Ida Drougge (M)

Regeringen ska kunna tillåta undantag i plan- och bygglagen (PBL) vid spridning av en samhällsfarlig sjukdom, som covid-19. Syftet är att snabbt få exempelvis fältsjukhus och provtagningstält på plats om de vanliga sjukvårdslokalerna inte räcker till. Riksdagen sa ja till

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 7 minuter

Justering

2020-04-16

Bordläggning

2020-04-21

Debatt

2020-04-22

Beslut

2020-04-22

Riksdagen sa nej till ett fyrtiotal förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 om kommunala och regionala frågor, bland annat eftersom arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Motionerna handlade bland annat om den kommunala självstyrelsen,

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

15

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

5, 29 minuter

Justering

2020-04-02

Bordläggning

2020-04-15

Debatt

2020-04-16

Beslut

2020-04-16

Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag om tryck- och yttrandefrihets- samt massmediefrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2019. Anledningen är bland annat de utredningar och det arbete som redan pågår inom de områden som förslagen berör.

Förslagen handlar exempelvis om stärkt skydd för journalister, om hur granskningsnämnden för radio och tv utses och om dess verksamhet samt om stöd till medier.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

15

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

5, 25 minuter

Justering

2020-04-02

Bordläggning

2020-04-15

Debatt

2020-04-16

Beslut

2020-04-16

Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 om riksdagens arbetsformer. Motionerna handlar exempelvis om riksmötets öppnande, utskottsorganisationen, val av talman, vice talmän och utskottspresidier och applåder i riksdagens kammare.

Behandlade dokument

40

Förslagspunkter

11

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 9 minuter

Justering

2020-04-02

Bordläggning

2020-04-15

Debatt

2020-04-16

Beslut

2020-04-16

Motion till riksdagen 2019/20:3581 av Carl-Oskar Bohlin m.fl. M med anledning av prop. 2019/20:152 Undantag från plan- och bygglagen vid spridning av en samhällsfarlig sjukdom Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen snarast ska återkomma till riksdagen med

Inlämnad

2020-04-14

Förslag

1

Utskottsberedning

2019/20:CU27

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2019/20:3567 av Carl-Oskar Bohlin m.fl. M med anledning av prop. 2019/20:120 Nya befogenheter på konsumentskyddsområdet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om testköp under dold identitet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig

Inlämnad

2020-04-08

Förslag

3

Utskottsberedning

2019/20:CU23

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Riksdagsstyrelsen har föreslagit att Riksrevisionen ska få en ny ledningsstruktur. Det innebär att myndigheten inte längre ska ledas av tre riksrevisorer, utan av en enda riksrevisor som har ansvar för verksamheten inför riksdagen. Riksdagen ska enligt förslaget också utse

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

5, 24 minuter

Justering

2020-02-11

Bordläggning

2020-02-18

Debatt

2020-02-19

Beslut

2020-02-19

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Socialminister Lena Hallengren S Försvarsminister Peter Hultqvist S Utbildningsminister Anna Ekström S EU-minister Hans Dahlgren S Socialminister Lena Hallengren S besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.

Konstitutionsutskottet, KU, har granskat delar av regeringens och ministrarnas administrativa arbete. Här följer ett urval av granskningen.

KU har granskat en övergångsregerings befogenheter. Den avgående regeringen efter valet 2018 fungerade som en övergångsregering i närmare fyra månader, vilket är en ovanligt lång period.

Granskningen rör ett antal frågeställningar som är konstitutionellt intressanta. En sådan frågeställning är om det finns behov av att förtydliga principerna för vilka befogenheter en övergångsregering har. En annan gäller om den praxis och de riktlinjer som har utvecklats kring en övergångsregerings befogenheter är anpassade till den situationen att regeringsbildningen drar ut på tiden. För att få en övergripande bild av hur övergångsregeringen utövade sina befogenheter och om detta förändrades över tid har granskningen kopplats till olika frågor om hur övergångsregeringen arbetade efter valet 2018. Frågorna rör antalet avgjorda regeringsärenden och olika typer av regeringsärenden, hanteringen av EU-frågor och riksdagens kontrollmakt. De behandlas och diskuteras närmare i utskottets betänkande.

