Aktuell debatt

Aktuell debatt om internationell skatte-flykt och svenska bankers agerande

Herr talman! Panama Papers är det senaste i raden av avslöjanden av hur världens ekonomiska och politiska elit sysselsatt sig med skatteflykt och aggressiv skatteplanering och att gömma undan tillgångar i skatteparadis. Avslöjandet kan läggas till listan med Swissleaks och Luxleaks och kommer inte som någon direkt överraskning för många av oss. Däremot är det chockerande i sin omfattning, inte minst med tanke på att det är toppen på ett isberg. Det finns nämligen många fler som gör det Mossack Fonseca gör, och det finns många fler, såväl superrika som storbolag, även i Sverige, som mer än gärna, med benägen hjälp av konsulter och rådgivare, använder sig av dessa tjänster för att plundra vårt samhälle på resurser.

Inte minst pinsamt för Sverige är att Nordea och nu också SEB varit bland de aktivaste bankerna i världen när det har gällt att hjälpa kunderna att upprätta brevlådeföretag via Mossack Fonseca och att det i går rapporterades att samtliga fyra svenska storbanker ingår i den amerikanska finansinspektionens utredning.

Skattefusk och aggressiv skatteplanering är inte en ny företeelse, men det är uppenbart att den har tilltagit i kraft. På global nivå rör det sig om minst 1 200 miljarder kronor i förlorade skatteintäkter varje år. För svensk del handlar det om över 46 miljarder kronor i förlorade skatteintäkter varje år.

Den svenska modellen är satt under press. Den svenska välfärden har enormt stora behov. En nyliberal åtstramningspolitik har i krisens spår slagit till globalt och slår hårdast mot de allra fattigaste länderna. Varenda gömd krona i ett skatteparadis är en stöld från vår gemensamma framtid.

Nu krävs krafttag i arbetet med att stoppa internationell skatteflykt och inte minst svenska bankers agerande. Tiden för moraliska fördömanden är förbi. Låt oss därför se till att denna debatt innebär att vi presenterar förslag som leder till ökad kontroll och skarp lagstiftning mot skattefusket och skatteundandragandet.

Herr talman! Det är ett angeläget ämne som vi debatterar i dag, och det är det av flera skäl. För det första handlar det om vår gemensamma välfärd. Att välfärden är viktig och kanske till och med något som definierar hela vår samhällsmodell är något som har brett stöd hos svenska folket. Det synsättet finns inte bara i Sverige. Den svenska modellen har ju kommit att bli en förebild runt om i världen.

En helt central aspekt i den svenska modellen för välfärden är att den kommer alla till del efter behov och inte efter betalningsförmåga. Däremot ska den finansieras av var och en efter förmåga.

Den svenska modellen bygger på arbete, eller, för att vara mer exakt, på att man betalar skatt på sina inkomster. Välfärden behöver finansieras, och här finns inga genvägar. Därför är skatteflykten ett direkt hot mot välfärden och mot den svenska modellen.

För det andra är det dåligt för hela ekonomin. Grunden i marknadsekonomin är den fria konkurrensen. Om då några företag inte gör rätt för sig förstörs ju marknadskrafterna och därmed marknadsekonomin. Då är det inte längre den produkt som är bäst som säljer mest eller det företag som har det smartaste produktionssättet som går framåt. Då blir det i stället de som har minst skrupler eller det slugaste skatteupplägget som tar sig fram i ekonomin. Man kan fråga vilket seriöst åkeriföretag, restaurangföretag eller byggföretag som helst hur det blir när vissa konkurrenter fuskar.

När det inte är den bäste som vinner fungerar inte marknaden som den ska, och det skadar tillväxten och jobbtillväxten. Därför borde näringslivet självt och dess organisationer stå i främsta ledet för att bekämpa inte bara skattefusket utan också aggressiv skatteplanering.

Sedan skadar det marknadsekonomin på ett annat sätt. I hela samhället lägger vi massor av såväl pengar som arbetstid, kreativitet och innovationskraft inte på att hitta på nya produkter och lösa samhällsutmaningar utan på att undvika att betala skatt. Det skapar inget mervärde i ekonomin. Det löser inte det vi behöver lösa tillsammans. Att ägna sig åt skatteplanering och skattefusk är pengar i sjön, eller snarare i en kanal.

Herr talman! Mot den här bakgrunden har regeringen valt att prioritera frågan om skatteflykt och aktiv skatteplanering och skatteundandragande. Det handlar både om saker som vi beslutar om själva i Sverige och om internationellt samarbete. I går presenterade vi från regeringens sida ett tiopunktsprogram.

För det första kommer Sverige att arbeta för att fler länder ska ansluta sig till globala standarder för informationsutbyte. I dag har Sverige informationsutbytesavtal med 45 länder. 133 länder är med i det globala informationsutbyte som sker automatiskt. Här bör alla världens länder vara med. Sverige kommer att vara aktivt i det arbetet.

För det andra ska vi ha ett automatiskt utbyte av information om vilka som är de verkliga ägarna av bolag. Detta är centralt för att möta användandet av målvakter och brevlådeföretag.

För det tredje vill regeringen införa en informationsplikt för skatterådgivare, så att de måste informera Skatteverket om vilka upplägg de säljer till sina kunder. Vi ska ha en utredning för att se över möjligheten till detta.

För det fjärde vill vi se en svart lista över länder och territorier som inte är samarbetsvilliga. Först ska vi ha en svart lista på EU-nivå; sedan ska vi gå vidare på global nivå. Vi kommer aktivt att verka för motåtgärder mot dem som finns på den svarta listan.

För det femte ska åtgärder mot momsbedrägerier bli mer verkningsfulla. Sverige ska ha en översyn av mervärdesskattelagen, och vi ska samarbeta inom EU för att begränsa momsfusket.

För det sjätte ska det bli dyrare att fuska. Vi vill förstärka skattetilläggets avskräckande effekt.

För det sjunde ska resurserna till Skatteverket för att motverka skatteflykt förstärkas. Skatteverket ska kunna använda alla de nya verktyg man nu fått i sin verktygslåda på ett effektivt sätt.

För det åttonde: Skattefrågorna bör föras upp på styrelsenivå i företagen, på den allra högsta ledningsnivån. Regeringen styr inte över detta, men det är en angelägen målsättning att färre i ledningarna ska kunna säga att de ingenting visste eller välja att titta åt ett annat håll. Regeringen kommer att ge Skatteverket uppdrag i denna fråga. Vi kommer också själva att bjuda in näringslivet till samtal om detta.

För det nionde ska Sverige ge ökat stöd till kapaciteten för skattevårdande myndigheter i utvecklingsländerna. Vi har ett problem med skatteflykt och skatteundandragande i Sverige och i västvärlden, men problemet är ännu större i utvecklingsländerna. Här behöver de få stöd för att bygga upp sina skattemyndigheter.

För det tionde ska vi, sist men inte minst, sopa framför egen dörr. Vi ska motverka skattefusk och svartarbete på hemmaplan. Personalliggare ska införas i fler branscher. Kassaregister införs även för utländska handlare, och en månadsvis redovisningsskyldighet på individnivå ska införas. Detta kommer att ge effekt, men vi kommer naturligtvis inte att nöja oss med detta.

Oavsett om skattesmitande bedrivs på en lokal restaurang eller tillhandahålls som en tjänst i en bank eller en revisionsbyrå kommer det att bekämpas med full kraft. Den svenska modellen bygger på att man gör rätt för sig.

(Applåder)

Herr talman! Alla som bor och bedriver verksamhet i Sverige ska också vara beredda att betala skatt här. Det är det självklara utgångsläget för Moderaterna och anledningen till att alliansregeringen lade mycket tid och energi på att teckna och uppdatera skatteavtal och informationsutbytesavtal samt även på det nationella arbetet att införa kassaregister vid kontantbetalning, personalliggare för vissa branscher samt RUT- och ROT-avdrag.

Alliansen vidtog även åtgärder för att stoppa de hål i skattesystemet som skapades av det socialdemokratiska styret före 2006. Ett bra exempel på det är de så kallade räntesnurrorna. Alliansens arbete ledde till både ett kraftigt ökat nettoinflöde av kapital från olika länder och drygt 3 miljarder i skatteintäkter men även till att acceptansen för vårt skattesystem har ökat dramatiskt bland svenska folket. Det var ett långsiktigt arbete. Det är positivt att regeringen åtminstone delvis fortsätter på samma bana. Men mer måste göras.

I frågor om skatteflykt och skatteundandragande råder det inte någon ideologisk konflikt i Sverige. Vi är blocköverskridande överens om att välfärden finansieras offentligt, och därmed behöver skattebaserna säkras. Den politiska konflikten ligger på ett annat plan. Vi i Alliansen lägger fokus på ordning och reda i ekonomin och att varje skattekrona ska göra bästa möjliga nytta. Det är en direkt följd av att vi vill hålla nere skatterna för ett konkurrenskraftigare Sverige men samtidigt vill att det levereras välfärd av god kvalitet till invånarna. De tre vänsterpartierna gör inte samma prioritering.

Det internationella arbetet mot skatteflykt och skatteundandragande tog fart i anslutning till finanskrisen 2008. Framför allt handlar det om det så kallade BEPS-projektet men även om ett stort antal automatiska informationsutbytesavtal.

BEPS står för skattebaserodering och vinstförflyttning. Det tillkom genom att världens 20 största ekonomier, det vill säga G20-länderna, gav OECD i uppdrag att ta fram ett åtgärdspaket med olika handlingsplaner för att säkerställa att multinationella företag betalar rätt skatt i rätt land. Arbetet har gått väldigt fort och har resulterat i åtgärder som minimistandarder respektive rekommendationer.

Sverige har förtjänstfullt deltagit aktivt i arbetsgrupperna. Det har varit viktigt eftersom Sverige är en liten och öppen ekonomi, beroende av export. Och vi kan vara helt säkra på att världens största ekonomier inte primärt är ute efter att säkerställa att vi får in de skatteintäkter som vi i Sverige anser bör tillfalla oss.

Till viss del kan man lagstifta nationellt mot skatteflykt. Men för bäst effektivitet måste arbetet ske internationellt inom ramen för OECD och samordnat inom EU.

Nu står vi inför att EU-kommissionen koordinerar införandet för EU-länderna. Det är nu man kan säga att det har dykt upp problem. Dessa orsakas delvis av själva bakgrunden: att det är de stora ekonomierna som ligger bakom, att det har gått fort och att det saknas konsekvensanalyser av vad de olika åtgärderna kommer att innebära. Men framför allt handlar det om att BEPS nu verkar hanteras som en bas som sedan EU-kommissionen, men även USA och andra länder, bygger vidare på, var och en på sitt sätt, när vi står inför införande. Det är olyckligt och borde vara något som Sverige ägnar sitt inflytande åt att stoppa.

