Sök

Riksdagen sa ja till regeringens, riksdagsstyrelsens, JO:s och Riksrevisionens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna inom utgiftsområdet Rikets styrelse ska fördelas på de olika anslagen.

I utgiftsområdet Rikets styrelse ingår bland annat hovet, riksdagens ledamöter och partier, Riksdagsförvaltningen, Regeringskansliet, länsstyrelserna och mediestödet.

Totalt fördelas drygt 20,1 miljarder kronor inom utgiftsområdet. Mest pengar går till Regeringskansliet, totalt cirka 10,4 miljarder kronor. Drygt 4,2 miljarder kronor går till landets länsstyrelser och cirka 1,1 miljard till riksdagens ledamöter och partier.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Riksdagen lade även redogörelsen om Riksdagsförvaltningens årsredovisning för 2023 till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

8, 67 minuter

Justering

2024-11-28

Bordläggning

2024-12-03

Debatt

2024-12-04

Beslut

2024-12-04

Riksdagen har beslutat om rättelse i lagar om ändring i kustbevakningslagen och tullbefogenhetslagen.

Den 27 november 2024 tog riksdagen ett beslut om försöksverksamhet med rutinmässiga ögonundersökningar i trafiken i syfte att förbättra möjligheterna att upptäcka narkotikapåverkade förare.

På grund av ett förbiseende saknades ingresser i förslagen till ändring i kustbevakningslagen och tullbefogenhetslagen. Riksdagen ändrar därför sitt tidigare beslut i dessa delar och beslutar att lagarna ska ha den lydelse som utskottet föreslår, där de nödvändiga ingresserna förts in.

Lagändringarna ska gälla från den 1 mars 2025 till och med utgången av februari 2030.

Beslutet har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ från justitieutskottet. Det betyder att det är utskottet som tagit initiativ till förslaget. Det kommer inte från en proposition från regeringen eller en motion från en riksdagsledamot, som annars är det vanliga.

Förslagspunkter

1

Justering

2024-11-28

Bordläggning

2024-12-03

Debatt

2024-12-04

Beslut

2024-12-04

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna inom utgiftsområdet Internationell samverkan ska fördelas.

Totalt handlar det om cirka 2,3 miljarder kronor ur statens budget. Mest pengar går till avgifter till internationella organisationer, cirka 1,4 miljarder kronor. Utrikes- och säkerhetspolitiskt strategiska insatser får cirka 344 miljoner kronor och freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet får cirka 185 miljoner kronor.

Riksdagen sa därmed nej till alternativa budgetförslag som inkommit i motioner under den allmänna motionstiden 2024.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

13, 67 minuter

Justering

2024-11-28

Bordläggning

2024-12-03

Debatt

2024-12-04

Beslut

2024-12-04

Enligt ett förslag från regeringen ska Statens institutionsstyrelse, Sis, få möjlighet att i vissa fall hålla barn och unga i avskildhet i anslutning till dygnsvilan på särskilda ungdomshem. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Avskildhet i anslutning till dygnsvilan kan ske om det är nödvändigt med hänsyn till ordningen eller säkerheten på det särskilda ungdomshemmet. En annan anledning kan vara att förhindra att barnet eller ungdomen avviker från hemmet. Syftet med förslaget är att öka tryggheten och säkerheten.

Förslaget gäller barn och unga som vårdas på en låsbar enhet på ett särskilt ungdomshem med förhöjd säkerhetsnivå eller avtjänar sluten ungdomsvård.

Lagändringarna börjar gälla 15 december 2024.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

9

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

25, 86 minuter

Justering

2024-11-28

Bordläggning

2024-12-03

Debatt

2024-12-04

Beslut

2024-12-04

Riksdagen sa ja till regeringens förslag på kompletteringar till bestämmelserna om tilläggsskatt för stora nationella och multinationella koncerner.

I december 2022 antog EU ett direktiv om minimibeskattning för den här typen av företag. Direktivet bygger på ett förslag om global minimibeskattning som tagits fram inom OECD- och G20-länderna. Direktivet och följdlagstiftningen i Sverige syftar till att förhindra skatteflykt och aggressiv skatteplanering. Stora företag med en årlig intäkt på minst 750 miljoner euro ska betala minst 15 procent i skatt på sin vinst, oavsett vilket land som företaget verkar i.

