Demokrati och mänskliga rättigheter

Herr talman! Rubriken och ämnena är demokrati och mänskliga rättigheter. Jag tycker i och för sig att de kunde ha varit värda egna rubriker, men nu är det som det är.

Allmänpolitisk debattDemokrati och mänsk-liga rättigheter

Vi har just lagt hundraårsfirandet av svensk demokrati bakom oss, och den allmänna och lika rösträtten är kanske den största jämställdhetsreformen.

Vi socialdemokrater har sedan dess drivit jämställdheten framåt med reform efter reform: skatter, förskola, välfärd, arbetsmarknad, rätt till abort, samtyckeslag. Exemplen är många och mycket är gjort, men mycket återstår att göra.

Det som vi har uppnått har vi uppnått trots högerns motstånd, herr talman, och tack vare en stark kvinnorörelse och många gånger tillsammans med Liberalerna. Det återstår, som sagt, mycket att göra, men vi måste vara beredda att försvara det som har uppnåtts.

Högerns motstånd mot jämställdhet, herr talman, hittar nya uttryckssätt men är i grunden desamma. Att slåss mot reaktionära strukturer är något vi kan. Vi vet ju att de hittar sina former i auktoritära och ibland religiösa skepnader.

Vi har i dag en global backlash, kraftigare än på länge. Vi ser det i länder som Ungern, Polen, USA, Ryssland, Brasilien med flera länder. Ayatollornas Iran är kanske det värsta exemplet just nu. Det är olika länder och olika allvar, men det är samma fenomen.

Herr talman! I Sverige har vi just fått den mest reaktionära regeringen sedan demokratin infördes. Det innebär en stor utmaning för oss som slåss för jämställdhet. Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna har alltid varit tydliga med sin ovilja mot jämställdhet. Den nytillträdde utrikesministern Tobias Billström gav luft åt denna ovilja i sin första programförklaring.

Herr talman! Det har skett något nytt i svensk politik, och det är att Liberalerna har dragits in i denna högerkonstellation. En tidigare allierad i jämställdhetsarbetet verkar nu tveka om sin ideologiska hemvist. Det är ett parti som på goda grunder ifrågasätts av de liberaler i Europa som har upplevt reaktionära regeringar pressa tillbaka demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet. Jag hoppas att de svenska liberalerna tar sina europeiska partikamraters oro på allvar.

Men vi har inte bara den gamla högerns reflexmässiga motstånd mot jämställdhet att kämpa mot. Det handlar också om nya och nyliberala relativistiska strömningar som vill legalisera prostitution, människohandel och surrogatmoderskap. I orwellsk anda gör man om ordet slaveri till frihet och ordet prostitution till sexarbete.

Herr talman! Det finns även ett annat fenomen där man bakom en förment progressiv fasad försöker ifrågasätta definitionen av kön. Det är en farlig utveckling som delvis samverkar med de traditionella, reaktionära krafter som alltid motarbetat jämställdhet, och delvis går sin egen väg.

Herr talman! Till sist: I det avtal som har slutits mellan de partier som utgör regeringsunderlaget, i det avtal som även Liberalerna skrivit under, vill man straffa brottsutsatta kvinnor. Kvinnor utsatta för sexuella övergrepp anses av Moderaterna, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och även Liberalerna brista i sin vandel. Det är ett språk och en attityd som man får gå tillbaka hundra år för att hitta motsvarigheten till. Detta är ett avtal undertecknat av fyra svenska riksdagspartier 2022.

Nu är det viktigare än någonsin att vi som vill leva i ett jämställt samhälle höjer våra röster för att höras.

Herr talman! Jag har en kort fråga till Patrik Björck.

Vad har Socialdemokraterna och deras regeringar gjort de senaste åtta åren för kvinnors rättigheter och mänskliga rättigheter i Iran?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattDemokrati och mänsk-liga rättigheter

Ledamoten Patrik Björck beskrev mullornas stat som den värsta. Men bar inte kvinnorna i den socialdemokratiska regeringsdelegationen slöjor när de var i Iran och skrev mångmiljardavtal med de iranska mullorna?

Herr talman! Vi socialdemokrater har till skillnad från den nytillträdda regeringen en feministisk utrikespolitik, som vi står bakom. Detta är det första som den nytillträdda regeringen tagit avstånd från, just för att man inte har jämställdhet som riktmärke.

Vi socialdemokrater har i hela vår utrikespolitik och i alla våra internationella förpliktelser och sammanhang jobbat stenhårt för jämställdhet. Det gäller även i våra kontakter med Iran.

Herr talman! Den som är lite mer bevandrad i utrikespolitik vet att vi har relationer med en mängd länder som vi står väldigt långt ifrån politiskt och i hur man förhåller sig till demokrati och jämställdhet. Vi har relationer till en mängd skurkstater. Så ser världen ut.

Herr talman! Jag tackar Patrik för ett svar som inte var något svar. Därför ställer jag frågan en gång till.

Vad har den socialdemokratiska regeringen gjort praktiskt för iranska män och kvinnor som söker frihet?