I EU:s fall handlar det om att EU-kommissionen hetsar fram förslag som går långt utöver det som en större grupp länder redan har kommit överens om. Det riskerar att hindra respektive begränsa det angelägna internationella samarbetet mot skatteflykt och skatteundandragande. Dessutom riskerar det att allvarligt försämra EU:s konkurrenskraft. Vi har alltså mycket att förlora både i egenskap av nationen Sverige och som EU-medlemmen Sverige.

Beskattningsrätten är en nationell angelägenhet, inte en EU-fråga. Vi anser att det även fortsättningsvis ska beslutas om skatter i Sverige och har därför tagit initiativ till att förmå regeringen att stoppa förslaget från EU-kommissionen. Vi anser att vi bör gå i linje med OECD och försöka få EU-länderna att gå i så god takt med varandra som möjligt men självklart även med världens största ekonomier, som USA och Japan.

Vad gäller finansministerns presskonferens i går var det inte mycket nytt som framkom. Fem av de tio punkterna är det inte Sverige som, så att säga, kontrollerar och äger. Punkten om Skatteverkets resurser är en ren budgetfråga. Den om ytterligare åtgärder gällande personalliggare, kassaregister och månadsuppgifter är gammal skåpmat som dessutom till största del drivits även av Alliansen.

Punkten som förvånade var den om att utreda skattetillägget. Där har vi sedan årsskiftet en helt ny lagstiftning och dessutom en lagstiftning som bygger på att läget dessförinnan var ohållbart. Sverige ansågs bryta mot Europakonventionen genom att det var möjligt att straffas dubbelt för samma brott. Den nya lagen var inte självklar. Det kom en hel del kritik, bland annat från åklagarsidan. Men situationen var ohållbar, och frågorna hade utretts under lång tid. Därför betonades det extra att utvecklingen behöver följas noga och att vi behöver vara beredda på att revidera lagstiftningen. Det är därför uppseendeväckande och oseriöst att detta utspel från regeringen kommer efter bara knappt fyra månader.

Herr talman! Sverigedemokraterna är ett socialkonservativt parti med nationalistisk grundsyn som betraktar värdekonservatism och upprätthållandet av en solidarisk välfärdsmodell som de viktigaste verktygen i skapandet och upprätthållandet av det goda samhället, med en fredlig och demokratisk utveckling, med arbete och välfärd för varje svensk.

En solidarisk välfärdsmodell förutsätter att alla som kan bidra också gör det, bland annat genom att solidariskt betala sin skatt. Skattesystemet måste vara utformat så att det uppfattas som rättvist. Samtidigt som skatteuttaget är en förutsättning för byggandet av en välfärdsstat måste företag också ha möjlighet att anställa och växa, just för att fler arbetstagare ska kunna delta. Ett orimligt högt skattetryck ger incitament just för skatteplanering, och emellanåt kan det också fresta till att begå skattebrott.

När vi väl har ett rimligt och rättvist skattesystem ska självklart skattebrott bekämpas. Sverigedemokraterna har alltid stått för en förbättrad brottsbekämpning på alla områden, och skatteområdet är inget undantag. Bland de åtgärder som Sverigedemokraterna har föreslagit eller ställt sig bakom finns till exempel ökade skattekontroller och ökade medel till Skatteverket. Det har vi drivit både i år och under hela förra mandatperioden. Och jag vill minnas att Sverigedemokraterna har anslagit störst resurser till just Skatteverket för skattekontroller.

En fortsatt utökning av informationsutbytesavtal har vi alltid ställt oss bakom. Det kanske inte är så mycket att skryta om, för det har väl i princip alla partier gjort. Automatiskt informationsutbyte är ännu bättre. Det är glädjande att finansministern kunde meddela att Sverige driver på där. Men precis som på alla andra områden kräver det att det inte stannar vid ord utan att det faktiskt också blir verklighet.

Något som jag tyckte mig sakna i gårdagens pressträff med finansministern var just de uppdaterade skatteavtalen. Sverige har nämligen sedan 1990-talet halkat efter i fråga om uppdaterade skatteavtal. Till skillnad från vad den föregående moderata talaren sa har det inte drivits på särskilt bra heller av den borgerliga regeringen, utan det har försummats av både socialdemokratiska och borgerliga regeringar sedan slutet av 90-talet. Det har både Riksrevisionen och Svenskt Näringsliv konstaterat i var sin rapport från 2010, bland annat.

Detta är någonting som orsakar försämrad konkurrenskraft för svenska företag. Det kan också leda till att kryphål skapas. Avtalen är till för att bland annat undvika dubbelbeskattning och undvika nollbeskattning. Det här är som sagt ett problem som har nonchalerats. Jag skulle vilja ha något mer positivt besked på det området också.

Vad gäller bankernas agerande, som också är en del av anledningen till dagens debatt, kan det sägas att under den senaste tredjedelen av 1900talet och framåt intill våra dagar har den finansiella sektorn expanderat mycket kraftigt. Vi har sett ett ökande antal kriser som på olika sätt, helt eller delvis, har sitt ursprung i den finansiella sektorns aktiviteter.

Den kortsiktiga lönsamheten i riskfyllda finansiella instrument och den allmänna trenden att bedöma ett företags lönsamhet med allt kortare tidshorisonter har skapat ett klimat för finansiella transaktioner som har utvecklats åt fel håll. Det är en av anledningarna till att den typ av aktiviteter som uppdagats i samband med den så kallade Panamaläckan har spritts ut i världen. Det är inget svenskt problem, specifikt, utan det är ett globalt problem.

När banker och andra finansiella institut bidrar till och aktivt driver fram upplägg som har som enda syfte att minimera skatten på kapital och kapitalavkastning har vi ett problem som måste hanteras på något sätt. Det bästa vore förstås om finanssektorn själv kunde vara lite självsanerande och få bort de allra värsta avarterna av den här typen av aktiviteter, men tyvärr har man visat att man inte klarar av den uppgiften särskilt väl. Suget efter snabba klipp på andras bekostnad har vuxit ganska ohämmat under lång tid.

Generellt kan man säga att vinsten på ett finansiellt instrument, som inte är direkt kopplad till en real tillgångs värdeförändring, alltid motsvaras av någon annans förlust. Då är vi inne på något som liknar hasardspel.

Samtidigt är det också viktigt att det finansiella systemet kan upprätthålla de grundläggande funktionerna så att betalsystemen fungerar, att sparande kan omvandlas till investeringar och att risker hanteras så att stabiliteten i systemet upprätthålls.

Vi tror att regelverket kring finansiella tjänster behöver stramas upp en del för att vi ska komma till rätta med de värsta avarterna. Det betyder dock inte att vi ska bygga system som omöjliggör en sund finansiell marknad. En ökad koppling till reella tillgångar i olika sammanhang kan vara en väg att gå. Ett tydligare ansvar för förluster inom finansiella institut är en annan åtgärd som skulle vara en bra komponent i en vidare reglering.

Egentligen handlar det om att skapa en handels- och skattemoral som ställer krav både på finansmarknadens aktörer och på dem som utnyttjar finansiella upplägg för att skaffa sig skattefördelar på ett tvivelaktigt sätt.

Herr talman! Till att börja med vill jag tacka Vänsterpartiet för att ha tagit initiativ till den här särskilda debatten om skatteundandragande och svenska bankers agerande. Vi är många som har blivit upprörda över det vi har sett på tv, i tidningar och i Uppdrag Granskning för några veckor sedan kring de olika upplägg som har gjorts.

I vissa länder har det här fått ännu större politiska konsekvenser än vad det än så länge har fått i Sverige, inte minst på Island, naturligtvis. Det är upprörande, även om det samtidigt är väldigt bra och positivt att detta kommer fram.

Grunden för att välfärdssamhället ska fungera med allt vad det innebär i form av avgiftsfri eller starkt subventionerad utbildning, vård, omsorg, infrastruktur, kultur och mycket annat bygger på att vi har ett skattesystem som har en stark legitimitet. Alla måste vara med och bidra till det gemensamma. Det finns olika syn i partierna på nivån på skatteuttaget och hur systemet ska se ut, och så ska det vara. Det finns dock en bred inte bara acceptans utan en förväntan från svenska folket om nödvändigheten i att vi betalar för saker tillsammans via skatten och skattesystemet.

Skatteundandragande måste stävjas på alla nivåer. En del handlar om avancerade lagliga upplägg, medan annat är i en gråzon och ytterligare annat direkta lagbrott. Det handlar om allt från den enskilde som jobbar svart i lokalsamhället, vilket leder till inkomstbortfall på den lokala nivån, till den nationella nivån i Sverige och den internationella nivån, alltså EU och även globalt.

Konsekvenserna är dock likartade, och det finns flera skäl till att det är viktigt att stävja skatteundandragandet. Förutom att det handlar om legitimiteten för välfärdsstaten handlar det också om konkurrensneutralitet mellan inhemska och multinationella företag och om att inte förlora skattemedel. Det är också viktigt att kunna ha sanktioner för dem som inte följer reglerna.

Sverige har ingått avtal om automatiskt informationsutbyte på skatteområdet med en rad av världens länder, vilket är väldigt bra. Vi behöver fortsätta jobba för att fler ska komma till, och vi hanterar löpande flera avtal i skatteutskottet och på Finansdepartementet. Vilken information som delas och hur det görs behöver utvecklas i takt med att regler och villkor hela tiden förändras.

Det har införts personalliggarsystem i flera branscher, och ytterligare är på väg. Systemen behöver utformas så att det blir en så liten administrativ kostnad som möjligt för företagen, men det är ett viktigt och effektivt verktyg för att förhindra svartarbete.

Den digitala ekonomin innebär stora möjligheter på en mängd områden. Det minskar barriärer och gränser, vilket på många sätt är fantastiskt bra. Samtidigt innebär det utmaningar, inte minst på skatteområdet. Det ställer ökade krav på att vi samarbetar och delar information med varandra. Det arbete som OECD har gjort, som är godkänt av G20-länderna och som EU nu vill implementera, är därför en inriktning som Miljöpartiet välkomnar. Det är också bra att det är flera partier som gör det, även om vi också märker i diskussionen att det finns en skepsis från en del andra partier.

