Tredje utbildningsutskottet (3UbU)

Tredje utbildningsutskottets betänkande

Motionsbetänkande 3UbUU1(pdf, 74 kB)

Motioner

Gislaveds gymnasium, NA17

Gislaved

Förslag till riksdagsbeslut

Vi vill införa ett regelbundet och schemalagt 'demokratitillfälle' i skolans regi, där barn- och unga diskuterar värderingar och övar sig i demokratiskt beslutsfattande. Syftet med dessa lektioner är att öka samhällsengagemanget och den sociala sammanhållningen. Arbetet ska påbörjas redan i förskolan och pågå ändå upp till gymnasiet. Innehållet ska givetvis anpassas till elevernas ålder och mognad. Betygsättningen ska endast vara godkänt eller icke godkänt i de årskurser betyg utdelas.

Motivering

Att ungdomar engagerar sig politiskt har ofta sin grund i att det finns ett befintligt politiskt intresse i familjen eller att en specifik sakfråga fångat den unges intresse. Den sociala bakgrunden har alltså betydelse för det politiska engagemanget. Ett resultat av det blir att inte alla samhällsgruppers intressen finns representerade på den demokratiska arenan och därmed blir bilden av befolkningens åsikter ofullständig. Med hjälp av föreslagna demokratitillfällen vill vi se till att alla unga, oavsett bakgrund eller bostadsort, får verktyg för att kunna engagera sig politiskt. Vi vill ge alla en tilltro till sin egen förmåga och ett mod att ta steget in i politiken. Okunskap ska inte stå i vägen. De som främst avstår från att rösta i allmänna val är de som anser sig ha fått för lite kunskap om demokratiska rättigheter. Därför är det angeläget att skolan, redan i de lägre årskurserna, börjar upplysa om demokratins värden samt lyfter demokratin som ett verktyg för förändring. Vi vill därmed införa ett nytt schemalagt skolämne - demokratitillfällen - som sträcker sig under hela skolgången. Likt övriga ämnen ska lektionerna anpassas till elevernas ålder. I de lägre årskurserna kan det handla om värderingsövningar och att exempelvis få vara med och bestämma vilka leksaker som ska köpas in. I de högre årskurserna ska demokratitillfällena baseras på olika former av diskussioner. Kommunala tjänstemän och politiker bör, med jämna mellanrum, besöka lektionerna för att t.ex. rådfråga eleverna om aktuella politiska frågor som berör just dem. På det sättet minskar avståndet till maktens korridorer samtidigt som kunskapen och de ungas engagemang ökar. Vår avsikt är att detta ska bli ett återkommande inslag där nivån stegvis ökar. Samtal och kompromisser bygger gradvis upp en grundläggande förståelse för demokratin och dess syfte. Demokratitillfällen skulle inte enbart leda till ökat engagemang. På lång sikt skulle det även motverka extremism. Detta för att de som ansluter sig till sådana rörelser ofta känner sig exkluderade. Genom att låta elever, från tidig ålder, uttrycka åsikter, och fostra dem i tanken om allas lika värde, kommer våldsbejakande ideologier bli ett mer avlägset alternativ. Man kommer lära sig att forma sin egen åsikt, men också att acceptera att majoriteten ibland kommer vilja motsatsen. Enligt läroplanen (LPO94) ska skolan förmedla demokratiska värderingar: "Ingen i skolan ska utsättas för diskriminering /.../. Alla sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser". Idag uppnås inte detta överallt, men via det nya skolämnet – demokratitillfällen - kan vi säkerställa bättre likvärdighet över hela landet. Genom att alla får samma baskunskap minskas klyftorna mellan de som har växt upp i miljöer där politiken varit närvarande och de som inte gjort det. Det leder till större jämlikhet, mer utbrett politisk deltagande och bättre sammanhållning i samhället.

Hagagymnasiet, S2b

Norrköping

Förslag till riksdagsbeslut

Gymnasiet ska vara obligatoriskt. Det innebär att elever är skyldiga att gå gymnasiet och gå ut med en godkänd studentexamen. Samtidigt medför det att om eleven får F i en kurs, måste han/hon/hen arbeta för att få godkänt i den. Skolan är skyldig att erbjuda eleven den typen av stöd som krävs för att eleven ska lyckas. En obligatorisk skolgång medför att fler blir inkluderade i samhället.