Herr talman! Genom att föra en aktiv feministisk utrikespolitik för vi jämställdheten framåt i alla våra utrikespolitiska relationer. Det gäller även i våra relationer med Iran. Vi stöder demokratiarbetet och jämställdhetsarbetet världen över, inklusive i Iran, och det är ingen som helst tvekan om att det arbetet fortgår. Men jag är djupt orolig för den nytillträdda regeringens engagemang i jämställdhetsfrågor.

Herr talman! Vad innebär hijab i sharialag?

Awrah är en islamisk beteckning i sharialag som definierar vilka delar av kroppen som är privata och ska täckas av kläder i det offentliga rummet. Enligt koranen, fiqh och haditherna samt många imamer och teologer betraktas hela kvinnans kropp och till och med hennes röst som awrah och ska täckas av hijab.

Men hijab handlar i grund och botten om sexualisering av kvinnor och flickor, inget annat. I sharialag betraktas kvinnor och flickor som sexobjekt som ska skylas och tystas för att muslimska män inte ska provoceras och känna lusta. Det är en fruktansvärd människosyn enligt mig.

Herr talman! När min fru och jag pratar om barndomen säger hon med sorg att hon inte har en enda bild från sin barndom och tonårsålder utan en hijab. Fortfarande långt efter att hon migrerat till Sverige blev hon traumatiserad när hon såg kvinnor med hijab i det offentliga rummet eftersom det påminde henne om det förtryck hon hade gjort sig fri från. Med den traumatiska känslan gick händerna oavsiktligt uppåt för att rätta till den hijab som inte fanns där längre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattDemokrati och mänsk-liga rättigheter

Hijab är en skräcksymbol för majoriteten kvinnor som har gjort sig fria från den. Den är ett verktyg för att fånga och förtrycka kvinnors kropp och själ och för att deras existens i samhället ska begränsas och upphöra. Hijab är ett signum för att kvinnan är mindre värd och att det är hon som ska avstå sina rättigheter och friheter för att muslimska män ska kunna utöva sin makt.

Herr talman! Det som gör mig extremt ledsen är att se hur naivt vänsterliberala och feministiska krafter i västvärlden förhåller sig till hijab genom att förminska den till ett vanligt plagg. Ibland hyllas hijaben som en symbol mot förtryck och för kvinnors frihet när den i själva verket är en symbol för förtryck mot kvinnors och flickors frihet och värdighet. Ett tydligt exempel på det är hur Sveriges första feministiska regering med glädje accepterade att bära hijab på sina utländska resor för att hålla islamister nöjda.

Under manifestationen som anordnades till stöd för iranska kvinnors kamp mot hijab och islamism träffade jag Parisa. Dagen efter att den svenska delegationen var på besök i Iran 2017 blev hon arresterad av hijabpolisen. På väg till polisstationen blev hon och en annan kvinna slagna av en shariapolis i ryggen och huvudet med knytnävar. Han sa: Era horor, vilka tror ni att ni är som vägrar ha hijab? Vi tvingar även blåögda, blonda europeiska kvinnor att bära hijab. Tror ni verkligen att ni kan slippa hijab?

Så här banar dagens vänsterliberaler och så kallade feminister vägen för islamister att utöva förtryck på ännu fler kvinnor och flickor. De normaliserar och förminskar hijaben i stället för att säga vad den verkligen är.

Parisa vill ha en officiell ursäkt från den svenska delegationen. Kampen mot hijab är inte bara en kamp mot ett plagg utan en kamp mot förtryck och islamism och en kamp för människans och i synnerhet kvinnors frihet.

Herr talman! Rashid Farivar och jag delade i det tidigare replikskiftet kritiken mot politiken i Iran, och vi delar kritiken mot regimen i Iran och det fasansfulla kvinnoförtryck som försiggår där. Där är vi överens.

Men hur ser Rashid Farivar på Sverigedemokraternas syn på jämställdhet i Sverige? Hur ser Rashid Farivar på hur man behandlar kvinnliga ledamöter? Hur många ledamöter i Sverigedemokraternas riksdagsgrupp blir utnämnda till gruppledare? Hur många kvinnor får över huvud taget framträdande uppdrag inom Sverigedemokraterna?

Även om jag och Rashid Farivar är överens om att de övergrepp som regimen i Iran begår är fasansfulla är jag och Rashid Farivar inte riktigt överens om hur man bör bedriva jämställdhetsarbete i Sverige. Skulle Rashid Farivar kunna kommentera detta, tack?

Herr talman! Tack, Patrik Björck, för din fråga! Jag vet inte hur ledamoten förhåller sig till hijab eller vad han har för åsikt om det, men att kräva hijab på flickor och kvinnor är en fruktansvärd människosyn. Som jag nämnde säger min fru ibland: Varför är kvinnor tvungna att bära hijab? Vad vill islamisterna ta ifrån oss kvinnor som de inte redan har tagit ifrån oss?