En viktig fråga är också hur mycket medel som försvinner på grund av skatteundandragande. Det är naturligtvis också någonting som är svårt att exakt beräkna, men den uppskattning som EU-kommissionen har gjort säger att det är 50 miljarder euro i EU-länderna sammantaget per år. Det är en ganska hisnande summa som motsvarar i storleksordningen halva Sveriges statsbudget. På en global nivå uppskattar OECD att bortfallet är någonstans mellan 100 och 240 miljarder dollar. Det är ett stort spann, men det är naturligtvis svårt att göra en exakt uppskattning. Det visar ändå hur viktigt det är att vi tillsammans jobbar för att förhindra detta.

Herr talman! Låt mig konstatera att kampen mot skatteflykt inte är en ideologisk fråga. Det är givetvis helt oacceptabelt med skatteflykt och mycket provocerande med avancerad skatteplanering som ligger fjärran från hur vanligt folk resonerar.

Skatteflykt får konsekvenser på många olika sätt, konkret i form av uteblivna resurser och känslomässigt när systemet inte är lika för alla. Skattebedrägeri och skatteflykt begränsar vårt lands förmåga att dra in intäkter och genomföra den ekonomiska politiken fullt ut.

För att bekämpa skattebedrägerier och skatteflykt krävs åtgärder såväl på nationell nivå som på EU-nivå och internationell nivå. Vi måste vara tydliga här i kammaren med att det internationella samarbetet är avgörande för ett framgångsrikt arbete mot skatteflykt.

Att företag och enskilda personer via banker har använt sig av systematisk och olaglig skatteplanering via brevlådeföretag i Panama måste givetvis tas på största allvar. Det är viktigt att banker tar ett samhällsansvar. Det är rimligt att ställa högre krav på bankerna att på olika sätt motverka olaglig skatteplanering och skatteflykt.

Herr talman! Det ska vara lätt att göra rätt. När vi pratar om skatteflykt och avancerad skatteplanering ska måltavlan vara de privatpersoner och företag som missbrukar systemet. Samtidigt som vi måste vara offensiva i vårt arbete måste vi också se till att det blir lätt att göra rätt så att inte regelbördan blir ännu tyngre och påverkar företagens konkurrenskraft. Exempelvis är det en balansgång mellan krav på offentlighet och företagens rätt till affärshemligheter.

För ett litet exportberoende land som Sverige är det oerhört viktigt med internationella och globala standarder så att företagen vet vad de ska rätta sig efter. Alltför spretiga lapptäcken av skattelagstiftning riskerar i slutändan att dämpa företagens tillväxt och att leda till skattefel. Skatteverkets egna analyser visar att skattefelet minskar, och det är viktigt att denna trend fortsätter.

Herr talman! Vi ska inte i riksdagens kammare agera domstol. Vår uppgift är att täppa till vägarna för skatteflykt. Oavsett vad de straffrättsliga konsekvenserna blir av de utredningar som nu genomförs är en sak säker - skandalen förnyar debatten kring skattelagstiftningen, utredningsresurser, straffskalor och ökat informationsutbyte mellan länder för att täppa igen luckorna. Så sent som häromdagen beslutade vi i kammaren om ytterligare två informationsutbytesavtal. Det blir lättare att få stöd för att klubba hårdare regler efter Panamaläckan.

Skatteverket har ca 200 personer som arbetar offensivt med utlandskontroller. Skattemyndigheter i olika länder samarbetar nu gemensamt under OECD:s ledning kring skatteuppgifter som finns i de läckta dokumenten. Med utgångspunkt i EU-systemet kan medlemsstaterna och EU, genom att inta en stark och samlad ståndpunkt i G8, G20 och OECD, bidra till att det automatiska informationsutbytet blir en ny världsomfattande standard.

Herr talman! Det är viktigt att påminna om att det under ett antal år har skett stora framsteg i arbetet mot skatteflykt och avancerad skatteplanering. Låt mig lyfta fram några exempel.

Både i Sverige och internationellt har arbetet mot skatteflykt trappats upp det senaste decenniet. Automatiska informationsutbytesavtal om informationsutbyte i stor omfattning tecknades löpande under förra alliansregeringen. Allt som allt skulle man kunna säga att land-för-land-arbetet när det gäller informationsutbytesavtal tog fart.

OECD:s BEPS-projekt, som startade under Alliansens tid i regering, är nu slutfört, och arbetet med EU-implementering pågår. Förra sommaren publicerade EU en lista över så kallade skatteparadis. Möjligheten att skatteplanera med hjälp av så kallade räntesnurror har kraftigt begränsats, även det med en allianssignatur.

Herr talman! Jag är övertygad om att vi nu har ett bra tillfälle och en ny grogrund för att både i Sverige och internationellt ta fler stora kliv för att bekämpa skatteflykt. Det kommer att hända mycket på kort tid.

Herr talman! Det har varit en turbulent månad för världens superrika. Ingen av dem kan vara säker på om nästa läcka avslöjar deras smutsiga affärer eller inte. På samma sätt har det varit en tuff tid för många multinationella bolag. Ett allt större missnöje i många länder leder till att det inte längre är okej för bolag som Starbucks, Ikea, McDonalds och Google att genom aggressiv skatteplanering med upplägg i skatteparadis betala bolagsskatter som närmar sig noll.

Det skakar under bankernas och revisionsfirmornas fötter när de blir påkomna med fingrarna djupt nere i syltburken för att hjälpa sina allra rikaste kunder och företag att undgå skatt. Ändå är det en krusning på ytan jämfört med den folkliga vrede som uppstår när många av oss som bor i Sverige lägger ihop ett och ett - när många av oss inser att det utbredda skattefusket, användandet av brevlådeföretag i skatteparadis och myglet i vår politiska och ekonomiska elit i verkligheten slår mot oss alla.

Det handlar om alla oss som är hederliga och betalar vår skatt och i gengäld förväntar oss en fungerande sjukvård, att dottern ska få gå i en bra skola eller att farsan ska få plats på ålderdomshemmet när han behöver det. Det handlar om oss som är trötta på dem som plundrar och berikar sig. Alla vi kommer att bli förbannade. Ådalen reste sig häromveckan - 25 000 människor demonstrerade för sitt sjukhus och ett stopp för ledningens vansinniga nedskärningar. Bjuv reste sig för några veckor sedan - 4 000 personer demonstrerade för att rädda sina Findusjobb. Sjuksköterskor i Region Skåne säger upp sig på löpande band på grund av för dålig arbetsmiljö och för låga löner.

Allt detta hänger ihop. De pengar som behövs i vår välfärd hamnar nämligen i någon annans fickor. De jobb som behövs i Sverige läggs ned av bolag baserade i skatteparadis. För alla som trott att Sverige varit förskonat från korruption, skatteundandragande och skatteparadis räcker det med att i dag nämna Nordea, SEB, Telia, Ikea, Första AP-fonden och Sandviken. Låt oss hålla fast vid den folkliga vreden och ta vårt politiska ansvar! Låt oss se till att presentera förslag till förändringar och lagstiftning som inte låter dessa skandaler rulla på i ytterligare 30 år!

Herr talman! Vänsterpartiet har presenterat ett omfattande program för att rätta till de problem som finns, och jag noterade med glädje att även Magdalena Andersson i går kom in i matchen och presenterade regeringens förslag. Några av förslagen är riktigt bra, inte minst de som Vänsterpartiet redan kommit överens med regeringen om, men jag noterar också att det saknas centrala delar för att vi på allvar och effektivt ska kunna tackla skattefusket och den aggressiva skatteplaneringen.

Vänsterpartiets program innehåller elva områden. De centrala delarna kretsar kring att

återupprätta allmänhetens förtroende

slopa straffriheten för de superrika vid självrättelser

kraftigt förstärka resurserna till jakten på gömda rikedomar och skattefusk

försvåra och omöjliggöra för banker, revisionsbyråer och konsulter att tillhandahålla tjänster vars syfte är skatteflykt

skapa full transparens i offentliga register och utbyte av information

genomföra röda skattereformer som gör att skatteflykten kan kontrolleras och att de superrika också får bidra till vårt gemensamma samhälle.

Herr talman! Vi menar att det för att återupprätta allmänhetens förtroende är nödvändigt med en offentlig och parlamentariskt ledd granskningskommission som har till uppgift att fastställa den skada som drabbat Sverige, de upplägg som används av bolagen och deras rådgivare samt de kryphål som finns i våra lagar. Granskningskommissionen ska presentera förslag på reformer som behöver genomföras för att skattefusket ska stoppas.

Vidare måste den vänskapskorruption mellan Alliansens tidigare statssekreterare som avslöjades i Skatteverkets ledning åtgärdas, och den straffrihet som gäller för skattefuskare vid självrättelser ska avskaffas. Här måste Magdalena Andersson ta sitt ansvar och agera betydligt tuffare. Vänsterpartiet ser också behovet av att kraftigt förstärka med nya pengar - nya ekonomiska resurser - och legala muskler, bland annat till Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten.

Herr talman! Det är uppenbart att en viktig nyckel i skatteflyktsindustrin är banker, revisionsbyråer och konsulter som tillhandahåller tjänster som leder till skatteflykt. Vänsterpartiets förslag om en tvingande lagstiftning för att anmäla nya skatteupplägg till Skatteverket, som regeringen har gått med på att utreda, är mycket bra. Det måste dock breddas genom att anmälningsplikt för misstänkt skatteflykt införs och genom att möjligheten att göra brevlådeföretag illegala på svensk och internationell nivå ses över. Dessutom måste banker och revisionsbyråer offentliggöra i vilka länder de verkar samt vilka företag de samarbetar med i dessa länder.

För Vänsterpartiet är det en besvikelse att den rödgröna regeringen, som före valet lovade att på allvar kämpa för ökad transparens i systemet, så flagrant har svikit sitt vallöfte. I stället fick vi på tisdagens skatteutskottsmöte höra en mycket nöjd representant från svenskt näringsliv deklarera att den svenska regeringen aktivt bekämpar full transparens och offentlig land-för-land-rapportering, vilket faktiskt enligt alla kunniga källor är ett absolut måste för att vi på allvar ska kunna tackla skatteflykten - inte minst den som drabbar utvecklingsländerna.

Regeringen måste här byta position och driva på för verklig transparens och offentlighet i land-för-land-rapporteringen för multinationella bolag. En full transparens och offentlighet gör att arbetet mot skattefusk blir effektivare eftersom det möjliggör för såväl medier som det civila samhället, forskare och aktivistgrupper att bevaka sina länder och myndigheter och på det sättet bidra.

