Svenska medborgare var ända fram till 1860 tvungna att tillhöra Svenska kyrkan och bekänna sig till den rena evangeliska läran. Därefter kunde de lämna kyrkan om de istället inträdde i ett annat godkänt kristet samfund.
Religionsfrihetslagen 1951 innebar rätt att gå ur kyrkan utan att samtidigt bli medlem i ett annat trossamfund, alltså rätt till religionsfrihet och även rätt att inte tro.
Rätten att fritt utöva sin religion är idag garanterad i regeringsformen, en av Sveriges fyra grundlagar.
Kungen, som är Sveriges statschef, omfattas inte av religionsfriheten. I successionsordningen står det att "Konung alltid skall vara av den rena evangeliska läran".