Aktuell debatt om Arbetsförmedlingens organisationsförändring

Fru talman! Ett antal beslutsfattare är på väg att skapa en av de största förvaltningspolitiska katastroferna i modernare svensk historia. Det är inget som jag säger av dramaturgiska skäl, utan det är där vi står när det gäller en av landets största myndigheter.

Arbetsförmedlingen har under senare år genomgått stora förändringar. Men mitt i en i sig stor och svår omorganisation bestämde sig Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna genom sin servettskissbudget för en totalt ogenomtänkt nedskärning av myndighetens anslag. Resultatet blev ett jättevarsel av 4 500 anställda och planer på att lägga ned vart tredje kontor.

Aktuell debatt om Arbetsförmedlingens organisations-förändring

Regeringen å sin sida har vägrat att ta ansvar för denna situation. I stället har man bundit sig i 73-punktsprogrammet att genomdriva en nyliberal privatiseringsbonanza. Och i regeringens ändringsbudget nämns Arbetsförmedlingen över huvud taget inte. Det är oansvarigt, och det är oacceptabelt. Därför har Vänsterpartiet begärt denna debatt.

Fru talman! Sverige har en stark arbetsmarknad och en sjunkande arbetslöshet.

Arbetsförmedlingen och arbetsmarknadspolitiken spelar en viktig roll för att ha en väl fungerande arbetsmarknad. Det är ungefär 1 miljon människor som skriver in sig på Arbetsförmedlingen varje år. Det är ungefär 350 000 av dessa personer som får jobb varje år, och det är ungefär 50 000 av dem som går vidare till reguljär utbildning. Det är alltså många människor som omfattas av Arbetsförmedlingens verksamhet.

Arbetsförmedlingen har haft en utveckling där resultaten i väsentliga delar har förbättrats, dock inte i alla delar. Man har i dag ett ganska komplext och svårt uppdrag. 75 procent av dem som är inskrivna bedöms höra till särskilt utsatta grupper.

Ett problem för Arbetsförmedlingen är ett återkommande lågt förtroende hos allmänheten. Detta är ett bekymmer därför att en sådan viktig verksamhet och en sådan viktig myndighet som omfattar och berör så många människor behöver ett starkt förtroende hos allmänheten. Men det har inte ökat. Ett annat återkommande problem är att det under en längre tid har saknats en stabil majoritet i riksdagen för utvecklingen av Arbetsförmedlingen.

Nu genomför vi i de fyra partier som står bakom januariavtalet tillsammans en stor reform av Arbetsförmedlingen. Det blir mer av en arbetsmarknadsmyndighet. Det blir ett mer renodlat uppdrag, men fortfarande ett omfattande uppdrag. Arbetsförmedlingens uppdrag blir att bedöma individernas behov och att göra en arbetsmarknadspolitisk bedömning av de individer som behöver förstärkt stöd för att komma vidare till arbete.

Arbetsförmedlingen kommer att stå för myndighetsutövning, både när det gäller fristående aktörer och när det gäller individerna. Arbetsförmedlingen kommer att ansvara för upphandling och rankning och för att plocka bort andra aktörer som inte håller måttet. Arbetsförmedlingen kommer att svara för prognoser och infrastruktur för matchning, som de många digitala tjänsterna i Platsbanken men också de allt fler andra digitala tjänsterna som allt fler i dag utnyttjar. Det kan vara webbinarier, webbutbildningar och mycket annat. Men det kommer också att kunna handla om sådant som rekryteringsträffar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om Arbetsförmedlingens organisations-förändring

Arbetsförmedlingen kommer fortsatt att ansvara för samarbetet med andra myndigheter, till exempel ett viktigt samarbete med Försäkringskassan men även andra myndigheter.

Arbetsförmedlingen kommer fortsatt att ansvara för samarbetet med kommunerna. Varje kommun ska veta vem man ringer till hos Arbetsförmedlingen om man drabbas av stora varsel eller andra besvärliga lägen där man behöver Arbetsförmedlingens stöd.

Men mycket av matchningen och rustningen av de arbetslösa kommer att utföras av andra aktörer, och de kommer att få betalt utifrån resultat. Det sker redan i dag. Ungefär 60 procent utförs i dag av andra aktörer än Arbetsförmedlingen själv, och det kommer att utökas. Det innebär naturligtvis att det kommer att behövas färre arbetsförmedlare, eftersom mer arbete ska utföras av andra aktörer.

Fru talman! Vi har emellertid ett mycket besvärligt läge därför att reformen nu ska genomföras i fel ordning, eftersom vi utgår från en budget som röstades igenom av Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna och som innebär en abrupt och mycket stor nedskärning av resurserna till arbetsmarknadspolitiken. Det innebär att vi nu har ett mycket besvärligt läge med 4 500 personer varslade och en stor diskussion om kontoren. Detta ska jag återkomma till i nästa inlägg.

Fru talman! Det är två siffror - två faktum - som denna debatt och denna fråga handlar om. Den ena är 1 ½ procent, och den andra är ca 10 procent - eller kanske mer korrekt 98 ½ procent och 90 procent. 1 ½ procent, fru talman, är så många av jobben som förmedlades av Arbetsförmedlingens personal. 98 ½ procent förmedlades alltså på annat sätt. 10 procent hittade jobb via Arbetsförmedlingen, de allra flesta av dem genom att leta i Platsbanken. 90 procent hittade alltså nytt jobb utan någon hjälp av Arbetsförmedlingen över huvud taget. Allt detta är enligt officiell statistik och fakta.

Fru talman! Utöver detta har Arbetsförmedlingen, när man frågar svenska folket, det allra lägsta förtroendet av alla svenska myndigheter. Myndigheten har också lägst stöd för hela sitt existensberättigande och är dessutom minst attraktiv som arbetsgivare. Detta, fru talman, är varken acceptabelt eller hållbart. Det är därför som Arbetsförmedlingen måste förändras i grunden och avvecklas i sin nuvarande funktion.

Det är bra att vi helt plötsligt har fått en ännu bredare samsyn i riksdagen kring den linje som bland annat Moderaterna har drivit. Det fanns redan tidigare en majoritet i riksdagen för denna linje, och nu har även Socialdemokraterna och Miljöpartiet gjort en kovändning och anslutit sig till den.

Vi föreslår en ny statlig myndighet som framför allt ansvarar för myndighetsutövning, kontroll och uppföljning. Matchningen och rustningen ska i stället huvudsakligen skötas av andra aktörer inom både den privata sektorn och civilsamhället. Dessa ska få betalt efter leverans, och det betyder leverans för de arbetssökande. Det är nämligen för deras skull vi måste genomföra den här förändringen. Mot bakgrund av de siffror jag inledde med, 1 ½ procent och 10 procent, säger det sig självt att kraven på dessa aktörer kommer att vara mångdubbelt högre - för att uttrycka sig milt - än vad de någonsin har varit på Arbetsförmedlingen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om Arbetsförmedlingens organisations-förändring

Fru talman! Människor, i synnerhet långtidsarbetslösa, måste få fler och effektivare insatser som leder till jobb och egen försörjning, inte som i dag få, dyra och ineffektiva insatser.

