Peter Helander (C)

Riksdagen har prövat ett förslag från EU-kommissionen som gäller en förordning om restaurering, alltså återställande, av naturområden. Det övergripande målet med förslaget är att bidra till en långsiktig och varaktig återhämtning av biologisk mångfald. Förslaget har prövats enligt den så kallade subsidiaritetsprincipen som säger att EU bara ska lagstifta i en fråga om målen för den planerade åtgärden inte kan uppnås lika bra av medlemsländerna själva.

Inom ramen för subsidiaritetsprövningen ingår också en proportionalitetsbedömning, alltså att granska om den föreslagna åtgärden går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de eftersträvade målen.

Riksdagen anser att förslaget medför en reglering av nationellt skogsbruk som inte är förenlig med subsidiaritetsprincipen. Riksdagen menar att nationellt skogsbruk regleras bäst på nationell nivå. Riksdagen tycker också att kommissionens förslag medför en detaljreglering av i jord- och skogsbruk som inte står i proportion till förslagets mål och syfte.

Mot bakgrund av detta beslutade riksdagen att lämna invändningar i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

27, 93 minuter

Justering

2022-08-18

Bordläggning

2022-09-05

Debatt

2022-09-21

Beslut

2022-09-21

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om tydligare ersättningsregler vid avslag på ansökningar om tillstånd till avverkning i fjällnära skog. Förslagen innebär bland annat att

• en ny bestämmelse förs in om att pågående markanvändning på produktiv skogsmark i fjällnära skog ska förutsättas vara skogsbruk
• ersättning kan ges om det försvårar den pågående markanvändningen mycket inom den del av fastigheten som berörs
• det inte är möjligt att få ersättning mer än en gång för samma område eller för samma hänsyn till naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen
• uppgifter om avslagsbeslut och utbetalad ersättning ska göras offentlig
• tillstånd till avverkning i fjällnära skog ska gälla i fem år.

Regeringen gör det också tydligt att arbetssätt och verktyg ska utvecklas för att göra det mer attraktivt för skogsägaren att välja formellt skydd som alternativ till tillståndsansökningar.

Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2022.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

7

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

7, 62 minuter

Justering

2022-06-09

Bordläggning

2022-06-21

Debatt

2022-06-22

Beslut

2022-06-22

Motion till riksdagen 2021/22:4758 av Catarina Deremar m.fl. C med anledning av prop. 2021/22:242 En förstärkt spelreglering Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår regeringens förslag i de delar som rör skyldighet att använda kassaregister för förströelsespel. Riksdagen avslår regeringens förslag i den del som

Inlämnad

2022-06-01

Förslag

2

Utskottsberedning

2022/23:KrU2

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 1 avslag, 1 bifall,

Riksdagen vill se förändringar i det svenska artskyddet och uppmanar regeringen i ett tillkännagivande att vidta flera åtgärder:

• Fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet bör regleras var för sig så att de strikta bestämmelserna för hotade arter i art- och habitatdirektivet inte tillämpas på alla vilda fåglar.
• Regeringen bör förtydliga att nationella fridlysta arter inte avsevärt ska kunna försvåra skogsbruk.
• Det ska förtydligas att en markägare ska kunna få ersättning vid ett förbud att bruka marken med hänvisning till artskyddet.
• Regeringen bör tydligt reglera att det är staten som ansvarar för att utreda om det finns skyddade arter i ett område, inte skogsägaren.

Tillkännagivandet lades fram som ett utskottsinitiativ från miljö- och jordbruksutskottet, det vill säga att förslaget väcktes i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

Riksdagen riktade också tre tillkännagivanden till regeringen som bygger på motioner från den allmänna motionstiden 2021. Två av dem handlar om förvaltning av vargstammen:

• Det bör finnas regionala förvaltningsplaner för varg, eftersom vargstammen varierar över landet. Riksdagen anser också att referensvärdet för vargstammen - det vill säga hur många vargar som krävs för att vargstammen ska anses ha gynnsam bevarandestatus - bör vara, mellan 170 och 270 vargar. Dock bör det hållas i det nedre spannet om 170 individer, bland annat med tanke på att vargpopulationen förtätats.
• Regeringen bör undersöka ett samarbete med Norge om förvaltningen av den skandinaviska vargstammen eftersom populationen rör sig i båda länderna.