Herr talman! Vi har mycket kvar att göra innan slaget mot skattefusk och aggressiv skatteplanering är vunnet. Det förvånar mig att inte fler borgerliga partier i denna kammare varit mer högljudda och kreativa i att ta fasta på detta ett av vår tids största problem. Få, om ens några, nya förslag har presenterats av den borgerliga sidan, och dess partiledare är märkbart tysta. Men det är klart - det är ju inte sjuka och arbetslösa som ska jagas nu, så kreativiteten och förmågan till upprördhet har väl upphört hos de borgerliga partierna. Eller också beror det på alla ledande moderata politiker som avslöjats med att ha gömda konton i skatteparadis.

Ni ska dock veta att matchen fortfarande är igång! Ni är välkomna, och ni behövs, i den för att stoppa skattefusket.

Herr talman! Tillit är en av de viktigaste ingredienserna i ett samhällsbygge. Att människor i Sverige känner tillit till och förtroende för myndigheter och andra medmänniskor är en av vårt samhälles största styrkor.

Skattemoralen - att jag är beredd att betala min skatt och göra min plikt - bygger på att jag tror, är säker på och upplever att andra gör precis samma sak.

Men tilliten och skattemoralen eroderas långsamt om inte alla gör rätt för sig, om det skapas ett A- och ett B-lag i skattesystemet där vissa sysslar med olaglig skatteplanering. Logiken är väldigt tydlig: Genom att vissa inte betalar den skatt de ska tvingas andra betala mer.

Herr talman! Som liberaler ser vi ett värde i lägre skatter på arbete och företagande. Det stärker de välståndsskapande krafterna. Det ökar människors frihet och möjlighet till självförverkligande. Det skapar fler jobb. Det ökar välståndet och ger mer pengar till välfärden. Men med stark tilltro till företagsamhet och frihet följer ett ansvar, och det är att man lever upp till principen att betala den skatt man är ålagd att betala. Vi som liberaler accepterar aldrig olaglig skatteplanering som en metod för att sänka skatterna.

I den politiska debatten har olaglig skatteplanering ibland - kanske lite oftare för 15-20 år sedan - förklarats utifrån att skattetrycket är så högt, att det är en konsekvens av att skattetrycket är för högt. Sedan dess har dock skattetrycket sjunkit kraftigt, och man kan aldrig ursäkta olaglig skatteplanering. Det är ingenting annat än ett oacceptabelt beteende.

Från Liberalernas sida är beskedet tydligt: Vi behöver göra mer för att hantera den olagliga skatteplaneringen.

Herr talman! Panamaskandalen är inget svenskt fenomen, utan den rullas nu upp inför öppen ridå i många länder. Det vittnar tydligt om behovet av ett internationellt samarbete.

Under de kommande åren träder nya internationella regler i kraft som försvårar olaglig skatteplanering genom att fler länder - och de blir allt fler - blir skyldiga att automatiskt dela med sig av information till andra skattemyndigheter. Alliansregeringen var delaktig och pådrivande i det här arbetet, och jag förväntar mig att den rödgröna regeringen kommer att fortsätta det internationella arbetet mot skatteplanering på samma sätt.

De nya reglerna som nu kommer och som försvårar olaglig skatteplanering är ett steg i rätt riktning, men det kommer alltid att finnas de som vill runda reglerna. Det visar på vikten av att hela tiden komma med nya initiativ.

Herr talman! När man tänker på de nya initiativen tror jag att det är viktigt att man håller två saker i luften samtidigt. Vi behöver på nationell nivå komma med åtgärder som minskar risken för svartarbete och som säkerställer sund och rättvis konkurrens.

Vi har redan tidigare, under alliansregeringen, infört ett antal saker, till exempel kassaregister eller personalliggare i vissa branscher, som har haft påtagligt positiv effekt för sund och rättvis konkurrens och minskat skattefelet och svartarbetet.

Men jag vill också höja ett varningens finger. När man genomför de här åtgärderna måste man hela tiden ha företagarens villkor för ögonen så att de inte innebär ökad administration för de företagare som gör rätt för sig och som vill göra rätt för sig. Det finns ibland en tendens i debatten att vi i vår iver att motverka internationell skatteflykt och olaglig skatteplanering beskriver företagaren och den företagsamme som hotet när det i själva verket är en liten grupp som skor sig eller utnyttjar systemet. Som liberaler står vi upp för företagaren. Vi tror på den rättvisa, sunda konkurrensen och en ekonomi, en marknadsekonomi, som är dynamisk och på lika villkor med rättvis konkurrens.

Herr talman! Från Liberalernas sida föreslår vi nya regler som ställer högre krav på banker och finansiella aktörer. Vårt förslag innebär att banker ska tvingas betrakta alla juridiska personer som bedriver verksamhet i skatteparadis som högriskkunder. Det betyder att banker och finansiella institut tvingas vidta särskilda åtgärder för att förhindra penningtvätt. Det är bara att titta på flera av de svenska storbanker som nu är föremål för utredning, där vi kan konstatera att det föreligger viten mot åtminstone en eller två av bankerna för just penningtvätt, för att inse vikten och behovet av detta.

Herr talman! Jag noterar att regeringen nu aviserar att man kommer att vidta åtgärder. Jag noterar också det höga tonläget från finansministern.

Jag förutsätter att detta gäller även de statliga bolagen. Den diskussion som nu förs om Telia, där staten är den största ägaren, och den skatteplanering som påstås förekomma i Nepal skapar väldig osäkerhet. Regeringen har ett ansvar att vara aktiv ägare och därigenom påverka bolaget att verka på ett ansvarsfullt sätt och följa de regler som finns. Jag konstaterar att näringsminister Mikael Damberg inte alls är lika tydlig som Magdalena Andersson på den punkten.

Herr talman! Jag tror på ett skattesystem som bygger på att alla bidrar och alla behandlas lika, där ekonomiska villkor skapar dynamik och konkurrensen sker på lika villkor, där det finns tillit och där skattemoralen kan återställas.

Herr talman! Först vill jag poängtera hur viktigt det är med fungerande grävande journalistik. Det har vi fått se prov på i fallet Panamahärvan. Utan denna samlade verksamhet hade vi inte haft den här debatten i dag.

Men vi behöver också förstå att bättre kontroll är att eftersträva. Det borde vara helt uppenbart för var och en här i kammaren att fundamentet för en väl fungerade ekonomi har sett sina bästa dagar när storbanker hjälper förmögna att gömma undan tillgångar i skatteparadis. Bilden blir inte bättre när relationsbindningar mellan personer på en myndighet och den som ska kontrolleras används på ett felaktigt sätt.

Mycket av vårt samhälle bygger på tillit, och när sådana här saker uppdagas tar tilliten skada. Tillit till andra människor brukar liknas vid ett sammanhållande kitt för samhället. Länder med hög tillit har i regel stabil demokrati, stark ekonomi, god folkhälsa, låg korruption, låg brottslighet samt hög nivå av jämlikhet och jämställdhet.

För att detta ska fungera behöver vi som medborgare känna tillit till våra institutioner och banker, till att myndigheter behandlar alla människor lika och till att banker hanterar saker enligt de regler som finns.

Det krävs mer åtgärder mot skatteflykt. Det krävs mer åtgärder mot våra banker. Det krävs mer åtgärder så att vår myndighet kan kontrollera detta på ett bra sätt.

Vi medborgare sätter mycket av vår tillit till bankerna, till att de hanterar våra sparade medel på ett bra sätt och våra lån till hus, bil eller annat på ett korrekt sätt. Jag skulle vilja säga att det förtroendet kräver att man inte håller på med sådant som vi nu har sett i Uppdrag Granskning. Vi kräver mer av de bankerna. Vi kräver bättre av de bankerna. Vi kräver att de faktiskt återställer den tillit som fanns.

Vi svenskar är det folk som är mest positivt inställt till att bidra med resurser för att bygga samhället. Vi är som land beroende av skatteintäkter för att kunna upprätthålla den kvalitet på välfärd och samhällsservice som vi önskar. Skattesystemet bygger på ömsesidigt förtroende, på att alla bidrar utifrån sin egen förmåga. För att skapa ett jämlikt samhälle behövs ett skattesystem där de som har små inkomster och små vinster bidrar mindre och de som har stora inkomster och stora vinster bidrar mer.

Den offentliga ekonomin bygger på att skattemoralen är hög, det vill säga att vi som medborgare försöker göra rätt och betalar den skatt som vi enligt reglerna ska. Om skattebasen urholkas genom att skattemoralen sjunker kommer det att medföra problem för såväl skola som vård och äldreomsorg.

Därför är skandalen med Panamakontona och de svenska bankerna så allvarlig. Stora banker och förmögna personer har ett ansvar att sköta sina affärer på ett sådant sätt att skatten betalas på korrekt sätt. När de inte gör det får andra skattebetalare betala priset genom högre skatter, och risken är att skattemoralen sjunker ytterligare.

Det är en mycket farlig utveckling om allt fler börjar undanhålla intäkter och transaktioner från beskattning. Ingen vill betala mer i skatt än den andre. Och framför allt: Om den ene inte betalar skatt vill den andre inte heller betala något. Detta sätter fokus på att våra skatter måste vara tydliga och lättförståeliga för människor. Om skatterna blir orimligt höga är det en faktor som spelar in i moralen för människor när det gäller att uppge inkomst för beskattning.

Jag menar att man inte heller kan agera som regeringen verkar tro att man kan. Aktiebolaget Sveriges invånare kan inte straffbeskattas hur högt som helst utan reaktioner. Regeringen tycks leva i tron att monopol råder, men så är ju inte fallet. Medborgare kan flytta, företag kan flytta och pengar kan flyttas.

Givetvis blir det reaktioner bland medborgarna på allt högre skatter. Vi ska hålla i minnet att de människor som har högst inkomster alltid klarar sig. De som drabbas hårdast av höjda skatter är de som har de lägsta inkomsterna. Skatter som är rimliga och enkla att förklara för människor är en bra början för en god skattemoral.

Den senaste tidens skandaler gör det uppenbart att våra kontrollmekanismer inte har klarat av att upptäcka dessa medel utomlands.

Att enbart lita på människors skattemoral kommer inte att ge oss den information som behövs. Även om vi försöker skapa avtal med informationsutbyte mellan länder räcker inte det. Ett automatiskt informationsutbyte där vi årligen får information om vilka svenska fysiska och juridiska personer som har tillgångar utomlands bör vara av högsta prioritet att införa. Det är viktiga åtgärder för att alla ska vara med och bidra till välfärden.

För oss kristdemokrater står det helt klart att ett land inte klarar sig utan starka värderingar, och människor har en inre etisk kompass. Ett värdeorienterat samhälle har större möjlighet att tillsammans klara av framtida utmaningar. Hur starka kontrollmekanismer vi än har krävs ändå att goda värderingar lever vidare i samhället. Det är värderingar som håller samman samhället, inte kontrollmekanismer. Genom starka värderingar och ökad tillit kan transaktionskostnader minska och samhällsekonomin fungera bättre. Alternativet är skrämmande: att vi skulle leva i ett samhälle där staten alltmer kontrollerar och styr.

