeringen tillsatte en utredning i september.

Den tilltro ledamoten har till regeringen är härlig. De samlade myndigheterna berättar för oss att det inte går att göra en analys på företagsnivå. Det som efterlyses i tillkännagivandet klarar myndigheterna inte av. De kan göra enskilda intervjuer med dig eller dig. Kronofogdemyndigheten säger också att de aldrig har varit med om att det finns bara en anledning till att någon hamnar där, utan det är oftast flera. Det känns alltså fint att man har den enorma tilltron till den socialdemokratiskt ledda regeringen, som helt enkelt ska ringa och intervjua; jag vet inte hur ledamoten har tänkt sig det.

Självklart ska vi veta om det händer och vad vi kan göra åt det. I vårt juridiska samhälle kan man kräva skadestånd om man har hamnat i trångmål på grund av att en statlig myndighet har behandlat fel. Vi kan se på makronivå - det var det myndigheterna pratade om - att företagen i Sverige som tur är tack vare alla dessa stöd, att vi hade sparat i ladorna och att vi har beslutat om extraändringsbudget efter extraändringsbudget, har gått bättre under den här krisen. Vi har sluppit massarbetslöshet på grund av att företag inte klarar sig. De finns inte heller hos kronofogden.

Hur menar ledamoten att det som sägs i tillkännagivandet ändå ska uppnås? Men jag tycker såklart om att man har en sådan tilltro till regeringen.


Anf. 12 Alexander Christiansson (SD)

Fru talman! Jag vet inte om det blev någon tankevurpa här. Jag påstår naturligtvis inte att regeringen ska sitta och ringa runt till alla företag i Sverige, men så uppfattade jag ledamotens kommentar. Precis som kronofogden själv sa i går har man svårt att bidra med det statistiska, men man kan bidra med kompletterande och med nyansering genom intervjuer, vilket man tidigare har gjort vid ett flertal tillfällen. Naturligtvis ska inte regeringsföreträdare sitta och ringa runt.

Återigen, Anna-Caren Sätherberg nämnde i förra repliken att det redan ligger i uppdraget att analysera och ta fram en kartläggning. Fine! Då är det i linje med precis det vi vill i det här fallet. Men vi vill göra det för att se vilka företag som har hamnat i trångmål av anledningar som har med statliga restriktioner att göra. Det är helt rimligt. Det är logiskt att de företag som har hamnat där ska få möjlighet att få den hjälp de förtjänar efter en sådan situation som vi precis har gått igenom.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En möjlighet till ny anmälan om avstäm-ning av stöd vid kort-tidsarbete och ett nytt förfarande vid sen anmälan om avstäm-ning

Jag kan ärligt säga att jag tycker att regeringen har skött mycket av det här jättebra. Jag har absolut viss tilltro till det regeringen har gjort under pandemin. Genom samarbete över partigränserna har vi under den här perioden lyckats åstadkomma fantastiska saker. Det tycker jag att var och en av oss ska vara stolta över.

När vi pratar om de här sakerna blir det dock väldigt konstigt. Jag har jättesvårt att förstå varför Socialdemokraterna, Vänstern och Miljöpartiet inte bara kan säga: Självklart ska vi göra detta. Vi ska analysera det för att ta reda på vad som ligger bakom och hur det har gått till. Det är väl jättebra. Vi gör en post corona-hantering och kan lägga det till handlingarna med den övriga utvärdering som ska ske. Så ser jag på det.


Anf. 13 Helena Lindahl (C)

Fru talman! För knappt ett år sedan träffade jag ett par i Nordmalings kommun i Västerbotten som äger Levar hotell där man även driver en restaurang. De är en av många arbetsgivare runt om i Sverige som har varit försenade med avstämningen. I deras fall handlade det om en vecka, vilket resulterade i att de fick betala tillbaka hela det stöd de hade fått för att helt enkelt kunna behålla sin personal.

Det är klart att det blir ett problem att pengarna utbetalades innan och att de då betalade lönerna till sina anställda men att de långt efteråt får veta att de på grund av den veckans försening måste betala igen alla de pengar som de inte har. Det försatte dem i enorma trångmål, precis som för många andra företag runt om i Sverige.

Det försöker vi nu göra någonting åt. Vi drev tidigare på för det. Men ingenting hände. I våras togs dock ett utskottsinitiativ ibland annat den här frågan. Det var inte tack vare att Magdalena Andersson hade sparat i ladorna. Det är inget argument. Hon har gjort ett bra jobb i mångt och mycket. Men det här var näringsutskottets initiativ, det vill säga att vi inte kan acceptera att stöd som har betalats ut måste åka tillbaka på grund av mindre förseelser. Jag har blivit kontaktad av företag som till och med på grund av en dags försening med avstämningen har varit tvungna att skicka tillbaka pengarna. Det är sanslöst. Så kan vi inte ha det.