Som jag sa handlar hijab inte bara om att kräva att kvinnor ska ha en speciell klädsel, utan den är ett signum för att kvinnans identitet är lika med hennes pappas, hennes mans eller hennes brors identitet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattDemokrati och mänsk-liga rättigheter

Herr talman! Nu var vi ju överens om att man inte ska tvinga kvinnor att ha hijab, så det har jag redan svarat på.

Jag vill ha svar från Rashid Farivar om hur han ser på Sverigedemokraternas syn på jämställdhet i Sverige, hur han ser på hur Sverigedemokraterna hanterar sina kvinnliga partikamrater, hur man utnämner gruppledare, hur man ser på jämställdhet och jämställdhetspolitik över huvud taget i Sverige och hur man ser på den feministiska utrikespolitiken.

Vad betyder jämställdhet för Rashid Farivar på riktigt, herr talman?

Herr talman! Som jag har skrivit om tidigare har Sverigedemokraterna gjort mer för kvinnors frihet och jämställdhet i Iran än vad Socialdemokraterna, Centerpartiet och övriga vänsterliberaler någonsin har gjort.

Parisas ord till Socialdemokraternas före detta utrikesminister Ann Linde var: Vi iranska kvinnor behöver inte din hjälp för att få tillbaka vår frihet. Förstör nu inte den som vi har återvunnit!

Herr talman! Det var nog första gången som det var religionsundervisning här i kammaren - vår demokratiska sal. Jag kanske har missat att ledamoten Rashid Farivar är religionsvetare i grunden.

Jag har en fråga. Det uppstod stor förvirring under ledamotens genomgång här. Är det så att ledamoten är starkt emot den patriarkala regimen i Iran och det våld mot kvinnor som den står för? Detta gäller även Afghanistan. Eller är Rashid Farivar emot muslimer och islam? Det uppstod stor förvirring där, och jag skulle vilja att ledamoten tydliggör detta.

Herr talman! Tack, Nadja Awad, för frågan!

Som jag nämnde är hijab ingen klädkod eller huvudbonad, motsvarande en hatt. Som jag beskrev är awrah eller aurat en islamisk beteckning i sharialagen som definierar vilka delar av kroppen som är privata och ska täckas av kläder. För män motsvarar det genitalierna, och för kvinnor motsvarar det, enligt koranen, fiqh och haditherna, hela kroppen, inkluderande ansiktet, händerna, fötterna och även kvinnans röst. Detta är helt bedrövligt i en religion eller i en ideologi i Sveriges demokrati.

Herr talman! Jag fick fortfarande inte svar på min fråga om vad ledamoten menade med att islam och muslimer på något sätt skulle stå för sexualiseringen av kvinnor ute i samhället.

Så som jag har uppfattat det är det, när kvinnor kämpar för sina fri- och rättigheter - oavsett om det är i väst eller i öst - svårt att ta det till sig när en man, i det här fallet, agerar moralpolis och på något sätt vill kontrollera vad kvinnor ska klä sig i.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattDemokrati och mänsk-liga rättigheter

Herr talman! Enligt islamiska imamer och teologer är det kvinnans fel om en muslimsk man ser en kvinnas awrah och vill synda. Kvinnor och flickor betraktas som sexobjekt och ska skylas och tystas för att muslimska män inte ska provoceras och känna lust. Detta är sharialag.

Herr talman! Jag önskar att vi kunde sluta med den hobbyreligionsvetenskap som Rashid Farivar sysslar med just nu här i kammaren. Jag tycker att väldigt många av de argument som kommer påminner om de män som kränker kvinnor i dag i Iran, för det är alltid så att det är män som ska ha en massa åsikter om vad kvinnor har på sig.

Hur kommer det sig att Sverigedemokraterna och Rashid Farivar har så många åsikter om vad just muslimska kvinnor har på sig i Sverige? Sverige är ett land där kvinnor får ha på sig vad de vill och där de får välja att inte ha på sig det de inte vill ha.

Sedan skulle jag vilja ha ett förtydligande. Exakt vad är det Sverigedemokraterna har gjort för Irans kvinnor?

Herr talman! Tack, Daniel Vencu Velasquez Castro, för din fråga!

Vid upprepade tillfällen i Europaparlamentet och även i riksdagen har vi tagit ställning till hur kvinnors frihet begränsas dramatiskt i sharialag, speciellt när det gäller hijab och slöja. Jag tror inte att det finns någon som kan övertyga mig om att hijab eller slöja på barn inte är tvång. Som jag sa innebär hijab att sexualisera kvinnor och flickor för att tysta dem i samhället.

Herr talman! Jag ska fatta mig kort. I Sverige får barn ha på sig precis vad de vill, och kvinnor får ha på sig precis vad de vill.

Sverigedemokraterna säger alltid att de har gjort väldigt mycket för kvinnor i Iran och så vidare. Men när det kommer till kritan vill de begränsa kvinnors möjligheter att ha på sig vad de vill i Sverige.

