Internationella frågor och utrikespolitik

Fru talman! I Sveriges riksdag finns en bred samsyn om mycket i utrikespolitiken. Det är bra för Sverige att det finns en bred majoritet i Natofrågan, att vi är ense om att EU är vår viktigaste utrikespolitiska arena och att vi ser lika på vikten av att ge stöd på alla sätt till Ukraina så att de kan vinna kriget mot Ryssland.

Det som oroar mig, fru talman, är någonting annat. Det är att Sverige nu verkar dra sig tillbaka på den internationella arenan. Signalen från den nya regeringen är att Sverige ska fokusera på närområdet och EU och se till svenska intressen - som om den tidigare regeringen inte hade gjort det?

Det är klart att Magdalena Anderssons regering hade svenska intressen för ögonen i all utrikes- och säkerhetspolitik. Frågan är snarare vad man betecknar som svenska intressen. Tar de svenska intressena slut utanför EU:s gränser? Vi ska förstås visa solidaritet med folket i Ukraina. Men betyder det att det är slut på den svenska solidariteten när vi har gjort det? Är måttet fullt?

Är det inte också ett svenskt intresse att krig och konflikt upphör i Jemen, Iran, Myanmar och Etiopien eller på andra platser där miljoner tvingas fly, svält breder ut sig och demokrati, folkrätt och mänskliga rättigheter trycks tillbaka?

Självklart är det ett svenskt intresse att arbeta globalt och brett. Inte minst EU självt har ju kommit till insikten att EU måste vara mer aktivt som aktör och mer närvarande på den globala scenen, ta fler initiativ och bygga starkare relationer i Asien, Latinamerika och Afrika. Men den svenska regeringen skickar signalen att Sverige drar sig tillbaka, koncentrerar sig på annat än globala utmaningar och blir en mer provinsiell aktör. Det tror jag är dåligt för Sverige och för svenska intressen.

Annat som oroar är förstås att man skrotar enprocentsmålet för biståndet. Man skär ned med flera miljarder och låtsas med ett reptrick att det är möjligt att få mer och bättre resultat med mindre pengar. Man gör också ett lappkast i inriktningen: Från att ha haft fokus på fattigdomsbekämpning, mänskliga rättigheter och hållbar utveckling blir i stället biståndet en bisyssla för handelsministern.

Biståndet ska nu också vara ett verktyg för att stoppa migration, stimulera till återvandring och användas som påtryckningsmedel för att få länder att ta emot utvisade från Sverige. Detta lappkast och detta reptrick tror vi är dåligt för Sverige.

Slutligen oroar jag mig för att Sverige nu skrotar den feministiska utrikespolitiken. När länder som Kanada, Frankrike och Norge följer Sveriges exempel skrotar den nya svenska regeringen den feministiska utrikespolitiken. Jag undrar då på vilket sätt regeringen tycker att feminismen i världen har gått för långt.

Den feministiska utrikespolitiken bygger på tre R: representation, resurser och rättigheter. Är det för hög representation av kvinnor i världen? Är det för omfattande rättigheter för flickor och kvinnor i världen? Är det för stora resurser som går till att stärka flickor och kvinnors villkor i världen?

Den här riksdagen, väljarna och tittarna kan lita på att vi socialdemokrater kommer att fortsätta att kämpa för svenska intressen, inte minst genom biståndspolitiken och genom att driva på för en fortsatt feministisk utrikespolitik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattInternationella frågor och utrikespolitik

(Applåder)

Fru talman! Vi lever onekligen i oroväckande tider just nu. Säkerhetsläget i vår del av världen är som bekant det värsta sedan andra världskriget.

Varje dag blir vi påminda om Rysslands skoningslösa anfallskrig mot Ukraina. Under de snart åtta månader som har gått sedan Putinregimens fullskaliga invasion inleddes har vi tvingats läsa om eller rent av höra historier från vänner och bekanta i Ukraina. Vi får höra om den obeskrivliga grymhet som de ryska förövarna gör sig skyldiga till.

Jag har sagt det många gånger förr, men det tål att upprepas gång på gång: Ukraina och våra ukrainska systrar och bröder förtjänar vårt fulla stöd med alltifrån mat och kläder till mediciner eller vapen och försvarsmateriel.

Fru talman! Vi får därtill aldrig acceptera ockupationen, som tydligt bryter mot internationell rätt. Vi måste komma ihåg att invasionen faktiskt började för över åtta år sedan. Varenda centimeter av Ukraina som nu är ockuperad ska befrias, från Krim i söder till Donetsk i norr.

Mot bakgrund av detta ser jag verkligen fram emot att arbeta nära den nya regeringen. Jag ser nu att det finns en stor potential att agera snabbt och enat i aktuella frågor.

Fru talman! Något som särskilt gladde mig under den efterlängtade regeringsförklaringen var det tydliga stöd som vår nye statsminister riktade till Taiwan, som milt uttryckt är att betrakta som ett globalt föredöme inom närapå varje samhällsområde. Jag är övertygad om att det även gladde Taipei Mission i Sverige, eller, som jag själv skulle kalla det, Taiwanese Representative Office.

I Sverige bör vi göra vad vi kan för att gå i bräschen och verka för att tillsammans med likasinnade stärka våra band till Taiwan genom täta handelsförbindelser, ett tydligt erkännande av deras suveränitet och främjande av andra samarbeten. De ska likt vilket annat land som helst kunna delta i stora internationella organisationer, inte minst inom FN. Givetvis måste vi också stärka den svenska representationen på plats i Taiwan.

Fru talman! Orden zan, zendegi, azadi - "kvinna, liv, frihet" på farsi - har kommit att eka på gatorna från norr till söder i och utanför Iran. Vi ser en efterlängtad fredlig revolution i Iran. Vi ser hur människor offrar allt för att de är trötta på det statssanktionerade förtrycket och törstiga efter frihet.

Den främsta symbolen för förtrycket i Iran är slöjtvånget, som ju var gnistan till att den här revolutionen startade sedan unga Mahsa Amini blivit ihjälslagen av den så kallade moralpolisen för att hon inte hade tagit på sig sin obligatoriska slöja korrekt - hur man nu kan ha en moralpolis i ett land vars styre fullkomligt saknar moral.

Fru talman! Den här typen av regimer behöver man vara rak mot. Tyvärr har så inte varit fallet under den socialdemokratiska regeringen. Om detta blev vi påminda av den välkända iranska civilsamhälleshjältinnan Masih Alinejad, som tappert kämpat emot slöjtvånget och det statssanktionerade förtrycket i Iran. Hon har använt sin röst direkt mot de svenska Socialdemokraterna. Hon menar att de har agerat direkt kontraproduktivt i kampen mot förtrycket och rent av legitimerat detta. Jag förstår henne.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattInternationella frågor och utrikespolitik

Nu har Socialdemokraterna äntligen fått lämna Rosenbad. Därför ska det en gång för alla vara slutdaltat med den iranska skurkregimen. Revolutionen i Iran ger oss hopp. Låt detta vara slutet för ayatolla Khamenei.

(Applåder)

I detta anförande instämde Rashid Farivar (SD).

Fru talman! Att ledamoten Wiechel tar upp och ger ett starkt stöd till Taiwan tror jag inte förvånar någon som har jobbat med utrikespolitik tidigare. I grunden håller jag också med Wiechel om att vi behöver ge ett starkt stöd till Taiwan och Taiwans folk i hotet från Kina.