(Applåder)

Fru talman! Vi välkomnar denna debatt, som Vänsterpartiet har tagit initiativ till. Det är en viktig fråga som kräver ett svar, och det finns en del frågetecken som hänger i luften. Vi hoppas få svaren här i dag.

När myndigheten Arbetsförmedlingen grundades för drygt hundra år sedan tjänade den sitt syfte väl. Den har haft en central roll på den svenska arbetsmarknaden under i stort sett hela 1900-talet, men i dag tillfredsställer inte myndigheten marknadens behov. Enligt IFAU har 94 procent av kommunerna skapat egna verktyg för att hitta arbetskraft. 83 procent av de privata företagen har i princip inte ens kontakt med myndigheten när de söker personal till sina företag. 4 procent av dem som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen menar att de har fått jobb genom förmedlingen. 12 procent av de inskrivna menar att de har förtroende för myndigheten, vilket naturligtvis är en väldigt låg siffra.

Detta är ett problem. De senaste decennierna har man även valt att i en alltmer digitaliserad värld göra en del investeringar i system och program som faktiskt har varit katastrofala. Jag vill lyfta ett exempel, nämligen plattformen Jobskills. Den tog tre år att utveckla och kostade drygt 90 miljoner kronor. Syftet med plattformen var att skriva in nyanlända för att ge arbetsmarknaden en möjlighet att anställa dem. Det blev en flopp, mycket för att man bröt mot EU:s datadirektiv GDPR, så man fick lägga ned programmet helt efter tre år.

Detta är bara ett exempel på ett flertal floppar man har gjort, och det visar kanske på en del strukturella problem i myndigheten. Det gäller även alla de medborgare som har fått felaktiga utbetalningar den sista tiden, vilket vi kan läsa om i medierna. Dock får vi inte glömma att Arbetsförmedlingen agerar på direktiv från regeringen. Det kan därför finnas anledning till viss självkritik ibland.

Som vi ser det utför Arbetsförmedlingen inte sitt uppdrag på ett tillfredsställande sätt, och den bilden delar nog de flesta - i alla fall när det gäller vissa delar av myndigheten. Frågan blir därför hur vi ska gå vidare och hur vi ska agera för att få ett effektivare system för den svenska arbetsmarknaden, och det är därför vi har samlats här i dag. Vi välkomnar diskussionen.

Fru talman! Jag vill verkligen tacka Ali Esbati och Vänsterpartiet för initiativet till den här debatten. Vi behöver debattera Arbetsförmedlingen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om Arbetsförmedlingens organisations-förändring

Till alla som säger att politiker aldrig gör någonting utan bara pratar och inte tar tag i problemen vill jag säga: Efter så många år av misslyckade omorganisationer, it-haverier och framför allt, som Mats Green från Moderaterna sa, att 97-98 procent i praktiken inte har fått jobb via Arbetsförmedlingens insatser gör vi i dag äntligen det som har lyckats på de ställen där man lägger mycket resurser på de arbetslösa men också får ut mycket av dem - Australien, Nederländerna och Storbritannien. Vi använder pengarna till att verkligen få resultat för varje arbetslös.

Vi släpper in de ideella krafterna med idéerna och effektiviteten, men vi betalar bara efter resultat - och mest till dem som har det allra tuffast. Vi prioriterar alltså dem. Vi skiljer också Arbetsförmedlingen som myndighet och ser till att förmedlarna förmedlar jobb och inte bara som i dag, att byråkratin förmedlar åtgärder.

När vi gör en sådan sak kommer konservatismens krafter i alla dess olika former, vare sig det gäller Vänsterpartiet eller Arbetsförmedlingens egen byråkrati, naturligtvis att streta emot och göra det svårare för oss. Men till alla dem som i dag tycker att vi ska gå tillbaka och försvara den gamla byråkratin säger jag: Snälla, fokusera på de arbetslösa! Där ligger vårt ansvar, inte i byråkratin och inte i dogmerna. Arbetsförmedlingen är trots allt till för att värna de allra mest utsatta i samhället, de som verkligen kämpar för att komma in i värmen och börja ett nytt liv.

Varenda krona vi slösar på byråkratin tar vi alltså från de arbetslösa. Varenda krona som inte levererar resultat till de arbetslösa är en förlorad krona för dem som har det allra tuffast. Varenda gång vi sätter byråkratin först ska vi tänka på de hundratusentals utsatta arbetslösa som i dag inte kommer in på arbetsmarknaden ens på toppen av en högkonjunktur.

Kommer det att bli perfekt? Nej. Kommer det att bli bättre än i dag? Tveklöst ja. Så här dåligt får det inte vara, och det har blivit så mycket bättre i andra länder. Kommer vi i Centerpartiet att driva på till dess att Arbetsförmedlingen har reformerats och levererar för de arbetslösa? Absolut - det är vi skyldiga dem.

Fru talman! För några veckor sedan fick jag möjligheten att möta Synskadades Riksförbund. Det var ett alarmerande möte. Vi vet att Arbetsförmedlingens stöd till personer med funktionshinder redan förut har lämnat mycket att önska, men nu var man orolig för hur den omfattande nedskärningen skulle drabba en redan mycket utsatt grupp.

En konkret fråga var till exempel hur det blir med färdtjänst om man måste åka till ett AF-kontor utanför kommunens gränser efter att vart tredje kontor har försvunnit. En annan fråga var vem som ska satsa på arbetslivsbaserad rehabilitering, som kräver uppföljning över tid. En tredje var hur det blir med de specialister som det borde bli fler av, inte färre. Man använde uttryck som "total katastrof" när riskerna kom på tal.

Samtidigt kan man i tidningen Publikt läsa om dövkonsulenterna Malin Winther och Jeanette Lindevall. De är två av bara 14 dövkonsulenter på AF i hela Sverige. Tidningen skriver:

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om Arbetsförmedlingens organisations-förändring

"Det enda de vet i dag är att de kommer att bli färre. Förutom osäkerheten om den egna framtiden möter de mycket oro hos kunderna.

- Och vi kan inte svara på deras frågor, säger Malin Winther."

Samma oro uttrycktes nyligen i en debattartikel av sex ledande företrädare för funktionshindersrörelsen. Det är verkligheten bakom det här bollandet med budgetposter och ansvar. Vad säger de blåbruna servettskisspartierna om det här? Vad säger regeringen och dess nyliberala följeslagare?

Fru talman! Det är förstås långt fler som påverkas av kombinationen av nedskärning på och privatisering av AF, men i grunden handlar det om hela den svenska arbetsmarknadspolitiken. Under de senaste decennierna, särskilt efter högerregeringens tillträde 2006, har arbetsmarknadspolitiken präglats av ett slags individfokuserad bestraffningsfilosofi. Det är sänkta ersättningar och försämrade inträdesvillkor i a-kassan. Insatser med omsorg om individens situation har fått ge vika för mer av billigare massinsatser.