Kompletteringarna börjar gälla den 1 januari 2025, med möjlighet för företag att tillämpa bestämmelserna retroaktivt.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 23 minuter

Justering

2024-11-28

Bordläggning

2024-12-03

Debatt

2024-12-04

Beslut

2024-12-04

Totalt cirka 14,8 miljarder kronor ur statens budget för 2025 går till utgiftsområdet Skatt, tull och exekution. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, cirka 9,1 miljarder kronor, går till Skatteverket. Cirka 3,1 miljarder går till Tullverket och cirka 2,4 miljarder till Kronofogdemyndigheten. Riksdagen sa nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

15, 81 minuter

Justering

2024-11-28

Bordläggning

2024-12-03

Debatt

2024-12-04

Beslut

2024-12-04

Totalt cirka 169 miljarder kronor ur statens budget för 2025 går till utgiftsområdet Försvar och samhällets krisberedskap. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, drygt 66 miljoner, går till förbandsverksamhet och beredskap. Drygt 59 miljarder går till anskaffning av materiel och anläggningar och knappt 23 miljarder går till stöd till Ukraina.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om exempelvis ekonomiska bemyndiganden och investeringsplaner. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

16, 86 minuter

Justering

2024-11-28

Bordläggning

2024-12-03

Debatt

2024-12-04

Beslut

2024-12-04

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att licenshavare med licens för vadhållning ska få behandla personuppgifter om det är nödvändigt i syfte att upptäcka lagöverträdelser i vissa fall. Med vadhållning menas att man satsar pengar eller annat värde på utfallet av en viss händelse. Personuppgifter ska få behandlas om det är nödvändigt för att

• granska ett spel om pengar i syfte att upptäcka fusk, bedrägeri och annan brottslig verksamhet
• kontrollera och rapportera avvikande spelmönster och misstankar om manipulation av resultat inom sport med vadhållning
• kontrollera och rapportera om en spelare deltagit i vadhållning som strider mot idrottens regelverk om matchfixning. Med matchfixning menas exempelvis att en match kan vara uppgjord i förväg.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 februari 2025.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2024-11-19

Bordläggning

2024-11-27

Debatt

2024-11-28

Beslut

2024-11-28

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om nationell säkerhetsstrategi. I strategin definieras Sveriges nationella säkerhetsintressen.

Den nationella säkerhetsstrategin är avsedd att ge en långsiktig inriktning av regeringens arbete med nationell säkerhet. Strategin ska också vara vägledande för arbetet med nationell säkerhet i Sverige lokalt, nationellt och internationellt. Strategin kommer också att ligga till grund för regeringens styrning av myndigheter och andra regeringsbeslut.

Riksdagen konstaterar i enlighet med regeringens strategi att riksdag och regering har det yttersta ansvaret för att värna Sveriges fred, frihet och säkerhet.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

6

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

25, 114 minuter

Justering

2024-11-21

Bordläggning

2024-11-26

Debatt

2024-11-27

Beslut

2024-11-28

Riksdagen sa ja till utgiftsramar och inkomstberäkning i regeringens budgetproposition för år 2025. Utgifterna beräknas uppgå till 1 428 miljarder kronor och inkomsterna beräknas till 1 374 miljarder kronor. Det innebär ett underskott i statens budget på 55 miljarder kronor för 2025.

Riskdagen sa ja till utgiftstaket för staten och ja till förslag om skatte- och avgiftsregler som bland annat gäller

• förstärkning av det ordinarie jobbskatteavdrag och det förhöjda grundavdraget
• slopad avtrappning vid högre inkomstnivåer inom ramen för jobbskatteavdraget, jobbskatteavdraget för äldre och det förhöjda grundavdraget
• sänkt ersättningsnivå i beloppsregeln för expertskatt
• sänkt skatt på bensin och diesel
• avskaffad skatt på flygresor
• utvidgning av det s.k. växa-stödet
• en skattefri nivå för sparande på investeringssparkonto och i kapitalförsäkring
• avtrappat ränteavdrag för lån utan säkerhet
• ändrad bonus malus för husbilar och alternativbränslebilar.

Vissa av dessa förslag har lagts fram i egna propositioner, men finns aviserade i budgetpropositionen och ingår i beräkningen av inkomsterna i budgeten.

Samtliga lagändringar ska börja gälla den 1 januari 2025 utom de som gäller avskaffad skatt på flygresor som börjar gälla den 1 juli 2025 och ändrad malus för husbilar och alternativbränslebilar som börjar gälla den 1 februari 2025.