Men vad tror ledamoten händer om Sverige backar från internationella organisationer och tar bort kärnstöd från FN och FN-organ? Jo, det finns en aktör där ute som är beredd att lägga plånboken på bordet och ta den plats som Sverige nu backar undan från. Den aktören heter Kina och Xi Jinping.

FN kommer att befolkas av kinesiska toppdiplomater om inte västvärlden steppar upp och behåller biståndet på höga nivåer, behåller ett starkt kärnstöd till de multilaterala organisationerna och visar att FN är en organisation för fred över hela världen. Om vi backar kommer Kina och Xi Jinping att ta vår plats.

Fru talman! Tack, Håkan Svenneling, för den här angelägna frågan! Det gläder mig särskilt att Svenneling lyfter just Kina och den oro som finns när de tar för sig alltmer.

Jag menar att det finns stor potential att rikta om bistånd och olika satsningar för att det ska bli effektivt. Jag tycker därför att det är positivt att regeringen, som man nu har aviserat, ska slå ihop handelsområdet med biståndet för att på så sätt kunna effektivisera arbetet. I kombination med ett betydligt mer effektivt säkerhetstänk tror jag att man på så vis kan mota den typ av hot som Svenneling ger uttryck för kan finnas.

Fru talman! Sverige har länge haft ett otroligt stort inflytande i FN. Vi har haft generalsekreterare och viktiga poster under lång tid. Det har hängt samman med att vi också har gett ett tydligt finansiellt och politiskt stöd.

Nu har vi en regering som i stället smutskastar internationella organisationer och säger att dessa är ineffektiva, när vi faktiskt ser att de räddar liv och ger människor framtidshopp. Detta kommer att leda till att Kina i stället tar makten över många multilaterala organisationer som i dag är viktiga för oss. Jag är djupt oroad över den utvecklingen.

Fru talman! Jag är inte ett dugg oroad för att den här regeringen - åtminstone om man är lyhörd, vilket jag förväntar mig att man är - inte kommer att agera gentemot de eventuella hot som uppstår och ta det här problemet på allvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattInternationella frågor och utrikespolitik

Som ledamoten Svenneling mycket väl känner till har undertecknad länge varit väldigt djupt involverad i just biståndsfrågor. Där krävs det att man på ett mycket tydligare sätt involverar också säkerhetstänket. Det tror jag att man kommer att göra.

Fru talman! Jag har en mycket konkret fråga till Markus Wiechel: På vilket sätt har feminismen gått för långt i världen?

Vi kan inte ställa några sverigedemokratiska statsråd till svars, men det är ju ändå Sverigedemokraterna som håller i tyglarna och rycker åt det håll som trepartiregeringen ska springa åt. Jag förmodar därför att Sverigedemokraterna jublar åt beskedet att den feministiska utrikespolitiken nu är skrotad.

Jag upprepar därför min fråga från anförandet: På vilket sätt är det ett problem att Sverige har haft en feministisk utrikespolitik, och på vilket område har feminismen gått för långt i världen?

Fru talman! Jag menar bestämt att man från regeringens sida visar handlingskraft när man slopar plakatpolitik som inte betyder någonting. Det här är en etikett som knappt den socialdemokratiska regeringen själv visste vad den betydde.

Det vi har sett är tvärtom att man har struntat i viktiga och fundamentala värden. Det är bara att kolla på Masih Alinejad från Iran, som här i Sveriges riksdag stod öga mot öga med förra utrikesministern Ann Linde och menade att denna legitimerade det förtryck som fanns i Iran - bara som ett konkret exempel av väldigt många.

Det är detta som är problemet. Man har bara använt sig av etiketten feministisk utrikespolitik. I själva verket har det inte betytt särskilt mycket alls.

Fru talman! Det finns en mängd exempel på hur den feministiska utrikespolitiken har bidragit till att stoppa könsstympningar av flickor i lokalsamhällen. Det har bildats ett internationellt nätverk för kvinnliga medlare. Vi har förändrat lagstiftningen i en mängd länder för att stärka kvinnors och flickors rättigheter.

Men jag frågar igen: Var har feminismen gått för långt, enlig Sverigedemokraterna och Markus Wiechel?

Fru talman! Återigen: Etiketter är en sak, men vad man faktiskt gör i politiken är en helt annan.

Jag ser inte varför Olle Thorell skulle behöva tro - det gör åtminstone inte jag - att den kommande regeringen på något sätt skulle minska arbetet med att motverka könsstympning. Som Olle Thorell mycket väl vet är detta en fråga som Sverigedemokraterna har drivit väldigt hårt i utrikespolitiken och i politiken generellt. Vi kan aldrig acceptera den typen av förtryck.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattInternationella frågor och utrikespolitik

Fru talman! Det är mycket som händer i vår värld i dag. Mycket är bra och positivt. Det talar vi sällan om. Jag tänker inte heller göra det. Jag tänker lyfta upp kriget i vårt grannland, kriget i Ukraina. Det har inte kommit som en blixt från klar himmel. År 2014 annekterades Krim. År 2008 gick samma land, Ryssland, in i Georgien. Vad har konsekvenserna blivit? Vad har följt med detta? I Georgien är två regioner, Abchazien och Sydossetien, annekterade. Och i Ukraina pågår ett fullskaligt, illegalt krig.

Detta visar hur viktigt det är att omvärlden fortsätter med sin enighet och att vi stöder Ukraina, så att territorierna i Ukraina kan gå tillbaka till Ukraina och inte tillfalla Ryssland. Men det är också viktigt att stödja andra länder, som Georgien och även Moldavien.

Fru talman! Jag vill lyfta upp några saker till i mitt anförande. Vi talar om Ryssland. Men det finns ytterligare en stor och stark auktoritär regim. Jag tänker på Kina, som agerar. Taiwan har nämnts i den här debatten. Men jag vill lyfta upp Tibet.

Tidigare talades det mycket om Tibet. I dag är det relativt tyst. Det är mycket olyckligt. Det som sker i Tibet i dag har pågått sedan 1950-talet. Barn tas ifrån sina föräldrar och sätts på så kallade internatskolor där språkbruk och traditioner som hör till Tibet tvättas bort. Familjer är rädda. Den som sätter sig upp mot den kinesiska regimen vet nämligen att familjen kommer att få ett besök av den kinesiska regimen. Och arbetslösheten är hög.

Dalai lama är en aktiv ledare. Han har sett till att dela det politiska och det religiösa ledarskapet. Det är bra. Det finns ett politiskt exilstyre i Indien.

Det är viktigt att den fria demokratiska världen - vi som lever med demokrati, respekt för mänskliga rättigheter, marknadsekonomi och respekt för rättsstatens principer - följer och stöder de länder där det inte finns samma rättigheter och möjligheter. Det ser jag som viktigt för oss att göra.

I detta anförande instämde Gustaf Göthberg (M).

Fru talman! Jag har väldigt stor respekt för Margareta Cederfelts arbete som ordförande i OSSE:s parlamentariska församling och hennes arbete för Tibet under många år. Jag minns starkt ett möte med en kinesisk företrädare där Margareta Cederfelt pratade om att hon hade varit i Tibets största stad Lhasa. På ett väldigt snyggt sätt ifrågasatte hon den information som kom från kinesiskt håll.