Vänsterpartiet var med och drev igenom en del förbättringar under den förra mandatperioden, men det hade behövts mycket mer. Nu vill man alltså från regeringens sida återigen gå i motsatt riktning - en riktning som förvärrar problemen i stället för att ta itu med dem. Sverige behöver en sammanhållen arbetsförmedling inriktad på att göra människor starkare, inte en myndighet som renodlas till att stå för kontroll, bestraffning och upphandling.

Personalen på Arbetsförmedlingen borde ges möjlighet att ägna sin tid åt att träffa arbetssökande och lokala arbetsgivare så att de kan hitta öppningar och möjligheter. Arbetsförmedlingen borde ordna fler utbildningsinsatser och förberedande insatser och i större utsträckning än i dag kunna anvisa till reguljär utbildning.

Alla dessa saker finns det idéer och kunskaper om. Det hade kunnat finnas resurser till dem, men det gör det inte. I stället slängs AF nu in i ett kaos med förhoppningen att marknadens osynliga hand ska ordna upp läget för människor som samhället redan pressar ekonomiskt och socialt utan att erbjuda hjälp. Det är extra sorgligt att detta ska ske under en socialdemokratiskt ledd regering.

Fru talman! Flera samhällsförändringar har medfört nya utmaningar för Arbetsförmedlingen. En större andel av de inskrivna står i dag längre ifrån arbetsmarknaden jämfört med tidigare samtidigt som det råder arbetskraftsbrist i flera sektorer.

De nuvarande strukturerna för Arbetsförmedlingen är helt enkelt inte anpassade efter dagens arbetsmarknad, och få tycker i dag att myndigheten fungerar väl. Arbetsförmedlingens anslag har ökat dramatiskt under de senaste åren samtidigt som antalet förmedlade jobb fortsatt varit mycket litet.

Att det behövs effektiviseringar och att den statliga myndigheten bör få ett smalare uppdrag är därför en logisk följd. I dag sker matchningen i hög grad på andra sätt och inte sällan genom fristående aktörer, där bemannings- och rekryteringsföretag spelar en växande roll. Behovet av en offentlig aktör som förmedlar arbeten finns inte längre kvar på samma sätt. Däremot kvarstår behovet av att genom olika insatser öka sysselsättningen bland dem som står längst ifrån arbetsmarknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om Arbetsförmedlingens organisations-förändring

Fru talman! Arbetsgivare vittnar om rekryteringar som misslyckats för att det helt enkelt inte går att få tag på kandidater med rätt utbildning eller arbetslivserfarenhet. Resultatet blir att arbetsgivare inte kan hitta den kompetens som krävs för att säkra konkurrenskraften. Den offentliga sektorn hittar inte arbetskraft för att upprätthålla kvaliteten. Det är en tudelad arbetsmarknad, där en alltför stor grupp arbetssökande inte etablerar sig på arbetsmarknaden och där en alltför stor grupp riskerar att fastna i långvarig arbetslöshet.

Arbetsträning och förberedande insatser är här helt centrala. Detta är insatser som bör ledas av Arbetsförmedlingen och som kan utföras i regi av det offentliga, av ideell sektor eller av arbetsintegrerande sociala företag.

Andelen personer som är inskrivna som arbetslösa och som tillhör de så kallade utsatta grupperna har ökat på senare år och var under 2017 ungefär 75 procent av de inskrivna.

Situationen för personer med funktionsnedsättning är särskilt allvarlig, med långa handläggningstider och bristfällig rehabilitering. Detta är särskilt allvarligt, fru talman, då det hos varje människa finns ett behov av att få känna gemenskap med andra, ta eget ansvar och utvecklas som person. Därför handlar också arbetsmarknadspolitik om mer än samhällsekonomisk effektivitet.

Kristdemokraterna vill se ett samhälle som tar vara på människors möjligheter och deras inneboende förmåga. Människans värde sitter inte i hur mycket hon arbetar eller hur produktiv hon är, men arbetets betydelse för den enskildes utveckling är stor. Personer som under en längre tid står utanför arbetsmarknaden riskerar att isoleras, och den egna självkänslan riskerar att brytas ner.

Avslutningsvis, fru talman: Kristdemokraterna kommer att bevaka den kommande omställningen noga. För oss är det centralt att tudelningen på arbetsmarknaden, utrikes föddas väg in på arbetsmarknaden, kompetensbristen och funktionsnedsattas ställning adresseras särskilt noga.

Fru talman! Jag vill börja med att tacka Ali Esbati för debatten, trots hans tråkiga debatton med insinuationer om att det skulle finnas ett blåbrunt block. Jag ska höja debattnivån och inte anklaga Ali Esbatis parti för att marschera med kommunister på första maj.

Detta ger mig tillfälle att berätta hur vi liberaler vill reformera arbetsmarknaden.

Trots att Sverige befinner sig i en stark högkonjunktur står över 300 000 individer utanför arbetsmarknaden. Det är främst utrikes födda - framför allt utrikes födda kvinnor - men också unga som inte har ett jobb och möjlighet till egen försörjning.

Trots att myndigheten får enorma resurser slösas tiotals miljarder årligen på insatser som inte fungerar. Regeringens extratjänster är ett tydligt exempel på arbetsmarknadspolitiska insatser som blir dyra, effektlösa och utan några resultat. Men med januariavtalet, som har slutits mellan regeringspartierna, oss liberaler och Centerpartiet, tar vi nu ett steg bort från den typen av felprioriterade insatser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om Arbetsförmedlingens organisations-förändring

I dag förmedlas knappt 2 procent av jobben via Arbetsförmedlingen. Detta är ett slöseri med arbetskraft och integrationsmöjligheter som oroar oss liberaler. Antingen har vi en arbetsförmedling som faktiskt förmedlar jobb eller så lägger vi över ansvaret på en annan aktör som klarar av detta ansvar. Vi liberaler, Centerpartiet och regeringspartierna har landat i den senare slutsatsen.

Fru talman! Vi liberaler är inte intresserade av privata aktörer för att de är just privata aktörer. Vi vill ha ett system där fristående aktörer får ansvaret för att matcha och rusta de arbetssökande för att komma i jobb. Arbetsförmedlingen ska finnas kvar och även i fortsättningen ha myndighetsansvaret för arbetsmarknadspolitiken, men myndigheten ska framöver fokusera på myndighetsutövningen.

Det vore att ljuga om jag sa att vi liberaler inte är oroade över de senaste månadernas utveckling. Att banta myndigheten är nödvändigt, men det måste ske i en takt som inte skapar osäkerhet. Detta har gjorts i en anda utan analys.

Det är i ljuset av denna oro som vi nu har arbetat fram ett uppdrag för att ge reformeringen av Arbetsförmedlingen en tydligare inriktning.

Det är en process som kommer att ta tid, men tiden fram till dess får inte gå förspilld. Därför är det nu viktigt att ta det ansvar som krävs för en fungerande statlig arbetsmarknadspolitik. Det är det enda sättet att minska det utanförskap som drabbar så många människor som saknar jobb och möjlighet till egen försörjning.

Fru talman! Talartiden är kort. I mitt andra inlägg kommer jag att redogöra för varför vi liberaler motsätter oss att kommunerna ska delta i den statliga arbetsmarknadspolitiken som en extern aktör.

Fru talman! I dag diskuterar vi de stora förändringar som Arbetsförmedlingen står inför. Myndigheten ska skalas ned och digitaliseras, och ansvaret för matchning ska läggas på privata aktörer. Vi får utvärdera dessa förändringar allteftersom.

Som vi alla vet är reformeringen av Arbetsförmedlingen ett resultat av en politisk kompromiss. Men hur skulle det ha sett ut om Miljöpartiet självt fått bestämma vägen framåt på arbetsmarknaden?

En grön arbetsmarknadspolitik skiljer sig från andra partiers politik eftersom vi inte lika lätt fastnar i ideologiska låsningar. Grön politik handlar ofta om att vända på perspektivet och om att alltid fokusera på hållbarhet.

Dagens arbetsmarknad är inte hållbar. Man kan alltid arbeta lite till, och man har aldrig tillräckligt med saker. Samhället delas upp i dem som har en fast tjänst och dem som inte har det. Det kommer allt fler rapporter om psykisk ohälsa orsakad av stress. Dagens arbetsmarknad sliter ut både människan och planeten.

Allt fler efterfrågar ett mer hållbart sätt att leva, där tempot är långsammare, där relationer till andra människor får ta plats och där det finns utrymme för sådant som får oss att må bra. Allt fler söker ett hållbart sätt att arbeta och att leva.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om Arbetsförmedlingens organisations-förändring

Fru talman! Hur kopplas då detta till Arbetsförmedlingens framtida roll? Jo, vi måste utgå från en hållbarhetstanke i all politik, inte minst när det gäller arbetsmarknaden. I tider av psykisk ohälsa och klimatkris måste vi våga ifrågasätta gamla sanningar. Det finns nämligen inga jobb på en död planet.

Fru talman! Det är många ideologiska, tvärsäkra uttalanden i debatten.

Jag tror faktiskt att bra arbetsmarknadspolitik kan organiseras på flera olika sätt. Det är sällan så att det bara finns ett sätt som fungerar. Jag tror att man ska ha en pragmatisk inställning och vara beredd att ompröva sådant som inte fungerar och fortsätta med sådant som fungerar. Det är med den inställningen jag går in i det reformarbete som nu pågår med Arbetsförmedlingen.

Fru talman! Det är riksdagen som beslutar om statsbudgeten, och det gjorde riksdagen i december på ett mycket dåligt underlag. Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna bestämde ramarna för statens verksamhet, och dessa måste regeringen och myndigheterna följa. Det är det som har resulterat i ett av de största statliga varslen sedan försvarsnedläggningen. 4 500 personer är varslade på Arbetsförmedlingen. Det är klart att det får konsekvenser. Men även om vi är tvungna att följa den budget som riksdagen har beslutat är det jag som är arbetsmarknadsminister nu, och det är jag som är ansvarig för att göra det så bra så möjligt utifrån de här förutsättningarna.

En viktig fråga handlar om närvaron i hela landet. Vi ska säkerställa att Arbetsförmedlingen har en närvaro och kan ge stöd till arbetslösa i hela landet. Arbetsförmedlingen ska kunna göra arbetsmarknadspolitiska bedömningar i de kommuner där människor bor när det behövs. Det betyder att man kommer dit för ett bokat möte och inte behöver åka färdtjänst långt bort, som Ali Esbati tog upp som exempel. Man ska i normalfallet kunna få en bedömning i sin hemkommun.

Det kommer att vara ett antal kommuner som inte har AF-kontor. Redan i dag är det 50 av kontoren som inte är bemannade. Då kan man ifrågasätta vad man behöver ett kontor till. Vi ska i stället lösa med statliga servicekontor där Arbetsförmedlingen kommer att vara en medaktör. De kommer att bli en viktig aktör i många kommuner. På andra ställen kommer man kanske att hyra in sig hos kommunen för att komma dit en eller två dagar i veckan för att träffa de arbetslösa.

Vi ska också veta att regeringen har fattat beslut om att Arbetsförmedlingen, innan man fattar beslut om nedläggning av kontor, måste göra en konsekvensanalys av nedläggningen av just detta kontor och tala om vilka alternativa möjligheter som finns. Det betyder att vi ännu inte vet på vilka orter Arbetsförmedlingen kommer att ha egna kontor och på vilka orter man i stället kommer att ha till exempel servicekontor.

Fru talman! Man vet inte riktigt var man ska börja med tanke på att Ylva Johansson var en av dem som före valet hårdast gick ut och lovade att detta aldrig någonsin skulle ske. Nu står Ylva Johansson här och skyller på M-KD-budgeten och säger att den forcerades fram. Den kom cirka en månad före januariöverenskommelsen, där man var väldigt tydlig med att man skulle göra allt detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om Arbetsförmedlingens organisations-förändring

När Ylva Johansson frustrerat och påträngt ska försöka förklara detta utåt hänvisar hon till att det är den budgeten som är anledningen till att man nu måste skära ned kraftigt på Arbetsförmedlingen och minska antalet kontor. Då kan jag bara ställa frågan: Varför har regeringen inte tillfört mer pengar till Arbetsförmedlingen i den budget som man presenterade för några veckor sedan? Och, återigen, nedläggning av kontor är väl något som skulle ha genomförts i alla fall, åtminstone om man får tro generaldirektören för Arbetsförmedlingen.

Återigen: Varför har inte regeringen tillfört mer pengar?

Fru talman! Jag förstår nog inte riktigt vad Mats Green är ute efter här. Jag har sagt tidigare och säger nu att det finns flera sätt att få en väl fungerande arbetsförmedling. Man bör ha en pragmatisk inställning till hur det ska ske. Redan i dag använder Arbetsförmedlingen i stor utsträckning andra aktörer än sina egna - 60 procent utförs av privata aktörer. Jag ser ingen enorm dramatik i att det ska bli i större utsträckning och mer resultatbaserat. Jag tror att det kan bli väldigt bra.

Regeringen har tillfört resurser i vårändringsbudgeten under innevarande år till arbetsmarknadspolitiken. Men som Mats Green vet är ju utrymmet begränsat, eftersom det redan finns en statsbudget som gäller för 2019. Det som regeringen kan göra i en vår- eller höständringsbudget är begränsat, och det har vi fått förhålla oss till.

Fru talman! Det var kanske svar på någon fråga, men det var inte svar på mina frågor.

Regeringen har inte alls återställt några resurser till Arbetsförmedlingen. Det är den bistra sanningen. Det hade regeringen haft alla möjligheter att göra, men det har de inte gjort. Det finns en anledning till det, och det är att allt detta ingår i januariöverenskommelsen.

Återigen: Nedläggningarna av kontor hade ni också kunnat stoppa, men det har ni inte gjort. De är en del av generaldirektörens ambition att förändra sin verksamhet - det säger han själv - så sluta att skylla på Moderaterna och KD!

Fru talman! Man hade ju kunnat tro att Moderaterna, när de lagt fram en statsbudget och fått igenom den i riksdagen, skulle vara lite glada och stolta över den. Men uppenbarligen är Mats Green inte det. Han tycker inte att det är den budget som Moderaterna står bakom utan generaldirektören som orsakar förändringarna på Arbetsförmedlingen. Generaldirektören har naturligtvis stort inflytande och makt över myndigheten, men budgeten har Mats Greens parti och han själv beslutat om.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om Arbetsförmedlingens organisations-förändring

Fru talman! Vi har ju talat om budgetar och regeringsbeslut här. Det finns också en vardag där förmedlare och handläggare sliter för att möta människor som står utanför arbetsmarknaden och människor som måste förhålla sig till AF för sin försörjning och sin framtid. Där är ju turbulensen redan vardag. Apropå pragmatism tvingas man att brådstoppa både utbildningar och praktik, och man måste ta bort förberedande insatser när det inte finns privata aktörer som vill genomföra dem. Jag har tidigare nämnt varslen av specialisterna som arbetar med funktionshindersfrågor, men det finns också varsel som går ut över psykologer, beteendevetare etcetera.

Jag kommer att bli garanten för att det inte blir ett haveri som med etableringslotsarna och jobbcoacherna, har vi hört och läst Ylva Johansson säga. Men nu har regeringen haft en budgetprocess tillsammans med C och L, och resultatet för AF:s del blev ju ingenting. Ingen vet heller hur denna jätteprivatisering ska hanteras.

Min fråga blir: Hur kan Ylva Johansson vara garanten mot kaos och haveri när AF:s verksamhet redan befinner sig i kaos och haveri?

Fru talman! Det är ett väldigt besvärligt läge med ett varsel av 4 500 personer. Jag vill på inget sätt förminska det bekymret. Men jag vill också säga att vi faktiskt har en utveckling där allt fler skriver in sig digitalt och använder digitala tjänster. Det kommer aldrig att passa alla arbetssökande. Men av den miljon som skriver in sig varje år är det ganska många som tycker att det är ett bra sätt och en förbättrad service att kunna ha kontakt med Arbetsförmedlingen på det sättet.

Det finns också en betydande potential för effektivisering genom att de anställda på Arbetsförmedlingen äntligen får ett väl fungerande it-system. Man jobbar i dag i it-tröskverk, skulle jag säga. Det innebär oerhörda möjligheter att kunna använda det nya systemet.

Det finns möjligheter att ha en bra verksamhet med färre anställda. Med 9 000 personer anställda på Arbetsförmedlingen är den fortfarande en stor myndighet, och det är samma antal personer som var anställda på myndigheten för tio år sedan. Jag är övertygad om att det också med 9 000 anställda går att bedriva en väldigt god verksamhet.

Fru talman! Jag har naturligtvis inget emot att Arbetsförmedlingen genomför digitaliseringsprojekt. En del av dem kan säkert bli alldeles utmärkta. Men de projekten, som kräver väldigt mycket, blir ju inte lättare att genomföra om var tredje anställd på olika ställen försvinner samtidigt och om människor söker sig bort från Arbetsförmedlingen därför att de inte vet hur det blir i framtiden om specialister, coacher och terapeuter försvinner samtidigt. Det var detta som jag frågade vad ministern vill göra åt.

Fru talman! Jag ska också kommentera en annan sak som Ali Esbati tog upp inledningsvis i replikskiftet. Det handlar om resurserna till insatser för individer. Jag delar den oron. Det är en nedskärning med 2,7 miljarder i den budget som beslutades i december här i riksdagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om Arbetsförmedlingens organisations-förändring

Regeringen har tillfört 340 extra miljoner i vårändringsbudgeten. Vi beslutade i går att föra över 300 miljoner ytterligare från ett anslag till ett annat för att kunna ha fler insatser för arbetslösa. Det här är ett område där fler insatser behövs.

Fru talman! Gruppen funktionsnedsatta behöver ett särskilt stöd för att etablera sig på arbetsmarknaden eller få de insatser som krävs för att tillgodose deras potential. Det handlar om bedömning av psykologer, arbetsterapeuter och socialkonsulenter, för att nämna några som har specialkunskap i att förstå de utmaningar som funktionsnedsatta står inför.

Generaldirektör Mikael Sjöberg har varslat fler än hälften av alla psykologer om uppsägning. Neddragningarna är också kraftiga bland arbetsterapeuter. Totalt varslas två tredjedelar av alla med denna typ av specialkompetens.

Detta sker samtidigt som januariöverenskommelsens omläggning av Arbetsförmedlingen inte ska beröra funktionsnedsatta - något som vi givetvis välkomnar.

Men hur går detta ihop? Hur ska arbetsmarknadsministern se till att gruppen funktionsnedsatta inte får försämrat stöd och hamnar mellan stolarna i den förändringsprocess som vi står inför?

Fru talman! Jag delar oron som Sofia Damm ger uttryck för. Det är bekymmersamt att man varslar så många specialister som jobbar med personer med funktionsnedsättning.

Jag har dock svårt att kritisera generaldirektören för detta eftersom han är skyldig att följa den budget som Sofia Damm har röstat igenom i riksdagen. Det innebär att det måste varslas 4 500 personer för att klara denna neddragning under innevarande år.

Regeringen har mildrat detta genom att ge Arbetsförmedlingen en utökad anslagskredit, som gör att man har lite större möjlighet att ta dessa beslut.

Givetvis kommer vi även i framtiden att behöva många duktiga specialister som jobbar med de personer som på grund av funktionsnedsättning eller ohälsa behöver särskilt stöd för att komma in på arbetsmarknaden.

Detta borde Sofia Damm kanske ha tänkt på innan hon röstade igenom den budgeten.

Fru talman! Jag tackar Ylva Johansson för svaret.

Varslet av 4 500 står faktiskt inte helt i proportion till budgetneddragningarna i vår budget. Är det inte möjligt för en generaldirektör att undanta vissa specialistgrupper från varslet? Det gör mig bekymrad när jag hör generaldirektören i Lördagsintervjun säga att man inte tycker att denna grupp bör administreras av Arbetsförmedlingen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om Arbetsförmedlingens organisations-förändring

Fru talman! Det är märkligt att höra Sofia Damm säga att hon inte hade väntat sig dessa konsekvenser av den budget som ni har beslutat om. Det är exakt dessa konsekvenser som blir, och ni har också i er budget lagt fram en plan för hur det ska se ut de kommande åren. En generaldirektör är skyldig att följa det.

Nu är det jag som är ansvarig och ska lägga fram nästa budget, och jag hoppas kunna ändra denna bana.

Men den budget som gäller i dag är Sofia Damm ansvarig för, och generaldirektören är skyldig att följa den.

(Applåder)

Fru talman! Man kan undra vad som hade hänt om Ylva Johanssons resonemang hade överförts till Försäkringskassans generaldirektör, men det är ju en annan debatt.

Låt mig ta upp fyra saker. För det första och återigen: Bara 1 ½ procent av jobben förmedlades av Arbetsförmedlingens personal. Det är 2 ½ jobb per arbetsförmedlare och år. Det är givetvis helt ohållbart och visar varför Arbetsförmedlingen måste förändras i grunden.

För det andra: Det är bra att vi numera har fått en ännu bredare samsyn om detta efter att Socialdemokraterna och Miljöpartiet gjort helt om i frågan - tvärtemot vad man tidigare sagt och lovat men välbehövligt, och bättre sent än aldrig.

För det tredje: Mot bakgrund av denna kovändning hör man även här i dag Ylva Johansson och andra socialdemokrater frustrerat och högljutt försöka framställa det som att den minskning av antalet kontor som nu är presenterad är en konsekvens av den M-KD-budget som riksdagen antog.

Fru talman! Det är helt fel. Hade regeringen velat ge Arbetsförmedlingen mer resurser hade man givetvis gjort det i den vårändringsbudget som man presenterade häromveckan. Det gjorde man inte. Det är också fel eftersom Arbetsförmedlingens generaldirektör tydligt slagit fast att även om regeringen hade gett mer anslag till Arbetsförmedlingen skulle antalet varsel ligga kvar för att förverkliga januariöverenskommelsen mellan S, MP, C och L.

För det fjärde: Vi moderater anser att innan ett nytt system är på plats bör man vara försiktig med att lägga ned kontor. Det måste alltid finnas en service nära människor i alla delar av landet.

Fru talman! Jag tänkte försöka förstå lite bättre vad Mats Green tror att Arbetsförmedlingens uppgift har varit. Han verkar ha uppfattningen att Arbetsförmedlingens uppgift har varit att ha jobb i små lådor att ge till de arbetssökande. Han återkommer till att siffrorna är låga, men Arbetsförmedlingens uppgift har ju varit att sköta ett etableringsuppdrag och ett matchningsuppdrag. Den platsbank han nämnde drivs inte av yttre krafter utan av Arbetsförmedlingen.

Fru talman! Arbetsförmedlingens uppgift har varit matchning och rustning, och där har man misslyckats kapitalt. De siffror jag hänvisar till har jag ännu inte hört någon ifrågasätta. Tycker Ali Esbati att det är acceptabla resultat? Även om resultaten hade varit de dubbla eller tredubbla kan de aldrig vara acceptabla. Det här är anledningen till att det nu finns en bred enighet i riksdagen om att detta måste förändras i grunden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om Arbetsförmedlingens organisations-förändring

Fru talman! Jag fick svar på min fråga. Mats Green förstår faktiskt inte vad det är för typ av siffror han talar om. De siffror han talar om mäter nämligen inte framgången i etablerings- och matchningsuppdragen. Det mäts på andra sätt, vilket redovisas i de papper som Mats Green skulle kunna läsa om han inte bara läste sammanfattningen.

Vi får fler tillfällen att återkomma till denna diskussion eftersom Mats Green har tagit över uppgiften som Moderaternas talesperson i dessa frågor.

Fru talman! Jag ska i framtiden försöka att inte plåga Ali Esbati med alltför mycket faktakunskaper.

Fortfarande är det under inga som helst omständigheter acceptabla resultat. Siffrorna kommer från Statistiska centralbyrån, så det är inte någon som har snutit dem ur näsan. Det är fakta som presenterades under förra året, och de gäller 2017. Fakta är fakta, även för en vänsterpartist.

Fru talman! Arbetsmarknadspolitiken måste givetvis få kosta pengar. Investeringar är bra och måste göras på både kort och lång sikt, men de måste också stå i proportion till den avkastning man får av dem.

Vi ställer oss bakom det som sker genom januariöverenskommelsen, men vi vill också varna för de konsekvenser som finns runt hörnet om man inte gör detta på rätt sätt. Därför gläder det mig att höra statsrådet Ylva Johansson säga att personer som bor på landsbygden fortfarande kommer att ha service, kunna boka möten och få personlig handledning.

Nedskärningar på lokalkontoren på mindre orter skulle få enorma konsekvenser, inte minst för de funktionsnedsatta som har svårt att tillgodogöra sig de webbverktyg som är framtiden. Vi skulle hellre se nedskärningar i storstadsregionerna, för där finns både närvaro av privata aktörer och bättre beredskap.

Vi vill se privata aktörer ta över delar av förmedlingen. Vi vill även att kommunernas ansvar ska bli större vad gäller kontakten mellan utbildning och näringsliv. Vi tror att kommunerna har bättre kunskap om sitt lokala näringsliv. Vi vill också utreda om det ska finnas en gemensam ersättningsmyndighet för utbetalning av ersättningar - detta för att få en bättre transparens. Vi tycker även att kommunerna ska ta ännu större ansvar för vuxenutbildningen. De har ju redan ansvaret för den, så det är logiskt.

Fru talman! Jag tänkte använda denna andra del till att prata lite om de problem som vi kommer att ha nu i samband med reformen av Arbetsförmedlingen, som flera har tagit upp.

Sanningen är den att flera av de föregående talarna har rätt. Vi har ett problem med den M-KD-budget som antogs i riksdagen, där vi avstod därför att vi tror att detta är helt fel sätt att göra det på. Om man ska göra om Arbetsförmedlingen måste man ha en färdig plan så att alla vet vad de kan gå efter, inte bara stora besparingssiffror som sedan måste uppnås. Därav kommer de problem som vi har nu när vi har börjat i helt fel ände. Det gäller de plötsliga nedskärningarna på flera olika ställen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om Arbetsförmedlingens organisations-förändring

Samtidigt har vi ett problem med att Arbetsförmedlingen själv har visat en väldigt märklig prioritering. När vi gör en sådan här reform och fristående aktörer ska finnas i hela landet måste vi ju ha lokal närvaro där. Man måste kunna boka möten i sin egen kommun för att myndigheten ska kunna möta en; det är ju för att komma närmare de arbetssökande som vi gör detta. I stället har Arbetsförmedlingen - det stämmer faktiskt - fortsatt med en centraliseringsplan och en nedläggningsplan som inte ligger i linje med januariavtalet. Därför har vi gjort det som statsrådet påpekade: Vi har tvingat dem till konsekvensanalys och till alternativ.

Besparingen på små kontor är bara några promille av Arbetsförmedlingens budget. Det är inte ens speciellt effektivt för att göra några besparingar eller föra över resurser till användning av privata förmedlare. Tvärtom lägger det sig i vägen. Detsamma gäller besparingar på insatser för personer med funktionsnedsättning, vilket inte heller är en riktig prioritering inom myndigheten.

Man kan faktiskt tycka i det här fallet att båda kan finnas.

Fru talman! Arbetsmarknadsutredningen konstaterade att kommersiella aktörer inte är mer effektiva än offentliga. I Storbritannien, där man har privatiserat, har problemen blivit så stora att man rullat tillbaka viktiga delar. I Australien, som Centern gillar att lyfta fram, varnar många för att systemet leder till diskriminering av utsatta grupper. Inte ens den tankesmedja som Martin Ådahl själv startade finner något stöd för att det skulle bli mer effektivt med kommersiell arbetsförmedling.

Jag måste därför fråga: Hur mycket värderar man inom Centerpartiet fakta och erfarenhet i relation till klockartro på marknadens magi?

Fru talman! Det är väldigt enkelt. När man har den här typen av fristående aktörer som betalas efter resultat undviker man de problem som du just nämnde, Ali Esbati. Om man betalar bara för att ta sig an folk som arbetslösa får man de problem man har haft historiskt sett när man har lagt ut det. Däremot har man i Australien och på de ställen där man har gjort det rätt bara betalat efter resultat.

Vi har precis som Fores studie, precis som all forskning som vi har baserat detta på och precis som OECD:s studie utgått från de resultatbaserade modellerna, som levererar resultat.

Fru talman! Olika typer av modeller för att ta in kommersiella aktörer i detta sammanhang har prövats väldigt närliggande det som nu blir resultatet.

Resultaten vet vi konkret vad de blir - vi kan följa dem. Det blir jättebra för en del av dessa bolag men inte särskilt bra för viktiga grupper av arbetssökande. Ändå väljer Centerpartiet att tuta och köra. Det är detta som är problemet, och jag tror att det beror på att man helt enkelt inte bryr sig särskilt mycket om vad som händer med de människor som är arbetslösa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om Arbetsförmedlingens organisations-förändring

Fru talman! Det är ju för de arbetslösa som vi gör detta! Om du hade läst på om dessa modeller, Ali Esbati, och verkligen gått igenom resultaten hade du sett att i Australien halverades arbetslösheten som en del av detta. Det har levererat resultat per krona som inte ens går att jämföra med de gamla byråkratiska lösningar som man övergav därför att de inte fungerade.

Jag är ledsen, Ali, men det går inte att köra med vänsterpartistiska talepunkter om marknaden och hitan och ditan. Om man har en resultatbaserad modell fungerar det, men om man gör det på helt fel sätt, så som man har gjort på vissa ställen, fungerar det inte. Vi har gått på det som fungerar och som Fores rekommenderar.

Fru talman! Jag vill bara, apropå den tidigare diskussionen, säga att jag inte räknade med Liberalerna i det blåbruna blocket, men jag noterar att det var där det landade tyngst.

Det har apropå denna debatt sagts en del om hur men inte så mycket om varför. Jag tror att det blir svårt att förstå ivern att skapa kaos i och ödelägga AF:s verksamhet om man inte ser de starka ekonomiska intressen som finns i frågan. Det är lukrativt att kunna köra ned kommersiella sugrör i de offentliga pengapåsarna. Vi ser denna utveckling på flera områden: vård, omsorg, skola och assistans, eller när managementkonsulter går i väg med miljardvinster från bygget av Nya Karolinska samtidigt som det inte finns pengar till att fixa personalens omklädningsrum. Det är i detta sammanhang som ivern att privatisera arbetsmarknadspolitiken måste ses.

Vi kan se på vilka intresseorganisationer det är som har varit mest aktiva i att först teckna en falsk bild av AF:s verksamhet och sedan försöka sälja in politiska förslag som lägger till rätta för överföring av miljarder skattekronor. För oss i Vänsterpartiet är det viktigare att slå vakt om möjligheterna till en modern, progressiv arbetsmarknadspolitik som kan bidra till att rusta människor för en föränderlig arbetsmarknad med hänsyn till deras olika och föränderliga förutsättningar och som kan hjälpa fram en rymligare, mer produktiv arbetsmarknad.

Fru talman! Det har tyvärr inte blivit så mycket tydligare i dag hur regeringen och dess mer eller mindre liberala politikleverantörer har tänkt sig att den stora omläggningen av AF ska landa. Detta tycker jag är oansvarigt. Om man inte lägger om kursen kan vi tyvärr räkna med mer skandaler med missbruk av skattepengar, sämre service för personer som i dag står långt ifrån arbetsmarknaden och kostnader som vältras över på kommunerna.

Räkna med att Vänsterpartiet kommer att följa upp denna politik och arbeta för att den ska förändras!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om Arbetsförmedlingens organisations-förändring

Fru talman! Jag måste fråga här i kammaren hur Vänsterpartiet egentligen tänker sig att man ska få ordning på den byråkrati som i många år inte har levererat. Ska vi fortsätta precis som vi har gjort förut, eller ska vi titta på de länder som faktiskt har nått resultat och som har använt pengarna så att arbetslösa kommer i jobb på ett helt annat sätt än i Sverige?

Fru talman! Jag använde ganska mycket av mitt inlägg både denna gång och förra gången till att förklara hur vi ser på arbetsmarknaden och hur den borde utvecklas.

När det gäller de länder som Martin Ådahl nämnde försökte jag säga att i Storbritannien, där detta har prövats längst, är resultaten så katastrofala att man till och med under nuvarande högeradministration har börjat rulla tillbaka flera av förslagen. När det gäller Australien kunde vi nyligen läsa hur fackliga organisationer nämner att den metod som man har är både diskriminerande och delvis rasistisk.

Fru talman! Alltid dessa extrema överord som man får höra så fort Vänsterpartiet ska uttala sig om saker! Nu kom tydligen rasism in i bilden också. Sanningen är den att dessa båda länder har haft lägre arbetslöshet och bättre resultat per arbetssökande än vad vi har haft och att de har levererat på ett helt annat sätt trots att de har haft tuffa situationer ekonomiskt.

Vad som är helt solklart och som Ali Esbati måste ta in är varför han är mer förtjust i AF:s byråkrati än i att göra vad som behövs för de arbetslösa så att det blir leverans på resultat.

Fru talman! Det var inte jag som använde ordet rasism, utan jag citerade från kritik som har framförts mot den australiska modellen från organisationer och personer i Australien. Martin Ådahl bad mig kommentera de länder som han tycker är effektiva och bra. Jag konstaterade att fakta tyder på motsatsen, och då blev Martin Ådahl ledsen och arg.

Jag tror att vi kommer att få återkomma till denna debatt fler gånger med fler fakta.

Fru talman! Jag har en stor förståelse för att en omläggning skapar oro bland myndighetens medarbetare och att detta får negativa konsekvenser för många enskilda anställda.

Vi står för vår budget. Dock anser vi att Arbetsförmedlingens ledning har fattat beslut som har varit oproportionerliga och överilade.

Vi ser en stor effektiviseringspotential i Arbetsförmedlingens verksamhet, och vi valde därför att göra andra prioriteringar i vårt budgetförslag. Nu hoppas jag att regeringen också börjar stå för sina prioriteringar. Bästföredatumet för att skylla på M-KD-budgeten borde ha utgått i och med vårändringsbudgeten. Men det passar inte att stå för den, utan man vill fortsätta använda en retorik som inte är alldeles hederlig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om Arbetsförmedlingens organisations-förändring

Vi kristdemokrater har länge förespråkat en konkurrensutsättning men vet också att det behövs en struktur och tydliga regelverk för att man ska kunna styra mot god kvalitet. Omläggningen av Arbetsförmedlingen ska ske under former som gör att marknaden för privata aktörer sakta öppnas upp för fler.

För oss har det varit viktigt att fler än de stora jättarna ska kunna matcha och förmedla jobb. Den lokala kännedomen har stor betydelse. Därför anser vi att ideella krafter, socialt integrerade företag och mindre förmedlare med lokal anknytning också ska få utrymme att bidra. Jag noterar att regeringen nu är beredd att gå ännu längre när det gäller privata aktörer.

Den omläggning som nu ska ske av Arbetsförmedlingen, fru talman, är mycket viktig. Jag ser med tillförsikt på förutsättningarna att den kanske största omställningen av en myndighet ska ske genom en partikonstellation med vitt skilda åsikter om Arbetsförmedlingens problem och framtid.

Fru talman! I förra veckan tog riksdagen ställning till ett betänkande om samlad struktur för tillhandahållande av lokal statlig service. Där reserverade sig Kristdemokraterna till och med, eftersom de ville gå längre. De skrev att "de viktigaste statliga aktörerna och myndigheterna, främst polisen, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, ska finnas i princip i alla kommuner".

Jag vill fråga Sofia Damm hur hon själv tycker att KD:s budget bidrog till detta.

Fru talman! Tack, Ali Esbati, för möjligheten att få svara på den här frågan!

I mitt anförande betonade jag just att jag tycker att Arbetsförmedlingens ledning har agerat alltför överilat när det gäller nedläggningen av lokala kontor. Möjligen har man gjort det då man vet att det slår hårdast där mot ett av samarbetspartierna, Centern, och dess landsbygdsfokus. Jag tycker att det har varit fel. Man måste i lugn och ro se vilka förutsättningar som finns i de olika kommunerna.

Fru talman! Jag har ändå lite svårt att se hur en jättestor neddragning skulle leda till att man kan undvika att lägga ned en massa kontor runt om i landet. Det gäller särskilt då vi i arbetsmarknadsutskottet explicit och innan beslutet fattades fick reda på att detta kunde bli en av konsekvenserna.

Fru talman! Enligt generaldirektören ska detta utredas, och han säger dessutom att det hela inte kommer att träda i kraft förrän om ett till två år framåt i tiden. Läser man verkligen vår budget från 2019 på rätt sätt om svaret blir att man måste lägga ned lokalkontor? Jag tycker inte det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om Arbetsförmedlingens organisations-förändring

Fru talman! Jag noterade, Ali Esbati, att du inte menade Liberalerna i ditt inledningsanförande. Men jag tycker ändå att den här debatten är så pass viktig att den kräver en viss anständighet. Vi måste låta bli att tilltala varandra på ett förminskande sätt.

Vad vi nu har att debattera och diskutera är hur Arbetsförmedlingen ska reformeras. Det är otroligt viktigt att vi gör det så att det blir långsiktigt bra, även för de arbetssökande. De får i dag inte den hjälp de behöver eftersom vi har en förmedling, en myndighet, som inte klarar av sitt uppdrag att se till att arbetssökande kommer i arbete.

Det är klart att det finns en oro. Jag tycker att det är bra att vi alla ger uttryck för den, för den är befogad. Hur ska vi se till att det finns en närvaro i landet där arbetssökande som kanske inte klarar av det digitala verktyget också får rätt till en fysisk kontakt med en arbetsförmedlare?

Det är i ljuset av dessa problembeskrivningar som vi - regeringspartierna, Liberalerna och Centerpartiet - har kommit fram till att det behövs ett tydligt underlag för att vi ska kunna få en sådan analys. Annars riskerar vi att kasta ut barnet med badvattnet.

Jag vill tacka arbetsmarknadsministern för bra och konstruktiva diskussioner i de förhandlingar som har skett. Jag vill också tacka alla dem som har ingått i dessa förhandlingar. Vi har kunnat lägga fokus på det som är nödvändigt för att genomföra dessa förändringar.

Det är klart att Arbetsförmedlingen också i fortsättningen ska ha huvudansvaret för den statliga arbetsmarknadspolitiken. Men det innebär att man får en ny funktion med kontroll, uppföljning och ansvar för det nya ersättningssystemet, medan matchningsverksamheten ska ut till externa aktörer så att vi får en verksamhet som innebär att fler arbetssökande kommer i arbete.

Detta är otroligt viktigt. Vi kommer att följa processen väldigt noga för att vi ska få en förmedling som går i rätt riktning.

(Applåder)

Fru talman! Vi i Miljöpartiet ser att vår roll i denna debatt är att vara en blåslampa för det hållbara perspektivet. Arbetsförmedlingens framtid, så som den formuleras i januariavtalet, innebär onekligen en stor omställning för den svenska arbetsmarknaden. Vi måste på ett ansvarsfullt sätt hantera den oro som såväl arbetssökande som personal på myndigheten känner inför denna reform. Svensk arbetsmarknadspolitik måste på allvar ta hänsyn till människors välmående.

En ledstjärna i Miljöpartiets arbetsmarknadspolitik är att skapa bättre balans mellan arbete och fritid. Människor måste få mer makt över sin tid. Arbetstiden behöver vara mer flexibel för människors olika behov och livsfaser. Vi vill ge människor möjlighet till utvecklingstid. Den som vill uppdatera sin kompetens genom att utbilda sig, prova på ett annat jobb eller starta ett eget företag ska kunna göra det. Samtidigt ska en vikarie gå in och göra den lediga personens jobb. På detta sätt gagnas fler. Detta är ett konkret grönt förslag för en mer hållbar arbetsmarknad som tar hänsyn till individens behov och drömmar och som ger fler tillgång till arbetsmarknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om Arbetsförmedlingens organisations-förändring

Fru talman! Dagens arbetsmarknad är uppbyggd för att ständigt öka tillväxten. Men det finns många saker som gör oss mycket lyckligare än att arbeta och konsumera mer. Mitt parti vill bygga en hållbar framtid att längta efter, en framtid som varken sliter ut människan eller planeten. Hållbarheten är grunden att utgå från i varje reform. Ekonomin måste följa ekologins ramar, av den enkla anledningen att det motsatta i det långa loppet är omöjligt.

Fru talman! Innan arbetsmarknadsutskottet och riksdagen fattade beslut om budgeten för Arbetsförmedlingen var Arbetsförmedlingens generaldirektör inbjuden att redogöra för konsekvenserna. Han redogjorde för konsekvensen att 4 500 personer skulle komma att varslas. Ändå fattades detta beslut. Det känns dock inte riktigt som att man tar ansvar för sina egna beslut när man i detta läge önskar sig en lugnare takt.

Nu är det dock jag som är ansvarig och som är arbetsmarknadsminister. Det är jag som är ansvarig för de beslut som vi tar nu. Vi är nu inne i en stor reformering av Arbetsförmedlingen. Den kommer att leda till att vi får en väl fungerande arbetsmarknadspolitik, även om det blir en annan modell än vad som har varit tidigare.

Vi ska fortsätta att ha ett statligt ansvar för arbetsmarknadspolitiken, men rustning och matchning ska utföras av andra aktörer. Det innebär naturligtvis att det i framtiden kommer att behövas färre arbetsförmedlare som är anställda på Arbetsförmedlingen. Det innebär också ett tydligt och annorlunda uppdrag.

Vi kommer att behöva återkomma till detta ämne, men jag vill tacka för dagens debatt.

(Applåder)

Den aktuella debatten var härmed avslutad.