En statsminister bör i samband med regeringsbildningen ställa krav på ministrarna att de ska medverka i konstitutionsutskottets granskning, både under och efter tiden som minister. KU kan, inom ramen för granskningen av regeringen, verka för att statsministern ställer sådana krav. Det konstateras i rapporten som konstitutionsutskottet låtit ta fram.
I juni 2014 fick Bertil Wennberg, före detta kanslichef i konstitutionsutskottet, i uppdrag att utvärdera frågan om ministrars och tidigare ministrars medverkan i konstitutionsutskottets granskning.
Nuvarande regelverk tillräckligt
I rapporten konstateras att det inom ramen för nuvarande lagstiftning och regelverk finns goda möjligheter för konstitutionsutskottet att se till att ministrar inte uteblir från utskottets utfrågningar. En sittande minister har hittills aldrig vägrat att komma till en utfrågning. Enligt utredaren skulle det sannolikt leda till en misstroendeförklaring från riksdagen. Därför behöver inte utskottets möjligheter att begära upplysningar från en sittande minister förändras.
De ministrar som ingår den nuvarande regeringen har enligt vad som framkommit under utredningen åtagit sig att delta i KU:s granskningar, både under och efter tiden som minister. Utredaren menar att det bör förväntas att statsministern ställer sådana krav på tillträdande ministrar i samband med regeringsbildningen.
Krav kan redovisas i allmänna granskningen
Konstitutionsutskottet kan sedan i sin allmänna granskning av regeringen berätta om de krav som statsministern har ställt på ministrarna. På så sätt skulle det ske en löpande redovisning och uppföljning. Om det finns ett öppet redovisat krav som ministrarna har åtagit sig att följa bedömer utredaren att det inte behövs några sanktionsmöjligheter, som böter eller vite.
Först om det skulle visa sig att den nu föreslagna lösningen inte är tillräcklig bör lagstiftning komma i fråga. Sådana nya lagregler bör i så fall tas in i regeringsformen. Det skulle förutsätta ett brett förankrat beredningsarbete av sådant slag som normalt föregår lagstiftning på grundlagsnivå.
Sanningsplikt bör inte införas
I rapporten utreds också frågan om så kallad sanningsplikt för personer som lämnar upplysningar i KU:s granskningar. Utredaren menar att det inte bör införas, bland annat för att utfrågningarna då skulle få en mer domstolsliknande karaktär.
Ledamöter
Konstitutionsutskottets parlamentariska referensgrupp för arbetet med rapporten har följande ledamöter:
Dokument
2015/16:RFR1 Rapport Statsråds medverkan i konstitutionsutskottets granskning
Beslut om utvärdering
För mer information
Hans Hegeland, utskottsråd, konstitutionsutskottet, telefon 08-786 47 26, e-post hans.hegeland@riksdagen.se