Riksdagen sa även ja till regeringens inriktning för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

En lägre inflation och stabila långsiktiga inflationsförväntningar gör att fokus för den ekonomiska politiken nu kan skiftas från att bekämpa inflationen till att investera i att bygga Sverige rikare och tryggare igen. Politiken bör enligt regeringen inriktas på att fortsätta stärka hushållens köpkraft, återupprätta arbetslinjen och öka tillväxten. Riksdagen är av samma mening. Den något expansiva finanspolitiken ger stöd åt den lågkonjunktur som Sverige bedöms vara i även 2025. En lägre inflation, högre reallöner och lägre räntor bidrar till att hushållens konsumtion och investeringar väntas öka. Arbetsmarknaden återhämtar sig gradvis under 2025, men arbetslösheten väntas vara fortsatt hög 2025.

Riksdagens beslut om utgiftsramarna för statens budget är styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen för de 27 utgiftsområdena i budgeten.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

6

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

81, 333 minuter

Justering

2024-11-21

Bordläggning

2024-11-26

Debatt

2024-11-27

Beslut

2024-11-27

Riksdagen sade ja till regeringens förslag om en långsiktig reglering av vissa forskningsdatabaser.

Databaser har stor betydelse för forskningen, vid universitet och högskolor, som underlag till olika forskningsprojekt. Syftet med det nya regelverket är att förbättra förutsättningarna för registerbaserad forskning samtidigt som de registrerades personliga integritet skyddas.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2025.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2024-11-21

Bordläggning

2024-11-25

Debatt

2024-11-26

Beslut

2024-11-27

Bättre möjligheter att attrahera och behålla högkvalificerade arbetstagare från tredjeland. Det är syftet med det nya blåkortdirektivet från EU som innebär att Sverige och övriga medlemsländer ska införa nya regler om uppehålls- och arbetstillstånd för personer med högkvalificerade anställningar.

Riksdagen sade ja till regeringens förslag att bland annat sänka lönetröskeln för EU-blåkort. Riksdagen anser att den sänkta tröskeln gör det möjligt för Sverige att bevilja fler eftertraktade yrkesgrupper ett EU-blåkort. Dessutom sade riksdagen ja till förslagen som handlar om att utvidga tillämpningsområdet och att öka flexibiliteten i regelverket för EU-blåkort.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2025.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 4 minuter

Justering

2024-11-19

Bordläggning

2024-11-27

Debatt

2024-11-28

Beslut

2024-11-28

Sedan den 8 november 2024 har polis och åklagare större möjligheter att ta tillgångar från kriminella. Den nya lagen innebär att brottsbekämpande myndigheter kan ta ifrån en person till exempel pengar och lyxartiklar som personen i fråga inte kan förklara hur man anskaffat.

För att Kronofogden ska kunna driva in betalning enligt förverkandelagstiftningen, så behöver riksdagen besluta om en komplettering till lagen.

Riksdagen sade ja till regeringens ändringsförslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2025.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2024-11-21

Bordläggning

2024-11-25

Debatt

2024-11-26

Beslut

2024-11-27

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att låta det bli möjligt att vittna anonymt under förundersökning och brottmål i domstol. Enligt förslaget ska vittnen få lämna sina uppgifter under anonymitet om det finns en påtaglig risk för att de eller deras närstående utsätts för allvarlig brottslighet.

För att lämna uppgifter anonymt ska straffet för brottet i fråga motsvara minst två års fängelse. Skälen för anonymiteten måste också väga upp för svårigheterna det innebär för den misstänkta eller tilltalades möjligheter att förbereda och utföra sitt försvar.

Syftet med de nya reglerna är att stärka skyddet för vittnen och bryta tystnadskulturen i och runt de kriminella gängen. På så sätt ska förmågan att utreda och klara upp brott förbättras.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2025.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

32, 98 minuter

Justering

2024-11-21

Bordläggning

2024-11-25

Debatt

2024-11-26

Beslut

2024-11-27

Riksdagen sa ja till ett avtal mellan Sverige och Finland som innebär ett fördjupat polissamarbete i gränsområdet och samtidigt antogs de lagändringar som krävs för att genomföra avtalet.

Lagförslagen innebär att finska polismän ska få utföra brådskande polisiära uppgifter på svenskt territorium i gränsområdet. Det föreslås också bestämmelser som gör det möjligt att föra in finska tjänstevapen in i landet. Bestämmelserna ska även reglera de finska polismännens befogenheter.