Enligt den regeringsförklaring som Ulf Kristersson lämnade tidigare i veckan är det "en i första hand svensk och europeisk utrikespolitik" som ska föras. Jag undrar vad Cederfelt tänker om risken för att vi nu får se ett ökat inflytande från Ryssland och Kina i Centralasien och många andra länder där OSSE finns och där svenskt bistånd och framför allt FN-bistånd har funnits under lång tid. Vilka är riskerna om Sverige nu backar undan och inte ger samma stöd till FN som vi har gjort historiskt? Finns det inte en stor risk att Kina och Ryssland tar över?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattInternationella frågor och utrikespolitik

Fru talman! Jag tackar Håkan Svenneling för frågan.

Jag skulle vilja lägga till en sak som Ulf Kristersson nämnde i regeringsförklaringen. Det handlar om auktoritära stater och hotet från Kina. Det finns också med i regeringsförklaringen. Det vill jag understryka.

Jag vill också nämna att flera stormakter, som Kina och Ryssland, är oerhört aktiva norr om Sverige, där Svalbard ligger, i den arktiska regionen. Detta visar, när det handlar om auktoritära regimer, hur viktigt det är att vi tittar också på vårt närområde.

Låt mig också nämna Belarus, ett annat land i vår närhet. Det är inte många mil, ungefär 45 mil, mellan Minsk och Sverige. Det är inte långt. Där finns Ryssland, och där finns Kina, inte för att de är fredliga länder utan av helt andra anledningar.

Fru talman! Ett klassiskt sätt i utrikespolitiken att inte svara på en fråga är att göra en resa någon annanstans på vårt jordklot. Jag skulle vilja att Margareta Cederfelt återvänder till Centralasien och till den risk som finns när vi nu drar in på kärnstöd och bistånd till FN:s organisationer och som i dag ges till folk i Centralasien som lever under otroligt svåra omständigheter. Man har historiskt levt under förtryck av både Ryssland och Sovjetunionen men ser nu också det kinesiska intresset öka.

Vad är deras chans om vi drar oss undan? Vad är deras chans att slippa leva under ett auktoritärt styre, vilket de faktiskt gör i många länder i dag?

Fru talman! I Centralasien befinner sig mycket riktigt flera fattiga länder genom avtal i fortsatt samarbete med Ryssland. Hur ska detta kunna åtgärdas? Jag säger: handel och utvecklad ekonomi. Jag ser EU som en oerhört viktig aktör här. Jag ser den transatlantiska länken som viktig.

Ett problem i flera av de centralasiatiska länderna har varit arbetskraftsinvandring.

Fru talman! Jag kommer att ställa samma fråga till Margareta Cederfelt som jag ställde till Markus Wiechel. På vilket sätt är det ett problem att Sverige har haft en feministisk utrikespolitik? På vilket sätt har feminismen gått för långt i världen? På vilket sätt har det motverkat svenska intressen? Den nya regeringen signalerar nu väldigt tydligt att man ska värna svenska intressen. Man drar sig tillbaka. Man värnar svenska intressen mer. Är det inte ett svenskt intresse att driva en feministisk utrikespolitik som stärker flickors och kvinnors rättigheter globalt?

Mycket med den här regeringsbildningen har tagit tid. Och reformer som har utlovats verkar dröja mest hela mandatperioden. Men det gick väldigt fort att skrota den feministiska utrikespolitiken. Om man googlar på det nu kan man inte längre hitta det på regeringens hemsida. Det var viktigt att få ut den signalen till omvärlden lika fort som det går att knäppa med fingrarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattInternationella frågor och utrikespolitik

Fru talman! Jag vill tacka Olle Thorell för frågan.

Om Olle Thorell hade lyssnat noga på regeringsförklaringen hade han hört att bland annat utbildning för flickor nämndes. Det är en oerhört viktig fråga.

En annan fråga som nämndes var kvinnors rättigheter och bland annat misshandel av kvinnor och våldtäkter. Även det är oerhört viktiga frågor. I flera länder i världen är det inte ett brott i dag att misshandla eller våldta en kvinna. I flera länder runt om i världen har kvinnor ingen egen ekonomi. De har inte ens arvsrätt efter sina män om dessa har avlidit. Vad är det för trygghet?

Detta är frågor som står högt på Ulf Kristerssons regerings agenda.

Fru talman! Jag betvivlar inte Margareta Cederfelts eller Ulf Kristerssons engagemang för ökad jämställdhet i Sverige och i världen. Det var fint sagt om mäns våld mot kvinnor och så vidare.

Jag undrar bara hur det motverkar svenska intressen att bedriva en feministisk utrikespolitik? På vilket sätt har det varit ett problem att Sverige har drivit en feministisk utrikespolitik för att stärka kvinnors och flickors rättigheter?

Fru talman! Jag vill först kommentera en sak som jag inte hann säga i det första inlägget. Olle Thorell sa att regeringsbildningen har tagit lång tid. Ja, men Olle Thorell kanske ska dra sig till minnes vad som hände 2018. För Olle Thorells egen regering tog det 120 dagar, tre och en halv månad. Och den höll inte. Jag säger bara det som ett exempel.

Kvinnors rättigheter är oerhört viktiga. Jag vet att Olle Thorell anser detta. Vad jag ser som en fördel med Ulf Kristerssons regering är att vi också kommer att agera.

Fru talman! Den första fråga som den nya utrikesministern Tobias Billström borde ta tag i är att omgående kalla upp Irans ambassadör i Sverige till UD. Den iranska regimen har under decennier brutit mot mänskliga rättigheter och varit en av världens mest auktoritära regimer. De senaste månaderna har våldet varit än grymmare, särskilt mot unga kvinnor. Under den senaste protestvågen, som startades av mordet på Jina Amini, har hundratals, kanske tusentals, dödats. Nyligen erkände en av de höga militära cheferna att genomsnittsåldern bland dem som gripits är 15 år.

I måndags beslutade EU om utökade riktade sanktioner mot regimens elit, och det är bra. Men det är inte tillräckligt, eftersom så få personer och organ listades. Det iranska folket förtjänar mer av oss. Deras kamp är bokstavligen en kamp på liv och död. De måste höra våra röster varje dag som stöd för deras kamp och uppror. Vi ska inte låta regimen komma undan. Straffrihet ska inte råda. I juli i år dömde svensk domstol en iransk man till livstids fängelse för mord och folkrättsbrott. Likt dem som på 80-talet torterade människor i iranska fängelser ska dagens mördare en dag ställas inför rättvisans kammare och dömas för sina brott. En dag ska alla mördare dömas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattInternationella frågor och utrikespolitik

Fru talman! Den senaste tiden har vi kommit mycket närmare ett kärnvapenkrig än på mycket länge. Det är djupt oroande och en varningsklocka för hur lätt despoter tar på mänsklighetens livsmiljö och existens. Likgiltigheten inför klimatförändringen är en liknande frågeställning.

Rysslands oförlåtliga attack på Ukraina ska vi för alltid fördöma. Putin har visat hur han har förvandlat Kreml till en kleptokrati som suger ut och dödar sitt eget folk för sina egna imperialistiska maktambitioners skull. Men det ukrainska folket satte sig i vägen. Det har de senaste åtta månaderna visat att det vägrar låta sig underkuvas. Med stöd från omvärlden har det heroiskt stått upp för att försvara sitt land mot en hänsynslös och brutal angripare som inte drar sig för att dagligen begå krigsbrott som nu kan räknas i tusental.

