Till sidans huvudinnehåll
  • Start
  • Ledamöter & partier
  • Utskotten & EU-nämnden
  • Debatter & beslut
  • Dokument & lagar
  • Så funkar riksdagen
  • Webb-tv
Sveriges riksdags logotyp, tillbaka till startsidan Sveriges riksdags logotyp, tillbaka till startsidan
  • Lyssna
  • Lättläst
  • Teckenspråk
  • In English
  • Other languages
  • Ordbok
  • Start
  • Ledamöter & partier
  • Utskotten & EU-nämnden
  • Debatter & beslut
  • Dokument & lagar
  • Så funkar riksdagen
  • Webb-tv
Lyssna
Genom att använda Lyssna-funktionen samtycker du till att kakor används.Om kakor
  • Start
  • Så funkar riksdagen
  • Arbetet i riksdagen
  • Debatter och beslut i kammaren

Debatter och beslut i kammaren

På sidan:

Kammaren är riksdagens hjärta. Här samlas riksdagens 349 ledamöter för att debattera och besluta om frågor som påverkar din vardag. Alla som vill kan följa debatterna på plats från åhörarläktaren och direkt eller i efterhand via webb-tv.

Riksdagens kammare.

När det är dags för debatt och beslut om olika förslag samlas riksdagens ledamöter i kammaren. Foto: Anders Löwdin

När de 349 riksdagsledamöterna sammanträder utgör de tillsammans "kammaren". Men ordet kammare används också som namn på lokalen där sammanträdena, alltså mötena, äger rum. Sammanträdena leds av talmannen eller en vice talman.

I kammaren debatterar riksdagsledamöterna viktiga frågor och fattar beslut. Under de flesta debatterna är oftast bara ledamöterna från berört utskott på plats medan övriga ledamöter utför andra arbetsuppgifter i eller utanför huset. Vid större debatter som partiledardebatter och budgetdebatter är däremot fler ledamöter vanligen på plats i kammaren.

Centrum för öppen politisk debatt

Kammaren är centrum för den politiska debatten. I kammaren får riksdagens ledamöter och regeringens ministrar yttra sig fritt, så länge de inte uttalar sig opassande eller använder personligen förolämpande uttryck. Det ska råda en god stämning i kammaren.

I kammaren gäller öppenhet. Det betyder bland annat att du är välkommen att lyssna på debatterna från åhörarläktaren, men du får inte demonstrera, applådera, vissla, ropa eller på annat sätt visa vad du tycker. Medierna kan följa debatterna från pressläktaren. Alla sammanträden i kammaren spelas in, så du kan också följa debatter och beslut direkt och i efterhand via riksdagens webb-tv. En del debatter direktsänds i radio och tv.

Debatter om ärenden

Budgetdebatt 18 september 2019. Oscar Sjöstedt (SD) står i talarstolen. Talmannen och riksdagsdirektören sitter vid podiet. På bordet ligger budgetpropositionen.

Oscar Sjöstedt (SD) håller ett anförande i debatten med anledning av budgetpropositionens avlämnande den 18 september 2019. Foto: Anders Löwdin

Debatterna om olika ärenden, så kallade arbetsplenum, handlar oftast om sakfrågor, som riksdagen ska fatta beslut om. Ärendena bygger vanligtvis på förslag från regeringen, propositioner, och från ledamöter, motioner.

Ärendet bereds och bordläggs

Innan ärendet kommer upp till debatt i kammaren bereds det i ett utskott. Utskottet redovisar vad det tycker om förslaget i ett så kallat betänkande. Betänkandet är utskottets förslag till riksdagsbeslut.

Inför debatt och beslut i kammaren bordläggs ärendet, vilket betyder att det anmäls till kammaren av talmannen. Tanken med bordläggningen är att ledamöterna ska hinna ta del av förslaget i god tid innan det är dags för debatt och beslut.

Debatt om utskottsförslag och motförslag

Om riksdagspartierna tycker olika blir det vanligtvis debatt i kammaren. I debatten kan ledamöterna föreslå att riksdagen ska besluta som utskottsmajoritetens förslag i betänkandet eller enligt motförslag som finns i så kallade reservationer.

När det sedan är dags för omröstning innebär det att utskottets förslag kan komma att ställas mot reservationens förslag.

Återkommande ärendedebatter

Några av riksdagens större debatter handlar om ärenden som återkommer varje år, till exempel statens budget eller granskningsdebatterna där riksdagen debatterar hur regeringen skött sitt arbete.

Två återkommande ärendedebatter gäller riksdagens EU-arbete. På hösten hålls en debatt i kammaren efter det att riksdagen granskat EU-kommissionens arbetsprogram för det kommande året.

