Beslutar om statens budget

En av riksdagens viktigaste uppgifter är att besluta om statens utgifter och inkomster i statens budget.

Riksdagens arbete med statens budget startar varje år med förslag från regeringen. Arbetet inleds i april då regeringen lämnar den ekonomiska vårpropositionen till riksdagen. Den innehåller förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken som kommer att ligga till grund för regeringens kommande budgetförslag på hösten. I september lämnar regeringen budgetpropositionen. Den innehåller förslag till statens inkomster och utgifter för det kommande budgetåret.

Så arbetar riksdagen med statens budget

Spela film

Genom att spela video samtycker du till att kakor används.

Om kakor

Godkänn

Riksdagen beslutar om statens budget för det kommande budgetåret i två steg. I ett första steg beslutar riksdagen om de totala utgifterna och om en beräkning av inkomsterna i statens budget. Genom det beslutet fastställer riksdagen hur mycket pengar som ska gå till olika områden i samhället, utgiftsområden.

När det första beslutet är fattat, vanligtvis i slutet av november, beslutar riksdagen i ett andra steg om detaljerna i budgeten, det vill säga vad pengarna inom de olika utgiftsområdena ska användas till. I mitten av december är riksdagen klar med det här arbetet och har då fattat alla beslut om statens budget.

Riksdagens arbete med statens budget för 2023

När riksdagen har beslutat om statens budget är det regeringen som ansvarar för att genomföra riksdagens beslut. Regeringen har de statliga myndigheterna till sin hjälp. Det kan till exempel vara CSN, som har hand om studiestöd, eller Havs- och vattenmyndigheten, som arbetar för levande hav, sjöar och vattendrag.

Statens inkomster

I statens budget finns alla statens inkomster och utgifter. Kostnaderna för systemet för ålderspension är de enda statliga utgifter som redovisas vid sidan av statens budget. Inkomsterna och utgifterna påverkar hur mycket pengar staten måste låna.

Cirka 90 procent av statens inkomster kommer från skatter. Det är skatter på löner och andra inkomster, moms (mervärdesskatt) på köpta varor och tullar på varor som importeras till Sverige.

Här är några exempel på inkomster som staten har:

• Skatter (till exempel statlig inkomstskatt, arbetsgivaravgifter, moms och tullar)
• Inkomster av statens verksamhet (till exempel böter och vissa avgifter)
• Inkomster från statens försäljning av aktier, byggnader, maskiner och mark
• Bidrag från EU 

Statens utgifter

Statens utgifter består av många olika typer av utbetalningar. En stor del av pengarna, drygt 20 procent, går till socialförsäkringssystemet, som ska ge ekonomisk trygghet exempelvis vid sjukdom. Drygt 10 procent av pengarna går till allmänna statsbidrag till kommunerna.

Statens utgifter är fördelade över 27 utgiftsområden, till exempel Arbetsmarknad och arbetsliv, Försvar och samhällets krisberedskap, Kommunikationer, Migration samt Studiestöd.

Här är några exempel på utgifter som staten har:

• Utbildning
• Försvar
• Polis och rättsväsende
• Bidrag till arbetslöshetsersättning
• Internationellt bistånd
• Avgiften till EU

Statsskulden

När staten har större utgifter än inkomster lånar staten pengar i Sverige och andra länder. Statens sammanlagda skulder utgör Sveriges statsskuld. När det är underskott i statens budget ökar statsskulden, och när det är överskott i budgeten minskar statsskulden.

Riksgälden är den myndighet som förvaltar Sveriges statsskuld. På Riksgäldens webbplats går det att läsa mer om statsskulden och se hur stor den är.

Riksgäldens webbplats