Sök

Behandlade dokument

1

Beredning

2025-09-16

Justering

2025-10-16

Datum

2025-06-13

Bordläggning

2025-10-17

Debatt

2025-10-21

Beslut

2025-10-22

Behandlade dokument

1

Datum

2025-06-13

Behandlade dokument

1

Beredning

2025-09-11

Datum

2025-06-13

Bordläggning

2025-10-21

Debatt

2025-10-22

Beslut

2025-10-22

Behandlade dokument

1

Beredning

2025-09-11

Datum

2025-06-13

Bordläggning

2025-10-14

Debatt

2025-10-15

Beslut

2025-10-15

Behandlade dokument

1

Beredning

2025-09-11

Datum

2025-06-13

Behandlade dokument

4

Beredning

2025-09-11

Datum

2025-06-13

Bordläggning

2025-09-30

Debatt

2025-10-01

Beslut

2025-10-01

Behandlade dokument

1

Datum

2025-06-13

Socialförsäkringsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag att Migrationsverket ska få utökade möjligheter att använda sig av tvångs- och kontrollåtgärder vid förvaren. Förvar kallas de särskilda låsta boenden som Migrationsverket kan använda till exempel om det finns risk att en person stannar i Sverige efter ett beslut om utvisning.

Förslagen innebär bland annat utökade möjligheter att genomföra kroppsvisitation, rumsvisitation och inpasseringskontroll. En ny besöksform föreslås också, där besökaren och personen i förvar möts med en glasruta emellan.

Syftet med förslagen är att förbättra möjligheterna att upprätthålla ordningen och säkerheten på förvaren.

Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 augusti 2025.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Reservationer

6 

Justering

2025-06-12

Datum

2025-06-12

Bordläggning

2025-06-16

Debatt

2025-06-17

Beslut

2025-06-17

Finansutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om en extra ändringsbudget för att regeringen under 2025 ska kunna besluta om kapitaltillskott på högst 700 000 000 kronor till det statligt ägda bolaget Apotek Produktion & Laboratorier AB (APL).

Regeringen anser att det är angeläget att Sverige har en tillverkningsberedskap för att säkerställa tillgången till särskilt kritiska läkemedel under fredstida kriser, höjd beredskap och ytterst krig. APL har nu möjlighet att förvärva en verksamhet som tillverkar vissa sådana läkemedel.

Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. För att kunna genomföra förvärvet av verksamheten behöver bolaget skyndsamt tillskjutas kapital. Regeringen anser därmed att det finns särskilda skäl att lämna förslag till ändringar i statens budget för 2025. Finansutskottet gör samma bedömning.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2025-06-12

Datum

2025-06-12

Bordläggning

2025-06-16

Debatt

2025-06-17

Beslut

2025-06-17

Finansutskottet har utvärderat Riksbankens penningpolitik 2024. Som ett underlag för utvärderingen har utskottet beställt en oberoende expertutvärdering av forskare på området (benämns här utvärderarna).

Under 2024 växte svensk ekonomi med 1 procent. Arbetsmarknaden fortsatte att mattas av, sysselsättningen sjönk och arbetslösheten ökade. Den nedgång i inflationstakt som skedde under 2023 fortsatte under 2024 men efter halvårsskiftet var utfall och prognoser nära varandra och dessutom nära målet på 2 procent. I genomsnitt under året steg KPIF med 1,9 procent.

Trots de senaste årens kraftiga variation i inflationen har inflationsförväntningarna på fem års sikt hållits stabila runt målet. Under 2024 föll även de mer kortsiktiga inflationsförväntningarna ner mot 2 procent. Utvärderarna ser detta som en klar indikation på att förtroendet för inflationsmålet har upprätthållits. Såväl utskottet som utvärderarna bedömer att den penningpolitiska måluppfyllelsen 2024 sammantaget var god.

Utskottet noterar utvärderarnas slutsats att Riksbanken skulle kunnat gå något snabbare fram med räntesänkningarna under 2024. Här poängteras även att Riksbanken fäste stor vikt vid räntans effekt på växelkursen, något det finns få belägg för enligt utvärderarna. Dock påpekar de att växelkursens påverkan på inflationen kan ha ökat de senaste åren.

Utskottet konstaterar att det är viktigt att Riksbanken är öppen och transparent i sin kommunikation och välkomnar att Riksbanken har ökat sin användning av alternativa scenarier för att göra penningpolitiken mer förutsägbar och illustrera osäkerheten i prognoserna. Utskottet välkomnar också att Riksbanken har utökat antalet penningpolitiska möten till åtta per år och att Riksbanken därigenom snabbt kan svara på förändringar i omvärlden.

Finansutskottet föreslår att riksdagen godkänner det som utskottet anför om penningpolitiken 2024.