Därför blir jag orolig när jag ser att ingen på regeringssidan över huvud taget pratar tillit eller moral i fråga om skatterna. Man pratar bara om att lägga mer administrativ börda på företag och att man ska försöka leta efter fel hos människor i stället för att skapa ett samhälle där vi faktiskt kan lita på varandra - som vi gjorde förr.

Herr talman! När vi arbetar mot skattefusk är det oerhört viktigt att vi jobbar på alla möjliga plan. Vi behöver jobba i Sverige, men vi måste också jobba internationellt. Mycket av skattefusket sker via olika former av internationella transaktioner. Här måste vi arbeta på alla de arenor som finns.

Vi behöver jobba på global nivå i FN. I somras kom man överens om att förstärka den skattekommitté som finns i FN och där Sverige kommer att vara en aktiv del i det arbetet. Det handlar bland annat om att stärka möjligheterna till skatteintäkter i världens utvecklingsländer, som vi vet är i behov av sina skatteintäkter.

Vi behöver jobba på EU-nivå. Den svenska regeringen driver aktivt på för en prioritering av frågan om skattefusket inom Europeiska unionen. Vi har också beslutat att gå med i G5-samarbetet om automatiskt informationsutbyte av register över de verkliga ägarna.

Men vi måste också arbeta på nationell nivå. Här jobbar regeringen aktivt med ytterligare åtgärder för att minska skattefusket. Vi behöver skärpa lagstiftningen och se till att myndigheter får de resurser som krävs, och vi behöver också se över straffen.

Här finns en del skiljelinjer som har blivit uppenbara i debatten i dag. Det verkar som att den största skiljelinjen går mellan regeringen och Sverigedemokraterna. Så här säger Sverigedemokraterna i debatten: När det finns ett rimligt och rättvist skattesystem - då ska skattebrotten bekämpas.

Därmed ger Sverigedemokraterna fri lejd till skattefuskarna. Det är bara att säga att det är ett för högt skattetryck; jag gillar inte skattesystemet. Jag tycker att fel regler gäller, och då är det okej att skattefuska.

Så är inställningen från Sverigedemokraterna i dag. Det är inte en inställning som ens Moderaterna har längre. Skattefuskarnas parti i Sveriges riksdag är Sverigedemokraterna. Vi vet vilka som får vara med och bidra när några undviker att betala skatt. Vilka är det då som får betala in skatten för att finansiera vår gemensamma välfärd när skattesmitarna, ofta med goda ekonomiska villkor, åker snålskjuts? Jo, det är pensionärerna, vars skattesänkning Sverigedemokraterna stoppade med alliansregeringen. Det är förtidspensionärerna, de sjuka och de vanliga löntagarna som ska bidra när skattesmitarna får fri lejd av Sverigedemokraterna.

Det finns också en ideologisk skillnad mellan regeringen och Moderaterna. Jag har haft många debatter med Anette Åkesson. En tydlig skillnad är att Anette Åkesson menar att man ska bekämpa skattefusk genom att ta bort skatt. Alliansregeringen, framför allt Moderaterna, var stolta över ROT- och RUT-avdragen, men de infördes med så generösa avdragsnivåer att de i praktiken är skattebefriade.

Om vi ska bekämpa skattefusk genom att ta bort skatt blir det inte så mycket pengar kvar till bra skola för våra barn och ungdomar, möjlighet att bygga bostäder så att ungdomar kan flytta hemifrån, till förskola, sjukvård och allt det andra. Vi kan inte bekämpa skattefusk genom att ta bort skatt.

Jag får kritik av Anette Åkesson för att regeringen inte gör tillräckligt mycket på det inhemska planet. Samtidigt ser jag inte att det finns särskilt många förslag från Moderaterna och inte heller att de ställer upp på de förslag som finns. Hur blir det med höjda skattetillägg? Det verkar Anette Åkesson vara emot. Hur blir det med månadsvis rapportering av arbetsgivaravgifter? Det är något som Skatteverket efterfrågar. Är Moderaterna för det?

Daniel Sestrajcic ställer relevanta frågor om skattemoralen hos Moderaterna. Här finns frågetecken som behöver rätas ut. Hur är det med skattemoralen i den moderata riksdagsgruppen? Vad tänker ledningen göra åt det?

(Applåder)

Herr talman! För oss moderater råder ingen tvekan om att alla som bor i Sverige också ska betala skatt här, liksom företagen som är verksamma här. Det gäller naturligtvis även bankerna. Vi förutsätter att man följer lagar och regler och även att man arbetar efter egna rutiner. Det skulle förvåna mig om det inte pågår ett internt arbete med att säkerställa att man följer dessa efter de senaste veckornas händelser.

Samtidigt behöver en gränsdragning göras. Att ha bolag i ett skatteparadis är inte i sig olagligt. Visst kan man diskutera både lämplighet och syfte. Det gäller, inte minst som lagstiftare, att hålla huvudet kallt.

I förrgår fattade riksdagen beslut om att teckna ett informationsutbytesavtal med Förenade Arabemiraten. Det var faktiskt det sista informationsutbytesavtalet som återstod. Nu har Sverige ett heltäckande nät av informationsutbytesavtal. Sannolikheten att bli upptäckt om man gömmer pengar i ett skatteparadis är med andra ord stor, vilket torde ha en avskräckande effekt.

Mycket har hänt de senaste åren. Kombinationen av informationsutbytesavtal, skatteavtal och självrättelser som infördes av alliansregeringen har visat sig framgångsrik. I kombination med avskaffad förmögenhetsskatt har pengar plockats hem och skatt betalats in. Möjligheten att föra ut pengar i stor skala infördes, ironiskt nog, av Socialdemokraterna. Även om Alliansen täppt igen vissa hål återstår en del att göra.

Samtidigt ska vi vara medvetna om att skattejurister, människor och företag anpassar sig och hittar nya vägar när spelreglerna ändras. Men vi ska främja Skatteverkets devis att göra det så lätt som möjligt att göra rätt och ha en beredskap för att vidta ytterligare åtgärder.

Vi har i skatteutskottet i veckan träffat företrädare från både Svenskt Näringsliv och IF Metall för att inhämta deras perspektiv på det internationella arbete som pågår gällande skatteflykt. De bekräftar bilden av att det är komplicerat och att det är nästan omöjligt att utvärdera vad förslagen betyder för svenskt näringsliv, svenska skattebaser och skatteintäkter eftersom det saknas konsekvensanalyser. Därför är det svårt att säga om förslagen åtgärdar problemen eller skapar nya.

Det finns två generella frågor vi bör ställa oss. Den ena är om vi vill samarbeta internationellt om skatteflykt och skatteundandragande, och den andra var vi vill att besluten om beskattning ska fattas. Här eller i Bryssel? Båda frågorna tycker vi moderater är lätta att besvara. Vår utgångspunkt måste hela tiden vara att det ska bli så bra som möjligt för Sverige.

Vänsterpartiet har aldrig förstått varifrån pengarna till välfärden egentligen kommer, nämligen från företag och företagare. Transparensen ska gälla mellan företag och skattemyndighet, inte gentemot offentligheten. Själva kravet i sig att offentliggöra information som riskerar att röja affärshemligheter och därmed företagens verksamheter, riskerar i själva verket det internationella samarbetet mot skatteflykt och skatteundandragande - detta i och med att USA tydligt har sagt att de inte lämnar ut den sortens information om den riskerar att bli offentlig.

Herr talman! Finansminister Magdalena Andersson lyckades med att begå den absolut grövsta feltolkning av vad jag har sagt som jag någonsin har upplevt, ärligt talat. Självklart menar Sverigedemokraterna att det aldrig någonsin under några som helst omständigheter är acceptabelt att fuska eller begå brott. När det gäller brottsbekämpning har Sverigedemokraterna den allra högsta trovärdigheten. Det som Magdalena Andersson gjorde var helt enkelt att rycka loss ett enstaka citat ur sitt sammanhang. Av allt som jag sa tycker jag nog att det stod ganska klart att skattefusk och skattebrott aldrig är acceptabelt.

När nu det är utrett skulle jag återigen vilja komma in på skatteavtalen.

Fram till slutet av 1990-talet låg Sverige topp tre i världen när det gällde att hålla sina bilaterala skatteavtal uppdaterade för att ge svensk industri de bästa möjliga villkoren.

Skatteavtalen är också till för att undvika dubbelbeskattning och ickebeskattning. Men regelverken för skatter är under ständig förändring. Det leder till att gamla avtal riskerar att fungera som en konkurrensnackdel för svenska företag, vilket skapar incitament för att antingen flytta verksamhet utomlands eller ägna sig åt aggressiv skatteplanering. Därför måste skatteavtalen uppdateras kontinuerligt.

Under de senaste 16 åren har dessvärre svenska regeringar valt att inte se de här problemen med de svenska skatteavtalen. Det har uppmärksammats av såväl Riksrevisionen som Svenskt Näringsliv, som redan 2010 båda ingående har utrett avtalsläget och pekar på riskerna med att skatteavtalen inte följs upp och att nya avtal inte utvecklas i den takt som svensk industri behöver för att kunna agera konkurrenskraftigt internationellt.

Under Göran Perssons tid som statsminister började arbetet först avta för att sedan bli nästan stillastående. På den nivån har Sverige befunnit sig. Inte heller alliansregeringen tog arbetet med skatteavtalen på allvar, så den svenska kräftgången har fortsatt. Att Alliansen inte har varit bättre än de rödgröna visar att det behövs en rejäl nytändning i Regeringskansliet och Finansdepartementet.

Det har också visat sig att de politiska blocken skiftar åsikt efter regeringsinnehav och intar motsatt hållning till den de tidigare hade. Socialdemokraterna började 2011 kritisera alliansregeringen för att inte ha tillräcklig fart i arbetet med skatteavtal, trots att de själva var orsaken till att arbetet med skatteavtalen nästan helt stannade av under Göran Perssons regering. Nu när Socialdemokraterna är i regeringsställning igen har de åter ändrat uppfattning. När vi nu kritiserar den tillbakalutade hållningen framför Socialdemokraterna samma argument som de själva mötte från Alliansen för bara fem år sedan.

