Regeringen har lämnat sina förslag i budgetpropositionen till riksdagen. Partierna i riksdagen har lämnat sina motförslag under allmänna motionstiden under hösten. Då är det dags för riksdagens utskott att bearbeta alla förslag innan kammaren beslutar om statens budget. Riksdagen beslutar om budgeten i två steg: först helheten och sedan detaljerna i budgeten.
I ett första steg tar riksdagen beslut om de totala utgifterna och om en beräkning av inkomsterna i statens budget. Genom det beslutet bestäms hur mycket pengar som ska gå till olika områden i samhället, utgiftsområden. När det beslutet är fattat, vanligtvis i slutet av november, beslutar riksdagen om detaljerna i ett andra steg. Då beslutar riksdagen om vad pengarna inom de olika utgiftsområdena ska användas till. I mitten av december brukar riksdagen vara klar med alla beslut om statens budget.
Genom att spela video samtycker du till att kakor används.
Om kakor
Att besluta om statens budget är en av riksdagens fem grundläggande uppgifter. Varje år lämnar finansministern in regeringens förslag om statens budget, budgetpropositionen, till riksdagen. Här får du på två minuter lära dig hur riksdagen arbetar med statens budget.
En utgiftsram för varje utgiftsområde
Riksdagens sätt att besluta om budgetpropositionen och motionsförslagen kallas rambeslutsmodellen. Den innebär att det för varje utgiftsområde beslutas om en utgiftsram. Utgiftsramen anger hur höga utgifterna inom varje utgiftsområde sammanlagt får vara samt en beräkning av inkomsterna på statens budget.
Skatter och avgifter
När riksdagen beslutar om utgiftsramarna för respektive utgiftsområde bestämmer man också vilka skatter och avgifter som ska gälla. På så sätt vet riksdagen ungefär hur stora statens inkomster kommer att bli och kan också beräkna hur mycket staten behöver låna.
Motförslag ställs mot regeringens förslag
Riksdagen beslutar om alla utgiftsramar och skatteförändringar som ett paket. De partier i riksdagen som inte stöder regeringens förslag måste lägga fram sina motförslag på samma sätt.
Enligt rambeslutsmodellen räcker det alltså inte att partierna i opposition har majoritet kring en enskild fråga i budgeten för att kunna fälla ett förslag. De måste enas om ett helt paket av förslag. De olika paketen ställs sedan emot varandra när riksdagen beslutar.
Omröstning i kammaren
När riksdagen fattar beslut om statens budget ska ledamöterna i kammaren först bestämma vilket av motförslagen som ska ställas mot utskottets förslag.
Det gör man genom att motförslagen ställs mot varandra i förberedande omröstningar. Ledamöterna röstar om två motförslag i taget tills det bara blir ett förslag kvar. Det motförslaget ställs sedan mot utskottets förslag i huvudomröstningen.
Det förslag som stöds av mer än hälften av de ledamöter som röstar vinner.
Steg 1: Förslag till utgiftsramar för budgeten
Alla förslag till riksdagen måste förberedas i något av riksdagens 15 utskott innan ledamöterna fattar beslut i kammaren. Det är finansutskottet som förbereder kammarens beslut om utgiftsramar för de 27 utgiftsområdena.
Finansutskottet
De andra utskotten har ansvar för sina respektive utgiftsområden. Varje utskott kan tala om för finansutskottet vad det tycker om regeringens och oppositionspartiernas förslag till ramar för utskottets utgiftsområden. Det kallas yttranden.
Utskotten kan föreslå att ett utgiftsområde ska få mer eller mindre pengar eller att pengar ska flyttas mellan olika utgiftsområden.
Finansutskottets förslag till utgiftsramar
När alla utskott har lämnat sina yttranden arbetar finansutskottet med dem och lägger ihop dem till ett samlat förslag om ramar för varje utgiftsområde i statens budget. Finansutskottets förslag kallas betänkande.
Ledamöterna debatterar och beslutar om finansutskottets förslag i riksdagens kammare omkring den 20 november. Med det här första beslutet om budgeten bestämmer riksdagen:
- utgiftstaket för vart och ett av de kommande tre åren
- de totala utgifterna för nästa års budget
- hur mycket pengar varje utgiftsområde får nästa år
- vilka skatter och avgifter som ska ändras nästa år
- beräkning av statens inkomster för nästa år
- preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för de två efterföljande budgetåren.
Nu återstår att mer i detalj bestämma hur utgifterna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det gör riksdagen i andra steget av budgetarbetet.
Steg 2: Förslag om verksamheter och anslag
I det andra steget av riksdagens arbete med statens budget börjar de olika utskotten med att arbeta med regeringens och oppositionspartiernas olika förslag om hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Till exempel har socialutskottet hand om utgiftsområdet Hälsovård, sjukvård och social omsorg, trafikutskottet är ansvarigt för utgiftsområdet Kommunikationer och utbildningsutskottet har hand om utgiftsområdena Utbildning och universitetsforskning samt Studiestöd.
Utskotten kan flytta pengar
Utskotten kan prioritera annorlunda än regeringen gjorde i budgetpropositionen och flytta pengar mellan olika anslag inom utgiftsområdet. Men utskotten får inte lägga fram förslag som kostar mer än vad riksdagen bestämde för utgiftsområdet i sitt första beslut, rambeslutet.
Om ett utskott vill ta ett eget initiativ eller säga ja till ett motionsförslag måste utskottet räkna ut vilka effekter det skulle få på statens ekonomi. Vill utskottet höja vissa utgifter måste andra utgifter minska.
Det kan hända att ett utskott kommer fram till att det behövs mer pengar för ett utgiftsområde och att utgiftsramen därför behöver utökas. Situationen kanske har ändrats efter att riksdagen först beslutade om utgiftsramen.
Utgiftsramen kan bara öka efter att riksdagen har beslutat om det på förslag av finansutskottet. Finansutskottet kan då undersöka om riksdagen samtidigt ska minska ramen för något annat utgiftsområde. Finansutskottet och riksdagen ska alltså alltid bestämma hur ökade utgifter ska finansieras.
Klart i december
I början av december är utskotten klara med sina förslag om hur pengarna inom de olika utgiftsområdena ska fördelas. Riksdagens kammare debatterar och beslutar sedan om förslagen under december. Riksdagen fattar ett beslut för varje utgiftsområde. När det sista beslutet om utgiftsområdena är fattat sammanställer riksdagen statens budget för nästa år och överlämnar den till regeringen dagarna före jul.