Riksdagens arbete med EU-frågor fungerar i stort väl. Den parlamentariska EU-kommittén har dock ett fåtal förslag till ändringar av riksdagsordningen för att lagtexten bättre ska återspegla hur EU-arbetet faktiskt bedrivs.
Riksdagsstyrelsen mottog den 14 februari den parlamentariska EU-kommitténs betänkande om EU-arbetet i riksdagen. EU-kommittén har på riksdagsstyrelsens uppdrag gått igenom bestämmelserna för riksdagens EU-arbete och belyst hur arbetet bedrivs i praktiken.
– Jag är glad över att kommittén har kunnat hitta en bred överenskommelse om hur EU-arbetet i riksdagen bör bedrivas och förhoppningen är att det ska leda till ökad tydlighet och effektivitet, säger EU-kommitténs ordförande Tobias Billström (M).
Två förslag till nya förfaranden
Kommitténs slutsats är att såväl bestämmelserna för riksdagens EU-arbete som hur de tillämpas i praktiken i huvudsak är ändamålsenliga. Kommittén lämnar dock ett fåtal förslag till ändringar av riksdagsordningen som syftar till att lagtexten bättre ska återspegla hur EU-arbetet i riksdagen faktiskt bedrivs. Två ändringar syftar till att införa nya förfaranden. Dels ska riksdagen kunna välja vilka av EU-kommissionens grön- och vitböcker den ska granska, och alltså inte behöva granska samtliga, dels ska riksdagen välja en delegation till den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol.
Tidiga kontakter med regeringen
EU-kommittén framhåller att de omfattande kontakterna med regeringen för att kontrollera och påverka svenska ställningstaganden i EU är grunden för riksdagens EU-arbete. För att riksdagens inflytande också ska få genomslag på EU-nivå är det viktigt att kontakterna med regeringen fokuserar på EU-beslutsprocessens tidiga skeden. Kommittén betonar utskottens ansvar att följa utvecklingen inom EU, men också regeringens ansvar för att hålla utskotten informerade och uppmärksamma dem på behov av att begära överläggningar med regeringen.
Samråd med EU-nämnden om A-punkter
Regeringen samråder med EU-nämnden när formella beslut ska fattas i frågor som är färdigförhandlade, så kallade A-punkter. Kommittén anser att samrådet om A-punkterna har fördelar som motiverar att det behålls, även om möjligheterna att påverka ett EU-beslut i det avslutande skedet är mycket små. När det gäller kraven på regeringen att samråda med EU-nämnden inför informella EU-toppmöten har EU-kommittén kommit fram till att statsministern i vissa fall bör kunna delta vid sådana möten utan att först samråda med EU-nämnden.
Erkänna dialog med kommissionen utan att utvidga den
Riksdagens behandling av strategiska EU-dokument i granskningsutlåtanden syftar bland annat till att bidra till förankring och debatt i frågornas tidiga skede. EU-kommittén anser att riksdagen bör acceptera uppfattningen att riksdagen som nationellt parlament deltar i en informell dialog med kommissionen genom de granskningsutlåtanden som kommissionen redan i dag uppmärksammas på. Att därutöver utvidga dialogen utöver detta är dock inte aktuellt. Detta har betydelse även för riksdagens subsidiaritetsprövning av EU-förslag, där EU-kommittén uppmanar utskotten att begränsa prövningen till subsidiaritetsprincipens tillämpning och att framföra andra synpunkter på lagstiftningsutkasten genom överläggningar med regeringen.
Ökad öppenhet genom fler EU-debatter
EU-kommittén bedömer att riksdagen kan bidra till öppenheten kring hanteringen av EU-frågorna genom att hålla fler EU-debatter i kammaren, både om olika sakfrågor och om mer övergripande och strategiska perspektiv. Utskotten bör genomföra fler öppna utfrågningar om aktuella EU-frågor.
SD och V har delvis andra uppfattningar
Sverigedemokraternas och Vänsterpartiets representanter i EU-kommittén har reserverat sig mot delar av kommitténs slutsatser. I båda reservationerna förordas ökad öppenhet i EU-nämnden. Sverigedemokraterna har även ett antal andra invändningar.
Vad händer nu?
Riksdagsstyrelsen beslutade vid onsdagens sammanträde att sända den parlamentariska EU-kommitténs betänkande på remiss. Efter remissomgången väntas riksdagsstyrelsen i juni besluta om en framställning till riksdagen för behandling under hösten.
Bakgrund
Den parlamentariska EU-kommittén tillsattes av riksdagsstyrelsen i juni 2016. Som ordförande utsågs dåvarande förste vice talman Tobias Billström (M). Ledamöter i kommittén har varit Marie Granlund (S), Emanuel Öz (S) Åsa Westlund (S), Eva Thalén Finné (M), Marta Obminska (M), Jonas Eriksson (MP), Eskil Erlandsson (C), Jens Holm (V), Tina Acketoft (L), Tuve Skånberg (KD) och Patrick Reslow (–) som har företrätt SD i kommittén.
Dokument
EU-kommitténs betänkande 2017/18:URF1 EU-arbetet i riksdagen
För mer information
Tobias Billström (M), EU-kommitténs ordförande, 08-786 52 46, tobias.billstrom@riksdagen.se
Jakob Nyström, sekreterare i den parlamentariska EU-kommittén, 08-786 59 16, e-post jakob.nystrom@riksdagen.se