Herr talman! När jag ser en fyraårig tjej som går på samma förskola som min pojke och som har en heltäckande slöja på sig tycker jag att det är väldigt magstarkt av Daniel Vencu Velasquez Castro att påstå att barn själva väljer fritt att bära slöja. Det är väldigt magstarkt.

Herr talman! Jag tackar Rashid Farivar för hans anförande.

I Tidöavtalet, som Sverigedemokraterna står bakom, kan man under kapitlet om migration läsa en punkt som har varit väldigt omdiskuterad de senaste dagarna och som handlar om grund för utvisning. Det står något i stil med att en utredning ska utreda ifall man kan utvisa människor på grund av bristande vandel, som är ett ålderdomligt ord i sig. Exempel på det kan vara bristande efterlevnad av regler, kriminellt samröre, missbruk och - lyssna nu - prostitution.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattDemokrati och mänsk-liga rättigheter

Min fråga är: Innebär detta att Sverigedemokraterna menar att man ska utvisa prostituerade, det vill säga utsatta kvinnor som i Sverige är skyddade av lagar såsom sexköpslagen? Det är inte kriminellt att sälja sex. Det är kriminellt att köpa sex. De är skyddade under reflektionsperioden då de har rätt till skydd och stöd när de tar sig ur prostitution.

Menar Sverigedemokraterna att prostitution ska vara grund för utvisning?

Herr talman! Jag tackar ledamoten Helena Vilhelmsson för hennes fråga.

Mitt anförande handlade om hijab, vad den betyder inom sharialag och hur den är ett verktyg för att förtrycka kvinnor och flickor, och ibland väldigt unga flickor. För mig är det väldigt sorgligt att se detta ske i Sverige. Det är vad jag har sett i mitt hemland Iran. Min fru och min syster har inte en enda bild på sig själva från barndomen och sina tonår utan slöja. Det är problemet, och det är det som vi ska motverka. Det är det som jag som sverigedemokrat kommer att motverka i Sverige.

Herr talman! Jag har respekt för att ledamoten kanske inte var med i Tidödiskussionerna och kanske inte heller känner till vad som står i avtalet. Frågan lär återkomma eftersom detta är ett markant avsteg från nuvarande svensk lagstiftning.

Men jag skulle ändå vilja ställa frågan generellt vad ledamoten Rashid Farivar tycker. Tycker ledamoten att prostitution är grund för utvisning?

Herr talman! Vad jag tycker är att kampen mot hijab som pågår i till exempel Iran inte bara är en kamp mot ett plagg eller en hatt. Det är en kamp mot förtryck och islamism och en kamp för människors och i synnerhet kvinnors frihet. Och jag skulle inte vilja se att någon kvinna här i Sverige går den vägen att hon blir tvungen att bära slöja.

Herr talman! En huvuduppgift för vår nya regering är att stärka vår liberala och fria demokrati. Under de senaste decennierna har socialdemokratin tyvärr fått släpas fram till att acceptera förbättringar och förstärkningar som har gjorts på detta område, oavsett om det har handlat om att stärka fri- och rättigheter, öka våra domstolars oberoende eller stärka den demokratiska kontrollen av regeringens beslut under pandemin.

Numera säger, tack och lov, i princip alla att domstolars oberoende behöver värnas. Det är såklart mycket välkommet. Men det kräver också att man är beredd att omsätta högtidstal till konkret handling och till reformer.

Sedan valdagen har tyvärr botten för hur lågt socialdemokratin kan tänka sig att sjunka sänkts från låg till till synes bottenlös när det handlar om att smutskasta vår demokrati, skrämma upp människor, skapa oro och sänka tilltron till vårt i grunden stabila och demokratiska samhällssystem. Det spär på de krafter som vill oss illa.

Det finns mycket riktigt hot mot vår demokratiska och liberala demokrati. De som pratar om dessa hot gör rätt i att också presentera lösningar. Det är precis vad jag nu tänker göra. För vi behöver öka distansen mellan regeringsmakten och domstolarna. Vi behöver införa ett nytt och från politiken helt oberoende domarråd som får ett brett ansvar för domarrekrytering, tillsyn och ansvarsutkrävande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattDemokrati och mänsk-liga rättigheter

Vi behöver se över tillsynen över domstolarna och utnämningsmakten, vem som får åläggas olika disciplinåtgärder samt utbildningsfrågor och hur de finansieras inom vårt rättsväsen så att dessa skyddas och blir mer oberoende av politiken.

Vi behöver öka skyddet för enskildas fri- och rättigheter i vår grundlag. Det rättsliga skydd som vi har i dag finns för vissa rättigheter, men det behöver omfatta fler. Det behöver omfatta äganderätten och näringsfriheten.

Vi behöver införa en skyldighet för staten att skydda enskilda mot övertramp av deras fri- och rättigheter när dessa inskränks av andra enskilda, exempelvis av fackföreningar eller arbetsgivare som inte respekterar anställdas eller företagares föreningsfrihet. Då behöver staten agera och ha en skyldighet att göra det. Vi behöver också sänka de praktiska trösklarna för att människor ska få sina fall prövade mot staten.