De omfattande sanktionerna mot Ryssland har tillsammans med vårt militära stöd varit viktiga för den ukrainska militärens framgångar, men nu avgörs långsiktigheten i vårt stöd. Då krävs mer än militära resurser. Snart är vintern här. I ett land i ett pågående krig riskerar den sköra välfärdsstaten att haverera. Hur ska vi rädda alla vid en eventuell kärnvapenattack? Ukrainas ekonomi har redan krympt med en tredjedel. Ska Ukraina ha långsiktig motståndskraft måste våra löften om långsiktigt stöd såväl humanitärt och militärt som till återuppbyggnad förverkligas. En del borgerliga politiker försöker nu så split genom att attackera politiska motståndare i stället för att poängtera den enighet som vi har i Sverige. Det är en annan sak att föra en politisk debatt om hur vi ger stöd och vara orubblig i sitt stöd till det ukrainska folket. Motsatsen är att vara en auktoritär stat där det fria ordet just inte är fritt.

Fru talman! Den nya utrikesministern Billström har inlett mycket svagt, med en eurocentrisk utrikespolitik utan feministisk analys, med nedskärningar i biståndet, med borttagande av enprocentsmålet och med ett förakt för internationella organisationer. Att dessutom tro att ett land har demokrati bara för att det finns ett parlament man kan ringa är både svagt och anmärkningsvärt. Låt mig säga sanningen: Turkiet är ingen demokrati under Erdogans regim. Allt detta kommer att göra Sverige till ett mycket litet land i internationella sammanhang, tror jag.

(Applåder)

Fru talman! Håkan Svenneling lyfte fram en oerhört viktig fråga om Iran och det som försiggår där. Jag skulle vilja ta upp ytterligare en fråga om Iran. Jag tänker på kurderna, som är utsatta för förföljelse. Kurderna har varit en förföljd grupp under en längre tid genom historien, men det är först nu det kommer till stånd en allmän och mer omfattande diskussion om kurdernas situation i Iran. Jag har läst rapporter om 1 540 skadade kurder i de västra delarna av Iran. Jag har läst om 30, 40, 50, 60 eller ännu fler mördade kurder. Det var mordet på den 22-åriga kurdiska kvinnan Jina Mahsa Amini som öppnade världens ögon för vad som sker i Iran. Detta är något som vi måste diskutera mycket i Sveriges riksdag.

Fru talman! Jag delar Margareta Cederfelts analys och hennes uppmaning att diskutera detta mer. Men framför allt måste vi gå från ord till handling. Det kan den nya moderatledda regeringen se till att vi gör. Det iranska folket behöver mer än bara vackra ord här i denna kammare. Man behöver faktiskt se konkret att Sveriges nya regering kallar upp Irans ambassadör. Det är inte ens svårt, och kraven i protesterna sträcker sig ännu längre än så.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattInternationella frågor och utrikespolitik

Man kan även införa mer omfattande sanktioner, precis som mot ryska oligarker. Ledarnas och mullornas barn är väldigt ofta runt och festar i Europa och USA och på andra platser och lever lyxliv. Vi skulle kunna dra åt och se till att de får reseförbud och sanktioner riktade mot sig i stället. Än så länge har EU och Sverige varit alldeles för svaga i sin respons.

Vänsterpartiet har länge stött den kurdiska kampen för mänskliga rättigheter och frihet. Redan 1979 väckte vi vår första motion om detta här i Sveriges riksdag.

Fru talman! Jag vill påminna Håkan Svenneling om att Ulf Kristersson har varit statsminister i två dagar. Det låter på Svenneling som om Ulf Kristersson skulle ha hunnit med enorma aktiviteter. Men rikta blicken bakåt i stället, mot den tidigare majoriteten och vad som gjordes under åtta års tid! Det tycker jag är anmärkningsvärt.

Fru talman! Margareta Cederfelt har rätt i att jag även har riktat blicken mot den förra regeringen. Utrikesminister Linde var inte glad i Håkan Svenneling. Jag skrev en debattartikel så sent som förra veckan om att hon borde ha kallat upp Irans ambassadör. Men nu är hon inte utrikesminister. Nu är det i stället en M-märkt minister som sitter i Rosenbad och i Arvfurstens palats. Då är det dags att en moderatledd regering omgående kallar upp ambassadören. Om man klarar av att säga att Turkiet är en demokrati borde man klara av att säga att Iran är en diktatur.

(Applåder)

Fru talman! Vi har en orolig omvärld. Vi har Kina med över 1 miljard invånare och stormaktsdrömmar om att få in ännu fler människor under det förtryckande övervakningssamhälle som den kommunistiska regimen har byggt upp. Vi har en avskyvärd regim i Iran som mördade en kvinna för att hon ville kunna ha sitt hår ute och åtnjuta de mest basala mänskliga rättigheterna. Till dessa kvinnor säger vi: Jin, jiyan, azadî! Hela Europa måste agera mot ledarna och deras barn, som lever lyxliv här i Europa. Vi har Ryssland, som för anfallskrig mot Ukraina, medvetet bombar civila och mördar dissidenter. Det är den omvärld vi har.

Dessa länder - Kina, Iran och framför allt Ryssland - är också de länder som enligt Must, FRA och Säpo oftast attackerar Sverige. Som Kungliga Krigsvetenskapsakademien säger: Sverige är i strid, och striden är digital.

Detta är det hot vi pratar om. Det är inte framtiden, utan det är aktiva attacker som sker nu.

Vi har inga ryska trupper som har landstigit på Gotland, det har vi inte, men vi har ryska trupper som attackerar vår välfärd, vårt näringsliv och vår kritiska infrastruktur. Det kommer rentav fler attacker mot Sverige än mot USA från rysk sida såsom världen ser ut i dagsläget. Orsaken är Sveriges geopolitiska position, vår försvarssektor och såklart att vi är helt avgörande för Europas energisektor som det ser ut just nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattInternationella frågor och utrikespolitik

Vad säger då den nya regeringen om denna hotbild? Den säger att cybersäkerheten måste förbättras. Det är allt som Tidölaget har lyckats få in i sitt avtal och regeringsförklaring kring denna helt avgörande fråga för vår säkerhetspolitik. Det är undermåligt. Det är vår omvärld vi pratar om, och vi får inget ordentligt svar.

Naturvårdsverket hackades nyligen, och data om alla svenska vapenägare har sannolikt komprometterats. Då känns det i ärlighetens namn lite så där att regeringen har tydliga planer på hur de ska stänga ned Miljödepartementet men ingen tydlig plan för hur de ska stänga ute ryssarna.

Fru talman! Låt mig citera vad några har sagt.

IVA säger att Sverige är sämre än många länder när det gäller att skydda oss mot cyberhot. Och vi attackeras varje dag. Vi tar inte cyberhoten på tillräckligt allvar.

Håkan Buskhe, tidigare Saabchef, säger att dålig cybersäkerhet är ett hot mot vår konkurrenskraft.

Truesec säger att cyberattacker kostar svenska företag runt 30 miljarder kronor varje år.

Energisektorn säger att det är vansinnigt hur stort avståndet är mellan vår hotbild och vår förmåga.

SKR säger att samhällets ledning inte ser de behov som finns.

Totalförsvarspropositionen säger att cyberattacker kan få lika stora konsekvenser för vårt land som ett väpnat anfall.

När Tidölaget har suttit tillsammans och tittat på Sveriges utmaningar har de kommit fram till cirka 40 förslag för att hindra människor på flykt från att komma in i Sverige. Men det finns inte mer än en halv mening om att hindra ryssarna från att komma in i vår välfärd, vår energisektor och vårt näringsliv. Det är inte gott nog!

Som land saknar vi styrning. Vi saknar kompetens. Vi saknar samarbete mellan det offentliga och näringslivet. Som land har vi inga idéer om hur vi ska hantera pågående, allvarliga intrång hos företag, medvetna intrång från andra stater som vill utnyttja vår geopolitiska situation. Som land vet vi inte vad vi ska göra när en kommun, region eller myndighet kapas.

Fru talman! Den svagaste länken är i praktiken vad som avgör vår försvarsförmåga, och om regeringen inte förstår hotet från auktoritära regimer mot Sverige och inte förstår vilken säkerhetspolitiskt utsatt situation Sverige är i just nu, ja, då är regeringen den svagaste länken i Sveriges säkerhet. En halv mening räcker ingenstans.

Fru talman! Åren 1915-1922 sker fruktansvärda sexuella övergrepp och våld mot kvinnor och barn, framför allt kristna grupper, i Turkiet.

Åren 1936-1945 sker fruktansvärda övergrepp och sexuellt våld mot romer, judar samt kvinnor och barn i de tyskockuperade områdena.

Åren 1937-1945 sker övergrepp och sexuellt våld mot koreanska och kinesiska kvinnor under den japanska ockupationen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattInternationella frågor och utrikespolitik

Åren 1945 sker övergrepp och sexuellt våld mot tyska kvinnor och barn som flyr från Östeuropa och som hamnar under den sovjetiska ockupationen.

Åren 1955-1975 sker övergrepp och sexuellt våld mot kvinnor och barn i Vietnam.

Åren 1991-1999 sker övergrepp och sexuellt våld mot framför allt muslimska grupper i före detta Jugoslavien.

År 1994 sker övergrepp och sexuellt våld mot kvinnor och barn i Rwanda.

År 1998 sker övergrepp och sexuellt våld mot kvinnor och barn i Kongo.

Åren 2014-2019 sker övergrepp och sexuellt våld mot kristna och yazidier, utfört av IS i Mellanöstern.

År 2014 sker övergrepp och sexuellt våld mot kvinnor och barn i Ukraina.

År 2020 sker övergrepp och sexuellt våld mot kvinnor och barn i Tigray.

År 2022 sker övergrepp och sexuellt våld mot kvinnor och barn i Iran.

Jag tror tyvärr att den här listan kan göras väldigt mycket längre.

Oavsett ideologi, tro eller världsdel har det genomförts och genomförs fruktansvärda övergrepp, där man använder våld mot kvinnor och barn som en del i krigföringen. Jag tror att vi alla, framför allt i vår kammare med vår tradition, är överens om att det här är ett ofog som vi måste göra allt vad vi kan för att stoppa. Jag är personligen väldigt glad att man i ICCstadgan definierar sexuellt våld i krig som ett krigsbrott, brott mot mänskligheten och i vissa fall folkmord.

Det här är bra, men vi måste göra mer. Vi måste göra mer tillsammans inom EU, FN och andra internationella organ och arbeta för att kvinnor och barn inte ska utsättas för våld i krig.

Fru talman! Övergreppen i Kosovo måste erkännas på ett tydligare sätt än i dag inom FN, och vi måste förbereda oss på att hjälpa till med att bygga upp Ukraina när Ryssland är besegrat. Då är det viktigt att vi även bistår med att stödja dem som har råkat ut för övergrepp.

Fru talman! Jag är väldigt tacksam för att vi i vår riksdag allt som oftast kan vara väldigt eniga när vi lyfter de här frågorna i det viktiga arbete som pågår som den förra regeringen har gjort och som jag är övertygad om att den nya regeringen kommer att göra för att motverka sexuellt våld mot kvinnor och barn i krig.

Fru talman! Jag tror ingen av oss är oberörd av den lista som Magnus Jacobsson läser upp. Det är en vidrig del av mänsklighetens historia. Sexuellt våld mot kvinnor och barn måste få ett slut, men vi ser att det återupprepar sig i konflikt efter konflikt världen över.

Därför hugger det i vårt hjärta när vi får reda på att Sveriges bistånd sänks med ungefär 15 procent, om vi får tro medieuppgifterna. Det är för att vi vet att bistånd globalt går till arbete mot sexuellt våld mot kvinnor. Sveriges tidigare utrikesminister Wallström inrättade, innan hon blev utrikesminister, ett särskilt arbete inom FN mot sexualiserat våld.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattInternationella frågor och utrikespolitik

Därför undrar man dels varför Kristdemokraterna har gått med på att sänka biståndet, dels om ni är beredda att höja anslagen till arbetet med SRHR globalt i det svenska biståndet.

Fru talman! Biståndsfrågan är nog en av de frågor som många av oss kristdemokrater känner har varit den absolut mest smärtsamma när vi suttit och förhandlat. Det är ingen hemlighet att vi som parti har kämpat och stått upp för enprocentsmålet. Och vi nådde nog längre än vad väldigt många egentligen trodde, om man tittar på hur debatten har varit före valet och framför allt om man tittar på styrkeförhållandet mellan partierna.

Är jag nöjd? Nej, jag är absolut inte nöjd. Jag anser att vi ska ha kvar enprocentsmålet, och jag hoppas också att vi tillsammans i den här kammaren på olika sätt ska kunna pressa på för att just lyfta de här frågorna.

Jag och Håkan Svenneling har olika ideologiska ingångsvärden. Vi hade förmånen att göra en gemensam resa i FN. Det gladde mig, för vi såg saker tillsammans som jag tror att vi behöver värna. Kommande helg ska jag delta i en konferens i Kosovo och prata om just de här frågorna.

Jag hoppas att vi ska kunna jobba tillsammans för att stoppa våldet mot kvinnor och barn i krig.

Fru talman! Det finns en viss glädje i att det fortfarande finns kristdemokrater som har en förhoppning om ett enprocentsmål. Tyvärr gör det ingen skillnad när man sedan kommer att rösta för en budget som inte innehåller ett enprocentsmål. Det har heller ingen betydelse att man före valet lovade sina väljare detta när man faktiskt inte klarar av att leverera det.

De som får betala priset för det här är kvinnorna runt om i världen som inte kommer att få stöd från FN i samma utsträckning. Jag är djupt oroad över hur den här nedskärningen kommer att slå globalt mot världens fattiga, särskilt mot de kvinnor som utsätts för sexuellt våld.

Fru talman! Jag tror att alla här i kammaren, och faktiskt också de flesta utanför kammaren, vet att politik handlar om att vara tydlig med vad man önskar göra. Så söker man väljarnas stöd för att få lov att göra det, och sedan gör man allt man kan för att försöka leva upp till det. Det kommer vi kristdemokrater att fortsätta göra.

När det gäller den minskning som nu sker vet vi också att det finns olika rapporter som pekar på att det bistånd som man redan får inte används effektivt. Jag är väldigt glad att vi har fått igenom att det nu ska satsas mer via de ideella organisationerna. Det tror jag är en bra lösning.