Förslagspunkter

1

Justering

2025-06-12

Datum

2025-06-12

Bordläggning

2025-06-17

Debatt

2025-06-18

Beslut

2025-06-18

Finansutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i vårpropositionen.

Osäkerheten och oförutsägbarheten kring handelspolitiken och den ekonomiska utvecklingen har medfört att regeringen har reviderat prognoserna för BNP och arbetslöshet jämfört med vårpropositionen. Den lågkonjunktur som svensk ekonomi befinner sig i väntas som en följd av detta bli mer utdragen än vad som bedömdes i vårpropositionen. Finansutskottet håller med regeringen om att Sverige ska fortsätta att byggas starkare och tryggare genom reformer som främjar tillväxt, välfärd och säkerhet. Utskottet delar också regeringens bedömning om att den ekonomiska politiken ska inriktas på tre områden: att stärka hushållen och stötta återhämtningen, att återupprätta arbetslinjen och pressa ned arbetslösheten samt att öka tillväxten och investeringarna.

Utskottet föreslår även att riksdagen lägger regeringens skrivelse med anledning av Riksrevisionens granskningsrapport om tillämpningen av det finanspolitiska ramverket 2024 till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet. Utskottet föreslår också att riksdagen säger nej till förslag i motioner, varav nio är från den allmänna motionstiden 2024.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

2

Reservationer

4 

Justering

2025-06-12

Datum

2025-06-12

Bordläggning

2025-06-17

Debatt

2025-06-18

Beslut

2025-06-18

Trafikutskottet har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om statens insatser för att minska sjöfartens utsläpp av skadliga ämnen i havet.

Riksrevisionen konstaterar att miljön i svenska hav är hårt belastad och inte når god miljöstatus. Om det inte vidtas omfattande åtgärder förväntas det få negativa konsekvenser för både miljö och samhälle. Riksrevisionens rekommendationer till regeringen är bland annat att så snart som möjligt införa ett förbud mot utsläpp av så kallat skrubbervatten, det vill säga rensvatten från fartygens avgasreningssystem, i Sveriges hela territorialvatten.

I sin skrivelse instämmer regeringen i huvudsak i Riksrevisionens rekommendationer och har åtgärdat eller planerar åtgärder för att hantera frågor som berörs av rekommendationerna.

Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Utskottet föreslår också att riksdagen säger nej till 80 förslag i motioner om sjöfartsfrågor från den allmänna motionstiden 2024. Bland annat med hänvisning till planerade eller redan vidtagna åtgärder och pågående arbete.

Förslagen handlar exempelvis om svensk sjöfarts konkurrenskraft, isbrytning, miljöfrågor samt fritidsbåtsfrågor.

Behandlade dokument

32

Förslagspunkter

13

Reservationer

32 

Justering

2025-06-10

Datum

2025-06-11

Bordläggning

2025-06-16

Debatt

2025-06-17

Beslut

2025-06-17

Fler barn och unga ska få tillgång till idrott, kultur, friluftsliv och föreningsliv. Socialutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om att införa ett fritidskort för barn och unga.

Förslagen innebär bland annat

• ett statligt stöd i form av ett fritidskort för barns fritidsaktiviteter
• en ny lag om E-hälsomyndighetens behandling av personuppgifter i ärenden om fritidskort
• att fritidskort ska kunna lämnas till en av barnets vårdnadshavare som är bosatt i Sverige och som barnet bor hos
• att E-hälsomyndigheten får ansvar för att handlägga frågor om fritidskort.

Syftet med fritidskortet är att främja barns förutsättningar att delta i fritidsaktiviteter som bidrar till en aktiv och meningsfull fritid tillsammans med andra.

Utskottet föreslår också att riksdagen säger ja till regeringens förslag till ändringar i socialtjänstlagen och i lagen om uppgiftsskyldighet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet.

Lagändringarna föreslås börja gälla den 8 september 2025.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Justering

2025-06-10

Datum

2025-06-11

Bordläggning

2025-06-16

Debatt

2025-06-17

Beslut

2025-06-17

I statens budget är utgifterna grupperade i 27 olika områden som kallas utgiftsområden. Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till regeringens förslag om att flytta pengar från ett utgiftsområde till ett annat. Det gäller pengarna som används för säkerhetshöjande åtgärder till organisationer inom det civila samhället. Enligt förslaget ska detta redovisas under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid i stället för som i dag under utgiftsområde 1 Rikets styrelse.

Utskottet noterar att pengarna har legat i utgiftsområde 1 Rikets styrelse sedan statsbidraget infördes, och tycker att det saknas ett tillräckligt underlag för att säga ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2025-06-10

Datum

2025-06-11

Bordläggning

2025-06-13

Debatt

2025-06-16

Beslut

2025-06-17

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Justering

2025-06-10

Datum

2025-06-11

Bordläggning

2025-06-13

Debatt

2025-06-16

Beslut

2025-06-17

Civilutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om att effektivisera och modernisera konkursförfarandet.