KU har bland annat gått igenom övergångsregeringens samtliga 19 regeringssammanträden och de cirka 1400 regeringsärenden som beslutades vid sammanträdena. En övergripande slutsats är att övergångsregeringen var restriktiv när det gäller att besluta om regeringsärenden och att mängden ärenden i stort var stabil över tid. En övergångsregerings behörighet bör vara begränsad och endast avse löpande ärenden och ärenden som inte kan skjutas upp utan betydande olägenheter. Regeringsbildningsprocessen under hösten 2018 medförde att fler ärenden efter hand betraktades som brådskande eller angelägna.

När det gäller övergångsregeringens förhållande till riksdagens kontrollmakt konstaterar KU att övergångsregeringen inte besvarade några interpellationer och frågor i riksdagen. Även om utgångspunkten fortfarande bör vara att en övergångsregering i regel inte ska besvara interpellationer och frågor kan enligt utskottet vissa justeringar behöva göras. Om en övergångsregering sitter under en lång period ökar regeringens handlingsutrymme. Ett sådant utökat handlingsutrymme bör kunna underställas riksdagens kontrollmakt.

I en annan granskning har KU gått igenom propositioner med förslag till extra ändringsbudgetar som regeringen har lagt fram sedan hösten 2014. Vid den tidpunkten infördes krav i riksdagsordningen på särskilda skäl för att lämna extra ändringsbudgetar. KU framhåller att det ligger på aktuellt utskott och i slutänden riksdagen att i varje enskilt ärende ta ställning till om det finns särskilda skäl för en extra ändringsbudget. Regeringen bör göra en noggrann bedömning av omständigheterna innan den lägger fram förslag till extra ändringsbudget.

Regeringens styrning av myndigheter med styrelser har också granskats. I en styrelsemyndighet är det styrelsen som utgör myndighetens högsta ledning. Styrelsen är ansvarig för myndighetens verksamhet inför regeringen. Det är därför viktigt att den politiska ledningen hos regeringens departement har en regelbunden och nära kontakt med myndighetsstyrelserna. KU:s genomgång visar bland annat att det endast vid några tillfällen har förekommit att den politiska ledningen träffat hela styrelsen vid en myndighet. Med tanke på styrelsens ansvar ser utskottet att det finns skäl för att detta sker med större regelbundenhet.

KU har granskat regeringens kontroll av myndighetsföreskrifter. Granskningen uppmärksammar i vilken utsträckning myndigheterna lämnar förteckningar över gällande författningar till regeringen. Granskningen tar också upp i vilken omfattning regeringen beslutar att medge att myndigheter beslutar om föreskrifter som leder till kostnadsökningar för staten, kommuner och landsting. Granskningen visar att inte alla departement har en rutin för att kontrollera myndigheternas skyldighet att lämna förteckningar. Det saknas även i viss utsträckning rutiner för att se till att myndigheter som har föreskriftsrätt vid behov görs medvetna om denna skyldighet. Utskottet utgår från att de åtgärder som bedöms vara nödvändiga vidtas. Utskottet noterar vidare att under fem år har regeringen endast fattat ett beslut om medgivande till myndighetsbeslut om föreskrifter som leder till kostnadsökningar för staten, kommuner och landsting. Att sådana regeringsbeslut inte har fattats i större utsträckning väcker frågan om bestämmelserna tillämpas på det sätt som det var tänkt.

Slutligen har KU granskat regeringens kontroll av EU-kommissionens befogenhet att anta delegerade akter. Delegerade akter kompletterar eller ändrar mindre viktiga delar av EU-lagstiftningen. Granskningen visar att delegerade akter som inkommer till Regeringskansliet i regel gemensambereds mellan olika departement. I nära vart femte fall har dock gemensamberedning inte ägt rum, och utskottet betonar vikten av att det sker.