Det tredje tillkännagivandet handlar om att anlägga och restaurera ålgräsängar för att gynna den biologiska mångfalden i havsvikar och kustnära havsområden.

Behandlade dokument

104

Förslagspunkter

20

Reservationer

27 

Anföranden och repliker

24, 112 minuter

Justering

2022-05-05

Bordläggning

2022-05-11

Debatt

2022-05-12

Beslut

2022-05-18

Interpellation 2021/22:455 Fäbodbruket som riksintresse av Hanna Wagenius C till Statsrådet Anna-Caren Sätherberg S Fäbodbruk har funnits i Sverige åtminstone sedan den yngre järnåldern och innebär att lantbrukare flyttar sina djur från gården upp till fäbodvallen, eller sätern som vi säger i Härjedalen, under sommaren,

Inlämnad

2022-04-19

Svarsdatum

2022-05-10

Besvarare

Statsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)

Motion till riksdagen 2021/22:4721 av Annie Lööf m.fl. C med anledning av prop. 2021/22:99 Vårändringsbudget för 2022 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår regeringens förslag om garantitillägg i bostadstillägget. Riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar ändrade anslag enligt regeringens

Inlämnad

2022-05-04

Förslag

2

Utskottsberedning

2021/22:FiU21

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Motion till riksdagen 2021/22:4720 av Annie Lööf m.fl. C med anledning av prop. 2021/22:100 2022 års ekonomiska vårproposition Sammanfattning Rysslands vedervärdiga invasion av Ukraina präglar även den svenska ekonomins utsikter våren 2022. Återhämtningen efter pandemin möter nya utmaningar i form av ökande priser på

Inlämnad

2022-05-04

Förslag

1

Utskottsberedning

2021/22:FiU20

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2021/22:4675 av Magnus Ek m.fl. C med anledning av prop. 2021/22:219 Ordning och reda på avfallet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår regeringens förslag till ändring i 15 kap. 15, 21 och 22 miljöbalken 1998:808Riksdagen avslår regeringens förslag till 15 kap. 16 b miljöbalken 1998:808Riksdagen

Inlämnad

2022-04-22

Förslag

8

Utskottsberedning

2021/22:MJU26

Riksdagsbeslut

(8 yrkanden): 7 avslag, 1 bifall,

Motion till riksdagen 2021/22:4657 av Rickard Nordin m.fl. C med anledning av prop. 2021/22:210 Tidigt kommunalt ställningstagande till vindkraft Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avslå propositionen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom

Inlämnad

2022-04-20

Förslag

2

Utskottsberedning

2021/22:MJU28

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 1 avslag, 1 bifall,

För att stärka ägande- och brukanderätten och erbjuda skogsägare alternativ när värdefull skog skyddas har regeringen föreslagit nya ersättningsmarker och ett utökat markförsäljningsprogram från Sveaskog. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen gav regeringen rätt att överföra en sammanlagd areal om högst 25 000 hektar icke skyddsvärd produktiv skogsmark från det statliga skogsbolaget Sveaskog AB till staten för att sedan användas som ersättningsmark.

Efter förslag från regeringen beslutade riksdagen också att inriktningen på Sveaskogs nuvarande markförsäljningsprogram ändras. Totalt ska 60 000 hektar icke skyddsvärd produktiv skogsmark kunna erbjudas som alternativ ersättningsform för skyddsvärd skogsmark. Det är en ökning från de kvarvarande 27 300 hektar som i dag finns inom Sveaskogs markförsäljningsprogram.

Riksdagen riktade också fyra uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen i skogspolitiska frågor. Tillkännagivandena handlar om

• beräkningsmetoder för skyddad natur vid rapporteringen till Europeiska miljöbyrån
• en regelbunden översyn av formellt skyddade områden med möjligheter till förändringar
• en översyn av skogspolitiken i förhållande till hur bioekonomins roll i klimatomställningen kan stärkas
• ytterligare åtgärder för att bekämpa granbarkborren i skyddade områden samt kompensation till enskilda skogsägare.

Behandlade dokument

56

Förslagspunkter

59

Reservationer

83 

Anföranden och repliker

32, 129 minuter

Justering

2022-03-17

Bordläggning

2022-03-23

Debatt

2022-03-24

Beslut

2022-03-30

EU-kommissionen har lagt fram ett förslag till EU-lag som gäller utsläpp inom EU samt export från EU av vissa råvaror och produkter som förknippas med avskogning och skogsförstörelse. Förslaget innebär bland annat att verksamheter som tillhandahåller nötkött, kakao, kaffe, palmolja, soja och trä på EU:s inre marknad eller exporterar de här produkterna från EU ska kunna visa att de inte har producerats på mark som nyligen avskogats eller gett upphov till utarmning av skogar.

Riksdagen anser att förslaget i vissa avseenden strider mot subsidiaritetsprincipen, som säger att EU bara ska lagstifta i en fråga om målen för den planerade åtgärden inte kan uppnås lika bra av medlemsländerna själva. Reglerna för nationellt skogsbruk sköts enligt riksdagen bäst av varje medlemsland för sig och inte på EU-nivå.

Riksdagen beslutade därför att lämna invändningar i ett motiverat yttrande till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

24, 68 minuter

Justering

2022-02-24

Bordläggning

2022-03-01

Debatt

2022-03-02

Beslut

2022-03-02

Riksdagen beslutade att rikta tre uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om jakt och viltvård. Uppmaningarna handlar om en översyn av jaktlagen, Svenska Jägareförbundets ansvar för jakt- och viltvårdsuppdraget och förbättrade möjligheter att jaga för personer med funktionsnedsättning.

Riksdagen vill att regeringen tillsätter en statlig utredning med uppdraget att se över den svenska jaktlagstiftningen, i syfte att lägga fram en ny jaktlag. Lagstiftningen ska ge en hållbar jakt och viltvård med en bred folklig förankring och acceptans, inte minst utanför storstadsområdena. Jaktlagstiftningen ska också stärka förutsättningarna för att minska viltskadorna i jord- och skogsbruket samt mängden viltolyckor.

I fråga om Svenska Jägareförbundets ansvar för jakt- och viltvårdsuppdraget, det så kallade allmänna uppdraget, anser riksdagen att förbundet ska återfå ansvaret för uppdraget. En återgång ska ske i dialog med berörda intressenter, inklusive EU-kommissionen.

Riksdagen anser slutligen att nuvarande regler gör det svårt för jägare som på grund av en funktionsnedsättning använder motordrivet fordon vid jakt. För att få använda motordrivet fordon vid jakt måste jägaren ofta få dispenser, undantag, från vissa regler. Många aktiva jägare med funktionsnedsättning har ett stort antal dispenser som måste tas med till varje jakt. Riksdagen vill att en beviljad dispens för jakt med motordrivet fordon ska gälla i hela Sverige i minst fem år.

Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om jakt och viltvård.

Behandlade dokument

46

Förslagspunkter

8

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

27, 106 minuter

Justering

2022-02-17

Bordläggning

2022-02-23

Debatt

2022-02-24

Beslut

2022-03-02

Riksdagen sa nej till ett åttiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om regional utveckling. Detta med hänvisning till bland annat att arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar till exempel om insatser för tillväxt och företagande, stöd till kommersiell och offentlig service, lokalisering av statliga myndigheter samt återföring av medel och produktionsvärden från naturresurser.

Behandlade dokument

56

Förslagspunkter

13

Reservationer

27 

Anföranden och repliker

16, 86 minuter

Justering

2022-02-17

Bordläggning

2022-02-22

Debatt

2022-02-23

Beslut

2022-02-23

Interpellation 2021/22:317 Nästa steg för att utveckla besöksnäringen i Sverige av Peter Helander C till Infrastrukturminister Tomas Eneroth S Sedan början av 2000-talet har besöksnäringen i Sverige haft en stadig tillväxt med runt 2,7 procent som andel av bnp. Lägger man därtill de indirekta effekterna, det vill säga

Inlämnad

2022-02-02

Besvarare

Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

Riksdagen har granskat EU-kommissionens meddelande om en ny EU-skogsstrategi för 2030. Strategin presenterar på en övergripande nivå förslag till olika åtgärder och syftar till att komma till rätta med utmaningar som klimatförändringar och att frigöra skogens potential för framtiden.

