Riksdagen prövar förslag till EU-lagar

Riksdagen prövar alla lagförslag

Blir resultatet bäst om en ny lag beslutas på EU-nivå eller nationell nivå, av EU-länderna själva? Den frågan ställer sig den svenska riksdagen och de andra EU-ländernas nationella parlament när EU presenterar nya lagförslag. I riksdagen prövas alla lagförslag från EU. Arbetet sker i det utskott som ansvarar för ämnesområdet i fråga.

Detta kallas subsidiaritetsprövning. Riksdagen subsidiaritetsprövar alla lagförslag från EU på områden där EU och medlemsstaterna har gemensam befogenhet att lagstifta.

• 2023 prövade riksdagen 132 lagförslag från EU
• 2022 prövade riksdagen 119 lagförslag från EU
• 2021 prövade riksdagen 79 lagförslag från EU

EU och EU-länderna har olika befogenheter

Inom vissa politikområden har EU ensamrätt att ta beslut om lagar, till exempel när det gäller reglerna för hur EU:s inre marknad ska fungera. Men inom ett antal områden delar EU och EU-länderna på makten att besluta om lagar, till exempel områdena jordbruk, miljö, konsumentskydd och transport. Där har EU och EU-länderna så kallad delad befogenhet att ta beslut om lagar. Det innebär att EU-kommissionen, den EU-institution som föreslår nya lagar, måste argumentera för varför målet med lagförslaget bäst uppnås på EU-nivå och inte på nationell nivå. Från och med att EU-kommissionens lagförslag finns tillgängligt på samtliga nationella språk har medlemsstaternas parlament åtta veckor på sig att pröva förslaget.

EU:s befogenhet beror på frågan 

Arbetet sker i riksdagens utskott

Subsidiaritetsprövningen utförs i det utskott i riksdagen som ansvarar för ämnesområdet i fråga. Ett förslag till ny miljölag prövas exempelvis i riksdagens miljö- och jordbruksutskott. 

Utskott ställer två frågor

I prövningen ska utskottet bedöma om målet för lagförslaget bäst nås genom beslut på nationell nivå i Sverige eller på EU-nivå. Utskottet kontrollerar lagförslagets syfte och mål och relaterar till svensk lagstiftning och erfarenhet. Det kan till exempel handla om att undersöka om ett lagförslag är för omfattande och om det räcker med de svenska regler som redan finns. Utskottet kan också begära information från regeringen och kalla ministrar till överläggningar om lagförslagen från EU.

Arbetsmetoden i utskottet är att utgå från att beslutet om lagen borde tas i EU-länderna själva och sedan ställa två frågor:

• Går det att nå målen med den nya lagen om den beslutas nationellt, regionalt eller lokalt?
• Blir det ett bättre resultat om beslutet fattas på EU-nivå?

Subsidiaritetsprövningens olika resultat

En prövning av ett lagförslag kan få två olika resultat. Antingen anser utskottet att resultatet av lagen skulle bli bättre om beslutet tas på EU-nivå. Då är slutsatsen att EU-förslaget inte strider mot subsidiaritetsprincipen. Ett sådant beslut fattas inom utskottet. Men om en majoritet av utskottets ledamöter tycker att förslagets mål bättre uppnås genom att EU-länderna själva lagstiftar anses förslaget strida mot subsidiaritetsprincipen. Då föreslår utskottet, genom ett prövningsutlåtande, att riksdagen ska skicka invändningar i ett så kallat motiverat yttrande till EU-kommissionen. Riksdagens kammare fattar sedan beslut om ett sådant yttrande ska skickas.

Dessutom finns möjligheten för en utskottsminoritet på minst fem ledamöter att lyfta prövningen för avgörande i kammaren i ett så kallat minoritetsutlåtande.

Debatt och beslut i kammaren

Utskottet redovisar resultatet av prövningen för riksdagens kammare, alltså när alla riksdagsledamöter deltar. Om utskottet anser att ett EU-förslag strider mot subsidiaritetsprincipen ska utskottet i ett prövningsutlåtande redovisa varför det vore bättre om lagen beslutades på nationell nivå, i EU-länderna. Kammaren debatterar utskottets slutsatser och tar sedan beslut i frågan.

Webb-tv: Debatter om utskottens prövningar av EU-lagar

Skickar synpunkter till EU-kommissionen

Om majoriteten av riksdagsledamöterna i kammaren håller med utskottet om att lagförslaget strider mot subsidiaritetsprincipen tar kammaren beslut om att riksdagen ska berätta det för EU:s institutioner. Det går till så att riksdagen skickar sina synpunkter i form av ett motiverat yttrande till EU-kommissionen och andra EU-institutioner.

Om tillräckligt många av EU-ländernas parlament anser att ett förslag inte ska beslutas på EU-nivå varnas EU-kommissionen med ett gult eller ett orange kort. När EU-kommissionen får en varning kan den behöva ta tillbaka och ompröva, alltså överväga att förändra, lagförslaget.