Anföranden och repliker

9, 51 minuter

Justering

2019-12-17

Bordläggning

2020-01-21

Debatt

2020-01-22

Fråga 2019/20:472 Minskande andel kvinnor som startar företag av Ida Drougge M till Statsrådet Åsa Lindhagen MP Två år i rad har andelen kvinnor som startat företag minskat, och i den senaste rapporten från Global Entrepreneurship Monitor Gem minskar andelen med hela 30 procent. Det är så mycket att det drar ned hela

Inlämnad

2019-11-21

Besvarare

Statsrådet Åsa Lindhagen (MP)

Motion till riksdagen 2019/20:3116 av Josefin Malmqvist och Ida Drougge båda M Redovisning av vad skattepengarna går till på deklarationen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga om det ska framgå tydligt av deklarationen vad skattepengarna gått till och tillkännager

Inlämnad

2019-10-03

Förslag

2

Utskottsberedning

2019/20:SkU24

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Motion till riksdagen 2019/20:3115 av Josefin Malmqvist m.fl. M Reformer för ökad tillväxt i Stockholm Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att etablera ett tillväxtramverk och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Inlämnad

2019-10-03

Förslag

12

Utskottsberedning

2019/20:CU15 2019/20:CU16 2019/20:NU12 2019/20:SfU15 2019/20:SfU25 2019/20:SkU20 2019/20:SoU9 2019/20:UbU11 2019/20:UbU15

Riksdagsbeslut

(12 yrkanden): 12 avslag

Motion till riksdagen 2019/20:2726 av Karin Enström m.fl. M Åtgärder för att stärka demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter samt motverka hedersrelaterat våld och förtryck Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av ett lättillgängligt och användarvänligt

Inlämnad

2019-10-03

Förslag

7

Utskottsberedning

2019/20:AU7 2019/20:AU9 2019/20:KrU7 2019/20:SoU12

Riksdagsbeslut

(7 yrkanden): 7 avslag

Motion till riksdagen 2019/20:2725 av Karin Enström m.fl. M Motverka hybridkrigföring i form av propaganda Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över om det i yttrandefrihetsgrundlagen bör tillskapas en möjlighet att genom vanlig lag införa bestämmelser om ingripande

Inlämnad

2019-10-03

Förslag

1

Utskottsberedning

2019/20:KU14

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2019/20:2724 av Karin Enström m.fl. M Skydd för medieredaktioner Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda behovet av ytterligare åtgärder för att värna tryck- och yttrandefriheten och utveckla arbetet mot hot, våld och andra olagliga angrepp

Inlämnad

2019-10-03

Förslag

1

Utskottsberedning

2019/20:KU14

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2019/20:2723 av Karin Enström m.fl. M Förebyggande av våldsbejakande extremism Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av regelverket kring utländsk finansiering av trossamfund och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom

Inlämnad

2019-10-03

Förslag

3

Utskottsberedning

2020/21:KU23

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Motion till riksdagen 2019/20:2722 av Karin Enström m.fl. M Starkare rättsstatliga principer, ett förstärkt fri- och rättighetsskydd och andra grundlagsfrågor Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en grundlagsutredning bör tillsättas i syfte att stärka domstolarnas

Inlämnad

2019-10-03

Förslag

11

Utskottsberedning

2020/21:KU23 2020/21:KU24

Riksdagsbeslut

(11 yrkanden): 11 avslag

Motion till riksdagen 2019/20:2358 av Ida Drougge M Utjämningssystemet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av skatteutjämningssystemet i syfte att utjämna förutsättningar och inte utfall och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det

Inlämnad

2019-10-03

Förslag

3

Utskottsberedning

2019/20:FiU18

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Motion till riksdagen 2019/20:2350 av Ida Drougge M Kommunalt självbestämmande om strandskydd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överlåta till kommunerna att i översiktsplaner, planprogram och detaljplaner själva styra och besluta om strandskydd och tillkännager

Inlämnad

2019-10-03

Förslag

1

Utskottsberedning

2019/20:CU16

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2019/20:3312 av Karin Enström m.fl. M Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Sammanfattning Inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse finansieras den centrala statsledningen samt flera viktiga myndigheter, statsbidrag och uppdrag. För Moderaterna är ett effektivt användande av skattemedel ett kärnvärde. Alla

Inlämnad

2019-10-03

Förslag

1

Utskottsberedning

2019/20:KU1

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag