Konstitutionsutskottets uppföljningsarbete

Här kan du läsa om de uppföljnings- och utvärderingsprojekt som utskottet arbetar med och har genomfört.

Förutom de uppföljningar som redovisas här genomför utskotten olika uppföljningar som en del i bland annat behandlingen av regeringens förslag till statsbudget, motioner, Riksrevisionens granskningar och regeringens årliga skrivelse om vad man har gjort med riksdagens tillkännagivanden.

Mer information

Peder Nielsen, kanslichef, konstitutionsutskottets kansli, e-post: peder.nielsen@riksdagen.se

Valen 2018 och 2019

Konstitutionsutskottet beslutade den 15 oktober 2019 att tillsätta en grupp inom utskottet, bestående av en representant för respektive parti, med uppgift att genomföra en uppföljning av 2018 och 2019 års val. Vidare beslutades att uppföljningen ska avse administrativa och organisatoriska frågor som rör överklagande av val och de övriga frågor gruppen själv bestämmer samt att resultatet av uppföljningen ska redovisas för utskottet under första kvartalet 2020.

Beslut om uppföljning

Protokoll utskottssammanträde 2019/20:5

Uppföljningsgruppen

För mer information

Kontakta Johan Davidsson, föredragande, konstitutionsutskottets kansli, e-post: johan.davidsson@riksdagen.se

Statsråds medverkan vid konstitutionsutskottets granskning

En statsminister bör i samband med regeringsbildningen ställa krav på ministrarna att de ska medverka i konstitutionsutskottets granskning, både under och efter tiden som minister. KU kan, inom ramen för granskningen av regeringen, verka för att statsministern ställer sådana krav. Det konstateras i rapporten som konstitutionsutskottet låtit ta fram.

I juni 2014 fick Bertil Wennberg, före detta kanslichef i konstitutionsutskottet, i uppdrag att utvärdera frågan om ministrars och tidigare ministrars medverkan i konstitutionsutskottets granskning.

Nuvarande regelverk tillräckligt

I rapporten konstateras att det inom ramen för nuvarande lagstiftning och regelverk finns goda möjligheter för konstitutionsutskottet att se till att ministrar inte uteblir från utskottets utfrågningar. En sittande minister har hittills aldrig vägrat att komma till en utfrågning. Enligt utredaren skulle det sannolikt leda till en misstroendeförklaring från riksdagen. Därför behöver inte utskottets möjligheter att begära upplysningar från en sittande minister förändras.

De ministrar som ingår den nuvarande regeringen har enligt vad som framkommit under utredningen åtagit sig att delta i KU:s granskningar, både under och efter tiden som minister. Utredaren menar att det bör förväntas att statsministern ställer sådana krav på tillträdande ministrar i samband med regeringsbildningen.

Krav kan redovisas i allmänna granskningen

Konstitutionsutskottet kan sedan i sin allmänna granskning av regeringen berätta om de krav som statsministern har ställt på ministrarna. På så sätt skulle det ske en löpande redovisning och uppföljning. Om det finns ett öppet redovisat krav som ministrarna har åtagit sig att följa bedömer utredaren att det inte behövs några sanktionsmöjligheter, som böter eller vite.

Först om det skulle visa sig att den nu föreslagna lösningen inte är tillräcklig bör lagstiftning komma i fråga. Sådana nya lagregler bör i så fall tas in i regeringsformen. Det skulle förutsätta ett brett förankrat beredningsarbete av sådant slag som normalt föregår lagstiftning på grundlagsnivå.

Sanningsplikt bör inte införas

I rapporten utreds också frågan om så kallad sanningsplikt för personer som lämnar upplysningar i KU:s granskningar. Utredaren menar att det inte bör införas, bland annat för att utfrågningarna då skulle få en mer domstolsliknande karaktär.

Ledamöter

Konstitutionsutskottets parlamentariska referensgrupp för arbetet med rapporten har följande ledamöter:

Dokument

2015/16:RFR1 Rapport Statsråds medverkan i konstitutionsutskottets granskning

Beslut om utvärdering

För mer information

Hans Hegeland, utskottsråd, konstitutionsutskottet, telefon 08-786 47 26, e-post hans.hegeland@riksdagen.se

Översikt av ändringar i offentlighets- och sekretesslagen

Konstitutionsutskottet har gjort en kartläggning av ändringarna i offentlighets- och sekretesslagen under perioden 1995–2012.

Den kartläggning av antalet ändringar i offentlighets- och sekretesslagen som konstitutionsutskottet har låtit genomföra visar att lagen har ändrats många gånger sedan den trädde i kraft. Även om en enskild ändring för sig framstår som odramatisk, kan en sammantagen genomgång av samtliga ändringar ge en något annan bild.

Det är därför enligt konstitutionsutskottet nödvändigt med en helhetssyn och en överblick, så att inte inskränkningarna i allmänhetens tillgång till allmänna handlingar blir för omfattande.

Kartläggningen gäller förändringarna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) sedan den trädde i kraft samt EU-lagstiftningens påverkan på sekretesslagen (1980:100) och offentlighets- och sekretesslagen sedan Sverige gick med i EU.

Konstitutionsutskottets rapport från riksdagen maj 2014

Rapport från riksdagen 2013/14:RFR17 Översyn av ändringar i offentlighets- och sekretesslagstiftningen 1995–2012

2010 års val

Utskottet har följt upp och utvärderat 2010 års val.

Konstitutionsutskottet beslutade den 10 november 2011 att tillsätta en grupp inom utskottet, bestående av en representant för respektive parti, för uppföljning av 2010 års allmänna val. Utskottet beslutade då också att uppföljningen skulle avgränsas till frågor som inte behandlas av den av regeringen tillsatta kommittén, att gruppen med utgångspunkt i nämnda avgränsning själv skulle definiera inriktningen på uppföljningen och att gruppen därvid särskilt skulle beakta administrativa och organisatoriska frågor som rör överklagande av val.

Gruppen för uppföljning av 2010 års val överlämnade sin rapport till utskottet hösten 2012. Rapporten finns i bilaga till betänkande 2012/13:KU13, se länk nedan.

Uppföljningsrapporten

Konstitutionsutskottets betänkande 2012/13:KU13 Snabbare omval

Beslut om uppföljning

Uppföljningsgrupp

För mer information

Kontakta Katarina Delin, föredragande, konstitutionsutskottets kansli, e-post: katarina.delin@riksdagen.se

Kunskapsöversikt om nationella minoriteter

För att fördjupa kunskapen om minoritetspolitikens effekter har konstitutionsutskottet låtit sammanställa en kunskapsöversikt om nationella minoriteter.

Sedan 2000 är minoritetspolitiken ett eget politikområde i Sverige. Sedan 2010 gäller en ny minoritetsspråklag och samma år ökade riksdagen tilldelningen av medel i statsbudgeten för åtgärder för nationella minoriteter.

Konstitutionsutskottet har låtit sammanställa en kunskapsöversikt om nationella minoriteter. Översikten koncentrerar sig på minoritetspolitiskt relevant forskning samt myndighetsrapporter och utvärderingar som publicerats under och efter 2005.

Rapporten tar bland annat upp följande frågor:

Vilka slutsatser dras i slutförda och delredovisade forskningsprojekt om minoriteter?
Vilken forskning finns om nationella minoriteters förutsättningar dels för att delta i samhällslivet på lika villkor, dels till inflytande i frågor som berör dem inom viktiga samhällsområden?
Vilken betydelse har de senaste årens reformer och satsningar haft i dessa avseenden?
Vad kännetecknar mer respektive mindre framgångsrika satsningar?
Vilka slutsatser kan dras från översikten om vad som saknas i den svenska minoritetspolitiken för att uppfylla de minoritetspolitiska konventioner som Sverige ratificerat?

Konstitutionsutskottets rapport från riksdagen april 2012

Rapport från riksdagen 2011/12:RFR11 Kunskapsöversikt om nationella minoriteter

Utvärdering av frågeinstituten

Konstitutionsutskottet har låtit utvärdera frågeinstituten. Det är den gemensamma benämningen på ledamöternas rätt att ställa frågor till regeringen och enskilda ministrar.

Utskottet beslutade vid sitt sammanträde den 14 oktober 2010 att en utredare skulle ges i uppdrag att genomföra en brett upplagd utvärdering av frågeinstituten i riksdagen i syfte att analysera dem från konstitutionell synpunkt. Utskottet beslutade om direktiv för uppdraget och utsåg föredetta kanslichef Magnus Isberg till utredare. Uppföljningsrapporten färdigställdes i februari 2012.

Uppföljningsrapporten och utskottets behandling

Beslut om uppföljning och direktiv

Parlamentarisk referensgrupp

För mer information

Kontakta Peder Nielsen, biträdande kanslichef, konstitutionsutskottet, e-post peder.nielsen@riksdagen.se

Det kommunala partistödet

Konstitutionsutskottet har gjort en utvärdering för att beskriva det kommunala partistödets omfattning, former och reglering i kommuner och landsting samt att analysera dess användning och betydelse för partierna.

Kommuner och landsting har sedan 1969 haft rätt men ingen skyldighet att ge ekonomiskt stöd till partierna. Stödet regleras i dag i kommunallagen. Kommuner och landsting får enligt lagen ge ekonomiskt stöd till partier som är representerade i fullmäktige och partier som har upphört att vara representerade i fullmäktige, dock högst under ett år efter det att representationen upphörde. Fullmäktige ska besluta om partistödets omfattning och formerna för det. Stödet får dock inte utformas så att det otillbörligt gynnar eller missgynnar ett parti.

I lagen finns inga bestämmelser om hur kommuner och landsting i övrigt ska hantera partistödet eller hur partierna får använda stödet. Det finns dock uttalanden i förarbetena och domstolspraxis som ger viss vägledning på dessa punkter.

Uppgifter har samlats in med hjälp av ett antal enkätundersökningar riktade till kommuner och landsting samt till lokala och regionala partiorganisationer. Uppgifter om ekonomiska och organisatoriska förhållanden i de rikstäckande partierna har även samlats in från partiernas riksorganisationer.

Uppföljningsrapporten och utskottets behandling

Beslut om uppföljning

Utskottets beslut om genomförande: Protokoll utskottssammanträde 2006/07:33

Konstitutionella kontrollfunktioner

En reflexionsgrupp inom utskottet har behandlat frågor som rör konstitutionsutskottets granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning. Syftet med rapporten är att möjliggöra en diskussion om dessa frågor.

Reflexionsgruppen har behandlat följande frågor:

Betydelsen av utskottets uttalanden
Betydelsen av enighet och oenighet
Hur krav på utredningar bör behandlas
Utskottets tillgång till regeringens handlingar
Sanningsplikt
Granskningsdebatterna
Omröstningarna i kammaren
Granskningens förhållande till andra förfaranden
Granskning av äldre förhållanden
Återkommande granskningsfrågor
Användning av lokutioner
Förhållandet mellan olika former av konstitutionell kontroll m.m.
EU-medlemskapets betydelse för granskningsuppgiften.

Uppföljningsrapporten och utskottets behandling

Beslut om uppföljning

Utskottets beslut om genomförande: Protokoll utskottssammanträde 2006/07:9

Nationella minoriteter och minoritetsspråk

Konstitutionsutskottet har följt upp 1999 års riksdagsbeslut om nationella minoriteter och minoritetsspråk.

Enligt regeringsformen bör etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv främjas. Det av riksdagen beslutade målet för minoritetspolitiken är att ge skydd för de nationella minoriteterna och stärka deras möjligheter till inflytande samt att stödja de historiska minoritetsspråken så att de hålls levande.

Huvudfrågan för konstitutionsutskottets uppföljning var om och i så fall på vilka sätt de nationella minoriteternas möjligheter till inflytande har stärkts samt om minoritetsspråken har getts sådant stöd så att de hålls levande. Uppföljningen syftade till att öka utskottets kunskap om minoritetspolitikens resultat i förhållande till det minoritetspolitiska beslut som fattades av riksdagen 1999 och att på så sätt ge utskottet ett fördjupat underlag inför behandlingen av bland annat motioner om minoritetsfrågor. Uppföljningen syftade även till att ge fördjupad information inför ett framtida eventuellt beslut om finska språkets ställning i Stockholms- och Mälardalsregionen samt att ge utskottet ökad kunskap om de nationella minoritetsspråken inför ett framtida eventuellt beslut om teckenspråkets ställning.

Uppföljningsrapporten och utskottets behandling

Tillkännagivanden och riksdagens kontrollmakt

Personröstning i 2002 års val

Konstitutionsutskottet har låtit följa upp vissa frågor kring förhållandet mellan valutslag och ny regeringsbildning som har aktualiserats i ett antal motioner under riksmötet 2002/03. Resultatet presenteras i två rapporter, av vilka det här är den ena. Den andra rapporten handlar om reglerna för regeringsbildning.

Enligt konstitutionsutskottets beslut har uppdraget till kansliet omfattat att analysera frågor som rör valutslaget som grund för regeringens avgång, initiativet till regeringens avgång, inledandet av ny regeringsbildning och formerna för att utse ny regeringsbildare. I uppdraget har även legat att göra en sammanställning och redovisning av de resonemang i förarbetena till gällande bestämmelser i RF som tar sikte på dessa frågeställningar. Vidare har uppdraget inneburit att sammanställa och redovisa dels den praxis som har utvecklats i anslutning till gällande bestämmelser på området, dels hur den hittills tillämpade ordningen förhåller sig till målsättningar som har formulerats i förarbetena.

Det har också legat i uppdraget att redovisa utländska erfarenheter av de alternativ till den rådande ordningen som har förespråkats i den konstitutionella diskussionen i Sverige. Slutligen har utskottet angett att även EU-medlemskapets betydelse bör belysas.

Uppföljningsrapporten och utskottets behandling

För mer information

Peder Nielsen, biträdande kanslichef, konstitutionsutskottets kansli, e-post: peder.nielsen@riksdagen.se

Reglerna för regeringsbildning

Uppföljningsrapporten och utskottets behandling

Grundlagsändring

Utskotten följer upp riksdagsbesluten

Utskotten ska enligt regeringsformen följa upp och utvärdera de beslut som riksdagen har fattat. Tanken är att det utskott som förberett ett beslut senare ska utvärdera vad som blivit resultatet av beslutet.

Så arbetar utskotten

Resultaten dokumenteras i rapporter

Resultaten av utskottens uppföljningsarbete dokumenteras ofta i serien Rapporter från riksdagen, RFR. Arbetet redovisas också årligen i utskottens verksamhetsberättelser, som innehåller sammanfattningar av varje utskotts verksamhet. Riktlinjerna för utskottens arbete med uppföljning och utvärdering beslutades av riksdagen 2006.