Fru talman! Magnus Jacobsson talar väl om biståndet, men snacka går ju. En annan sak är att leva upp till skarpa löften man gett. Det är lätt att säga att man är för saker, att man ska driva saker och att man står upp för saker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattInternationella frågor och utrikespolitik

Magnus Jacobsson är en av 18 ledamöter från KD och L som har skrivit under på följande löfte: Jag lovar att enbart rösta för en statsbudget som innebär att 1 procent av bni avsätts till bistånd under mandatperioden. Detta är inte en allmän ambition utan ett skarpt löfte: Jag kommer enbart att rösta ja till en budget som innehåller detta, säger ledamoten Magnus Jacobsson.

Hur blir det nu då? Ska vi hoppas på att han infriar sitt löfte, eller kommer det att brytas?

(Applåder)

Fru talman! Det är med stor respekt jag lyssnar på en socialdemokratisk riksdagsledamot som berättar om hur man i regeringsställning driver på. Jag misstänker att ledamoten har gjort det i åtta år, och det är glädjande.

Det är helt korrekt att jag skrev under på detta. Jag tror att vi alla fick ett stort antal enkäter från väldigt många olika organisationer. Det är inte jättelätt för oss som ledamöter att säga till enkätskrivarna att en viss fråga är konstigt ställd. Av de olika enkäter som kom var det bland annat en som handlade om bistånd. Då valde jag det svarsalternativ som var absolut bäst. Eftersom jag anser att vi ska ha ett enprocentsmål har jag svarat att jag är för det.

Din fråga är hur jag kommer att agera nu när vi är i regeringsställning. Jag vill vara öppen och ärlig. Jag kommer att rösta på den budget som kommer i kammaren, och så kommer jag att fortsätta kämpa för enprocentsmålet. Det är min bestämda uppfattning att Sverige har råd att ha ett enprocentsmål och att vi tillsammans ska kämpa för att kvinnor inte ska fara illa i krig.

Fru talman! Då är det bara att notera att i alla fall Magnus Jacobsson - han kan förstås inte tala för de andra; de kanske står upp för sina löften - inte kommer att göra som han sa: Jag lovar att enbart rösta för en statsbudget som innehåller enprocentsmålet för bistånd. Då vet vi det.

Fru talman! Det är helt korrekt. Magnus Jacobsson kommer alltid, i alla lägen, att eftersträva att försöka göra det han har lovat. Jag tycker som politiker att det är en viktig princip att inför val gå ut och berätta vad man vill och därefter i kammaren försöka genomföra det så gott man kan. Nu har Magnus Jacobsson inte suttit med i de här förhandlingarna och inte riktigt kunna påverka detta lika mycket som andra. Men Jacobsson vidhåller, precis som jag tror att många socialdemokratiska ledamöter tidigare vidhöll, den kristdemokratiska politiken om enprocentsmålet, och jag hoppas att vi tillsammans ska kunna kämpa för kvinnor och barn i krig.

Fru talman! Som nytillträdd ledamot i utrikesutskottet är en viktig fråga för mig hur vi förvaltar Sveriges röst i världen. Sverige bör fortsätta att driva en feministisk utrikespolitik som sätter fokus på kvinnors rättigheter, politiskt deltagande, ekonomisk egenmakt, inflytande i fredsarbete, frihet från våld samt rätten till reproduktiv hälsa. Respekten för kvinnors och flickors rättigheter och möjligheter måste öka i världen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattInternationella frågor och utrikespolitik

Jag oroas över den demokratiska tillbakagång som vi ser i världen, där grundläggande mänskliga rättigheter utmanas allt oftare. Journalister fängslas, medier och universitet kontrolleras och rättsstatens principer ifrågasätts. Miljöpartiet har en vision om ett Sverige som fortsatt är en fristående röst för fred och mänskliga rättigheter i världen, något som den nya regeringen verkar släppa helt då man menar att utrikespolitiken ska drivas och utformas av EU.

Fru talman! Regeringen säger sig vilja reformera biståndspolitiken i grunden, vilket i praktiken innebär att man i stället för att bidra till en hållbar utveckling i världen urholkar biståndet och accepterar att miljontals människor sitter fast i fattigdom och förtryck. Man vill slopa kärnstödet, som har fungerat som infrastrukturen för det internationella biståndet och har hjälpt bland annat FN att vara snabbfotat i uppblossande akuta konflikter, som exempelvis i Ukraina.

Fru talman! Miljöpartiet varnade för att Sveriges självständighet och flexibilitet i utrikesfrågorna skulle påverkas negativt av ett Natomedlemskap. Så sent som 2019 var alla riksdagspartier eniga om att vapenexport till Turkiet inte är förenligt med svensk utrikespolitik. I maj i år hotade president Erdogan med en ny invasion av Syrien, och landet har även anklagats för attacker på civila i Irak. I dag är Sverige en nation som är beredd att exportera vapen till ett land som förföljer sin egen befolkning, förföljer kurder och agerar aggressivt i sin region. Det är moraliskt förkastligt.

Fru talman! En värld med kärnvapen kommer aldrig att vara en säker värld. Men ett medlemskap i Nato innebär att Sverige skriver under på att använda kärnvapen som hot och som en del i sin försvarsstrategi. Miljöpartiet har drivit på för att Sverige ska skriva på FN:s konvention om kärnvapenförbud. Det är ett krav vi står fast vid. Vi anser också att Sverige bör lagstifta om att kärnvapen inte ska tillåtas i vårt land, på vårt territorium, varken i fredstid eller i krigstid.

Fru talman! Den nya regeringen kommer att genomföra åtgärder som leder till den största utsläppsökningen i svensk klimatpolitisk historia. Den ledarroll som Sverige tidigare haft i klimatfrågor internationellt kommer att gå upp i rök lika snabbt som regeringen lägger ned Miljödepartementet. Vi kan endast vara ledande om vi lever upp till våra egna klimatlöften och når nollutsläpp senast 2035, men vi måste också hjälpa andra länder att klara klimatomställningen. Miljöpartiet vill verka för ett globalt förbud mot subventioner för fossila bränslen.

Vi vet också att beroendet av fossila bränslen även är en säkerhetspolitisk risk. Därför är regeringens förslag om bland annat sänkt reduktionsplikt mycket oroande. Vi gör oss fortsatt beroende av auktoritära stater och kommer att fortsätta pumpa in pengar i Putins krigskassa. Därför är det politiska motståndet mot förnybar energi, i Sverige och i Europa, ett hot också mot vår säkerhet.

Fru talman! Fredliga och inkluderande samhällen är ett av de globala målen i Agenda 2030. För en varaktig fred krävs fredsavtal där mänskliga rättigheter respekteras, som ger människor hopp om framtiden. Sverige har haft en viktig roll i internationellt fredsarbete, men jag är rädd att det Sverige som jag har varit stolt över i internationella sammanhang kommer att bli ett minne blott under denna mandatperiod.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattInternationella frågor och utrikespolitik

Vi i Miljöpartiet lovar att vi kommer att vaka som hökar när regeringen börjar sitt nedmonteringsarbete. Det är vår demokratiska plikt som förtroendevalda i denna församling.

(Applåder)

Fru talman! En enskild natt kan förändra en hel värld. Det var det som skedde när Ryssland den 24 februari i år invaderade Ukraina. Putins invasion kan innebära slutet på den europeiska säkerhetsordningen så som vi känner den. Ryssland bedriver ett olagligt och orättfärdigt anfallskrig mot ett fredligt grannland, mitt i vår del av världen. Den ryske presidentens sanna ansikte har visat sig i de övergrepp och illdåd hans soldater gjort sig skyldiga till i Ukraina.