På våren hålls en debatt efter att utskotten gått igenom regeringens EU-arbete som redovisats i en skrivelse som kallas Årsboken om EU. I den debatten kan alla riksdagsledamöter tycka till om regeringens EU-politik.

  • Från förslag till budget
  • Kontrollerar regeringen
  • Arbetar med EU-frågor

Debattregler för ärendedebatter

De ledamöter som har reserverat sig mot ett förslag får inleda debatten. Därefter får övriga ledamöter hålla sina anföranden. Om det inte finns några reservationer är det partiernas storlek som avgör talarordningen.
Efter att en ledamot hållit sitt anförande har hen rätt att svara, begära replik, på alla anföranden som kommer efter.

Debattregler arbetsplenum(pdf, 26 kB)

Beslut om ärenden

En kvinnas pekfinger trycker på en voteringsknapp

Beslut tas i kammaren. Omröstningen görs genom att ledamöterna trycker på voteringsknapparna i sina bänkar. Det finns tre knappar att trycka på: grön för ja, röd för nej och gul för avstår. Foto: Anders Löwdin

Riksdagsledamöterna fattar varje år tusentals beslut i kammaren. Vid varje omröstningstillfälle brukar över 300 ledamöter finnas i kammaren. De ärenden som riksdagen ska ta ställning till bygger oftast på förslag från regeringen, propositioner, och från ledamöter, motioner. De förbereds i utskott innan det blir debatt och beslut i kammaren.

Beslut om ett ärende sker när riksdagsledamöterna har debatterat klart ärendet. Besluten tas vanligen på tider som bestämts i förväg men det kan i undantagsfall ske direkt efter debattens slut. Besluten avgörs antingen utan omröstning genom acklamation (se nedan) eller genom omröstning via voteringsknappar.

Beslutar om lagar

Signal kallar till omröstning

En signal ljuder i hela riksdagen när det är dags för omröstning, eller votering som det också heter. Då har riksdagsledamöterna tio minuter på sig att ta sig till kammaren. När de väl har bänkat sig ska de fatta beslut om de ärenden som varit uppe för debatt sedan den senaste omröstningen.

Acklamation

När kammaren ska fatta beslut i ett ärende frågar talmannen om kammaren säger ja till utskottets förslag till beslut. Är det ingen ledamot som opponerar sig konstaterar talmannen att svaret är ja och bekräftar beslutet med ett klubbslag. Detta sätt att besluta kallas acklamation. Ordet acklamation kommer från det latinska verbet acclamare som betyder ropa bifall.

Omröstning

Om en ledamot vill att kammaren ska rösta i ärendet kan ledamoten begära omröstning. Omröstningen börjar med att kammarsekreteraren läser upp en omröstningsproposition för kammaren. Då får ledamöterna veta om de ska rösta ja eller nej beroende på vilket förslag de vill ska vinna, utskottsmajoritetens förslag eller reservationens (motförslaget).

De flesta ärenden är uppdelade i delfrågor. Om kammaren är oense i flera delfrågor innebär det att det kan bli flera omröstningar i ett och samma ärende.

Omröstningen görs genom att ledamöterna trycker på voteringsknapparna i sina bänkar. Det finns tre knappar att trycka på: grön lampa för "ja", röd för "nej" och gul för "avstår". Röstresultatet syns på voteringstavlan och projektorduken på väggen bakom talmanspodiet.

Om omröstningen av någon anledning inte kan ske med voteringsknapparna ska den göras genom namnupprop.

Flera förslag

Ibland har ledamöterna i en ärendedebatt uttalat stöd för flera förslag i en och samma fråga. Då kan kammaren komma att avgöra vilka två förslag som ska tas upp till slutlig omröstning genom förberedande omröstningar. Det innebär att ledamöterna röstar om två förslag i taget tills det bara blir ett kvar som kan ställas mot utskottsmajoritetens förslag.

Hur har ledamöterna röstat?

Hur varje ledamot röstat och vilka ledamöter som varit frånvarande finns att läsa efter omröstningen i särskilda listor, så kallade voteringsprotokoll. På webbplatsen finns voteringsprotokollet på ärendets sida.

Debatter och beslut

Vad händer efter beslutet?

Efter att beslutet tagits skickar riksdagen en riksdagsskrivelse till regeringen och talar om vilket beslut som har fattats. Regeringen ska se till att det blir som riksdagen bestämde. Riksdagsskrivelsen är bara ett kort meddelande om hur riksdagen ställt sig till utskottets förslag. Vill du veta vad beslutet handlade om måste du läsa utskottets betänkande.