Ändringarna innebär bland annat att tingsrättens roll i förfarandet renodlas och att flera uppgifter flyttas till konkursförvaltaren och tillsynsmyndigheten i konkurser.

Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 juli 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2025-06-10

Datum

2025-06-11

Bordläggning

2025-06-13

Debatt

2025-06-16

Beslut

2025-06-17

EU står inför ökade utmaningar när det gäller tillgången på läkemedel, vilket blivit tydligt med anledning av den senaste tidens globala händelser, som har avslöjat sårbarheter och brister i EU:s leveranskedjor för läkemedel. EU-kommissionen har därför föreslagit en ny förordning för att stärka tillgången till och försörjningstryggheten för kritiska läkemedel samt tillgången och tillgängligheten till läkemedel av gemensamt intresse inom den Europeiska unionen.

Förslaget omfattar även ändringar i tidigare lagstiftning och syftar till att säkerställa tillgången till kritiska läkemedel samt andra läkemedel av gemensamt intresse.

Socialutskottet har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut om nya EU-lagar tas så nära medborgarna som möjligt. EU ska bara vidta åtgärder om det är mer effektivt än om de enskilda länderna agerar på egen hand. Principen värnar medlemsstaternas rätt att ta egna beslut på nationell nivå.

Utskottet anser att stora delar av kommissionens förslag är förenliga med subsidiaritetsprincipen. Dock anser utskottet att vissa delar av förslaget strider mot denna princip.

Det gäller särskilt bestämmelser som rör

• nationella plan- och byggprocesser
• administrativa och tillståndsgivande processer för strategiska projekt
• regleringar kring miljöprövningar

Utskottet menar att dessa områden bör hanteras på nationell nivå och att kommissionens förslag går för långt i att styra medlemsstaternas egna processer.

Mot denna bakgrund anser socialutskottet att delar av kommissionens förslag inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen och föreslår därför att riksdagen lämnar ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande.

Förslagspunkter

1

Justering

2025-06-10

Datum

2025-06-10

Bordläggning

2025-06-16

Debatt

2025-06-17

Beslut

2025-06-17

Skatteutskottet har behandlat regeringens skrivelse om skatteutgifter för 2025.

Regeringen redovisar årligen skatteutgifter. Redovisningen sker i en skrivelse till riksdagen.

Syftet med redovisningen av skatteutgifter är att synliggöra ekonomiskt stöd via skattesystemet och att belysa hur detta påverkar skattesystemets enhetlighet och tydlighet.

Genom att redovisa skatteutgifter inom de olika utgiftsområdena ges också ett bredare underlag för att kunna prioritera mellan dessa utgiftsområden i statsbudgeten.

Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2025-06-10

Datum

2025-06-10

Bordläggning

2025-06-16

Debatt

2025-06-17

Beslut

2025-06-17

Det svenska genomförandet av det så kallade MKB-direktivet ska bli tydligare. Miljö- och jordbruksutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.

MKB-direktivet innehåller EU-bestämmelser om miljöbedömningar för vissa offentliga och privata projekt. Direktivet är sedan tidigare genomfört i svensk lag, men EU-kommissionen har lämnat synpunkter på hur den svenska lagstiftningen är utformad. Som en följd av detta har regeringen föreslagit bland annat följande förändringar:

• Beslut om betydande miljöpåverkan ska göras tillgängliga för allmänheten.
• Regeringen ska få bestämma regler om när en anmälningspliktig verksamhet tidigast får påbörjas.
• Det ska bli tydligare att miljöorganisationer får överklaga vissa beslut.

Lagändringarna, som ska införas i miljöbalken samt i ett antal andra sektorslagar, föreslås börja gälla den 1 augusti 2025.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2025-06-10

Datum

2025-06-10

Bordläggning

2025-06-13

Debatt

2025-06-16

Beslut

2025-06-17

Miljö- och jordbruksutskottet föreslår att riksdagen säger ja till att Nämdöskärgårdens nationalpark i Värmdö kommun bildas.

Syftet med förslaget är att bevara ett havs- och skärgårdslandskap som är variationsrikt och representativt för Östersjön. Nationalparken blir Sveriges första marina nationalpark i Östersjön.

Utskottet föreslår också att riksdagen säger nej till cirka 180 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024, främst med hänvisning till redan vidtagna eller pågående åtgärder. Motionerna handlar bland annat om områdesskydd, havsmiljöfrågor, artskydd och invasiva främmande arter.

Behandlade dokument

68

Förslagspunkter

33

Reservationer

56 

Justering

2025-06-10

Datum

2025-06-10

Bordläggning

2025-06-13

Debatt

2025-06-16

Beslut

2025-06-17