Men sanningen är också att invasionen visat ett annat och i vissa stunder bättre ansikte i form av den breda europeiska uppslutningen efter Putins anfallskrig. Den har visat hur kraftfullt omvärldens stöd kan vara när det behövs, att vi inte vänder andra kinden till och framför allt att vi blir djupt berörda av det som sker. Ryssland får inte vinna, och med ihärdighet i det europeiska svaret kan Ryssland heller inte vinna.

Fru talman! Sverige kommer nu att axla ett europeiskt ledarskap, bland annat genom att sända avancerade vapensystem till Ukraina. Det är vad Ukraina önskar och vad Ukraina behöver.

Det ekonomiska stödet, som förefaller ha fastnat i någon korridor i Bryssel, måste omgående betalas ut. Ukraina behöver ges stöd av Sverige för att kunna bli fullvärdig medlem i såväl Europeiska unionen som Nato, givet att landet möter de uppställda kriterier som finns.

Fru talman! Framöver måste arbetet för ett enat europeiskt svar kopplat till kriget i Ukraina vara framträdande i den svenska utrikespolitiken. Den österrikiska nobelpristagaren i litteratur Elfriede Jelinek sa en gång: Man kan inte uppehålla tiden, och man kan inte hålla sig i tiden, för den är inget handtag. Men vad Ukraina nu har visat är hur man bäst använder tiden, på slagfältet, i förhandlingsrummet och på andra platser, till att ihärdigt arbeta för landets frihet och oberoende.

Fru talman! I sin regeringsförklaring konstaterade statsministern att svensk utrikespolitik åter ska föras till att handla om att skydda och värna svenska intressen och värderingar. Det görs bäst med våra allierade och grannar i Norden och Baltikum.

Detta innebär inte att Sverige på något sätt sluter sig från omvärlden och att vårt förhållningssätt till utrikespolitiken reduceras till en geopolitisk koncentration på vårt närområde, tvärtom. Sveriges internationella och globala engagemang behövs fortfarande. Det gynnar våra intressen och värderingar.

I Kina fortsätter den auktoritära och totalitära regimen med etnisk rensning mot minoriteter och aggressioner i Taiwansundet. EU behöver därför ta fram en uppdaterad Kinastrategi som samlar brett stöd för ett gemensamt svar på dessa kinesiska ambitioner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattInternationella frågor och utrikespolitik

Även i Indien ser vi oerhörda utmaningar med patriarkala strukturer, både i praktiken och i teorin, som del i det indiska lagsystemet. Där behöver Sverige också hjälpa till via Europeiska unionen.

Svensk utrikespolitik och Europapolitik kan inte stanna vid att bara acceptera nuläget och stillastående hoppas på det bästa. Europa behöver mer samarbete, inte mindre samarbete. Geografin gjorde oss till grannar. Freden har gjort oss till vänner. Handeln har gjort oss till partner, och nödvändigheten har gjort oss till allierade. Detta behöver vi fortsätta att hålla i.

Det är därför helt nödvändigt att EU under kommande period tar fram reformer som möjliggör fortsätta investeringar i industri, innovationer och it, som ställer om för klimatets skull, i vissa fall håller fingrarna borta för suveränitetens skull och stöttar Ukraina, för fredens skull.

Detta, fru talman, var första gången jag fick möjlighet att stå i den här talarstolen men inte den sista. Jag ser fram emot ett gott samarbete i denna riksdag med riksdagsledamöter. Vi har ett ansvar för Sverige. Låt oss ta det, för Sveriges bästa.

Fru talman! Jag vill välkomna Gustaf Göthberg till kammaren och gratulera till ett mycket välformulerat anförande. Snyggt!

I anförandet fanns en medvetenhet om en feministisk analys när ledamoten nämnde patriarkala strukturer som ett hinder för flickors och kvinnors rättigheter och möjligheter i livet i Indien. Men jag undrar hur långt den feministiska analysen egentligen går.

Jag frågar Gustaf Göthberg samma sak som jag har frågat andra i den här debatten: På vilket sätt är den feministiska utrikespolitik som den tidigare regeringen har fört ett problem för Sverige? På vilket sätt är feminismen en kraft som motverkar svenska intressen? Det är ju denna signal som går ut från den nytillträdda regeringen, att den feministiska utrikespolitiken numera är skrotad.

Fru talman! Tack, Olle Thorell, för frågan! Den har ju ställts av Olle Thorell flera gånger under den här debatten, och den har också besvarats av inte minst Margareta Cederfelt. Men jag ska göra ett försök här också.

Det är inte den svenska feminismen som på något sätt har gått för långt. Det är den feministiska utrikespolitiken som under de senaste åtta åren har varit spretig och ibland tenderat att väcka fler frågor än den ger svar.

Som jag var inne på i mitt anförande tror vi också att det är oerhört viktigt att fokusera på kvinnors och flickors rättigheter och på jämställdhet. Det har också utrikesministern gått ut och sagt i medier både i går och i dag. Det sa statsministern på EU-nämndens samråd i går inför Europeiska rådets möte.

I sak och i konkret handling kommer det nog inte att ske någon större förändring. Det är etiketten vi tar bort, och vi fokuserar på sakinnehållet.

Fru talman! Sakinnehållet är alltså inget problem? Feminismen har alltså inte gått för långt i Sverige och i världen, och det är viktigt att fortsätta utveckla jämställdhet i världen och i Sverige. Tack för det beskedet!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattInternationella frågor och utrikespolitik

Men vad är då problemet med feminismen? Det vore intressant att få höra det. Etiketten "feministisk utrikespolitik " - vad exakt i begreppet feminism är det som är problematiskt för den SD-styrda moderatledda regeringen?

Fru talman! Jag noterar att Olle Thorell vidhåller sitt fokus på just etiketten men själv inte bidrar med någon analys kring innehållet i den feministiska utrikespolitiken. Den har liksom inte funnits där.

Låt oss titta på de utmaningar som finns. Vi kan se på exempelvis Indien. Arbetskraftsdeltagandet för kvinnor i Indien har på tio år gått från 42 till 26 procent. Detta får följdeffekter för svensk ekonomi och för investeringar i landet, liksom säkerhetspolitiskt. Låt oss fokusera på det innehållet i stället för att fråga vilken etikett man ska sätta på en misslyckad socialdemokratisk utrikespolitik.

Fru talman! I regeringsförklaringen från i tisdags går att läsa: "Sverige kommer aldrig att acceptera att aggressiva stater kränker demokratiska länders frihet och självbestämmande. Makt går inte före rätt."

Jag tror att vi alla här kan ställa oss bakom just de orden, men tyvärr finns det många platser på vår jord där människor med makt tar sig rätten över andra människors liv, också när det gäller deras egen befolkning. Låt mig ge några exempel.

Listan över systematiska kränkningar mot mänskliga rättigheter i Iran kan göras lång: Kvinnor tvingas bära slöja, dissidenter fängslas utan rättegång, minoriteter förföljs och avfällighet från islam bestraffas genom hängning. Den islamistiska förtryckarregimen stänger ned internet för att världen inte ska kunna se på när säkerhetsstyrkorna skjuter mot demonstranter. Men vi ser er som protesterar, och vi står på er sida.

I Kuba finns ett stort antal samvetsfångar som straffas för något så modest som att kräva att demokratiskt få välja sina egna ledare. Jag vill särskilt peka på Movimiento Cristiano Liberación, MCL, som fortsätter att i Oswaldo Payas anda peka på att det finns en annan möjlig framtid för Kubas folk än den under ett kommunistiskt ok.