Debatter och beslut

Allt skrivs ned

Protokollsnotarierna skriver ned allt som sägs i kammaren. Redan följande dag kan du läsa vad som sagts i snabbprotokollet på riksdagens webbplats. Där står också hur partierna har röstat i olika frågor. Det slutgiltiga protokollet kommer i en tryckt version efter ett par veckor.

Kammarens dokument

Interpellationsdebatter

Interpellationsdebatt 2021 om vaccinationsintyg med socialminister Lena Hallengren (S) och Alexandra Anstrell (M).

Interpellationer lämnas in skriftligt och ministern svarar på frågan både skriftligt och muntligt. Svaret följs av en debatt i kammaren. Här möts socialminister Lena Hallengren (S) och Alexandra Anstrell (M) i en interpellationsdebatt om vaccinationsintyg våren 2021. Foto: Anders Löwdin

En interpellation är en fråga som en riksdagsledamot ställer till en minister i regeringen. Frågan ska gälla något som rör ministerns arbete. Ledamoten vill ofta med sin interpellation granska eller ta upp vissa problem. Ministern måste svara inom två veckor.

Efter att ministern svarat på interpellationen i kammaren blir det debatt mellan ledamoten, som kallas för interpellant, och ministern. Alla ledamöter som vill får delta i debatten.

Rätten att ställa frågor till regeringen är en del av riksdagens kontrollmakt. Ledamöterna kan ställa både muntliga och skriftliga frågor till regeringen. Under ett riksdagsår blir det flera tusen frågor.

Debattregler för interpellationsdebatter

Debattregler interpellationsdebatter, öppnas i nytt fönster (pdf, 25 kB)

Debatter om vårpropositionen och budgetpropositionen

Den ekonomiska vårpropositionen lämnar finansministern till riksdagen i april. Då debatterar riksdagen propositionens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och riktlinjer för arbetet med statsbudgeten för nästa år.

I september lämnar finansministern budgetpropositionen till riksdagen. Finansministern presenterar propositionen och därefter blir det debatt med alla partier. Budgetpropositionen innehåller förslag till utgifter och inkomster i statens budget.

  • Från förslag till budget
  • Beslutar om statens budget

Partiledardebatt

Det hålls fyra partiledardebatter om året, i januari, juni, september och november. Under partiledardebatterna har företrädarna för de olika partierna i riksdagen möjlighet att argumentera för den politik de vill föra. Debatten i november är en EU-politisk partiledardebatt som tar avstamp i regeringens prioriteringar i EU-arbetet, den så kallade EU-deklarationen. Partiledardebatterna tolkas vanligen till både engelska och teckenspråk.

Debattreglerna för partiledardebatterna bestäms av talmannen och gruppledarna inför varje debatt.

Särskild debatt

Ett parti kan begära att riksdagen ska debattera en viss fråga som inte har samband med något ärende, till exempel skolan, vården eller situationen inom polisen. Det kallas för särskild debatt. Om frågan rör EU-samarbetet kallas det för särskild EU-debatt.

Efter samråd med partiernas gruppledare beslutar talmannen om och när den särskilda debatten ska ske. Den minister i regeringen som ansvarar för frågan deltar i debatten.

Särskild debatt hette tidigare aktuell debatt.

Debattregler för särskild debatt

Debatten inleds med ett anförande av en ledamot från det parti som har begärt debatten. Sedan får ministern och ledamöter från de andra partierna ordet. Deltagarna i debatten kan sedan begära replik på de andras anföranden som mest fyra gånger.

Debattregler särskild debatt, öppnas i nytt fönster(pdf, 31 kB)

Utrikespolitisk debatt

I februari varje år hålls en utrikespolitisk debatt i riksdagen. Då debatterar riksdagen bland annat Sveriges förhållande till andra länder. I början av debatten presenterar utrikesministern regeringens deklaration om utrikespolitiken, den så kallade utrikesdeklarationen.

En av riksdagens uppgifter är att tillsammans med regeringen forma den svenska utrikespolitiken. Traditionellt har regeringen haft ett stort ansvar för utrikespolitiken. I samband med att världen blivit alltmer internationell har dock riksdagens engagemang inom utrikespolitiken ökat.

Utrikespolitiken

Allmänpolitisk debatt

Elisabeth Svantesson (M) och Ali Esbati (V) debatterar i kammaren

Elisabeth Svantesson (M) och Ali Esbati (V) under en allmänpolitisk debatt. Foto: Anders Löwdin

I den allmänpolitiska debatten får varje ledamot tillfälle att tala i valfritt ämne. Debatten äger vanligen rum på hösten, efter allmänna motionstiden. Den pågår vanligen i flera dagar. Om och när en allmänpolitisk debatt ska hållas beslutas av riksdagens talman efter samråd med gruppledarna för riksdagspartierna.

Frågestund

Juno Blom (L) debatterar med justitieminister Morgan Johannson (S).

Varje vecka är det frågestund i kammaren då regeringen svarar på muntliga frågor från ledamöterna. Här svarar justitie- och inrikesminister Morgan Johansson på frågor från riksdagsledamot Juno Blom (L) under frågestunden. Foto: Melker Dahlstrand

På torsdagar klockan 14 är det frågestund med regeringen. Då kommer fyra ministrar till riksdagen för att svara på frågor från ledamöterna. Ministrarna får inte veta frågorna i förväg. Frågor och svar ska vara korta och inte överstiga en minut vardera. Ungefär en gång i månaden svarar statsministern på frågor. Då kallas det statsministerns frågestund.

Rätten att ställa frågor till regeringen är en del av riksdagens kontrollmakt. Ledamöterna kan ställa både muntliga och skriftliga frågor till regeringen. Under ett riksdagsår blir det flera tusen frågor.

Debattregler vid frågestunder

Debattregler frågestund, öppnas i nytt fönster(pdf, 21 kB)

Information från regeringen

Då och då lämnar regeringen information till riksdagen i aktuella frågor. Den minister som ansvarar för frågan i regeringen kommer då till riksdagens kammare och informerar.

Efter informationen kan riksdagsledamöterna lämna kommentarer eller ställa frågor till ministern. Statsministern brukar exempelvis informera riksdagen efter toppmöten med de andra EU-ländernas stats- och regeringschefer i Europeiska rådet.

Debattregler vid information från regeringen

Efter att ministern har talat får ledamöterna kommentera eller ställa frågor. Frågorna får vara maximalt två minuter. Ministern får sedan bemöta inläggen från ledamöterna.

Debattregler information från regeringen, öppnas i nytt fönster (pdf, 24 kB)

Återrapportering från Europeiska rådets möte 

Cirka fyra gånger per år återrapporterar statsministern från Europeiska rådets möten till riksdagen. På Europeiska rådets möten i Bryssel möts EU-ländernas stats- och regeringschefer för att komma överens om EU:s övergripande riktlinjer och prioriteringar. Återrapporteringen till riksdagen ska normalt ske någon eller några dagar efter rådets möte har ägt rum.

Debattregler vid återrapportering

Efter att statsministern har talat får ledamöterna kommentera eller ställa frågor. Frågorna får vara maximalt två minuter. Statsministern får sedan bemöta inläggen från ledamöterna

Debattregler återrapportering från Europeiska rådets möte, öppnas i nytt fönster (pdf, 22 kB)

Texten granskades: 21 januari 2022

  • Dela på facebook
  • Dela på twitter
  • Dela på linkedin
  • Dela via e-post
  • Ledamöter i en fullsatt kammare. De trycker på voteringsknappen.

    Arbetet i riksdagen

    • Debatter och beslut i kammaren
    • Så arbetar utskotten
    • Så arbetar EU-nämnden
    • Så arbetar ledamöterna
    • Så arbetar partierna
    • Vad är vad i kammaren?
    • Dokumenttyper i riksdagen
    • Jämställdhetsarbete i riksdagen fortsätter
    • Riksdagens roll vid krig och krigsfara
    • Riksdagens engagemang i vetenskap och forskning

Våra andra webbplatser

EU-information Öppna data Fira demokratin!

Följ Sveriges riksdag

Sveriges riksdag på Twitter Sveriges riksdag på YouTube Sveriges riksdag på Instagram Sveriges riksdag på LinkedInn

Följ talman Andreas Norlén

Talmannen på Twitter Talmannen på Instagram

Prenumerera

För dig som vill bevaka arbetet i kammaren och utskotten finns det flera olika sätt att välja mellan.
Följ & prenumerera

Växeln

08-786 40 00

Frågor om riksdagen och EU?

020-349 000
riksdagsinformation@riksdagen.se

Registrator

registrator.riksdagsforvaltningen@riksdagen.se
Kontakt Press Besök riksdagen
Arbeta hos oss För lärare Riksdagsbiblioteket Beställ och ladda ned
Sveriges riksdags logotyp, tillbaka till startsidan
All offentlig makt i Sverige utgår från folket och riksdagen är folkets främsta företrädare.
  • Om webbplatsen
  • Kakor
  • Tillgänglighet
  • Lyssna
  • Lättläst
  • Teckenspråk
  • In English
  • Other languages
  • Ordbok
Till toppen