Riksdagen välkomnar ett strategiskt ramverk som syftar till en förbättrad samordning av skogsfrågor på EU-nivå. Riksdagen delar kommissionens åsikt att skogen har en central roll i klimatarbetet och att resurserna från skogen ska användas effektivt. Riksdagen välkomnar bland annat också att kommissionen i strategin lyfter fram ökat träbyggande och betydelsen av forskning och innovation.

Riksdagen tycker samtidigt att det är mycket bekymrande att strategin innebär ökad detaljreglering, ökad centralisering och ökade överstatliga inslag på många områden. Det strider enligt riksdagen mot EU-ländernas nationella självbestämmande. Riksdagen delar inte kommissionens bedömning att den strategiska planeringen kring skogarna brister i EU:s medlemsländer. Dessutom ifrågasätter riksdagen att EU ska bygga upp en omfattande struktur för datainsamling när existerande strukturer kan nyttjas i stället. Vidare tycker riksdagen att det är olämpligt att EU-kommissionen försöker styra olika skogsproduktionsmetoder.

Med detta utlåtande lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

30, 101 minuter

Justering

2021-12-02

Bordläggning

2021-12-10

Debatt

2021-12-13

Beslut

2021-12-14

Riksdagen sa ja till näringsutskottets förslag om hur anslagen i statens budget för 2022 inom utgiftsområdet regional utveckling ska fördelas.

Totalt handlar det om cirka 4,7 miljarder kronor. Genom riksdagens rambeslut får utgiftsområdet 500 miljoner kronor mindre än vad regeringen föreslagit i budgetpropositionen. Mest pengar går till regionala utvecklingsåtgärder, cirka 2 miljarder kronor. 1,6 miljarder kronor går till Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014-2020 och 650 miljoner kronor till Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021-2027.

Beslutet om utgiftsområdet skiljer sig från regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 när det gäller anslaget till regionala utvecklingsåtgärder. När det gäller övriga anslag sa riksdagen ja till förslagen i regeringens budgetproposition.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

40, 112 minuter

Justering

2021-12-02

Bordläggning

2021-12-08

Debatt

2021-12-09

Beslut

2021-12-09

Motion till riksdagen 2021/22:4314 av Kristina Yngwe m.fl. C med anledning av prop. 2021/22:49 Märkning och registrering av katter Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår proposition 2021/22:49 Märkning och registrering av katter. Motivering Centerpartiet välkomnar att fler kattägare väljer att märka och registrera

Inlämnad

2021-11-19

Förslag

1

Utskottsberedning

2021/22:MJU13

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Riksdagen har behandlat ett meddelande från EU-kommissionen om en långsiktig vision för EU:s landsbygdsområden fram till år 2040. Riksdagen välkomnar visionen och konstaterar att den är i linje med målen för den svenska landsbygdspolitiken och livsmedelsstrategin.

Riksdagen betonade vikten av att åtgärder skapar mervärde för medborgarna och att de anpassas till lokala och regionala behov. Detaljregleringar på EU-nivå måste undvikas när nationella lösningar är mer ändamålsenliga. Riksdagen lade EU-kommissionens utlåtande till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

12, 69 minuter

Justering

2021-10-19

Bordläggning

2021-10-26

Debatt

2021-10-27

Beslut

2021-10-27

Motion till riksdagen 2021/22:4249 av Linda Modig m.fl. C med anledning av prop. 2021/22:19 En konsultationsordning i frågor som rör det samiska folket Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lagen ska utvärderas efter tre år med syftet att klargöra om lagstiftningens

Inlämnad

2021-10-27

Förslag

2

Utskottsberedning

2021/22:KU4

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Motion till riksdagen 2021/22:4230 av Per Schöldberg m.fl. C med anledning av skr. 2021/22:3 En förenklingspolitik för stärkt konkurrenskraft, tillväxt och innovationsförmåga Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Regelrådet ska förstärkas och tillkännager detta för

Inlämnad

2021-10-06

Förslag

3

Utskottsberedning

2021/22:NU16

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag