Utbildning och forskning

Herr talman! Barn har det olika. Vissa växer upp i stort överflöd, andra under påvra omständigheter. Vissa växer upp med läsande förebilder och stor tillgång till massor av böcker, tidningar och samtal, andra i en mer språkfattig miljö. Vissa har föräldrar med lång utbildning, andra har föräldrar med kort utbildning.

Den svenska skolan, med rätt och plikt för alla, finansierad efter förmåga och disponerad efter behov, är konstruerad för att minska den skillnad som dessa livsförutsättningar ger och så att säga jämna ut startlinjen. Den har varit världsbäst på det. Det är den inte längre.

Det har de senaste decennierna blivit allt större skillnad mellan skolor, och familjebakgrunden har fått allt större genomslag i barnens skolresultat. Under många år sjönk de svenska kunskapsresultaten, och ojämlikheten ökade.

Vi socialdemokrater har vänt trenden genom att satsa stort på skolan. Nu ökar de svenska kunskapsresultaten i mätning efter mätning. Samtidigt kvarstår och ökar ojämlikheten som ett resultat av att skolan styrs som vore den en marknad.

Därför behöver några saker ändras i det svenska skolsystemet, så att samhället återtar kontrollen.

Först och främst måste skolor finansieras efter vilket ansvar de har och efter elevgruppernas behov. Då behöver skolpengen differentieras mellan fristående och kommunala skolor, så att vi slutar att betala friskolor en bonus för ett uppdrag de inte har. Ett strukturbelopp behövs i skolpengen som gör att skolor som har elever med större behov av lärartäthet och annat stöd också har resurser att möta de behoven. Staten behöver öka sitt engagemang i finansieringen av skolan.

Allmänpolitisk debattUtbildning och forskning

De orättvisa friskoleköerna måste förbjudas. När det finns fler sökande än platser till en skola måste ett urval göras. Friskolor får i dag använda kötid för att göra det urvalet. Och det gör de, för det är ett utmärkt sätt att sortera ut ett lönsamt elevunderlag. Det leder till att elever från olika sociala förhållanden i minskande utsträckning får sin undervisning i samma klassrum.

Skolvalet måste bli gemensamt. Alla skolor har i dag ansvaret att sköta sin egen antagning. När Skolinspektionen tidigare i år kollade hur det går för friskolorna att göra detta kan resultatet sammanfattas som: Det går inte bra. Av 30 granskade friskolor är det 24 som inte följer reglerna. Elever och deras vårdnadshavare får inte veta varför de kom in på en skola eller varför de inte gjorde det. Skolor samlar in information om eleverna som de inte får använda för urvalet, till exempel om elevers stödbehov eller modersmål, och sorterar elever efter det. Skolvalet måste skötas i ett sammanhållet och gemensamt system.

Offentlighetsprincipen måste införas för alla skolor i Sverige. Fristående skolor är helt skattefinansierade och utövar myndighet i myndigheters ställe. Självklart ska alla uppgifter om deras verksamhet vara offentliga för alla att ta del av och granska. Samhällets behov av insyn trumfar bolagens behov av att skydda sina affärshemligheter alla dagar i veckan.

Det viktigaste av allt för att skapa en mer likvärdig skola som kan kompensera för elevers olika förutsättningar och behov är att bli kvitt vinstintresset. Den som driver skola för att tjäna pengar sätter aktieägarnas intressen före elevernas. Det leder till segregation, betygsinflation, lägre lärartäthet, sämre behörighet och så vidare. För att återupprätta skolan som en samhällets minsta gemensamma nämnare - som platsen där folk från olika bakgrunder möts - måste vi återta den demokratiska kontrollen över skolan.

(Applåder)

Herr talman! Det känns väldigt roligt att vara tillbaka här i talarstolen. Den här gången är vi i regeringsställning, till skillnad från när jag var här senast, i våras.

I går kväll hade vi ett seminarium med Sällskapet för riksdagsledamöter och forskare, Rifo. Det handlade om rent vatten. Man kan säga att rent vatten är något vi alla tar för självklart. Men tack vare svensk forskning har vi också tillgång till rent vatten. Vårt vatten hör till de renaste i världen. Tyvärr överträffas vi av Finland, men annars ligger vi väldigt bra till när det gäller rent vatten. Forskning behövs inom väldigt många områden.

Herr talman! Vi moderater prioriterar forskning inom väldigt många områden. Det är oerhört viktigt för att vi ska nå framgång i Sverige. Inom hälso- och sjukvård har det aldrig pratats så mycket om forskning som nu under de senaste åren. Framför allt har det handlat om covidforskning och vaccinforskning. Det är fortfarande prioriterat, och många har nog förstått att det handlar om liv och död och att man måste samarbeta också inom forskningen för att nå framgångar. Grundforskningen är väldigt viktig, och sedan tillkommer spetsforskningen för att man ska få snabba och precisa resultat.

Från Moderaternas sida är det också många andra forskningsområden som vi prioriterar. Det handlar om kvinnoforskning, till exempel om endometrios och migrän och om en sammanhållen förlossningsvård. Vi ser detta som mycket prioriterat. Vi satsar också på cancerforskning och barncancerforskning. Här ingår förutom forskning också eftervård och rehabilitering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattUtbildning och forskning

Vi måste också kunna behålla vår nyckelkompetens inom många forskningsområden. Vi ska attrahera forskare som kommer hit och också vill stanna kvar, och då måste vi ha ett samarbete mellan kommuner, näringsliv och lärosäten. Detta ser vi som oerhört viktigt, och det måste utvecklas ännu mer.

Vi gör just nu stora satsningar inom till exempel elektrifiering. Här satsas det mycket i bland annat Göteborg, där jag kommer ifrån. Jag är väldigt glad över att vi får en batterifabrik och även mycket forskning där. Men då gäller det att få personal till detta. Det är alltså oerhört viktigt att vi samarbetar med flera områden för att behålla nyckelkompetens.

Vidare är det viktigt med forskning om klimat och energiomställning. Där prioriterar vi att det ska göras på ett hållbart sätt och att vi samtidigt kan öka Sveriges attraktivitet och konkurrenskraft. Här handlar det om excellent forskning, alltså väldigt högt prioriterad forskning.

Herr talman! Något som tyvärr också är väldigt viktigt just nu är forskning om försvar och cybersäkerhet samt rymdforskning, som är användbar på många områden inom både freds- och miljöarbete.

Sedan finns det många områden där vi måste göra ännu mer när det gäller forskning.

Moderaterna värnar om den akademiska friheten. Det ska inte finnas hot och hat inom forskningen. Vi vill inte heller ha för många politiska pekpinnar - inte heller moderata. Trots att jag är moderat och gillar forskning vet jag att vi ibland kan vara lite för klåfingriga, även om Moderaterna förstås är de minst klåfingriga. Vi ska inte peta för mycket i forskningen.

När vi tillsätter styrelser på lärosäten ska sakkunnighet vara det viktiga, inte att man är politiker utan att man har en kompetens om det man ska värna.

Jag slog upp "forskning" och såg att det är en aktiv, planmässig och metodisk undersökning som bedrivs av forskare för att få nya kunskaper och öka vetandet. Som moderat ser jag det som viktigt att få nya kunskaper och öka medvetandet. Därför är jag politiker och vill tala om forskning som ett mycket viktigt område.

Herr talman! På frågor om vinstuttag skriver Moderaterna på sin hemsida att man vill skärpa kontrollerna kopplat till hur bra skolorna är. Slottsavtalet, som den nya regeringen nyligen presenterade, landade i en liknande slutsats. Marknadsinslagen i svensk skola ska inte bort, utan precis som Moderaterna skriver på sin hemsida ska i stället kontroll och inspektion öka. Rätten till vinstuttag de första åren ska alltså ges till skolor om de har bra resultat.

Min fråga till Moderaternas ledamot är: Hur mycket kontroll, inspektion och byråkrati är det rimligt att lägga på våra redan pressade lärare - allt för att behålla rätten till vinstuttag?

Fru talman! Det viktiga är egentligen att det är bra resultat och hög kvalitet i friskolor men också i kommunala skolor. Vi ser tyvärr att det inte alltid är hög kvalitet. Därför vill vi satsa mer på att Skolinspektionen ska kunna göra anmälda och även oanmälda besök. Det är lika viktigt i kommunala skolor som i fristående skolor. Det tycker vi är jätteviktigt. Det handlar om kvaliteten för eleverna. Det handlar om deras arbetsmiljö men faktiskt också om pedagogernas arbetsmiljö. Där kommer vi inte att ge vika.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattUtbildning och forskning

Fru talman! Men i dag är våra lärare redan så enormt arbetsbelastade att de flyr skolan. Lärarna tål inte mer inspektion, kontroll, administration och byråkrati - allt för att man inte vill göra upp med marknadsinslagen.

Frågan till Marie-Louise Hänel Sandström kvarstår: Är det rimligt att välja att inte i grunden göra upp med marknadsinslagen utan bara lägga mer börda på våra lärare?

Fru talman! För oss är det fortfarande viktigt att vi har kvalitet inom skolan. Det tycker vi att eleverna har rätt till. Vi vill också att det ska bli en bra studiemiljö och en bra lärmiljö för pedagogerna.

Jag förstår att det är en administrativt stor börda, och det tycker inte vi heller är någonting som ska prioriteras. Men man flyr faktiskt för att det är en dålig arbetsmiljö - det säger många lärare. Det handlar inte om lönen, utan det är arbetsmiljön som är för belastande. Det är tyvärr ofta väldigt stökigt i skolan. Det är mycket som behöver göras.

Fru talman! Sverige är ett extremt land i dag, extremt på så sätt att vårt skolsystem är uppbyggt utifrån en sorts skev marknadslogik, en marknadsskola. Inget annat land i världen tillämpar vårt skolsystem. Alla andra länder tittar förundrat på oss i Sverige och undrar vad vi egentligen håller på med. Faktum är att merparten av svenska folket också undrar, då en majoritet av befolkningen är emot vinster i välfärden.

Marknadsskolan bygger på principen om att vi ska ha en skattefinansierad skola, och det är bra. Men vem som helst kan i praktiken starta en skola och börja tjäna pengar på den, och det är dåligt. Det är dåligt utifrån flera perspektiv. Men i första hand är det dåligt - för att använda sig av ett gammalt moderat bevingat uttryck - för att man inte ska slösa med skattebetalarnas pengar.

Skatt är samhällets metod att finansiera det vi ska ha gemensamt. Privata vinster till enskilda företag kan inte på något sätt sägas vara det folket förväntade sig när friskolesystemet infördes för drygt 30 år sedan. Tvärtom var huvudargumentationen då att skolan skulle bli billigare och framför allt bättre. Vi kan konstatera att den blev varken det ena eller det andra. Tvärtom har det blivit fri dragningsrätt på skattemedel, vilket möjliggjort för de stora skolkoncerner som nu härjar fritt att spendera stora summor på lobbyism för att påverka den politik som förs till sin egen fördel. Samtidigt har skolan - det skulle nog var och en hålla med om - blivit sämre.

Herr talman! Slottsavtalet har inga lösningar på de problem som vi ser att skolan har eller står inför, något som i dag uppmärksammats av ordförandena från Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund. Jag tycker dock att det är intressant hur snabbt det gick för ett bolag som Academedia att säga att de var helt tillfreds med de förändringar som föreslås i slottsavtalet. Det man låter meddela är: "Många av de förslag AcadeMedia tagit fram genom åren finns med här." Lite senare tillträder en ny skolminister, som förutom att vara liberal sitter i styrelsen för och dessutom äger aktier i ett skolbolag. Det är aktier som hon väljer att sälja efter det att hon har tillträtt, så att hon inte skulle råka gå miste om den värdeökning som hennes eget tillträde som ansvarig minister skulle medföra. Till råga på allt är bolaget som hon suttit i styrelsen för ökänt för att enbart servera barnen knäckebröd och vatten till frukost. Visst ställer man sig ändå frågan vilka kopplingar det egentligen finns mellan Liberalerna och de privata skolbolagen?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattUtbildning och forskning

Fru talman! Vad är egentligen korruption? Enligt Världsbankens definition är det ett missbruk av offentlig makt för privat vinning. Jag är varken åklagare eller polis, men i fallet med Liberalerna och skrivningarna i slottsavtalet och med ministertillsättningarna i åtanke skulle jag åtminstone börja fundera. Är det lämpligt? Är formuleringarna i slottsavtalet ett beställningsjobb från det berörda näringslivet? Är gränsen för korruption passerad?

Fru talman! Vi får med stor sannolikhet anledning att återkomma till avtalet och dess formuleringar, men den här regeringsbildningen har om inte annat möjligen visat oss en helt annan dimension av vad begreppet marknadsskolan i själva verket innebär. Sveriges elever och lärare - ja, hela den svenska skolan - förtjänar bättre. Vi i Vänsterpartiet kommer att göra allt vi kan för att den svenska skolan än en gång ska bli bäst i världen.

(Applåder)

Fru talman! Det går såklart inte att kräva allt av det 60-sidiga Tidöavtalet, som spänner över allt från sjukvård till klimat. Men jag hade ändå höga förväntningar på tydliga svar på de allvarliga problem som måste lösas för att man ska få en skola där varje barn i hela landet får möjlighet att lyckas.

Men, tyvärr, än en gång saknas helhetsgreppet. Än en gång har vi en regering som ska ägna sig åt att lappa och laga ett system som är trasigt i stället för att göra ett nytt. Systemet som jag talar om är såklart resurstilldelningssystemet, ett system som i dag gynnar stora skolor och förskolor och som konsekvent missgynnar såväl kommunala skolor som små aktörer.

Ofta får jag samtal från föräldrar som kämpat år ut och år in. De har barn som har varit hemmasittare men som när de äntligen fått plats på en resursskola har återvänt till skolan. Men så dras mattan i tillvaron undan. Tilläggsbeloppet, som kommunen beviljat, dras in, och skolans ekonomi hotas.

I Stockholms län, mitt län, råder det kaos i fråga om hur resurserna fördelas till de barn som har störst behov. Barn och föräldrar har fastnat i en grym karusell när kommuner, skolaktörer, riksdag och regering bara skyller på varandra. Här behöver regeringen och riksdagen fatta beslut som tydligt visar var ansvaret ligger någonstans och hur resurserna bör fördelas.

Hälften av landets skolor har färre än 200 elever. Många finns ute på landsbygden. Dessa behöver värnas, och regelverken måste förenklas så att skolor med olika huvudmän kan samverka och dela resurser, exempelvis ämneslärare. Även digitaliseringens möjligheter behöver utvecklas och användas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattUtbildning och forskning

I skolor i utsatta områden behövs de bästa och mest erfarna pedagogerna. Då måste skolorna kunna erbjuda en arbetsmiljö som gör att pedagogerna faktiskt kan göra sitt jobb och orkar arbeta kvar - för viljan finns.

Och glöm inte förskolan! Det är här grunden läggs. Personaltätheten och pedagogernas kompetens är avgörande för att barnen ska få den grund som gör att de sedan tryggt kan gå vidare till skolan.

Resurstilldelningen är nyckeln, och den måste funka. Det är långt viktigare än ordningsregler, kösystem och vinster. Sådant är också viktigt, men det kommer inte att leda till en likvärdig skola så länge grunden saknas. I stället måste vi samlas kring ett nytt resurstilldelningssystem som på allvar utgår från utbildning och elevers behov och samtidigt stimulerar till ett ökat samarbete mellan kommunala aktörer och fristående aktörer.

Jag är en person som ser glaset som halvfullt, och det finns faktiskt ett kort stycke i regeringssamarbetets avtal som jag sätter väldigt stort hopp till. Jag väntar nyfiket på att se vad som egentligen döljer sig bakom det.

Det lyder så här: Ny likvärdig skolpeng. Steg tas för att införa en nationellt bindande skolpengsnorm i syfte att genom statlig styrning av finansieringen öka likvärdigheten i den svenska skolan i hela landet.

Även om jag funderar över vad statlig styrning här innebär och får för konsekvenser hoppas jag ändå att detta lilla stycke innefattar alla de punkter som jag har lyft fram och många därtill. Jag hoppas att regeringen bjuder in riksdagens samtliga partier i det arbetet så att vi får en stabil grund för den svenska förskolan och skolan att stå på.

Fru talman! Detta är mitt första anförande som ny riksdagsledamot. Det värmer mig lite extra att få hålla detta jungfrutal vigt till den kanske främsta investeringen för framtiden. Det handlar om skolan och skolans roll för att bekämpa barns och ungas psykiska ohälsa och om satsningar på elevhälsan.

När skolan fungerar som bäst går barnet dit på morgonen med hopp i bröstet och får stödet för att kunna förstå, studieron att kunna lära och vännerna att kunna utvecklas med.

Efter att klockan ringt ut ska de hoppfullt kunna gå hem till föräldrarna och kring middagsbordet berätta om alla de drömmar de har för framtiden. De kanske vill bli polis, ingenjör, läkare eller kanske till och med själv lärare.

Det är dessvärre en verklighet som är långt ifrån den som alla barn där ute som spenderar majoriteten av sina dagar i skolans korridorer kan relatera till. Många har i stället för hoppet i bröstet en klump i magen och hjälpen alltför långt bort. Då har vi som politiker misslyckats. Svensk elevhälsa behöver verkligen en nystart.

Alltför ofta när jag är ute på skolor och pratar med barn och unga berättar de att när de har vänt sig till elevhälsan och sökt en vuxens hjälpande hand har de mötts av en stängd dörr med en post-it-lapp där det står något i stil med: Vänligen återkom en annan dag, är borta på konferens.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattUtbildning och forskning

I april förra året konstaterades att en skolläkare i genomsnitt hade hand om 9 400 elever. På varje skolpsykolog gick det 1 200 elever trots att riktmärket var högst 500. Det är så trots att vi vet att psykisk ohälsa bland barn och unga inte kan vänta.

Jag är övertygad om att det inte blir lättare att fokusera på eftermiddagens svensklektion om man mådde dåligt under förmiddagens mattelektion och inte haft någon att prata med om det.

År 2017 hade var tredje grundskola och varannan gymnasieskola fått påpekanden från Skolinspektionen om bristande elevhälsa trots att vi vet att psykisk ohälsa bland barn och unga växer.

Vi vet att ungdomens år aldrig kommer tillbaka. Sveriges barn och unga förtjänar bättre än en stängd dörr den dagen de behöver hjälp för att kunna leva och inte bara överleva de åren. Därför blev jag glad när jag tog del av de förslag som följde med såväl Tidöavtalet som regeringsförklaringen.

Det handlar om stärkta insatser för ökad studiero i klassrummet. Det handlar om en elevhälsogaranti som garanterar tillgänglig kurator varje dag på skolan. Det handlar om samverkansavtal mellan skola och sjukvård för att minska risken för att barn faller mellan stolarna.

Men det handlar också om rektorers förtydligade ansvar för att upprätthålla tryggheten i skolan och ökade befogenheter att flytta på de elever som inte kan respektera sina klasskamrater. För det ska alltid vara mobbaren och inte den mobbade som tvingas byta skola.

Fru talman! Skolan ska vara en framtidsplats. Det ska vara en plats där unga får stödet för att förstå, studieron för att kunna lära, och kamraterna att kunna utvecklas med. Men då måste skolan börja att vara en trygg plats. Tröskeln till att få hjälp långa, tuffa dagar måste också vara låg.

De kommande åren måste bli en nystart för elevhälsan och för barns och ungas psykiska hälsa.

(Applåder)

Fru talman! Jag ska fatta mig kort. Nike Örbrink skrev i Expressen Debatt att berättelsen om invandraren som mot alla odds lyckas måste sluta att vara ett undantag. Då vill jag bara fråga hur det går ihop med Tidöavtalets förslag att inte slopa kötid som urvalsgrund. Det är just kötiden som gör att barn som har invandrat hit hamnar efter för att deras föräldrar inte har kunnat sätta dem i kö, till skillnad från barn som har föräldrar som är födda här och som har haft kunskap om det svenska skolsystemet.

Fru talman! Integrationen börjar verkligen i skolan. En fungerande skola är också en grund för att fler människor ska kunna komma in och bli en del av Sverige och komma in i den svenska gemenskapen.

När vi tittar på Tidöavtalet ser vi också satsningarna på det. Det handlar om fler lärare som får mer tid för varje elev. Det handlar om att reformera såväl intagningen som kötiden, för den delen. Det handlar också om att ge Skolinspektionen starkare befogenheter att se kvaliteten i skolan. Jag tror att det är där nyckeln ligger.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattUtbildning och forskning

Jag kommer med erfarenhet av utbildningspolitiken i Stockholms stad. Vi har tittat noga på just skolorna i utsatta områden. Vi har arbetat aktivt och höjt kunskapsresultaten. Det är där nyckeln ligger.

Fru talman! Vi är alla medvetna om att när vi fick se Tidöavtalet såg vi väldigt mycket migration och väldigt lite integration. Det är också uppenbart att marknaden ska fortsätta att hurra.

Barn till föräldrar som har invandrat hit kommer att fortsätta att släpa efter. Det är dålig integrationspolitik från den nya majoriteten i Sveriges riksdag.

Eftersom du, Nike Örbrink, var så angelägen om att barn till invandrare inte ska lyckas mot alla odds hade jag hoppats att ni skulle ha en bättre politik.

Fru talman! Jag tror att det allra viktigaste är att de här barnen som behöver hjälp med det svenska språket och läxläsningen får det. Det är A och O. Det innebär det här.

Jag noterar också att ni inte ger några förslag på hur Socialdemokraterna vill förbättra elevhälsan och hur Socialdemokraterna vill införa en elevhälsogaranti. Det är något som Socialdemokraterna inte har infört men som vi nu går fram med. I stället väljer ni att lyfta fram något helt annat.

Fru talman! Jag vill lyfta fram fritidshemsverksamheten. När mina barn växte upp under sent 80-tal och tidigt 90-tal gick barn på fritis som längst till årskurs 3. Det var även vanligt att de redan från årskurs 2 blev så kallade nyckelbarn och gick direkt hem efter skolan. Många barn var inte ens inskrivna på fritis på den tiden. I dag är det annorlunda. I princip alla barn som har rätt till fritidshem går på fritis.

Fru talman! Vad har då hänt med fritis under alla dessa år? Jo, man har fått en egen läroplan 2016 där det bland annat står att fritidshemmet ska stimulera barnets utveckling. Det ska fördjupa barnens kunskaper och erfarenheter och erbjuda en meningsfull fritid och social gemenskap. Läroplanen anger också att barngrupperna på fritis ska ha en lämplig sammansättning och storlek och erbjuda en bra miljö.

Hur ser det då ut på riktigt? Tyvärr har barngrupperna på fritis ökat rejält under 90-talet och tidigt 00-tal, och inte ens hälften av personalen som jobbar på fritis har pedagogisk utbildning. På många sätt har fritis blivit en form av förvaring. Det är helt klart att fritidshemmen inte varit prioriterade i kommunernas budgetar.

Skolpolitiker i kommunerna har dock inte kunnat missa att fler föräldrar väljer att ha kvar sina barn på fritis längre upp i åldrarna. Verksamheten behöver då anpassas och förändras utifrån de nya behov som uppstår. Ännu viktigare är det för barn som kommer från hemförhållanden som inte är så bra. Då är en fungerande skola och fritidshemsverksamhet A och O för att skapa trygghet för barnen.

Fru talman! Så vad finns det för möjligheter för fritidshemmen? Som jag ser det är den stora biten den fina läroplanen från 2016. Den anger att grunden är att det ska vara ett lärande när ett barn går på fritis. Lärandet sker inte bara i klassrummet, utan lärandet ska ske i samspel med andra barn i leken, aktiviteten, där barn utvecklar sin emotionella förmåga och får lära sig att ta hänsyn till andra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattUtbildning och forskning

Genom organiserade rastaktiviteter spelar fritidshemmen också en avgörande roll för att öka den fysiska aktiviteten bland barnen i skolan. Och när barns psykiska hälsa, fru talman, blir allt sämre kan personalen på fritidshemmet vara avgörande för att stärka barnets mående. Så det är tydligt att fritidshemmen har många fler och viktiga funktioner än att bara vara barnpassning.

Men för att klara läroplanens målsättning med fritis krävs mindre barngrupper samt fler utbildade pedagoger och politiker som förstår värdet av att satsa på fritis.

Fru talman! Den socialdemokratiskt styrda regeringen har under 2014-2022 gjort betydande satsningar på skola, vård och omsorg. En halv miljard har avsatts årligen för att utveckla fritidshemsverksamheten. Även ett likvärdighetsbidrag har införts i syfte att kompensera skolor, inklusive fritidshem med större sociala utmaningar.

Grupperna på fritis har faktiskt blivit mindre under den S-ledda regeringen. Från 2014 då grupperna låg på ungefär 41 barn per avdelning är i dag siffran nere på cirka 35. Vi socialdemokrater har också tillsatt en utredning som ska kartlägga och se vilka utvecklingsområden som finns inom fritidsverksamheten.

Utredningen ska också föreslå åtgärder för att öka kvaliteten och stärka fritidshemmets kompensatoriska uppdrag.

Med en S-styrd regering hade satsningar på skolan och fritidshemmen fortsatt, men vad säger då den nya högerkonservativa regeringen i det så kallade Tidöavtalet om fritidshemmen? Ingenting, absolut ingenting.

(Applåder)

Fru talman! I min hemstad Malmö, som sedan många år är en socialdemokratiskt styrd kommun, har vi länge brottats med dåliga skolresultat.

Drygt 20 procent av Malmös skolelever gick i somras ut årskurs 9 med ofullständiga betyg och får alltså inte tillgång till alla gymnasieprogram. Trots detta mediokra resultat ska det ändå vara en förbättring jämfört med tidigare år.

Stämmer det att skolresultaten har förbättrats till dagens nivå? Svaret är ja - om man bortser från betygsinflationen. Alltså vet vi inte med säkerhet.

Denna betygsinflation som finns på många skolor i Sverige är ett stort nationellt problem. Dock är den väldigt påtaglig i just min hemstad Malmö. I kärnämnena svenska, matematik, engelska och svenska som andraspråk har Malmö i den senaste statistiken som Skolverket presenterat en större betygsinflation i alla dessa fyra ämnen jämfört med hela riket. Det är alltså skillnaden mellan resultaten i de nationella proven och erhållet betyg som visar betygsinflationen. Enligt Skolverket är de nationella proven ett stöd för en likvärdig och rättvis bedömning och betygsättning av en elevs kunskaper.

Tittar man då lite närmare på årets resultat i Malmö ser man att det är ett ämne som särskilt sticker ut, nämligen matematik! Det är ett väldigt konkret ämne som borde vara ganska enkelt att betygsätta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattUtbildning och forskning

Tio skolor har satt ett betygssnitt i matematik som överskrider resultaten i de nationella proven för årskurs 9 med en till två betygsnivåer. Merparten av dessa skolor ligger i så kallade utanförskapsområden.

Fru talman! Det har tyvärr även visat sig i undersökningar att lärare på vissa skolor i Malmö blivit uppmanade att sätta högre betyg - mycket olustigt, tycker jag. Jag är medveten om att det finns ett politiskt värde av att vilja redovisa goda resultat för den verksamhet man ansvarar för, men någon gång kommer verkligheten i fatt.

Det finns flera uppenbara nackdelar med denna betygsinflation. Alla dessa elever som har fått glädjebetyg och sedan fortsätter i gymnasieskolan kommer i många fall att få svårt att klara av utbildningen. Vi får heller inte glömma de elever som har fått rättvisa betyg. De är också många, men de har inte kommit in på just den gymnasielinje de sökt till eftersom de har blivit omsprungna av andra elever som har fått orättvisa betyg. Detta är inte okej!

Det krävs flera åtgärder för att få bort eller mildra betygsinflationen. Det kan handla om ett nytt eller nygammalt betygssystem, men det kan även handla om ett statligt huvudmannaskap för den svenska skolan.

Här finns hopp. Ett statligt huvudmannaskap kommer att utredas i och med den nya regering som precis har tillträtt, och det är något som jag tror gläder många.

Fru talman! Jag har läst Tidöavtalet, i alla fall stycket som handlar om skolan, mycket noggrant. Inte någonstans står det att den tillträdande regeringen tänker utreda ett förstatligande av skolan. Jörgen Grubb far med osanning i kammaren.

Jag skulle egentligen vilja prata om något helt annat, nämligen att språket är grunden för allt lärande. Forskningen är entydig. Tvåspråkiga elever har nytta av språkutveckling i båda språken, det vill säga att bli bra på sitt modersmål gör det lättare att lära sig sitt andraspråk.

Sin vana trogen är Sverigedemokraternas skrivning i Tidöavtalet i princip en direktinstruktion om att slakta modersmålsundervisningen. All forskning är enig, nämligen att modersmålsundervisning stärker inlärningen av svenska. Anser Sverigedemokraterna att den svenska skolan ska vila på vetenskaplig grund?

Fru talman! Självklart ska den svenska skolan vila på vetenskaplig grund.

Det finns många uppgifter om modersmål. Vi har fört debatten i flera år här i kammaren, och jag har också fört debatten lokalt.

Det finns några forskningsinstitut som i början av 70-talet fick fram siffror på att undervisning i modersmål skulle vara bra. Forskningen var gjord i USA. Sedan har det skett vetenskaplig forskning på riktigt på närmare håll i vårt grannland Danmark. Flera tusen elever undersöktes. Det var de som hade modersmålsundervisning, och det var de som inte hade modersmålsundervisning. Sedan jämfördes de. Det var ingen skillnad - varken bättre eller sämre på något håll. Detta visar att modersmålsundervisningen i frågan om bättre lärande inte gör någon nytta. Det finns inte heller något negativt, men det finns ingen nytta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattUtbildning och forskning

Fru talman! Senast i våras publicerades en doktorsavhandling vid Umeå universitet som konstaterar att det finns ett korsdrag mellan språkutveckling i modersmålet och språkutveckling i svenska. Det innebär att om man blir bättre på svenska blir man bättre på modersmålet, och blir man bättre på modersmålet blir man bättre på svenska. Tvåspråkighet gör en inte halvspråkig - tvärtom. De stärker varandra.

Vi behöver inte diskutera vad forskningen säger. Forskningen är entydig. Jag har rätt. Du har fel. Frågan är om Sverigedemokraterna kommer att driva en politik som innebär att driva skola vetenskaplig grund.

Fru talman! Jag hör att ledamot Linus Sköld påstår att han har rätt och jag har fel. Men de orden får stå för ledamoten Linus Sköld.

Jag förhåller mig till verkligheten, alltså det som händer reellt - inte vad man jämför i olika forskningsresultat. Det finns både för och emot, men verkligheten visar att det inte finns någon skillnad. Det håller vi oss till.

Vi kommer att verka för att ta bort modersmålsundervisningen.

Fru talman! Jörgen Grubb talar med starka ord om vikten av att bekämpa betygsinflation, men han missar en liten detalj: Det är de vinstdrivande friskolorna som i särskilt stor omfattning har betygsinflation.

Det är väl dokumenterat att Sverigedemokraterna efter intensiva uppvaktningar från näringslivet valde att lämna sin tidigare förbudslinje mot vinstuttag ur skolan. Att man ändrar uppfattning efter politisk verklighet har jag respekt för, men faktum är att marknadiseringen av svensk skola fortsätter att breda ut sig.

En majoritet av svenska folket vill se ett stopp för vinstuttagen ur svensk skola. SD:s väljare vill se ett stopp för vinstuttagen ur svensk skola. Varför väljer Sverigedemokraterna att lyssna på näringslivet i stället?

Fru talman! Tack, Aylin, för frågan! Jag har fått samma fråga förut i den här kammaren, och svaret blir detsamma eftersom det är från verkligheten.

Det finns något som heter Siris. Det är statistik som Skolverket för. Det finns på nätet; det är helt öppet. Det var därifrån jag tog siffrorna för Malmö som jag nämnde i mitt anförande. Där kan man jämföra skillnaderna mellan nationella prov och faktiska betygsresultat. Det är alltså det som kallas betygsinflation; om det tror jag faktiskt att vi är överens. Det visar ett dåligt resultat för både friskolor sammantaget och för kommunala skolor sammantaget. Dock är det lite, lite sämre för kommunala skolor. Man har alltså lite, lite högre betygsinflation i kommunala skolor jämfört med friskolor, men det är rätt sorgliga resultat på båda håll.

Fru talman! Det är ett faktum att de vinstdrivande friskolorna kommer undan med enorma glädjebetyg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattUtbildning och forskning

Jag fick inte svar på min fråga. Varför fortsätter Sverigedemokraterna att försvara skolbolagens ägares rätt till vinst före barnens rätt till lärande? Det är miljardbelopp som försvinner årligen från våra elever till riskkapitalister.

Fru talman! Det vårt parti försvarar är framför allt skolor som gör och skapar en bra utbildning för sina elever.

Att det sedan kan vara oskäliga vinster - vilket kan förekomma, absolut; det förekommer säkert - försöker vi ta bort genom att ha rätt strikta regler för detta och inspektioner.

Det finns fem punkter i Tidöavtalet som visar på detta. Det är bara att läsa och se.

Fru talman! Ledamoten Grubb sa här att Sverigedemokraterna ser verkligheten som den är. Men verkligheten är väldigt selektiv i Sverigedemokraternas Sverige.

Vi har otaliga gånger sett vittnesmål från religiösa friskolor där elever mår psykiskt dåligt. Elever mår psykiskt dåligt och pressas att tillhöra religiös verksamhet som de kanske inte alls vill ha.

I Tidöavtalet skriver Sverigedemokraterna - för jag förmodar att det är Sverigedemokraterna som har skrivit den punkten - att det bara handlar om muslimska friskolor, att det problemet och den verkligheten bara handlar om muslimska friskolor.

Vad tänker Sverigedemokraterna göra för alla de barn som faktiskt lider i de kristna friskolorna? De står ju inte med.

Fru talman! Tack, Niklas, för din fråga!

Vi kör ganska likvärdigt när det gäller den psykiska ohälsan för barn och elever. Det ska naturligtvis vara bra på alla skolor, oavsett huvudman och oavsett kommun, landskap eller region. Över hela Sverige är det samma regler som gäller.

Om man tittar på det avtal som vi kallar Tidöavtalet ser man att det står följande: "Det är ett stort problem med extremism och islamism bland skolor med muslimsk profil." Det står vi för. Vi ser inte islamism i andra religiösa skolor. Det är svaret på din fråga.

Fru talman! Då ska jag ge ett tips till ledamoten Grubb att titta på Uppdrag granskning i eftermiddag och i kväll, efter det här. I augusti visade de flera slående vittnesmål från olika skolor runt om i hela vårt land, alla med kristen profil. Där fanns otaliga elever som mått så psykiskt dåligt att de fortfarande har men 10-15 år efter skolgången.

Den som tror att det bara finns problem i muslimska skolor får motbevis här. Titta på den dokumentären!

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattUtbildning och forskning

Fru talman! Tack för tipset, Niklas!

Vi tycker inte om någon psykisk ohälsa, och vi hoppas att även föräldrarna tar sitt ansvar om elever mår väldigt dåligt i en skola och flyttar dem till en annan skola om de har möjlighet. Jag har själv gjort det med våra två barn. Skolan ska naturligtvis se till att sköta sig perfekt, men är det något annat flyttar man sina barn.

Vi har som sagt samma krav på alla skolor. För oss är det självklart; man ska inte behöva säga det.

Fru talman! Ja, skola och utbildning engagerar oss alla som är här i dag, och det engagerar hela vårt land.

Skola och utbildning ska inte bara förmedla kunskap och färdigheter. Skola och utbildning lägger grunden för individens utveckling och framtid, och det lägger grunden för vårt samhälle.

Sverige är ett fantastiskt land. Vi har kommit långt i jämställdhetsarbetet, vi ligger i teknikens framkant och våra unga har goda kunskaper i till exempel engelska. Detta för att nämna bara några exempel på gynnande faktorer när det gäller utbildning.

Men den svenska skolan som helhet är tyvärr ingen framgångssaga. Vi har pratat om det tidigare i dag. Vi vet till exempel att var fjärde elev under 2021 inte hade godkända betyg i ett eller flera, i värsta fall många, ämnen när de lämnade grundskolan. Mycket tyder på att vi har en skenande skolfrånvaro i både grundskolan och gymnasiet. Den klättrar dessutom längre ned, ända till förskolan. Lärare vittnar om stökiga klassrum, och var tredje lärare säger att man får ägna en stor del av undervisningstiden bara åt att få arbetsro och lugn. Dessutom upplever man att mandatet att upprätthålla ordning är försvagat.

Fru talman! Jag är säker på att alla regeringar, både den som verkar nu och de som verkat tidigare, har velat väl. Alla vill vi vända den negativa utvecklingen. Men jag beklagar att man ofta tenderar att fastna i skolans driftsform. Så enkelt är det inte.

Det finns mycket som behöver göras för att få ordning på svensk skola, och det viktigaste samtalet, det viktigaste mötet, det som vi behöver prata mest om, är det som sker i klassrummet mellan lärare och elev.

Fru talman! Allt börjar med trygghet, social trygghet som driver på nyfikenhet. Det är då vi kan lära. Men tilltron till att skolan kan leverera de lagda intentionerna behöver också öka. Vi behöver ge rektorer och lärare mandat att göra det som krävs för att varje ung människa ska kunna uppnå sin potential, och framgången stavas förväntningar och samarbete - förväntningar på elever, förväntningar på varandra och förväntningar på skolan men också att myndigheter kan samarbeta och fungera tillsammans.

Fru talman! Att lärande börjar med trygghet vet vi. Vi vet också att kunskapen förmedlas via lärarna, och därför är lärarna nyckelindivider på nyckelpositioner.

Den nya regeringen sätter just lärarens roll i fokus. Vi vill säga till Sveriges skolledare: Vi ser vad ni kämpar med, och vi vill hjälpa er att lyckas bättre.

Vi ser den även fortsättningsvis alarmerande lärarbristen. Vi ser stor rörlighet mellan skolorna. Vi ser också att lärare undervisar mindre och jobbar mer med administrativa och sociala uppgifter. Det är ohållbart.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattUtbildning och forskning

Den goda nyheten är att vi har en ny politik och en ny inriktning för Sverige som kommer att kunna göra stor skillnad för var och en som jobbar inom skolan. Vi vill möta personalen. Vi vill ge en ny inriktning och nytt hopp. Samtliga punkter kan läsas i Tidöavtalet.

(Applåder)

Fru talman! Ledamoten representerar ju det största partiet i den regering som precis har bildats. Det är för mig beklämmande att man i så stor utsträckning har låtit Sverigedemokraterna styra det avtal som finns, det vill säga Tidöavtalet. Det är också beklämmande att ett parti vars statsminister säger att man ska samla och hela - inte splittra - landet uttryckligen går med på formuleringar om "ett stort problem med extremism och islamism bland skolor med muslimsk profil" och att det är detta som tas upp på området religiösa friskolor.

För mig är det faktiskt beklämmande att man som moderat låter SD sätta agendan på det här området. I anförandet sas det att det är en likvärdig skola som står i första rummet. Varför är då de kristna friskolornas rättigheter överordnade barnens rätt till likvärdig utbildning?

Fru talman! Det är en befogad fråga, och jag tror att ledamoten vet svaret på den. I politik måste vi fokusera på sakfrågor, och det sker en förhandling där vi ger och tar.

Vi har kommit överens om att det är detta vi behöver börja med. Vi har inte kommit överens om vad slutet är eller vad vi ska göra härnäst, utan vi har kommit överens om var vi ska börja.

Jag håller med ledamoten om att det finns mer vi behöver se över. Friskolereformen, som nu står på agendan, är en början. Jag kan lova ledamoten att det kommer att ske en fortsättning utöver detta.

Fru talman! Även om man inte är för någonting som parti är man trots allt, när man leder regeringen, ansvarig för den politik som man har kommit överens om med de partier som man samarbetar med. Just nu är det ju Moderaterna som är det största partiet i regeringen, och det är därför också Moderaterna som är ansvariga för politiken i Tidöavtalet och för den politik som lades fram i regeringsförklaringen.

Den politiken är ju tydlig: Muslimska friskolor görs till något som kristna friskolor inte är. Varför gör ni skillnad?

Fru talman! Jag upprepar det som redan är sagt: Det här är en början. Det här är ett samarbete mellan många olika partier. Jag har respekt för att vi måste mötas. Vi kanske inte hade samma ingång från början, men i politik hittar vi gemensamma nämnare.

Jag står för det här. Detta är en början. Det kommer att ske mycket mer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattUtbildning och forskning

(Applåder)

Fru talman! Senast vi hade en moderat statsminister infördes en ny skollag - året var 2010. En av portalparagraferna i skollagen lyder inledningsvis så här: "Alla barn och elever i samtliga skolformer ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål."

Samtidigt har vi här en regering som skyddar friskolors rätt att ta ut vinst ur verksamheten. Varje krona i vinst är ett hinder för att elever ska ta sig så långt som möjligt. Även när alla elever har A ska de ta sig längre - så ser styrningen ut i den skollag som Moderaterna själva bestämde om för tolv år sedan. Är Moderaterna beredda att ändra på denna fina portalparagraf för att skydda skolbolagens vinster?

Fru talman! Jag hör att ledamoten i debatten fastnar i det som vi ofta fastnar i när det gäller skoldebatten, det vill säga driftsformen. Det är beklagligt, för det är inte så enkelt.

Det är givetvis så att den reform som ligger gällande friskolan behöver ses över, och det har vi också sagt att vi vill göra. Att ta ut vinst är per se ingenting som är dåligt eller ont. Men när kvalitet inte uppnås ska vinster inte heller kunna tas ut.

Jag tycker att den socialdemokratiske ledamoten behöver inse att det finns mycket som kommer att ske här. Håll till godo!

Fru talman! Jag uppfattar det som att ledamoten inte förstod mitt resonemang. "Så långt som möjligt" betyder att om det finns pengar över till vinst har man inte utfört det uppdrag man är satt att sköta. Därför kan vi inte ha vinstutdelning i en skola som ska leva upp till det uppdrag som Moderaterna själva har bestämt att skolorna ska ha. Hur får ledamoten ihop den här ekvationen om hon inte är beredd att ändra portalparagrafen eller förbjuda vinstuttag?

Fru talman! När man driver ett företag tar man ut vinst av olika anledningar. En anledning kan vara att man vill ha en framtid och kunna investera i någonting som sker framöver. All vinst som tas ut förbrukas alltså inte direkt, utan det kan vara en återinvestering. Därför är en vinst i sig inte av ondo, utan det finns olika argument för att det ska finnas olika vinstuttag.

Med det sagt är det viktigt att kvaliteten alltid går först. Vi kan inte ha en skola där vinstuttag sker utan detta som grund.

Fru talman! Sverige tillåter som enda land i världen obegränsade vinstuttag ur skattefinansierad skola. Varje år plockas miljardbelopp ut i vinst. Om bara det senaste årets vinstuttag hade återinvesterats i skolan hade det kunnat resultera i 2 200 fler lärare. Skattepengar som är tänkta att gå till barns och elevers lärande försvinner ut i riskkapitalisters fickor. Är det rimligt att svensk skola fortsätter att dräneras och segregeras på grund av vinstjakten? Det svenska folket tycker inte det. Vi socialdemokrater tycker inte det. Det är dags att förbjuda vinstuttagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattUtbildning och forskning

Problemet är bara att riksdagens högermajoritet gång på gång röstat nej till att reglera de obegränsade vinstuttagen och att den nya högernationalistiska regeringen inte ser problemet. Sverigedemokraterna försvarar till och med skolkoncernernas vinstjakt med orden "Vårt parti vill inte ha ett socialistiskt skolsystem".

Men, fru talman, menar Sverigedemokraterna verkligen att vartenda övrigt land i världen har ett socialistiskt skolsystem? Sverige, landet lagom, utmärker sig i dag som landet extremt. Ingenstans i världen har skolans anpassningar till marknaden gått så långt, och det får stora konsekvenser. OECD, som närmast kan betraktas som marknadsliberalt, har i rapport efter rapport och år efter år underkänt marknadsinslagen i svensk skola. Incitamentet att göra vinst leder till att elever som inte anses lönsamma sorteras bort. Gapet mellan de bäst och sämst presterande eleverna har ökat, och familjebakgrund spelar allt större roll när det kommer till skolresultaten.

Marknadifieringen av svensk skola måste få ett stopp, och därför vill vi socialdemokrater ha ett helhetsperspektiv. Förbjud vinstjakten, skapa ett rättvist skolval och sluta överkompensera friskolor med skattemedel som skapar stora vinstmarginaler! Vi vill ha en sammanhållen skola med ett fokus: elevernas utveckling och lärande.

Flera partier säger sig nu vilja begränsa vinstuttagen, ett besked som bland andra Liberalerna lämnade i valrörelsen. Men när det kommer till vinstutdelning landar regeringens nya slottsavtal enbart i att vinstutdelning inte ska få förekomma de första åren, vilket är helt tandlöst. Det välkomnas till och med av Academedia, som menar att det inte kommer att påverka deras expansion. Att dessutom koppla rätten till vinstuttag till skolors resultat riskerar att elda på glädjebetygen och öka lärarnas administrativa börda.

Det är tydligt att riksdagens åtta politiska partier har olika lojaliteter och att det för vissa partier är svårt att kapa banden till näringslivets marknadsintressen. Men som riksdagsledamöter har vi en skyldighet att tjäna demokratin och att sätta det svenska folkets bästa i första rummet. Då måste det vara slut med att använda våra barn och elever som medel för att göra vinst på skolmarknaden. Varje krona avsedd för barns och elevers lärande ska gå till barns och elevers lärande.

(Applåder)

Fru talman! Tack så mycket, Aylin Fazelian, för inlägget, som har upprepats några gånger i dag!

Jag ser ett stort bekymmer med att skolan inte alltid fungerar. Lärare flyr från skolan för att de inte har arbetsro på sitt arbete. Elever fungerar inte och mår psykiskt dåligt i skolan. Då är det viktigt att det finns olika skolformer, att det finns friskolor. Sedan vill vi även se över friskolan, men vi vill ha en hög kvalitet i skolan, både på kommunala och på fristående skolor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattUtbildning och forskning

Jag tycker att det är lite tråkigt att ledamoten endast talar om något som ledamoten är emot i stället för att tala om hur man vill göra för att det ska fungera bättre.

Nu har landet styrts i åtta år av bland andra ledamotens parti, och det har tyvärr inte blivit bättre i skolan. Skolresultaten har sjunkit, eleverna mår sämre och lärarna flyr från skolan.

Fru talman! Jag tackar för repliken. Svaret är att marknadsstyrningen av skolan är orsaken till att skolan fortsätter att slitas isär.

Vi hörde Moderaterna i debatten i dag säga att det kan vara bra om företag plockar ut vinst. Men en skola kan väl inte ses som ett företag som vilket som helst.

Vinstjakten påverkar hela skolsystemet, också de kommunala skolorna. Detta i kombination med den fria etableringsrätten gör att friskolor väljer att etablera sig i områden där eleverna anses mest lönsamma.

Jag presenterade vårt helhetsperspektiv. Det handlar förstås om att förbjuda vinstuttagen men också om att införa ett rättvist skolval och, kan jag tillägga här, förstås att fortsätta finansiera skolan på ett likvärdigt sätt. Därför har vi byggt ut likvärdighetsbidraget stort.

Fru talman! Jag tackar så mycket för svaret.

Jag har arbetat många år inom skolpolitiken i Göteborgs kommun. Där såg man ett stort bekymmer med att den kommunala skolan inte fungerade. Men där det fanns friskolor som hade lite högre kvalitet just i det här området blev det faktiskt också högre kvalitet i den kommunala skolan, för om man ska behålla eleverna måste man erbjuda en bra kvalitet. Vi såg också stora fördelar med olika inriktningar, som många friskolor har - det kan även kommunala skolor ha, men främst är det friskolor som har det. Det gjorde att kvaliteten höjdes i den kommunala skolan, vilket var väldigt viktigt där.

Fru talman! Om vi ska ha en skola som återigen ligger i topp i världen behöver varenda skattekrona som är avsedd för skolan gå till skolan. Men som jag påtalade i mitt anförande försvinner ju miljarder årligen som skulle ha kunnat gå till lärare, till skolböcker och till barnens lärande och utveckling. Men de försvinner ut, och det påverkar hela skolsystemet. Detta i kombination med ett orättvist skolval med köer har lett till ett marknadssystem som vi måste komma bort ifrån.

(Applåder)

Fru talman! Sverige är på många vis ett fantastiskt land. Den svenska välfärdsstaten har sedan den började byggas upp lett till att många människor har kunnat leva liv som de annars bara hade kunnat drömma om. Pojken som växte upp i fattigdom har kunnat skaffa sig villa och Volvo. Flickan som i barndomen fick kliva upp tidigt och hjälpa föräldrarna med lantbruket har kunnat lära sig att läsa och räkna. Allt detta för att vi en gång i tiden gemensamt bestämde att i det här landet ska din bakgrund, din klasstillhörighet och ditt ursprung inte spela någon roll för vilket liv just du vill leva.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattUtbildning och forskning

Som jag tror att många av oss vet läggs grunden till allt detta i skolan. Det är i skolan som du får en utbildning och får möta andra som lever och växer upp i det här landet. Det är i skolan som du möter andra som inte har levt ett liv som du har levt, som inte har haft samma uppväxt som du och vars föräldrar inte har samma inkomster som dina föräldrar.

Det är i skolan som den grundläggande förståelsen för våra skillnader och ojämlikheter läggs. Det är därför så oerhört viktigt att vi har ett skolsystem som håller ihop, där olika barn får träffas, där resurserna som ska gå till skolan också går till skolan och där alla barn ges möjlighet att forma sina drömmars liv.

Fru talman! Det som vi en gång i tiden gemensamt bestämde i det här landet är under hot. Det svenska skolsystemet i dag präglas inte av att varje barn, oavsett bakgrund, ska få chansen att leva sina drömmars liv. Fokus ligger i stället på marknadskrafternas väl och ve.

Vi har en etableringsrätt som i det närmaste är obegränsad. De stora skolaktiebolagens ansökningar om att starta vinstdrivande friskolor nekas sällan. Kommunerna kan visserligen lämna yttranden över etableringen och i skarpa ordalag redogöra för de negativa konsekvenserna av en sådan etablering, men ofta är det varningsrop för döva öron. Etableringsrätten går först.

Detta har jag själv upplevt i min egen hemkommun Ystad. Utbildningsförvaltningen och en politisk majoritet var tydlig. Etableringen av en ny bolagsskola skulle hota de kommunala skolorna. Det stora skolaktiebolaget fick trots detta tillstånd att etablera sig.

Kommunernas intresse av att ha en välfungerande kommunal skola har inte samma dignitet som de stora skolaktiebolagens intresse av att göra vinst. Detta leder till att kommuner tvingas att skära i skolan eller i vissa fall lägga ned skolor. Det är inte sällan landsbygdsskolorna som drabbas hårdast. Konflikten mellan stad och land blir därmed allt större när det är marknadskrafterna som ska prioriteras.

Fru talman! Mer behöver göras för att säkra alla barns rätt till en bra skolgång. Kommunerna, som ju är närmast invånarna, behöver fler verktyg för att kunna ge alla barn och unga i sin kommun den rätt till en god utbildning som de förtjänar.

Det borde ligga i sakens natur att det demokratiska led i det svenska statsskicket som ansvarar för utbildningen, och som också ansvarsutkrävs av väljarna när det gäller utbildningen, har de verktyg som de behöver för att säkerställa att utbildningssystemet fungerar.

Som socialdemokrat och med kommunpolitisk erfarenhet är jag övertygad om att det snarast behövs en kommunal vetorätt mot friskoleetableringar. Det är därför min förhoppning att den nya regeringen snarast återkommer till riksdagen med ett sådant förslag, även om det saknas i slottsavtalet. Alternativet är att vi fortsätter med dagens ordning, där vissa kommuner kippar efter andan varje gång som det ska lämnas ett yttrande efter en ansökan från ett av de stora skolbolagen om att starta en friskola.

Jag är övertygad om, och så även socialdemokratin, att så ska vi inte ha det i ett land där regeringen påstår att utbildningsfrågan är en prioriterad fråga, för Sverige kan verkligen bättre än så.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattUtbildning och forskning

(Applåder)

Fru talman! En examen med godkända betyg är den bästa försäkringen mot ett framtida utanförskap. En avklarad skola skapar bättre förutsättningar och ger fler möjligheter, inte bara till högre studier utan också att ta sig ett arbete eller starta sitt första företag.

Fru talman! Skolan är därför något av det viktigaste vi har, men jag är oroad för utvecklingen. Vi ser att fler och fler elever slås ut tidigt och att vi inte lyckas ge utsatta elever det stöd de behöver. Det börjar redan i förskolan med stora barngrupper och en arbetskår som inte riktigt orkar med. Det fortsätter sedan i skolan med lärare som tyngs av ett berg av administration och med oro och stök i klassrummen som gör att elever inte kan koncentrera sig. Alltför sent upptäcks elever som inte kan läsa, och resurser upplevs inte räcka till.

Fru talman! Skolan och förskolan är fyllda av eldsjälar som jobbar betydligt mer än vad både deras lön och arbetsbeskrivning egentligen medger. Bland lärare och förskollärare är dock sjukdom på grund av stress den vanligaste sjukskrivningsorsaken. Det är en tuff miljö för dem som har det allra viktigaste arbetet: att utbilda våra barn för framtiden.

Samtidigt ser vi konsekvenserna av en långtgående brist på utbildad personal. Enbart i mitt hemlän Västmanland saknas 1 700 lärare och förskollärare fram till 2025. Samma utveckling ser vi i hela landet. Det är oroväckande siffror. Andelen behöriga lärare är inte heller tillräcklig sett till regioner, kommuner eller skolor inom samma kommun.

Men, fru talman, det finns lösningar. Det handlar om att få trygghet och studiero i klassrummet. Det handlar om rätt kompetens på rätt plats och att lärares administrativa börda på allvar lättas så att de kan fokusera på sitt viktiga undervisningsuppdrag.

Fru talman! Den nya regeringen kommer bland annat att utveckla lärarutbildningen så att man är rätt rustad för när man är färdig, bland annat med förstärkning av ledarskapsdelen i utbildningen. Det behövs också en uppvärdering av yrket, och här har vi politiker ett särskilt ansvar.

Avslutningsvis: Förskolan behöver också bättre och långsiktiga förutsättningar med bland annat minskade barngrupper och karriärtjänster för förskollärare, så att fler orkar och vill stanna kvar i yrket. Yrket måste bli mer attraktivt för att säkra kompetensen för framtiden. Det är ett undervärderat arbete där man i dag lägger en viktig grund för framtida skolframgångar.

(Applåder)

Fru talman! Som jag tidigare nämnt har jag tittat i slottsavtalet, för jag tycker att det är viktigt att veta vilken politik den nytillträdda regeringen tänker sätta i sjön.

I slottsavtalet framgår på skolområdet att regeringen vill införa jourskolor. Den som är nyfiken på vad jourskolor är och som vet att detta är en moderatledd sverigedemokratisk regering kan gå till Sverigedemokraternas riksdagsmotion om jourskolor från riksmötet 2019/20 och där läsa definitionen av jourskolor. Det är alltså skolor för de elever som inte fungerar i den normala skolsituationen och som skapar oro eller otrygghet. Sannolikheten att de elever som åsyftas är elever med olika funktionsvariationer, till exempel neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, är ganska stor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattUtbildning och forskning

Moderaterna måste här ta ansvar och är svaret skyldiga: Hur gynnas elever med funktionsnedsättningar av att sorteras bort utifrån sin funktionsnedsättning och placeras i en annan skola?

Fru talman! Jag tror att Linus Sköld får ta ansvar för sin tolkning, och den är minst sagt problematisk.

Ett problem i dagens skola är att man inte har möjlighet att möta alla elever. Särskilda undervisningsgrupper har tagits bort i många kommuner, och det fungerar inte. Man står då som ensam lärare med 25-30 elever med ganska spretiga möjligheter och saknar resurser att möta dem alla.

Vi måste återgå till en möjlighet att kunna ge rätt resurser till rätt elever. Vissa elever behöver mindre sammanhang för att kunna utvecklas.

Jag tror som sagt att Linus Skölds tolkning snarare visar hans syn på dessa elever.

Fru talman! Jag hänvisade ju till Sverigedemokraternas riksdagsmotion, så det var inte alls min tolkning utan deras definition av vilken målgruppen är.

Vi har nyss gjort en ganska bred politisk överenskommelse om att ordna till strukturen för resursskolor så att det finns ett lagrum för att starta också kommunala resursskolor. Det uppfattar jag som ett extensivt särskilt stöd. Jourskolor uppfattar jag som repression. Är det inte rätt uppfattat?

Fru talman! Jag kan inte stå till svars för vad som står i Sverigedemokraternas riksdagsmotion, men jag kan stå till svars för vad som står i Tidöavtalet. Här slås fast att det finns elever som den ordinarie skolan har svårt att möta, till exempel våldsamma elever. Då behöver vi hitta andra lösningar, och jourskolan kan vara en sådan lösning bland många andra lösningar för elever som är i behov av särskilt stöd.

(Applåder)

Fru talman! Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet och solidaritet mellan människor. Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Detta är utdrag ur det som kallas portalparagrafer i skollagen.

Fru talman! I och med detta är det för oss socialdemokrater självklart att alla religiösa friskolor borde förbjudas. Skolan ska vara en plats för elever att bryta idéer och tankar. Skolan ska vara en plats där elever växer som människor genom att umgås och lära av andra med helt annan bakgrund. Där ska företagarens barn möta arbetarens barn och barnet från en kristen familj möta barnet från en muslimsk familj. Det får alla våra barn att växa och utvecklas som människor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattUtbildning och forskning

De senaste åren har den tidigare socialdemokratiska regeringen lagt fram skarpa förslag för att få till en skola fri från religiös påverkan. Det har handlat om att ställa högre krav på aktörer som driver skolor, om att ge Skolinspektionen skarpare verktyg och om att införa demokratikriterier i lednings- och ägarprövningen.

Vi har också lagt fram skarpa förslag om att införa etableringstopp för konfessionella friskolor från 2024. Lagförslaget finns förberett, färdigt att lägga fram för den nya regeringen om man vågar ta tag i problemet. Vi har sett problemet och lagt fram ett förslag på lösning, men denna regering ser ut att ducka.

Fru talman! Det är avgörande att vi tar steg för att nå en skola fri från religiös påverkan och religiös fostran. Alla barn ska ha rätt att gå i en skola där fokus ligger på undervisning och utbildning. Det här är vägen till en skola där eleverna får tillgång till det som skollagen uttryckligen skriver: Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

För mig som politiker är det en skyldighet att verka för att alla barn får denna möjlighet.

För många innebär religion en stor tillgång och något som förenar människor i samhället. Barn och unga hittar samhörighet och styrka i sin religion och det ska vi ta vara på. Men för andra barn är det precis tvärtom. Religionen känns påtvingad. Vi vet att många barn och unga upplever att de religiösa inslagen i dagens religiösa friskolor inte känns frivilliga utan påtvingade.

Vi socialdemokrater vill att skolan ska vara ett andningshål för dessa barn. Skolan ska vara en plats där man känner sig fri att utvecklas och hitta sin väg i livet.

Vi socialdemokrater står upp för en utbildning som främjar allas barns rätt till utveckling, lärande och livslång lust att lära. Det är därför vi socialdemokrater kommer att stå upp för förbudet mot religiösa friskolor.

(Applåder)

Fru talman! Jag tror inte att någon i denna sal värnar om oseriösa aktörer. Jag tror inte att någon i denna sal i Sveriges riksdag anser att något barn ska påtvingas någon form av religion. Men i viljan att garantera detta, kasta inte ut barnet med badvattnet!

Jag ska ställa en rak, konkret och enkel fråga till Niklas Sigvardsson: Vad har han emot en skola som den judiska skolan, som följer svensk läroplan, som garanterar en bra undervisning men som kanske fokuserar på att servera kosher, som lägger lite extra betoning på att fira de judiska högtiderna och där många barn och elever trivs och där lärarna och föräldrarna är nöjda med skolan? Varför vill Niklas Sigvardsson stänga en skola som den judiska skolan?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattUtbildning och forskning

Fru talman! Ledamoten lyfter upp en viktig fråga. Den judiska skolan och judiska församlingar har uttryckt oro när vi har tagit fram förslag om etableringsstopp och om att förbjuda friskolor. I liggande propositioner har vi tagit hänsyn till att den judiska minoriteten, som är en av våra grundlagsskyddade minoriteter, ska kunna känna sig trygg även i framtiden.

Det handlar som sagt om likvärdighet. Det är därför vi socialdemokrater jobbar hårt för att alla barn ska ha rätt till en utbildning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det är inget annat som gör att vi är övertygade om att vi måste införa etableringsstopp. Det handlar om barns rätt att kunna utvecklas så långt det bara är möjligt.

Fru talman! Jag hörde kanske fel, men jag uppfattade det som att Niklas Sigvardsson för några minuter sedan i talarstolen förklarade att samtliga konfessionella friskolor skulle stängas. Jag kan inte uppfatta detta på något annat sätt än att det även skulle inkludera en skola som den judiska skolan, till exempel.

Faktum kvarstår: Det finns en mängd oseriösa aktörer, och Skolinspektionen ska ha ökade befogenheter att stänga ned dem. Alla skolor ska vila på en vetenskaplig grund, men varför kasta ut de skolor som fungerar bra och där lärare, elever och föräldrar är nöjda, bara för att de lägger särskild vikt vid religionen?

Fru talman! Det handlar om att vi behöver säkerställa den grundlagsskyddade rätten för minoriteter att fortsätta att bedriva sin kultur. Detta har vi tagit hänsyn till i de propositioner som vi lagt fram på detta område och i den dialog som den föregående regeringen har haft med de judiska församlingarna när dessa har utryckt oro.

Till syvende och sist handlar det om hur vi ska agera. Vi vill stoppa friskolor i nästa steg, eller vinstjakten i friskolorna. Det handlar också om helt andra typer av friskolor. Det bästa vore om vi fick en skola som helt fokuserar på den vetenskapliga grunden och beprövad erfarenhet.

(Applåder)

Fru talman! Mitt anförande ska handla om folkbildning och vikten av att det fortsatt satsas på studieförbunden, såsom ABF, och på kultur- och folkhögskolor.

Som en härdad industriarbetare som har arbetat 40 år inom industrin och som ordförande i IF Metall Blekinge vet jag hur viktigt det är att kunna bildas i alla åldrar. Utbildning i arbetslivet är lika viktigt som grundskola, högstadium eller högskola, och då är folkbildningen ett viktigt komplement och ett kompetenshöjande alternativ.

Det finns ett tydligt behov nu, när vi har det nya omställningsstudiestödet. Här blir jag lite bekymrad när den nya regeringen talar om att de ska gå in och skruva lite i den nya LAS-överenskommelsen, som är framtagen av arbetsmarknadens parter och som är starkt förankrad i politiken som en helhet, just för att det inte ska bli förändringar när det kommer en ny regering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattUtbildning och forskning

Fru talman! Folkbildningen är viktig för att alla ska ges möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället i en omställning för att matcha arbetsmarknaden.

LO-familjen, den fackliga rörelsen, samverkar med ABF och folkhögskolorna i hela landet och är en avgörande del för att våra medlemmar ska få ta del av kunskap som ökar deras kompetens. Detta gäller även alla andra i samhället som behöver få en utbildning som ger jobb.

Vi har i dag många bristyrken där vi behöver kompetens för att täcka delar av välfärden men också många industrijobb. Där spelar studieförbunden med folkhögskolorna en stor roll. Detta är kultur i arbetslivet. Det handlar om att skapa verksamhet utifrån deltagarnas förutsättningar och behov. Deltagarna lär av varandra.

Folkbildning handlar också om att bevara vår historia då den har sina rötter i nykterhetsrörelsen, frikyrkorörelsen och arbetarrörelsen. Det handlar om religionsfrihet, yttrandefrihet och kvinnors rösträtt. Dessa grupper har varit viktiga för att skapa det demokratiska samhälle vi har i dag, och det ska vi värna om.

Fru talman! Folkbildningen kännetecknas av den mycket viktiga principen fri och villig, vilket innebär att den står fri från statlig styrning och att den alltid ska vara frivillig för deltagare.

Statens stöd till folkbildningen syftar till att stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin, möjliggöra ökad mångfald och att människor ska kunna påverka sin livssituation för att skapa engagemang i samhällsutvecklingen, utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället och bidra till att bredda intresset för ökad del i kulturlivet.

Barnperspektivet är i allra högsta grad viktigt när det kommer till kulturlivet. Sysselsättning i unga år och under skoltiden är ett viktigt förebyggande arbete för att barn och unga ska hållas borta från brottslighet men även känna att de är en del av samhället. Därför hoppas jag att den effektivisering och reformering som ska göras inom området inte handlar om nedskärningar utan om fortsatta satsningar som leder till större delaktighet för fler att delta i både studier och kultur och även att stärka demokratin. Folkbildning är upplysning.

(Applåder)

Fru talman, ärade ledamöter och åhörare! Sedan 34 dagar tillbaka står Iran i lågor, lågor vars eld fick en revolutionär tändning efter att den fundamentalistiska regimens moralpolis mördade Jina Mahsa Amini, som ansågs bryta mot reglerna om tvångshijab.