Vi behöver återupprätta ett tydligt ansvarsutkrävande när det gäller allt från skilda valdagar för riksdag och kommun till att sänka personvalsspärren och återinföra ett riktigt tjänstemannaansvar.

I detta anförande instämde Gustaf Göthberg (M).

Herr talman! Det är en intressant diskussion som Ida Drougge för här om konstitutionella frågor. Den är absolut spännande. Den skulle man kunna fördjupa sig i.

Nu visar tyvärr historien och exemplen runt om i världen att det inte riktigt räcker. Om illiberala och odemokratiska partier stiger in i regeringsmakten blir det svårt att skydda även konstitutioner och domstolar.

Jag funderar på hur Ida Drougge tänker kring det hotet mot den svenska demokratin, för det är ju faktiskt detta vi ser i länder som Ungern och Polen - länder som till exempel Sverigedemokraterna ser som förebilder.

Herr talman! Jag vill tacka för frågan. Det är mycket vi behöver göra för att höja trösklarna för en regering, även i det fall den är demokratiskt vald, att inskränka våra fri- och rättigheter.

En del sådana steg togs i full enighet under förra mandatperioden. Ett helt enigt konstitutionsutskott har vid ett flertal tillfällen gjort tillkännagivanden till regeringen om åtgärder såsom att se över vilka åldersregler som finns för domare, så att de inte ska kunna förtidspensioneras. Det är ett exempel. Vi moderater har dock velat se betydligt fler reformer på området. En sådan handlar om att vid tillsättning av domare öka avståndet mellan regering och domstolar.

Herr talman! Jag frågade egentligen inte Ida Drougge om den delen. Det konstitutionella är intressant, och det behövs mer än 30 sekunder för att diskutera det. Men hur ser Ida Drougge på det moraliska och politiska ansvaret för att släppa in Sverigedemokraterna i Regeringskansliet?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattDemokrati och mänsk-liga rättigheter

Herr talman! Jag tycker att man ska akta sig för att förminska de odemokratiska krafter som finns i Ungern och Polen genom att jämföra dem med partier som finns här i Sverige. Det är mitt svar.

Herr talman! Tack, Ida Drougge, för ett initierat anförande om liberal demokrati och liberala värden inte minst i rättsprocessen! Den synen delar jag till fullo. Jag kan dock tycka att den står lite i kontrast till delar av Tidöavtalet, framför allt vad gäller migrations- och rättspolitikens område där man faktiskt undergräver integriteten, men det var inte det jag skulle fråga om.

Jag vill egentligen ställa samma fråga till Ida Drougge som jag gjorde till Sverigedemokraterna. I Sverige råder full politisk enighet om den svenska sexköpslagen, och så har det faktiskt varit sedan den infördes. Men med tanke på det som nu står i Tidöavtalet kommer lagen att behöva ändras, eller åtminstone tillämpningen av den. Den kommer att hamna i konflikt med en lagstiftning där prostitution - som handlar om en kvinna i den mest utsatta situationen - utgör grund för utvisning. Hur tänker Moderaterna kring att de har ställt sig bakom en sådan formulering?

Herr talman! Jag hoppades faktiskt att jag skulle få den här frågan. Det är otroligt frustrerande att sitta i sin bänk här i kammaren och mötas av dessa anklagelser utan möjlighet att svara, så jag tackar för det.

Jag tycker att Maria Malmer Stenergard svarade utmärkt på den här frågan i P1 i morse och kan rekommendera alla att lyssna på det. Då hör man det direkt från en mer initierad person inifrån regeringen snarare än från mig som moderat riksdagsledamot. Men kort sagt är de exempel som finns i Tidöavtalet en redogörelse för hur lagstiftningen såg ut på det här området före 2005, när det fanns en sådan här lagstiftning. De situationer vi moderater ser att detta kan vara aktuellt för handlar om samröre med grov kriminell brottslighet och organiserade gäng.

Herr talman! Ja, det är ju en väsentlig skillnad om Tidöavtalet ger exempel på hur lagen såg ut och inte på något som regeringen faktiskt ska grunda sin politik på. Jag tackar för klargörandet.

Återigen: För de situationer som ledamoten beskriver har vi en lagstiftning om något som kallas reflektionsperiod. Vitsen är att den utsatta ska få skydd och stöd för att kunna medverka i en rättsprocess mot de kriminella nätverken och mot hallickarna. Vad är det för fel på den lagstiftningen?

Herr talman! Jag rekommenderar ledamoten att ställa den frågan till en företrädare för regeringen, där jag ju inte ingår. Men så som jag har förstått dessa skrivningar pratar vi om två helt olika saker här. Beskrivningen av vandel - och en utredning, ska tilläggas, helt i enlighet med EU-rätten, Sveriges grundlag och andra folkrättsliga åtaganden - berör inte den fråga som ledamoten ställer till mig här.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattDemokrati och mänsk-liga rättigheter

Herr talman! En mer rasistisk och nationalistisk samhällsutveckling väntar oss. Nyligen har vi haft ett val där partierna har ägnat sig åt ett slags kapplöpning om vilket parti som kan driva hårdast politik för att handskas med det som är deras förklaring till arbetslöshet, bostadsbrist, dåliga skolresultat och kriminalitet. Invandrare, förortsbor, muslimer och flyktingar har utmålats som orsaken till dessa samhällsproblem.