Vi Sverigedemokrater anser att arbetet med skatteavtal är en viktig fråga för Sverige som förtjänar en betydligt högre grad av seriositet än vad som är fallet i dag. Skatteavtalen syftar till att undanröja dubbelbeskattning och ickebeskattning och att förhindra skattefusk. De avser att skapa goda förutsättningar för ömsesidig handel och investeringar mellan avtalsparterna. Det handlar om att upprätthålla konkurrenskraftiga regler för beskattning av företag som verkar i flera länder, vilket skapar ett underlag för ekonomisk utveckling i stället för att stoppa den.

I skatteavtalen ingår också avtal om informationsutbyte på skatteområdet. Sveriges viktigaste konkurrentländer arbetar för högtryck för att stärka förutsättningarna för industriell verksamhet, bland annat genom att utveckla bilaterala skatteavtal med sina viktigaste handelspartner runt om i världen. Sverige gör det tyvärr inte.

Både Riksrevisionen och Svenskt Näringsliv visar en stor oro i sina rapporter gällande den inaktuella statusen på Sveriges bilaterala skatteavtal. Både svensk industri och svenska staten är förlorare på grund av detta. Svenskt Näringsliv beräknar några miljarder per år i minskade skatteintäkter. De nya informationsutbytesavtalen beräknas inbringa ungefär lika mycket. Det ena får inte utesluta det andra.

Herr talman! Också jag noterar i den här debatten att det finns en förlåtande attityd till skattebrott och skatteundandragande med hänvisning till hur skattesystemet ser ut. Lite mer eller mindre mellan raderna har några av partierna varit mer tydliga, andra mer insinuanta.

Jag tycker att det här är ett problem. Man skulle inte beskriva brottslighet på andra områden på det här sättet och med en så förlåtande attityd. Det visar väl också att den här debatten och diskussionen är väldigt viktig att föra.

Fri konkurrens mellan företag är en grundbult i marknadsekonomin. Det finns en mängd lagar och regleringar, både i Sverige och på internationell nivå, för att främja fri konkurrens. Att stora företag som verkar i flera länder inte ska gynnas skattemässigt är en fråga om konkurrensneutralitet.

OECD beräknar att multinationella företag betalar 4-10 procent lägre skatt än renodlat inhemska företag. Det är förstås en stor fördel för de större företagen och en motsvarande nackdel för de inhemska och ofta mindre företagen.

Skatteverket är en av de allra viktigaste myndigheter som vi har i Sverige. Att Skatteverket har ett högt förtroende bland medborgare och företag är helt avgörande för att vi ska få in de skatteintäkter som vi har beslutat om i den här kammaren. Skatteverket har också under de senaste åren ökat sitt förtroende. Det har man kunnat visa i olika förtroendemätningar som har gjorts där olika myndigheter har jämförts. Det som har avslöjats i Uppdrag Granskning gör att ledningen för Skatteverket har ett arbete att göra för att återuppbygga det som har skadats.

Vi kommer också in på diskussionen kring den förstärkning som Skatteverket har fått för att bekämpa skatteundandragande. Moderaterna menar att det är en ren budgetfråga, men det är väsentligt att notera i sammanhanget att det nog inte finns något mer politiskt dokument i det här landet än just budgetpropositionen. Att vi satsar och ger Skatteverket en permanent förstärkning för att man ska kunna öka kontrollerna av skattefusk och tveksamma upplägg är en politisk prioritering. I antal miljoner är det inte någon stor belastning för budgeten, men det är något som sannolikt får stor effekt i pengar som kan komma in. Det är naturligtvis också viktigt för tilliten och förtroendet för systemet. Jag tycker att vi i riksdagen bör vara lyhörda för hur behovet ser ut också framöver, för det här är en helt avgörande fråga för samhället.

Att motverka skatteundandragande är viktigt för så gott som alla länder, men för de globala syd- och utvecklingsländerna är det än mer viktigt. Handel, bistånd och utbyte är centralt, och att tillse att fattigare länder inte dräneras på skattemedel är avgörande för en långsiktigt hållbar och gynnsam utveckling.

I går presenterade finansministern ett tiopunktsprogram för att motverka skatteflykt. Det är en rad av åtgärder som är viktiga att arbeta med. En del av dem är i linje med det som vi har gjort tidigare. Det gäller också att på internationell nivå i FN arbeta hårdare med de här frågorna.

Herr talman! Det ska vara lätt att göra rätt. Därför kan vi inte enbart titta på reformer som tar sikte direkt på skatteflykt och avancerad skatteplanering. Vi behöver också genomföra reformer som underlättar för företagen att göra rätt.

Herr talman! Inga krångliga regler eller tidskrävande blanketter, bara en idé och en mobiltelefon är allt som krävs för att starta företag med Centerpartiets förslag om ingångsföretag - en ny företagsform för mindre företag. Förslaget gäller företag med upp till 250 000 kronor i omsättning. Företagaren tar betalt i mobilen. Vid betalningen dras en schablonskatt på 25 procent av omsättningen som skickas direkt till Skatteverket. Resten får företagaren behålla. Enklare än så här kan det inte bli.

Herr talman! Ett stort problem är att en stor del av den aggressiva skatteplaneringen är laglig eller tangerar lagliga gränser. Det beror på att reglerna ser olika ut i olika länder. Dessutom finns det länder som behåller generösa skattelagstiftningar för att locka till sig utländskt kapital, vilket är ett problem i sig.

Sverige ska fortsätta att vara aktivt i gränsöverskridande arbeten för att förhindra skatteundandragande. Här är BEPS-arbetet, alltså arbetet mot skattebaserosion och vinstförflyttning, ett viktigt och högaktuellt arbete på EU-nivå.

Motsvarande arbete har inom OECD skapat en bra position och en lämplig standard. Det är eftersträvansvärt, näst intill nödvändigt, att regelverken blir globala.

Herr talman! IMF:s rapporter visar att BEPS möjligen är ännu viktigare för utvecklingsländerna än för oss. De är ännu mer beroende av skatteintäkter.

I till exempel Sverige står intäkterna från företagsbeskattningen inte ens för 10 procent av de sammanlagda skatteintäkterna. För utvecklingsländerna är den siffran betydligt högre. I exempelvis Rwanda kommer 70 procent av skattebasen från multinationella företag. I Burundi svarar ett företag för 20 procent av den sammanlagda skatteuppbörden. Detta visar att denna fråga är avgörande för utvecklingsländerna.

Att införa krav på land-för-land-rapportering har varit centralt för utvecklingsländerna för att kunna utkräva rätt skatt från de stora multinationella bolagen.

Det är viktigt att motverka skatteflykt och skatteundandragande och att se till att fler av dem som bör betala skatt också gör det.

Samtidigt är det naturligtvis viktigt att resultatet av detta arbete beaktar de legitima intressen som finns i små, öppna och exportberoende ekonomier som den svenska. Vi måste värna svenska företag och jobb.

Det är viktigt att de åtgärder som vidtas för att komma åt problem med skatteundandragande inte får andra konsekvenser. Man ska gå så långt som är nödvändigt men inte längre.

Herr talman! Man hör mycket av skillnaderna i denna debatt. I grund och botten handlar det om att göra det så bra som möjligt för Sverige, och det håller vi alla med om. Men vad är då så bra som möjligt för Sverige? Det måste vara att få in de 46 miljarderna. Det måste vara att värna de små och medelstora företagen som utsätts för orättfärdig konkurrens på grund av den aggressiva skatteplaneringen. Det tycks dock inte vara Anette Åkessons eller Per Åslings linje.

Moderaterna, liksom alla andra partier faktiskt, var före valet för offentliga land-för-land-rapporteringar, men nu är det tyst om detta. Det kanske helt enkelt bara var valfläsk i Diakonias enkät.

Så bra som möjligt för Sverige måste också vara att få hederliga banker, hederliga revisionsbyråer och hederliga skattekonsulter som inte gör allt vad de kan för att undandra skatt och hjälpa sina klienter att undandra sig skatt.

Anders Borg sa ofta att politik är en förtroendebransch. Men förtroendet för Moderaterna i denna bransch är helt slut, Anette Åkesson. Ni åtnjuter inget förtroende över huvud taget. Flera av era riksdagspolitiker i er riksdagsgrupp har blivit påkomna med skattefusk. Vad har er ledning gjort? Har ni någonsin sagt något om detta? Har ni alls tagit avstånd från detta offentligt? Se till att göra det nu! Se till att svenska folket får höra att ni inte stöder det skattefusk som era egna ledamöter genomför!

Det finns mycket att göra i denna fråga. Låt mig berömma Liberalerna som till skillnad från samtliga andra borgerliga partier presenterar nya förslag på vad som är möjligt att göra, precis som Vänsterpartiet och regeringen har gjort. Det är välkommet, Mats Persson. Tack för det!

I övrigt är det kompakt mörker. På sin höjd hörs det något om att det är viktigt med informationsutbytesavtal. De är visserligen bra, men de är absolut inte tillräckliga och har stora brister - om inte annat för att man måste efterfråga information. Man måste i princip veta kontonumret för den man vill ha information om. Detta räcker inte; mycket mer måste göras.

Jag häpnar över Moderaternas uppfinningsrikedom när det kommer till att jaga flyktingar, sjuka och arbetslösa. Den är ändlös. Den osannolika bombmattan av presskonferenser och utspel om hur ni ska göra livet ännu jävligare för dem som har flytt från krigets helvete matchas inte av en enda presskonferens för att presentera ett enda förslag för hur skatteflyktingarna ska sättas dit eller hur elitens stöld av våra skattepengar ska stoppas. Inte något har ni föreslagit.

Men det är klart, Moderaterna vill väl inte angripa sina kärnväljare eller ledande politiska företrädare som avslöjas med fingrarna i syltburken.

Häromdagen såg jag Moderaternas nya lågvattenmärke: oanmälda hembesök hos dem som tvingas till förnedring och att leva på försörjningsstöd. Vad är det för något? Vilken värld lever ni i egentligen?

Personligen skulle jag föredra oanmälda hembesök hos nolltaxerande grevar och skattesmitare som lever i ett verkligt utanförskap och parallellsamhälle där allt trixande verkar vara okej.

I blixtbelysning visar det er politik: kontroll, repression och lagstiftning för de allra fattigaste och dem som har behov av samhällets stöd - räkmacka, bubbel och high-five till era polare som svindlar oss alla.

Det är dags för ökad kontroll, skarpare lagstiftning och hårdare straff.

Herr talman! Den omfattande skatteflykten kostar Sverige över 46 miljarder kronor varje år. Det är långt mer än de extra kostnaderna för människor som flytt från krigets Syrien till Sverige. Där finns pengarna vi kan använda för att öka jämlikheten och minska klyftorna.

Skatteflykt är ett systematiskt problem som skapats av politiska beslut eller bristen på politiska beslut som underlättat och tillåtit multinationella företag och superrika att konstruera denna värld.

Det här är ett problem som vi måste angripa, och det behöver inte ses som en höger-vänster-fråga. Jag menar att det står borgerligheten fritt att använda ett minskat skattefusk till er favoritgren att sänka skatterna - även om vi vill förbättra välfärden.

Moderater, upp till bevis! Gör något åt ert eget skattefusk!

Herr talman! När Vänsterpartiet begärde denna debatt var det nog många svenskar som förväntade sig av oss politiker att vi skulle debattera och diskutera hur vi ska kunna bekämpa och förhindra olaglig skatteplanering. De förväntade sig nog att vi skulle ha en debatt om vad vi kan göra, hur vi ska göra och vilka konsekvenser det får - inte en debatt som präglas av politisk retorik och klasskampsretorik.

Jag tror att människor är väldigt trötta på höra det vi just hörde - politiker som använder händelser för att måla upp svarta och vita klasskampsorienterade bilder - när de egentligen vill att politiker ska ta problemet på allvar och presentera lösningar.

Herr talman! Det är viktigt att rikta de kraftfulla åtgärder som behövs mot rätt nivå. Liberalerna tycker att de internationella avtal som har påbörjats och kommer att komma är välkomna. Vi vill rikta ansträngningarna mot de banker och finansiella institut som hjälper till eller erbjuder olaglig skatteplanering.

Det är också viktigt att åtgärderna vidtas med balans för den företagsamma småföretagaren som ska kunna verka på lika villkor med sjyst konkurrens. Reglerna får inte innebära att denna företagares vardag blir mer krånglig eller försvåras. Denna balans är viktig att hålla fast vid.

Jag noterar att regeringen har lagt fram en del förslag i arbetet mot internationell skatteflykt och olaglig skatteplanering som riskerar att ge ökad administration för enskilda företagare. Det vore djupt olyckligt.

Vi ska givetvis titta på förslagen och analysera dem noga, men Liberalernas besked är tydligt: Vi kommer inte att gå med på åtgärder som innebär att enskilda företagares vardag försvagas och försämras.

Vi kommer dock att ställa upp på alla förslag som läggs fram som handlar om att försvåra olaglig skatteplanering och att banker och finansiella institut ska ta sitt ansvar. Vi har också presenterat egna förslag på detta område.

Herr talman! Detta arbete handlar också om de statliga bolagen. Här är staten antingen majoritetsägare, enskild ägare eller stor ägare. Svenska folket äger dessa företag.

Man kan ha synpunkter på om det är rimligt, men nu har vi en ordning där svenska folket är delägare eller fullt ut äger bolag. En del är verksamma i andra länder; andra är enbart verksamma i Sverige. Är de statliga bolagen verksamma i andra länder är det otroligt viktigt att de agerar ansvarsfullt och följer de internationella regler som finns.

Just nu förekommer diskussioner, misstankar och debatter, även i internationella medier, om statliga bolag. Telia är ett exempel där vi inte vet hur det ligger till. Men diskussionen är tydlig, och det råder osäkerhet kring hur statliga bolag har agerat.

Min fråga till Magdalena Andersson ställs med anledning av näringsministerns uttalande, som andas något helt annat än vad Magdalena Andersson gör. Magdalena Andersson har väldigt hög svansföring i skattemoralsfrågor, men Mikael Damberg signalerar något annat. Hur ska regeringen säkerställa att statliga bolag agerar ansvarsfullt, och hur viktigt tycker finansministern att detta är?

Liberalerna är fullt inriktade på att vi ska presentera åtgärder som löser problemen, inte syssla med klasskampsretorik.

Herr talman! Det är otroligt roligt att regeringen lyckades redovisa tio förslag om detta ämne när Vänsterpartiet hade begärt en debatt precis dagen efter, så att vi har något att diskutera kring.

Regeringen redovisar att den vill ha mer automatiskt informationsutbyte. Det tycker vi kristdemokrater är bra. Vi tror att det är vägen framåt. Att bara ha ett informationsutbyte som inte går automatiskt kommer inte att ge de effekter som vi önskar.

Vi ser med glädje att man vill lägga mer pengar till skattemyndigheten för att kunna arbeta med dessa frågor. Det är synd att man inte beslutade enligt Kristdemokraternas budget inför 2016, där vi levererade mer pengar till skattemyndigheten just för denna del.

Jag skulle vilja läsa upp det jag sa i mitt inledande inlägg: Ett värdeorienterat samhälle har större möjlighet att tillsammans klara framtida utmaningar. Hur starka kontrollmekanismer vi än har krävs det ändå att goda värderingar lever vidare i samhället. Det är värderingarna som håller samman samhället, inte kontrollmekanismer. Genom starka värderingar och ökad tillit kan samhällsekonomin fungera bättre. Alternativet är skrämmande.

Jag kan konstatera att varken Miljöpartiet, Socialdemokraterna eller Vänsterpartiet pratar om värderingar i det fallet. Jag tycker att det är skrämmande att man inte ser kopplingen mellan värderingar och hur samhället fungerar i dag. Jag är förvånad över att man inte ser kopplingen mellan att driva på så att vi får ett samhälle där människor inte har ett eget ansvar - inte ett ansvar gentemot andra människor - och att tilliten till andra människor och staten minskar hela tiden.

Vi måste kunna driva ett samhälle där vi ser vad som är mitt och ditt och hur vi kan skapa ett samhälle med gemenskap där vi hjälper varandra. Jag menar att mycket av detta måste göras i förebyggande syfte. Man kan inte bara sätta upp regler, lagar, förordningar och administration för företag och personer, utan man måste också se huvudorsaken.

Jag menar att man måste arbeta med samhällsutvecklingen i stort - förebyggande arbete. Vi gör det inom andra områden, och vi skulle kunna göra det även här.

Jag skulle bli glad om regeringspartierna och Vänsterpartiet i alla fall reflekterar över detta på något sätt, för jag tycker att det är oerhört viktigt. Vi kan sätta upp hur mycket regler vi vill, men de människor som ägnar sig åt skatteundandragande kommer att hitta nya lösningar och sätt att komma undan, om vi inte ser till att de har en moralisk kompass i sig. Det är där vi måste börja jobba. Jag kan inte förstå att ni inte ser detta.

Herr talman! Daniel Sestrajcic har en kraftfull retorik, men de frågor han ställer är relevanta. Det är uppenbart att Moderaterna lägger mer tid och kraft på att jaga långtidsarbetslösa och långtidssjuka än på att jaga skatteflyktingar. Det vore intressant att se Moderaterna lägga fokus på lite annat i sin politik.

Min fråga till Anette Åkesson kvarstår: Ställer ni upp på de inhemska åtgärder som regeringen föreslår och som kan träda i kraft om inte alltför lång tid? Det handlar både om att höja kostnaden för att fuska med skatten eller lämna oriktiga uppgifter och om att införa månadsvis rapportering av arbetsgivaravgifter, som vi vet skulle vara ett kraftfullt instrument för att jaga skattefusk.

Anette Åkesson rätar inte ut de frågetecken som finns i den moderata riksdagsgruppen kring skattemoral. Hur ser man på det, och vilka åtgärder har man vidtagit efter den information som kom fram i Uppdrag granskning? Där finns en del frågetecken att räta ut.

Vad gäller de statliga bolagens skattemoral är det en fråga som regeringen har jobbat aktivt med sedan vi tillträdde. I regeringens definition av affärsetik ingår hur man betalar skatt; det är viktigt. Regeringen tar upp denna fråga i ägardialoger. Vi har samlat alla ledamöter i statliga bolagsstyrelser för att bland annat diskutera skatt, och det ingår också som en fokusfråga i rekryteringen.

När vi lyssnar på Sverigedemokraterna är det symtomatiskt att man i en debatt om skattefusk i huvudsak pratar om skatteavtal. Det är en väldigt marginell fråga när det gäller att jaga skatteflyktingar. Det är uppenbart att det inte är där som Sverigedemokraternas intresse ligger. Lystring, Sveriges skattefifflare! Sverigedemokraterna är partiet för er.

(Applåder)

Herr talman! Det finns ingen som helst tvekan: Vi som bor respektive bedriver verksamhet i Sverige ska också vara beredda att betala skatt här.

Vi står inför utmaningar framöver, såsom en åldrande befolkning och en allt tuffare internationell konkurrens. Det ställer krav även på skattesystemet. Det måste vara väl utformat för att säkra skatteintäkterna för finansiering av välfärden och samtidigt värna jobb och tillväxt, men också säkerställa att skatterna uppfattas som legitima. Därför är arbetet mot internationell skatteflykt men även skattefusk inom landet viktigt.

Alliansregeringen prioriterade frågorna och levererade många åtgärder, såsom skatteavtal, informationsutbytesavtal, arbetet med BEPS och på hemmaplan personalliggare, kassaregister, RUT- och ROT-avdrag samt stopp för Socialdemokraternas räntesnurror. Vi tar ställning till förslag när de kommer till riksdagen, Magdalena Andersson, inte efter en presskonferens.

I stort är vi blocköverskridande överens om att ta utmaningarna på allvar och att arbetet till stor del måste ske i internationellt samarbete. Men reglerna måste genomföras på ett klokt och effektivt sätt. Vi måste gå i takt med andra EU-länder, och EU måste gå i takt med USA, Japan med flera för att säkerställa inte bara svenska skattebaser och skatteintäkter utan även ett allmänt gott företagsklimat och därmed jobben.

Livskraftiga företag är viktiga för välfärden och ska kunna ägna sig åt att utveckla sin verksamhet. Det ska inte vara skatteupplägg som är grunden för deras existens. Jag erkänner därför att jag hade känt större förtroende om det hade varit en alliansregering som styrde Sverige i dag, inte denna svaga socialdemokratiska och miljöpartistiska regering som är beroende av Vänsterpartiet.

Herr talman! Finansministern gör ihärdiga försök att hålla distans till Sverigedemokraterna. I sitt senaste inlägg gick hon över alla gränser för vad någon rimligtvis kan ta på allvar.

De områden där Sverigedemokraterna har allra högst trovärdighet och till och med överträffar Socialdemokraterna är invandringspolitik och brottsbekämpning. Sverigedemokraterna bekämpar brott på alla områden. Finansministern kan gärna hälsa justitieministern att det inte bara gäller skattebrott.

Med tanke på att vi förmodligen är ganska överens här i kammaren om att skattebrott ska bekämpas borde man kunna gå från ord till handling. Jag har i och för sig misstänkt att Vänsterpartiet och kanske även Socialdemokraterna vill gå så långt med regleringar att det till och med skadar hederliga företag.