Det hade varit en sak om man hade betalat ett litet vite för förseningen. Så blir det ju när vi betalar räkningar. Om man är försenad får man kanske betala en förseningsavgift, men så är det inte här.

Vi måste inse att det här varit ett jättestort problem. Men tack vare att många partier i näringsutskottet drev frågan hårt fick de sedan hela utskottet med sig. Låt oss vara ärliga om detta.

Jag yrkar bifall till näringsutskottets förslag i betänkandet liksom även utskottsinitiativet, som handlar om att man ska titta på frågan om de företag som har hamnat hos kronofogden utan egen förskyllan. Man kan ha hamnat där av olika anledningar, till exempel på grund av att man har varit tvungen att betala tillbaka stöd som man har haft rätt att få men har varit försenad. Det finns olika orsaker. Självklart hamnar människor hos kronofogden av olika anledningar. Men vi behöver titta på och analysera om någon hamnar där utan egen förskyllan.

Någon sa att det inte handlar om många. För mig är det dock viktigt att den eller de personer det gäller, oavsett om det är en eller hundra, ska ha rätt att få sin sak prövad om de har hamnat där utan egen förskyllan. Hur kan man resonera på något annat sätt?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En möjlighet till ny anmälan om avstäm-ning av stöd vid kort-tidsarbete och ett nytt förfarande vid sen anmälan om avstäm-ning

Jag tycker dessutom att det är väldigt märkligt av Socialdemokraterna att säga att om vi lägger fram ett utskottsinitiativ utanför propositionen är det okej. Men om vi lägger fram det inom propositionen är det inte okej. Det kan väl inte spela någon roll? Antingen är saken viktig, eller så är den inte viktig.

När vi hade myndigheterna hos oss i går sa de att det inte alls var omöjligt att kontrollera. Tvärtom fanns det en möjlighet. Jag kan därför inte för mitt liv förstå att det ska vara ett så stort problem att lägga till denna del till propositionen. Detta vill jag ha en förklaring på.


Anf. 14 Camilla Brodin (KD)

Fru talman! Ett utskottsinitiativ i våras från bland annat oss kristdemokrater och flera andra partier resulterade i att riksdagen föreslog tre tillkännagivanden till regeringen. Det handlade om att handläggningstiderna för stöd vid korttidsarbete skulle förkortas ytterligare. Vi såg nämligen den problematik som då var akut. Företag efter företag fick vänta ohemult länge på stöd. Vi sa också att man borde se över möjligheten att införa särskilda straffbestämmelser för stöd vid korttidsarbete samt att regeringen skyndsamt skulle utreda hur proportionaliteten vid avstämningar och återkrav av preliminärt stöd kunde öka.

Det var bra att vi fick igenom det i riksdagen. Det skedde efter skarp kritik och ett rop på hjälp från företagare som befann sig i ett system som absolut inte var optimalt för alla företagare. Vi vet att företag i framför allt kontaktnära branscher befann sig i en särskilt utsatt situation.

Riksdagen har nu tagit del av de förslag och lagändringar som regeringen lämnat till riksdagen i propositionen för att försöka lösa en problematik som många företag har varit utsatta för.

Fru talman! Jag och säkert många med mig har fått berättelser från företagare där de säger att om de inte får pengarna snart blir det konkurs. Ett annat dilemma är att man inte har kunnat söka förlängt stöd om man inte uppfyller vissa regler. Företaget får inte vara på obestånd, under rekonstruktion eller skyldigt att upprätta en kontrollbalansräkning. Det får vidare inte ha skatte- eller avgiftsskulder eller skulder för återkrav för korttidsstöd som överlämnats till Kronofogden.

Regeringens förslag, som vi behandlar här i dag, tycker vi kristdemokrater är bra, och det är ett steg i rätt riktning. Bland annat ska arbetsgivare som blivit återbetalningsskyldiga för preliminärt stöd vid korttidsarbete i vissa fall kunna lämna in en ny anmälan om avstämning av detta stöd.

Fru talman! Utskottet föreslår också ett tillkännagivande i detta betänkande då vi anser att man även bör analysera hur många företag som hamnat hos kronofogden på grund av exempelvis sena utbetalningar eller återbetalningskrav.

När vi i utskottet har lyssnat till olika myndigheter, såsom Skatteverket och Kronofogden, i beredningen av ärendet har det tydligt visat att ingen har fått något uppdrag att se över eller på djupet analysera hur många företag som kan ha hamnat hos kronofogden utan egen förskyllan. Man vet heller inte vad det i förlängningen skulle kunna få för konsekvenser för företag som av någon anledning varit i kronofogdens rullor men som sedan fått del av den sena utbetalningen och på så sätt kunnat göra sig skuldfria.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En möjlighet till ny anmälan om avstäm-ning av stöd vid kort-tidsarbete och ett nytt förfarande vid sen anmälan om avstäm-ning

Detta är lärdomar som vi är intresserade av för att vi ska kunna ta oss vidare och veta hur vi ska göra nästa gång när det kommer en kris. Det kommer nämligen att komma fler kriser, men då måste politiken vara redo så att man snabbare kan åtgärda detta på ett mycket bättre sätt.

Jag tycker inte att vi i utskottet har varit snäva i vårt tillkännagivande. Vi vill att regeringen gör denna analys och vid behov tar initiativ för att hantera de fel som uppkommit på grund av sena eller uteblivna utbetalningar.

Fru talman! Jag har många gånger i denna kammare sagt att utan företag har vi ingen välfärd. Detta kan dock inte nog understrykas. Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.


Anf. 15 Arman Teimouri (L)

Fru talman! I dag debatterar vi näringsutskottets betänkande om en möjlighet till ny anmälan om avstämning av stöd vid korttidsarbete och ett nytt förfarande vid sen anmälan om avstämning.

Egentligen är detta inga konstigheter. Hela utskottet är överens om det här. Det har varit ett viktigt stöd under pandemin för att rädda svenska jobb och företag. Stödet har också möjliggjort att Sverige snabbare har kunnat återhämta sig. Så långt är vi som sagt överens.

Däremot har vi och Moderaterna under resans gång noterat att stödet har försvårats eller helt och hållet hållits inne om företaget har hamnat hos kronofogden. Utskottet är helt överens om att skattepengar inte ska betalas ut till företag som försöker lura systemet. Det är inte särskilt konstigt. Problemet är att det finns företag som hamnat hos kronofogden utan egen förskyllan, det vill säga de har hamnat hos kronofogden genom att utlovat stöd med anledning av coronaviruset försenats eller uteblivit på grund av våra myndigheter.

Det kan handla om företag som annars hade varit solida men på grund av myndigheters saktfärdighet hamnat i en ekonomisk fälla. Det är inte rättvist. Det är inte så staten ska arbeta.

När vi har frågat expertmyndigheterna har de inte kunnat svara på hur många företag som hamnat i denna situation. De har dock kunnat konstatera att det kan ha skett och att det har skett. Visserligen har antalet konkurser har minskat, men det hör egentligen inte hit, för vi vill ha fakta på bordet.

Har staten satt företag i en för jäklig situation måste staten också ta ansvar, oavsett om det handlar om ett företag eller tusen. Men här, fru talman, finns en stor skillnad i utskottet. Jag trodde faktiskt att vi skulle vara helt överens om att regeringen borde analysera och vid behov ta initiativ. Därför vill en majoritet i utskottet rikta ett tillkännagivande till regeringen. Men notera, fru talman, att det bara handlar om en majoritet, inte hela utskottet.

Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet ser nämligen inga som helst behov av det här. I stället för fakta på bordet vill man hellre killgissa, om jag får använda samma ord som vice ordföranden i utskottet Anna-Caren Sätherberg gjorde. Samtidigt är jag heller inte speciellt förvånad. De har nämligen aldrig förstått företags situation eller för den delen deras viktiga roll i samhället. Här visar de det dessutom för öppen ridå.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En möjlighet till ny anmälan om avstäm-ning av stöd vid kort-tidsarbete och ett nytt förfarande vid sen anmälan om avstäm-ning

För oss liberaler är det däremot helt uppenbart: Utan företag stannar Sverige. Det är företagen som är jobbskaparna. Det är genom att de vågar anställa som vi får in de skatteintäkter som finansierar vår välfärd. Höga ambitioner med välfärden bygger på att människor arbetar och att våra företag växer. Förutom ökade skatteintäkter betyder växande företag nya livschanser för individer och minskat utanförskap.

Fru talman! Vi behöver ta ansvar för statens roll i den här pandemin, men också rita upp spelreglerna och ange vilket ansvar staten har i kommande kriser, för de kommer att komma.

Med det skulle jag vilja yrka bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på reservationen.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 9.)

Beslut

Ändringar i avstämningen av stöd vid korttidsarbete (NU6)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändrade regler för avstämning av stöd vid korttidsarbete. Arbetsgivare som blivit återbetalningsskyldiga för preliminärt stöd vid korttidsarbete för att deras anmälan om avstämning har kommit in för sent ska i vissa fall kunna lämna in en ny anmälan om avstämning. Vidare ska den ansvariga myndigheten Tillväxtverket meddela arbetsgivare om deras anmälningar om avstämningar för utbetalat preliminärt stöd inte kommit in i tid. Arbetsgivaren kan då lämna in en anmälan på nytt. Om det inte görs blir arbetsgivaren skyldig att betala tillbaka det preliminära stödet.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen. Regeringen bör analysera i vilken utsträckning företag hamnat hos Kronofogden utan egen förskyllan genom att stöd med anledning av coronaviruset försenats eller uteblivit. Regeringen bör även, vid behov, ta initiativ för att hantera de problem som uppkommit för dessa företag på grund av detta.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Bifall till utskottets förslag om effekter av försenat eller uteblivet stöd.