Det har bland annat handlat om att införa dna-tester vid kontroller, om att införa visitationszoner och kameraövervakning i förorterna, om att motarbeta trygghet för dem som flyr från krig och förföljelse och om att utvisa människor som inte lever upp till så kallade grundläggande svenska värderingar. Det så kallade slottsavtalet kommer att bli till en anskrämlig verklighet som drabbar de redan marginaliserade grupperna i samhället och ökar ojämlikheten.

Detta sker mot bakgrund av en borgerlig politik av skattesänkningar som har drivits sedan 90-talet och som har inneburit att välfärden har fått 350 miljarder kronor mindre per år. Den har inneburit ökade privatiseringar och avregleringar som har lett till att marknaden, inte politikerna, har fått ta stafettpinnen.

I stället för en rättvis ekonomisk politik kommer vi att lämnas med fyra år av detta högernationalistiska styre, som kommer att urholka välfärden ännu mer - samtidigt som de "whitewashar" medborgarbegreppet i Sverige och agerar moralpoliser för att värdera vilka som ska ha rätten att vara kvar här och vilka som ska få behålla sina grundläggande fri- och rättigheter. Otryggheten kommer att bli en självklarhet under det här styret.

Diskrimineringsombudsmannen varnar redan för den ökade diskrimineringen och hatbrotten mot olika grupper. Under 2021 var antalet inkomna anmälningarna det klart högsta på sju år, och anmälningarna är ofta kopplade till etnicitet - något som kommer att öka drastiskt som en konsekvens av styrets slottsavtal. Dna-tester, visitationszoner, kameraövervakning och vandelutvisning riktar sig mot icke-vita personer och villkorar grundläggande fri- och rättigheter. Dessutom är diskrimineringslagen under attack, vilket vi inte kan acceptera.

Därför vill vi i Vänsterpartiet att en kriskommission mot diskriminering tillsätts omedelbart för att komma till rätta med diskrimineringen. Detta kan nämligen inte vänta. Det är livsnödvändigt under det här styret, som kommer att skapa ett mer rättsosäkert, mer auktoritärt och människorättsberövande samhälle.

Vänsterpartiet väljer alltid att prioritera en stark välfärd där diskriminering inte ska tillåtas och där hat ska få konsekvenser. Vi bygger inte ett samhälle med hjälp av splittringspolitik där rikare kommer att få mer och fattigare kommer att få mindre. Det om något är nämligen bristande vandel.

(Applåder)

Herr talman! Det sägs att Sverige är ett av världens mest jämställda länder. Hur kan det då komma sig att mäns livsinkomst är flera miljoner kronor högre än kvinnors, och hur kan det komma sig att män mördar kvinnor som de levt ihop med? Det var mitt budskap i valrörelsen. Jag gjorde konsekvent jämställdhet till en valfråga och kommer att fortsätta med det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattDemokrati och mänsk-liga rättigheter

Ekonomisk frihet existerar inte för kvinnor, eller för ytterst få. Fler kvinnor än män tar examen från universitetet, men det avspeglas inte i lön eller befattning. Hur kan det vara så?

Kvinnor har lägre pensioner även om de arbetat lika många år som mannen i ett förhållande. Vad det beror på vet vi. Orsaken stavas föräldraförsäkring och deltidsarbete.

Herr talman! Kvinnor äger mindre, oavsett om det gäller bilar, aktier, fastigheter eller företag - mycket mindre. Det får stor ekonomisk effekt, inte minst när det gäller beskattning. Vi vet att beskattningen av inkomst av tjänst är högre än beskattningen av kapital.

En fjärdedel av företagen drivs av kvinnor, och än färre kvinnor äger sina företag. Av det totala riskkapitalet i Sverige går cirka 1 procent till kvinnors företagande - 1 procent! Det är ju som ett skämt.

Sverige skulle kunna ha en utbildning som heter: Hur du tjänar mer än kvinnorna på arbetsplatsen - livet ut! Rubrikerna i utbildningen skulle vara: Ett - ta inte ut föräldraförsäkring. Två - vabba inte. Tre - jobba inte med oavlönat arbete i hemmet. Fyra - använd härskartekniker på jobbet. Klart!

Herr talman! Vi måste få till en ekonomisk jämställdhet på riktigt genom bättre offentlig statistik, uppdrag till myndigheter och satsningar på nätverk för kvinnors företagande. Inget, eller väldigt lite av det, finns med i Tidöavtalet eller i regeringsförklaringen. Vi lär återkomma i den frågan.

Herr talman! Under oktober månad har sex män häktats misstänkta för mord. Pratar jag om gängkriminalitet? Nej. Jag pratar om den eviga pandemin mäns våld mot kvinnor, därför att alla offren är kvinnor.