Allmänpolitisk debattÖvriga ämnen

Under de senaste 43 åren har den brutala diktatoriska statsmakten i Iran förföljt, fängslat och mördat oskyldiga människor vars enda brott har varit att de har tagit upp kampen för demokrati, jämlikhet, yttrandefrihet, pressfrihet, minoriteters rättigheter och jämställdhet. Att regimen i Teheran mördar oskyldiga är inte något nytt, men den senaste månadens påbörjade revolution visar att denna mördarregim inte skyr några som helst medel för att tysta befolkningen.

Barn och unga mördas på öppen gata, och universitetsstudenter fängslas, torteras eller mördas på de universitet där de pluggar. I Baluchistan och Kurdistan har vi sett hur regimen använder stridshelikoptrar, pansarvagnar och militären för att döda fredliga demonstranter. Antalet dödade efter den anlagda branden mot det ökända Evinfängelset, där många politiska fångar befinner sig, är fortfarande inte fastställt.

Huvudparollen för denna feministiska revolution är: zan, zendegi, azadi, vilket är en persisk översättning av kurdiskans jin, jiyan, azadi som myntades för ett par decennier sedan av en antikapitalistisk och feministisk rörelse och betyder kvinna, liv, frihet.

Det är dags att vi som politiker i Sverige och i Europa visar var vi står. Vissa av oss har redan gjort det, medan andra fortfarande står tysta. Kommer den förra regeringens tystnad gentemot denna diktatur att fortsätta med Sveriges högernationalistiska regering? Kommer det att vara viktigare för denna regering att värna ekonomiska intressen, som man har gjort i fallet med till exempel Turkiet, snarare än att försvara 85 miljoner perser, kurder, balucher, lorer, araber och många andra folkgruppers kamp mot den iranska mullaregimen? Kommer bristen på feminism i utrikespolitiken, som nu har deklarerats, att innebära att regeringen blundar för denna feministiska revolution?

Hittills har de flesta partier bara snackat, men ingenting har gjorts. När vi på EU-nämnden senast i förra veckan hade möte inför EU-toppmötet med Europas utrikesministrar och diskuterade Iran var det med som en övrig aktuell fråga. Ärendet fick alltså inte ens en egen punkt av EU:s högsta representant i utrikes frågor, Josep Borrell. På detta möte var det i princip enbart Vänsterpartiet och Socialdemokraterna som tog upp frågan om Iran och som också kritiserade EU och tog med aspekter som feminism och jämställdhet kring denna fråga.

Beslutet på EU-toppmötet blev sanktioner mot vissa inom regimen, vilket är bra. Men det är långt ifrån vad som behöver göras för att stötta denna revolution.

Folket i Iran kräver att Irans ambassader i Europa ska stängas. I Sverige har vi haft en regering, och har en, som inte ens vill kalla upp ambassadören.

Folket i Iran kräver att Iran slängs ut från internationella idrotts- och kultursammanhang. Även på denna punkt är det total tystnad.

Folket i Iran har krävt att EU inte ska skriva under kärnenergiavtalet med Iran med farhågan att Europa kommer att bli ännu tystare i frågan om mänskliga rättigheter.

För Nika, Jina, Sarina, Mahsa, Hadis, Ghazaleh, Mino, Navid, Neda och alla andra som har fallit offer för denna mördarregim uppmanar jag Sverige och Europa att vakna. Folkets feministiska revolution mot denna fruktansvärda regim i Iran behöver vårt stöd. Det är dags att gå från snack till handling.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattÖvriga ämnen

Fru talman! Under mina tre år som folkvald i Europaparlamentet, som jag nu har lämnat för riksdagen, har jag varnat för en naiv, orealistisk och verklighetsfrånvänd klimat- och energipolitik och vad den skulle leda till.

Jag har varnat för att målen och de planekonomiska metoderna inte skulle leda till omfattande utsläppsminskningar, däremot till skenande el och bränslepriser, stora geopolitiska risker, slöseri med skattepengar och sjunkande konkurrenskraft för industrin.

Jag har även konsekvent varnat för hur politiken kommer att slå mot vanligt folk som barnfamiljer, ensamhushåll, småföretagare, pensionärer och mot de redan hårt belastade skattebetalarna.

Fru talman! Alla dessa tusentals miljarder som nu satsas på en klimatomställning inom Sverige och EU borde enligt mig följas av två enkla frågor. Vad kommer satsningarna att innebära rent konkret för vanligt folk, och vilken effekt kommer de att få på det globala klimatet?

Jag har ställt frågan till åtskilliga politiker men aldrig fått några konkreta svar. Jag har även ställt frågan till EU-kommissionen och då faktiskt fått ett svar: Satsningarna kommer att medföra en marginell effekt. Mer resurser kommer dock att behövas.

Ja, ni hörde rätt. Mer resurser kommer att behövas. Tusentals satsade skattemiljarder beräknas alltså, förutom den nu synliga energifattigdomen och den försämrade konkurrenskraften, medföra en marginell effekt på det globala klimatet.

Jag måste också tillägga att den marginella effekten kommer att utebli helt om resten av världen fortsätter att öka sina utsläpp, vilket de gör i dagsläget.

Fru talman! Jag har som controller i energibranschen sett hur en sund och rationell energipolitik fått ge vika för önskedrömmar. Det har varit tungt - en tröstlös kamp mot dogmatism och idealism. Men jag står faktiskt här i dag fylld med en stor portion hopp. Maktskiftet, den gedigna regeringsförklaringen och Tidöavtalet tyder på välbehövliga paradigmskiften inom flera områden. Energi- och klimatdelen i avtalet andas tillnyktring, sunt förnuft och handlingskraft.

Samarbetspartierna är överens med oss sverigedemokrater om att de rosa drömmarnas tid nu måste vara förbi och att realism ska råda framöver. Avtalet innehåller konkret energipolitik för att möta energikrisen i vinter men också de nödvändiga satsningar på kärnkraft som behövs för att på sikt återskapa ett välfungerande energisystem.

Fru talman! Energi- och klimatdelen i Tidöavtalet påminner mig om varför jag blev sverigedemokrat. Vi är helt enkelt ett parti som tar frågorna på allvar och ser verkligheten som den är.

Fru talman! Det var intressant att lyssna på Jessica Stegruds anförande, där det blev tydligt att Sverigedemokraterna inte tycker att Sverige ska vara ledande i klimatomställningen men inte heller att EU ska vidta åtgärder gällande klimatet. Det är alltid någon annan som ska stå för de här lösningarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattÖvriga ämnen

En fråga till Jessica Stegrud är givetvis hur Jessica Stegrud ska få med resten av världen på klimatomställningen. Hur ska Jessica Stegrud se till att vi klarar klimatomställningen? Det är väl ändå så att Sverigedemokraterna ser verkligheten, nämligen att vi måste minska klimatutsläppen?

Sverige riskerar nu att gå miste om miljarder i investeringar runt om i landet för att vi tappar ledartröjan i klimatomställningen. Det kommer att leda till förlorade jobb. Många av Jessica Stegruds väljare kommer att drabbas. Hur motiverar hon att Sverige ska ta av sig den här ledartröjan, gå miste om miljarder i investeringar och i stället peka på någon annan?

(Applåder)

Fru talman! Det är få saker som har försämrat villkoren för företag, hushåll och vanliga människor så mycket som den förda energipolitiken och klimatpolitiken, som fullständigt har slagit sönder konkurrenskraften i och med de skenande elpriserna och bränslepriserna. Blir vi fattigare kommer ingen att bli lyckligare av det, tro mig!

Det här med att vi ska gå före är någonting man pratar om även i EU, alltså att vi ska vara ledande i den här omställningen. Jag tror dock inte att någon nation runt om i världen tar efter ett land som gör sig självt fattigare. Det är nämligen inte där förändringen ligger. Det är länder med hög tillväxt som har möjlighet att satsa på just klimatsmarta idéer, innovation och utveckling. Det är de länderna man kommer att ta efter, inte länder som förstör världens renaste fossilfria energimix och en strålande konkurrenskraft. Nyckeln ligger alltså någon helt annanstans än i den politik ni bedriver, Åsa Westlund.

Fru talman! Man kan ju välja att blunda för kriget i Ukraina och skylla allt, till exempel prisuppgången när det gäller energi, på den avgående regeringen. Självklart kan man göra det - men det är inte verkligheten, Jessica Stegrud.

Jag har suttit i Europaparlamentet i tio år, och jag förhandlade många gånger. Det enda argumentet som funkade för att få andra länder att följa efter var att visa att det gick - att det gick bra och att företagen faktiskt blev vinnare och fick en helt ny marknad. Den framgångsrika strategin dumpar nu Sverigedemokraterna, och det riskerar tyvärr Sveriges konkurrenskraft.

(Applåder)

Fru talman! Fast det är ju det här ni håller på och sabbar, Åsa Westlund. Ni sabbar världens bästa energimix, som har lagt grunden för alla våra internationella framgångar och som har lagt grunden för att vi i dag har en otroligt ren industriproduktion - som vi ju borde satsa på export ifrån, inte tvärtom. Det är ju bättre att Kina blir som Sverige än att Sverige blir som Kina. Det där är alltså helt verklighetsfrånvänt i min värld.

När det gäller det här med att gå före: Vi är väldigt duktiga på innovation, och den vägen ska vi fortsätta på - punkt.

Den allmänpolitiska debatten var härmed avslutad.

Allmänpolitisk debattÖvriga ämnen