Lagändringarna ska börja gälla dag som regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

5, 19 minuter

Justering

2024-11-21

Bordläggning

2024-11-25

Debatt

2024-11-26

Beslut

2024-11-27

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ny lagstiftning som innebär en anpassning till EU:s regler om marknader för krypto¬tillgångar (MICA-förordningen) och om information som ska följa med överföringar av medel (TFR-förordningen).

Syftet med MICA-förordningen är att fastställa enhetliga regler för utgivare och tillhandahållare av tjänster för kryptotillgångar på EU-nivå. TFR-förordningen reglerar de uppgifter om betalare och betalningsmottagare som ska följa med överföringar av medel, i alla valutor, i syfte att förebygga, upptäcka och utreda penningtvätt och finansiering av terrorism.

I huvudsak innebär lagändringarna nya bestämmelser om Finansinspektionens tillsynsbefogenheter och om ingripanden och sanktioner mot företag som bedriver verksamhet som omfattas av MICA-förordningen.

Lagändringarna börjar gälla den 30 december 2024.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2024-11-21

Bordläggning

2024-11-26

Debatt

2024-11-27

Beslut

2024-11-27

Riksdagen sade ja till regeringens förslag till höständringsbudget för 2024. Totalt berörs 24 av budgetens 27 utgiftsområden av beslutet, som innebär att 38 anslag ökas och att 10 anslag minskas.

Beslutet medför att anvisade medlen för 2024 ökar med 20,6 miljarder kronor. Anslagsökningarna uppgår till 20,9 miljarder kronor och anslagsminskningarna till 0,3 miljarder kronor.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2024-11-21

Bordläggning

2024-11-26

Debatt

2024-11-27

Beslut

2024-11-27

Reglerna i konsumentkreditlagen som gäller högkostnadskrediter, bland annat ränte- och kostnadstak, ska utvidgas och gälla flertalet konsumentkrediter. Räntetaket sänks från 40 till 20 procentenheter utöver gällande referensränta.

Regeringens förslag till ändringar i konsumentkreditlagen ska bland annat motverka riskfylld kreditgivning och att enskilda blir överskuldsatta för att de beviljas lån som de inte kan betala tillbaka.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen riktar även en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen med anledning av flera motionsyrkanden. Enligt utskottet bör regeringen vidta nödvändiga åtgärder för att ett system för register över skuld- och kreditinformation ska kunna inrättas.

Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2025.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

5

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

19, 59 minuter

Justering

2024-11-21

Bordläggning

2024-11-26

Debatt

2024-11-27

Beslut

2024-11-27

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som ska stärka barns skydd mot våld i hemmet samt stärka tryggheten och stabiliteten för barn som är placerade i familjehem.

Förslagen innebär framför allt att man ska ta särskild hänsyn till risken att ett barn kan fara illa vid bedömningen om vad som är bäst för barnet i frågor om vårdnad, boende och umgänge.

Det ska uppnås genom följande förändringar.

• Förbättra domstolarnas beslutsunderlag vid bedömningen om ett barn riskerar att fara illa. Domstolen ska i svår-bedömda mål eller ärenden om vårdnad, boende och umgänge begära ett expertutlåtande från en legitimerad psykolog.
• Barnets rätt till umgänge med en förälder som barnet inte bor med ska endast gälla när umgänget är förenligt med barnets bästa.
• Det ska förtydligas vilka omständigheter som ska beaktas särskilt för att det ska bli aktuellt att flytta vårdnaden från barnets föräldrar till särskilt förordnade vårdnadshavare. Vid en sådan prövning hos socialnämnden och i domstol ska som huvudregel ett offentligt biträde utses för barnet och dess vårdnadshavare.

Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2025.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

14, 61 minuter

Justering

2024-11-21

Bordläggning

2024-11-25

Debatt

2024-11-26

Beslut

2024-11-27

Riksdagen har behandlat en skrivelse som gäller redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2023.

Beslutade bidrag uppgick under 2023 till 763 miljoner kronor, mätt som ettåriga beslut. Jämfört med 2022 var det en ökning med 22 miljoner kronor. Nästan hälften av de beviljade medlen har gått till ungdomsprojekt, vilket är en knapp minskning jämfört med 2022.

I skrivelsen anges också den kommande inriktningen för stöd ur arvsfonden. Regeringen anser att de nuvarande 13 prioriterade områdena bör kvarstå. Projekt som prioriteras är exempelvis projekt som främjar barns rättigheter, ökar delaktigheten och stärker demokratin samt projekt med fokus på att förebygga våld, mobbning och trakasserier.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2024-11-14

Bordläggning

2024-11-20

Debatt

2024-11-21

Beslut

2024-11-27