Den här frågan får oändligt mycket mindre utrymme i medierna än gängvåldet och de kriminella ligorna och otroligt mycket mindre utrymme i Tidöavtalet. Där pratas det om dubbla straff för gängkriminella. Då kan man kanske lite vårdslöst dra slutsatsen att när en man dödar en man och det handlar om gängkriminella kretsar är det mordet dubbelt så mycket värt som om en man dödar en kvinna som han haft en relation till. Var finns logiken i det här?

Vi måste skifta fokus när det gäller att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Brottsoffret måste alltid vara i centrum. Så är det inte i dag. Det är förövaren som ska få sin frihet begränsad, inte brottsoffret, som det fungerar i dag. Det gäller kontaktförbud. Det gäller kvinnor som får hela sina liv förändrade och tvingas leva gömda.

Vi har en hög rättssäkerhet i Sverige i dag, men rättstryggheten är under all kritik. Det kan vi konstatera när vi tittar på statistiken kring våldtäkter. Fem av hundra våldtäkter leder till dom. Det beror inte på att kvinnorna ljuger utan på att männen går fria. Vi behöver skifta fokus i svensk rättspolitik.

Herr talman! Jag tänkte tala om mänskliga fri- och rättigheter och demokrati i mitt första inlägg här i kammaren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattDemokrati och mänsk-liga rättigheter

Det unika, okränkbara och universella människovärdet är den kristdemokratiska ideologins kärnpunkt. Vi kristdemokrater menar att det finns en rad rättigheter som tillkommer alla människor enbart därför att vi är just människor. Det handlar exempelvis om rätten att förverkliga värden som rätten till liv, frihet, ägande och religions- och yttrandefrihet.

Det är politikens uppgift att respektera och främja människans naturliga rättigheter. Stater som förvägrar sina medmänniskor eller medborgare tillgång till grundläggande fri- och rättigheter kränker också människovärdet. En stat som inkräktar på yttrandefriheten, som förvägrar sina medborgare utbildning, som inte låter journalister skriva kritiskt eller som förbjuder människor att organisera sig politiskt kränker de mänskliga fri- och rättigheterna.

En demokratidefinition kan inte utgå enbart från graden av rösträtt, antal politiska partier, fria val och så vidare. Den måste i lika stor utsträckning beakta graden av yttrandefrihet, pressfrihet och rörelsefrihet liksom tillgången till dessa fri- och rättigheter oberoende av kön, etnicitet, trosåskådning, sexuell läggning eller funktionshinder. Dessa värden går inte att ta för givna utan måste hela tiden försvaras och hållas högt.

Herr talman! Därför är situationen i Iran ett exempel på omständigheter där Sverige och EU gemensamt måste ta till strängare sanktioner mot den iranska regimen - allt för att stärka och underlätta flickors och kvinnors arbete för sina fri- och rättigheter. Vi måste tydligt visa att mänskliga rättigheter gäller även i Iran. Det handlar helt enkelt om medmänsklighet.

Herr talman! I dag ska jag prata om något som många svenskar trodde att vi var överens om i den här församlingen. Det är något som har inneburit frigörelse från de strukturer som låste fast människor i en avskiljning från resten av samhället på grund av saker de själva inte rår för. Jag ska prata om diskrimineringslagen.

Under Pride 2007 sa dåvarande statsminister Fredrik Reinfeldt: "Diskrimineringslagen bör utformas mer generellt för att den ska fungera som ett verktyg för alla. . Jag tillhör den generation i moderaterna som ofta tagit ställning i konflikter. Min önskan är att människor ska kunna leva öppet och visa sin kärlek. Men vi är inte där än."

Jag trodde aldrig att jag skulle stå i den här talarstolen och citera en moderat statsminister. Men vi lever i en tid där mycket otänkbart sker.

Men, herr talman, var är de moderaterna i dag? Var är de som vågade ta konflikten om de strukturer som försätter människor i utsatthet? Var är de som var med i arbetet för en värld och ett land där alla får leva fria och öppna liv? I stället möter vi moderater som just har skrivit på ett slottsavtal med Sverigedemokraterna, som vill avskaffa diskrimineringslagen. Det är den lag som hösten 2020 fällde Upplands Väsby kommun för diskriminering av en elev med autism på grund av bristfällig tillgänglighet. Det kan inte vara så att vi i Sverige år 2022 ska acceptera något så förkastligt som diskriminering.