När det gäller skattetillägg håller jag med om att det gärna får blir mer avskräckande för de multinationella företag som bedriver aggressiv skatteplanering och begår skattebrott. Sverigedemokraterna kommer alltid att vara mycket öppna för och intresserade av att stödja förslag som stävjar brottslighet på vilka områden det än må vara.

Herr talman! I mitt avslutningsanförande vill jag säga något om vikten av att beivra skattefusk, skattebrottslighet och undandragande även på den kommunala nivån, för det är av allra största vikt.

Många orter och städer runt om i landet har problem med kriminalitet och en svart ekonomi. För många är detta det enskilt största hindret för att man ska kunna åstadkomma en sund ekonomisk men inte minst socialt hållbar utveckling.

Det kan ta sig olika uttryck. Det kan handla om svartarbete på en restaurang, smuggelcigaretter i en kiosk och illegal alkohol i en bil på en parkering. Det kan handla om vapen och i allra värsta fall människohandel. Det är naturligtvis olika grader av detta. En del saker skadar människor mycket direkt och är naturligtvis det allra värsta. Men även de former som ter sig mer oskyldiga måste vi motarbeta kraftigt, för det som förefaller vara mildare hänger ihop med det grövre. Det är samma människor som smugglar cigaretter och alkohol som också ägnar sig åt grövre brottslighet. Vi måste bekämpa allt.

En viktig del i detta rör myndighetssamverkan, möjligheten för olika myndigheter att mellan sig dela information och samarbeta. I går hanterades i justitieutskottet ett sådant förslag. Vi måste fortsätta att arbeta med det. Som politiker måste vi vara mycket lyhörda för de här myndigheternas behov av att kunna samverka för att bekämpa brottsligheten.

Herr talman! Debatten gäller i mångt och mycket hur vi ska kunna säkra skattebaserna. Det är viktigt att då markera att skattebaserna ska vara nationella - det är nationella kompetenser. Beslut om skatteuttag ska fattas här i Sveriges riksdag och ingen annanstans.

Herr talman! Det är en liten grupp privatpersoner och företag som ägnar sig åt skatteundandraganden. Mot dessa ska kritiken riktas och åtgärder vidtas. De regelförändringar som genomförs och som vi kommer att få på vårt bord här i Sveriges riksdag framöver måste också inriktas med precision just mot dessa problem. Att skapa ett Krångelsverige för svenska småföretagare och entreprenörer är ingen lösning.

Det är viktigt att problematisera frågan till att handla även om konsekvenserna för bland annat handel och global utveckling - jag har kommenterat det tidigare i debatten. Konsekvenserna för de stora länderna i EU och USA skiljer sig mot dem för ett litet, exportberoende land som Sverige, där de multinationella företagen har huvuddelen av sin försäljning och vinst utomlands.

Den avancerade skatteplaneringen i Panamaupplägget ligger fjärran från hur vanliga människor resonerar, och den är upprörande, provocerande och oacceptabel. Än mer anmärkningsvärt är att svenska storbanker medverkar till att göra det möjligt.

Herr talman! Det är klart, Mats Persson, att efter åtta års regeringsinnehav med klasspolitik som har försämrat för de svagaste och förbättrat för de rikaste behöver man ingen klasskamps-retorik.

Men du borde lyssna på mitt första inlägg, där jag faktiskt presenterade många förslag: förändrade regler kring självrättelse, att återupprätta förtroendet för Skatteverket, förstärkta resurser till Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten, anmälningsplikt för banker, revisionsbyråer och konsulter kring misstänkt skatteflykt, offentliggörande av vilka skatteparadis man verkar i, offentliga land-för-land-redovisningar med mera.

Ert parti var faktiskt det enda som före valet inte lovade att ni var för detta, medan alla andra var för det. Som du vet har vi många förslag. Kommentera dem i stället!

Låt mig också hålla med om att problemet med statliga företag är stort och avgörande och att vi måste gå till botten med problemet i Telia.

Larry Söder pratade om moral och värderingar. Jag håller med - det är avgörande. När vi får ett samhälle som krackelerar, där välfärden försämras för de vanliga på grund av att den superrika eliten kan dra till Caymanöarna och gömma undan sina pengar, då blir det en kollaps.

Men jag hör inte ett enda konkret förslag från dig. Jag hör inga förslag på vad vi ska göra åt storbankerna, inga förslag på vad vi ska göra åt skatteflykten. Vilka är dina konkreta förslag, Larry, utöver värderingar och moral?

Jag får också konstatera att skatteflykten ökade under Kristdemokraternas regeringsinnehav under åtta år. Var moralen så låg i samhället då? Var moralen i botten, så att det inte gick att få in några pengar från skatteflyktingarna?

Jag hoppas att den här debatten har visat att det finns en viktig fråga att tackla, och jag är glad att regeringen har presenterat förslag. De är inte tillräckliga, utan det finns mycket mer att göra. Jag hoppas att vi kan ha givande diskussioner om det. Vi måste tackla rådgivarna. Vi måste tackla bankerna. Vi måste se till att återskapa förtroendet för Skatteverkets ledning. Vi måste se till att få en land-för-land-rapportering som är offentlig.

Jag tackar för debatten. Jag hoppas att vi tillsammans skrider till verket för att stoppa den aggressiva skatteplaneringen och skatteflykten.

Herr talman! Den här debatten har åtminstone handlat om tillit, att människor litar på den ekonomiska politiken, att människor litar på skattepolitiken. Det är klart att det är en viktig debatt, inte minst i ljuset av att vi nu har en finansminister som lånar i högkonjunktur och i ljuset av att vi har den debatt som vi har om Panamaskandalen. För att tilliten ska kunna finnas kvar är det otroligt viktigt att vi politiker vidtar åtgärder inte minst när det gäller att komma åt olaglig skatteplanering. Det är också viktigt därför att det aldrig ska vara acceptabelt att bedriva olaglig skatteplanering. Det kan aldrig vara tillåtet.

Herr talman! Samtidigt är det viktigt att säga att den enskilda företagaren inte ska komma i kläm när åtgärderna genomförs. Det är viktigt att vi riktar fokus mot rätt aktörer och rätt instanser - inte mot de företagare som försöker göra rätt för sig.

Från Liberalernas sida har vi i debatten tydligt pekat på behovet av internationella överenskommelser och att vi på punkt efter punkt flyttar fram positioner men gör det på ett sätt så att den enskilda företagaren inte drabbas av ökad regelbörda och ökad byråkrati.

Olaglig skatteplanering kan aldrig accepteras. Det är ett hot mot tilliten i det svenska samhället. Det ska med kraft bekämpas att människor undgår skatt och medvetet sysslar med olaglig skatteplanering.

Herr talman! Debatten har på ett tydligt sätt visat att det finns de som väldigt gärna pratar klasskampsretorik och att det finns vi andra, som gärna pratar om vilka konkreta åtgärder vi kan vidta för att nå hela vägen fram.

Herr talman! Jag vill ge Vänsterpartiet rätt i en sak: Detta är ingen ideologisk fråga, utan de som undanhåller skatt på det sätt som har redovisats måste motarbetas, för det är inte acceptabelt - det tycker nog ingen av oss här i kammaren. Vi ska ha ett skattesystem där de som tjänar mer betalar mer i skatt och de som tjänar mindre betalar mindre i skatt. Det ska också motarbetas att de som tjänar mycket hittar sätt som gör att de inte betalar någon skatt över huvud taget.

Det vi däremot inte är överens om är att lösningen inte bara är att man ska öka kontrollen och öka administrationen - och egentligen jaga dem som har företag - utan det kanske finns en annan sida som man också måste arbeta med, det vill säga det värderingsarbete som vi måste ha i samhället.

Jag menar att det finns många olika signaler i samhället som visar att värderingsarbetet behöver få en förnyad start i Sverige. Inte minst de senaste veckorna kan vi i tidningarna konstatera att värderingsarbetet behöver få en nystart i Sverige på många olika plan men även i den här delen, det vill säga att människor som tjänar pengar också måste ha en moralisk kompass att man är med och betalar till samhället och att de pengarna används på rätt sätt.

Jag är övertygad om att vi här i kammaren försöker fördela pengarna så bra som möjligt, och beträffande alla de pengar som vi fördelar till kommuner och landsting är jag övertygad om att man försöker hantera dem på bästa sätt. Men människor måste också känna att vi inte bara kan tänka på oss själva, utan vi måste tänka på någon annan runt omkring oss, och vi måste känna att samhället håller ihop och inte är ett samhälle som hela tiden går isär.

Jag är hemskt ledsen över att regeringspartierna över huvud taget inte har tagit upp den frågan. Heder till Vänsterpartiet, som i alla fall försökte göra en liten del av detta!

Herr talman! Jag vill tacka för en bra och viktig debatt som har varit mycket klargörande.

Det låter som om vi är eniga om att vi tycker att det är viktigt att bekämpa skattefusk och skatteundandragande. Men när det kommer till åtgärder syns det att det i grunden finns en djup ideologisk skillnad när det gäller hur vi ser på detta.

Alla säger att det är jätteviktigt att bekämpa skattefusk. Men det får inte bli krångligare för företagen, säger de borgerliga partierna. Det är jätteviktigt att bekämpa skattefusk. Men vi får inte höja skattetilläggen, säger Moderaterna. Det är jätteviktigt att bekämpa skattefusk. Men vi har inga konkreta förslag från Moderaterna om ytterligare åtgärder. Det är jätteviktigt att bekämpa skattefusk. Men vi har inte hört en enda åtgärd redovisas från den moderata ledningen om vad de avser att göra när det gäller skattemoralen i den egna skattegruppen. Det framgår av dagens tystnad och Anette Åkessons svar på de frågor som har ställts och som är högst relevanta.

Sedan har vi dagens skräll - Sverigedemokraternas inställning. De ägnar den här debatten om skatteflykt till att diskutera skatteavtal. Skatteavtal är viktiga men de bekämpar inte på något sätt skatteflykt. Det är lite grann som att gå och köpa en badmössa om man ska lära sig simma; det är en bra början, men man kommer inte så långt.

Det är viktigt att bekämpa detta på ett kraftfullt och effektivt sätt, därför att om inte de som har det gott ställt är med och bidrar urholkas skattemoralen, och samhällskontraktet förstörs. Det kan vi aldrig acceptera.

Det finns inga genvägar till att stänga till dessa kryphål för skattesmitarna. Det kommer att kräva hårt arbete. Men steg för steg ska vi dra åt näten för dem som inte gör rätt för sig. Steg för steg ska vi dra åt näten för dem som åker snålskjuts på andra. Och som socialdemokratisk finansminister kommer jag aldrig att se genom fingrarna med skattefusk.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.