I vårt närområde tänker jag givetvis särskilt på Rysslands orättfärdiga och olagliga anfallskrig mot Ukraina. Det är ett angrepp på den internationella rättsordningen men också dagligen på civila ukrainare som inte önskat något annat än att få forma sina egna liv i fred och frihet. Ukraina strider därför i dag för hela Europas frihet och behöver vårt stöd och Europas enighet.

Invånarna i Belarus stöder inte kriget, men ändå deltar landet i detsamma. Rysk militär gör ständigt missilattacker mot civila mål i Ukraina från belarusiskt territorium. Men om Belarus rättmätiga ledare Svetlana Tichanovskaja fick styra, som folket ville och röstade på, skulle Belarus inte ta del i kriget. Det är därför så viktigt att både stödja den demokratiska rörelsen i Belarus och stärka Ukrainas försvar.

Listan på Kinas hotfulla och oacceptabla handlingar går att göra mycket lång. Det handlar om aggressionen i Taiwansundet just nu. Och situationen i Tibet, behandlingen av uigurer och av studenter i Hongkong samt fängslandet av Gui Minhai är bara några av dessa. Också här måste vi i Sverige och EU vara tydliga även om det drabbar vår handel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattInternationella frågor och utrikespolitik

Utöver detta vill jag även lyfta fram homofobi, antisemitism och förföljelse av kristna som ytterligare exempel på kränkningar som drabbar många människor återkommande i många länder.

Fru talman! Alla människor förtjänar att få leva i frihet, säkerhet och demokrati. Det minsta vi kan göra är att ge uppmärksamhet och vårt erkännande till dem som står upp mot auktoritära ledare som tycker just att makt går före rätt.

I detta anförande instämde Gustaf Göthberg (M).

Fru talman! Välkommen, Magnus Berntsson, till de utrikespolitiska debatterna i riksdagen! Jag kommer att ställa samma fråga som jag har ställt till Magnus Jacobsson. Man kan läsa svaren på Diakonias enkät. Det gäller biståndslöftet, där man säger: Jag lovar att enbart rösta för en statsbudget som innehåller ett enprocentsmål för biståndet. Där finner man inte bara Gudrun Brunegård, Camilla Brodin och Acko Ankarberg. Magnus Berntsson finns också där - se där!

Detta är ett skarpt löfte - det ger inte mycket utrymme för tolkning. Man lovar att enbart rösta för en statsbudget som innehåller enprocentsmålet för biståndet. Då undrar jag om alla de människor som hoppas på att man kan behålla enprocentsmålet kan lita på att Magnus Berntsson kommer att hålla det löftet eller icke.

Fru talman! Tack för frågan, Olle Thorell! Jag var inte helt överraskad över den. Som Magnus Jacobsson svarade är det många av oss kristdemokrater som tycker att detta är ett väldigt svårt ställningstagande. Vi har fått väga det fram och tillbaka.

Vi ser ändå att vi har fått igenom ganska mycket på biståndsområdet som väger tungt i den helhetsbedömning som ska göras när statsbudgeten kommer upp - det är vid ett annat tillfälle som vi ska debattera och besluta om den. Väldigt mycket handlar om att rikta om biståndet till de delar där det kan få mest betydelse, framför allt civilsamhället. Det kan då få stor betydelse på landsbygden i stället för att riskera att hamna i korrupta staters totala budget.

Fru talman! Då vet vi det. Magnus Jacobsson och Magnus Berntsson kommer inte att uppfylla sitt löfte. För alla oss som hoppas på ett enprocentsmål för biståndet står nu hoppet till liberalerna Gulan Avci, Anna Starbrink, Lina Nordquist, Jakob Olofsgård, Louise Eklund och Cecilia Rönn samt kristdemokraterna Roland Utbult, Ingemar Kihlström, KjellArne Ottosson, Hans Eklind och Lili André. Vi får hoppas på dem, vi som vill ha ett enprocentsmål för biståndet.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattInternationella frågor och utrikespolitik

Fru talman! Vi är inte ensamma i detta regeringsunderlag. Olle Thorell vet mycket väl att detta är ett avtal och att det är en förhandling som har skett. Ibland får man inte hela vägen så som man önskar. Jag tror att förra försvarsministern var väldigt tydlig när han sa att han inte över huvud taget kunde tänka sig att föra in Sverige i Nato. Jag tror att vi är väldigt många som är tacksamma över att han faktiskt ändrade sig i den frågan. I det här fallet är jag inte lika glad.

Fru talman! Även jag vill välkomna Magnus Berntsson till utrikespolitiken och Sveriges riksdag och till det viktiga uppdraget som utrikespolitisk talesperson för Kristdemokraterna.

Jag tyckte att det fanns mycket intressant i Berntssons anförande. Han pratade om att vi måste vara beredda att ta konsekvenser, även om det drabbar oss själva, när det gäller handeln, om det handlar om diktaturer.

Jag kräver inte att man som ny ledamot har koll på alla skandaler och händelser som vi har jobbat med tidigare. Men det har varit problem kring EKN, Exportkreditnämnden. Man beviljade lån till svenska företag för att de sedan skulle exportera till Belarus. Under valrörelsen har det varit en händelse när det gäller Turkiet, där samma sak har skett. Man undrar om det hänger ihop med det skamliga avtal som den förra regeringen tecknade med Turkiet.

Det är det här som gör att vi på vänstersidan är oroliga när man tar bort biståndsministern och lägger detta under handelsministern och pratar om att handel och bistånd hänger ihop. Betyder det att vi ska säga upp våra demokratiska ambitioner och i stället ha handel som mål?

Fru talman! Absolut inte, Håkan Svenneling. Jag uppmärksammade att vi i vår uppräkning av stater där mänskliga rättigheter kränks i stor utsträckning nämnde samma. Vi ser alltså en hel del på samma sätt.

Avtalet som är skrivet med Turkiet av den förra regeringen är något som också den nuvarande ställer sig bakom. Regeringen kommer därför att både före och efter en Natoanslutning målmedvetet fullfölja trepartsöverenskommelsen mellan Sverige, Turkiet och Finland. Det vill jag vara tydlig med, men vi måste också vara väldigt tydliga med att det finns många andra avtal som Sverige har gått in i och som man behöver leva upp till.

Fru talman! Det är det som oroar en, att man är beredd att tumma på mänskliga rättigheter när man vill gynna svenska intressen i utrikespolitiken, som man skriver i regeringsförklaringen.

Allmänpolitisk debattInternationella frågor och utrikespolitik

Jag hoppas att Magnus Berntsson kan vara med och kalla Exportkreditnämnden till utskottet för att diskutera den skamliga Turkietaffären, som inte finns med i avtalet men som tydligt hänger samman med det. Turkiet behöver lån till sitt infrastrukturprojekt, och det är vi svenska skattebetalare nu med och betalar.

Fru talman! Jag tackar för följdfrågan. Jag är övertygad om att vi kommer att ha ett väldigt gott debattklimat i utrikesutskottet, och jag hoppas att vi kommer att kunna komma fram till många gemensamma ställningstaganden under de närmaste åren. Dessutom hoppas jag på att vi gemensamt ska jobba för en bättre värld för våra invånare och våra medvandrare runt om på jorden.

Försvarspolitik