Herr talman! Jag tillhör en generation som har fått åtnjuta tidigare generationers vinster. År 1979 slutade Socialstyrelsen klassa homosexualitet som en sjukdom. År 1987 lades homosexuell läggning till i diskrimineringsgrunderna i straffbestämmelsen om olaga diskriminering. År 2009 stiftades den nuvarande diskrimineringslagen, och myndigheten Diskrimineringsombudsmannen bildades.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattDemokrati och mänsk-liga rättigheter

Lagen ska slå vakt om det starka samhället och vara garanten för att barn och unga får växa upp med tryggheten att samhället står bakom dem när de möter kränkningar, trakasserier och diskriminering. Men frågan om diskrimineringslagen bör nu ställas till den nytillträdda regeringen, vars företrädare har varit uppe i bland annat utrikesdebatten och slagit sig för bröstet för hbtq-personer i världen och som i sin regeringsförklaring pratade om samling, demokrati och upprättelse för brottsoffer. Ord om skydd till hbtq-personer och upprättelse för brottsoffer riskerar nämligen att bli ord utan verkan i ett samhälle utan en lagstiftning som kan ge dessa upprättelse när de diskrimineras.

Staten kan vara en möjliggörare och bidra till människors frigörelse. Låt oss därför samlas för alla människors rätt till fria liv och ge människor som utsätts för någon av de sju diskrimineringsgrunderna upprättelse!

Herr talman! Liberalerna viftade med prideflaggor på sin valvaka. Fyra veckor senare hotas diskrimineringslagen, och prideflaggorna har bytts mot Tidölagets slottsavtal.

Reinfeldt pratade om konflikter som var värda att ta. Finns det moderater kvar som vill ta konflikten mot dem som vill begränsa människors rätt till fria liv? Eller ingår inte människor som omfattas av diskrimineringsgrunderna i Ulf Kristerssons Sverige?

(Applåder)

Herr talman! Demokratin är, som det ofta framhålls, ingen självklarhet. Även om vi i Sverige de gångna åren har uppmärksammat 100 år av allmän och lika rösträtt finns det anledning att på olika sätt utifrån utmaningar som uppstår främja och stärka alla människors delaktighet. Arbetet för mänskliga rättigheter, jämlikhet och utbildning för alla får aldrig avstanna.

I ett globalt perspektiv tycks demokratin dessvärre vara på tillbakagång. Det globala demokratiindex som den internationellt välrenommerade engelska tidskriften The Economist mäter och årligen publicerar visar på detta. I blickfånget för mätningen finns valdeltagande, mångfald, politiskt deltagande, mänskliga rättigheter såsom yttrandefrihet, fri press och rättsstatens principer.

Även om Sverige är ett av de länder i världen där befolkningen har en stark tilltro till samhällssystemet och demokratin är detta en varning att ta på allvar. Det som sker i omvärlden berör ju också vårt land. Arbetet för att värna och stärka vår demokrati behöver därför ske både här hemma och i samarbete med andra länder.

Allmänpolitisk debattDemokrati och mänsk-liga rättigheter

Herr talman! Den avgående regeringen överlämnade en del initiativ och förslag på åtgärder som ytterligare kan stärka den demokratiska utvecklingen och människors delaktighet i samhället. En del finns i det slutbetänkande som kommittén Demokratin 100 år presenterade i somras. Här finns förslag om att inrätta en nationell demokratifunktion, att demokrati förs in i myndighetsförordningen och att fler myndigheter får demokrati inskrivet i sin instruktion. Det är min förhoppning att de här frågorna fångas upp även av den nya regeringen.

I Europeiska unionen är frågor om demokrati, rättsstatens principer och mänskliga fri- och rättigheter prioriterade. Kritik har samfällt framförts mot några länder, inte minst Ungern, för uppenbara brister och försämringar på senare år. Detta är ett arbete som behöver fortsatt uppmärksamhet, inte minst när Sverige nästa år ikläder sig ordförandeskapet i unionen. I arbetet ingår, som jag kan se, satsningar på integration, respekt för olikheter och minoriteter, att jämställdhetsfrågor följs upp och att utanförskap motarbetas.

Herr talman! För mig och tusentals andra kandidater i kommuner, regioner och riksdag präglades sommaren av engagerade och direkta möten med människor på gator och torg, i trappuppgångar och i villaområden vid dörrknackningar under valrörelsen. I sådana sammanhang ställs frågor om demokrati och delaktighet på sin spets. Nu när resultatet föreligger följer en del analyser och uppföljningar.

En varningsklocka att ha med sig är att valdeltagandet i år sjönk. Det minskade med uppemot 6 procentenheter. Från att ha ökat fyra val i rad och att ha nått över 87 procent i 2018 års val hamnade valdeltagandet i år, vad jag förstår av SCB:s statistik, på strax över 81 procent. Det är förstås en beklaglig nedgång som behöver analyseras. Det var flera hundratusen färre människor som sökte sig till vallokalerna denna gång än för fyra år sedan.

Vad som är påtagligt när man tittar på siffrorna på ett övergripande plan är ökade skillnader mellan stad och landsbygd, men kanske framför allt socioekonomiska faktorer. Det kan tyckas vara en paradox att där det kanske är som mest angeläget med demokrati, samhällets funktioner och vardagsnära service är intresset för att delta i valet som lägst. Det är alltså av stor vikt för hela samhället att arbeta med att eliminera denna ojämlikhet mellan olika landsdelar och områden för en fortsatt god demokratisk utveckling.

(Applåder)

Kultur och idrott