Motivering

I dagens samhälle är det svårt att få ett jobb och en stabil inkomst om man endast går ut grundskolan. Arbetslösheten har ökat bland unga och många av de som endast gått grundskolan hamnar i ett utanförskap. SVT skriver i artikeln "Nu ökar arbetslösheten bland unga" att 49 000 ungdomar idag är inskrivna som arbetslösa. Det beror delvis på att många arbetsplatser kräver en utbildning. Att ha ett arbete att dagligen gå till ger dig en mening med livet och är ett sätt att känna sig delaktig i samhället. Ett arbete ger dig också erfarenhet som endast går att få på ett jobb. Samtidigt är det också en källa till pengar - både för staten och individen. Individen betalar skatt (undantag skattejämkning) och bidrar då till samhället. Förslaget har prövats tidigare och man kom då fram till att man inte kan tvinga myndiga personer. Om man kan tvinga personer att göra värnplikt, borde man även kunna göra gymnasiet till en plikt. Det finns otroliga fördelar med invånare som är utbildade både för struktur och aktör. Folk som går klart gymnasiet har antingen en högskoleförberedande- eller en yrkesförberedande examen, vilket gör att gymnasiet är anpassat till både den teoretiskt lagda eleven - såväl som den praktiskt lagda. Tillgång till utbildning är nyckeln till en välfungerande demokrati. Utan medborgarnas utbildning minskar deras förmåga att säga nej och sätta sig emot en korrupt regering. Det är därmed viktigt med en mångsidig och gratis utbildning. På skolan har vi en profil som heter Global Profil som i år åkte till Uganda. En av lärarna som följde med berättade att eleverna i Uganda läste väldigt mycket matte. Det gör att andra ämnen som samhällskunskap blir lidande och deras förmåga att sätta sig emot minskar - och den styrande auktoritära ledaren får mer makt. Informationen understryks även av landguiden.se som menar att Ugandas utbildning är inskränkt. Vi måste ta vårt ansvar att skydda den värdefulla demokratin som vi har i Sverige. Det är viktigt att invånarna i landet är utbildade för att utbildade politiker och ledamöter ska spegla samhället. Den regering som vi har idag ska kunna representera befolkningen. Om vi då har en befolkning som är lågutbildade är sannolikheten för en korrupt regering större. Med en god utbildad befolkning kan man växa och utbildas tillsammans. Risken för segregation och utanförskap lär minska. Globala målet nr 4: God utbildning för alla. I delmålet 4.7: Utbildning för hållbar utveckling och globalt medborgarskap beskrivs vikten av utbildning för ett inkluderat samhälle med olika kulturer och dess bidrag till ett hållbart samhälle. Utbildning är även viktigt för att skapa det klimatsmarta och hållbara samhället vi strävar efter. Klimatfrågan är viktigare än någonsin då klimatets hälsa ständig påminner oss om miljöns betydelse. För att gemenskapen i samhället ska förbättras och segregationen minska är det viktigt att vi lär oss om andra kulturer.

Lundellska skolan, E18a

Uppsala

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i vårt förslag om att införa ämnet Politik 1 som ett kärnämne i gymnasiet i syfte att informera hela det svenska folket om Sveriges demokrati.

Motivering

Politik 1 ska ge objektiva omfattande kunskaper om politiska ideologier, de svenska partiernas åsikter och hur det svenska, men även internationella valsystem är uppbyggda. Målet med denna kurs är att förbereda nya väljare inför att rösta, samt minska antalet blankröster i det kommande riksdagsvalen. Detta är en åtgärd för att få fler människor att engagera sig politiskt, både som medlemmar i politiska partier, men också som förtroendevalda. I riksdagsvalet 2018 var valdeltagandet 87,18 procent. Det innebär samtidigt att 12,82 procent inte deltog, en inte obetydlig del av Sveriges befolkning. De personer som inte deltar i valen kan ha en stor påverkan på slutliga resultatet. Därför vill vi att skolan ska upplysa ungdomar om den saken. Vi anser att medborgarnas förståelse för politik är centralt för att den representativa parlamentarismen i Sverige ska fungera väl. Kunskap är en förutsättning för detta. Inte minst kunskap om det politiska styrelseskicket kan minska risken missförstånd och politikerförakt. Hur landet ska styras avgörs i grund och botten av väljarna. Därför är det viktigt att alla som röstar har fått tillgång till en objektiv och allsidig undervisning om politik. Det vore gynnsamt för såväl landet som de enskilda medborgarna. Att införa politik som ett eget skolämne skulle tillgodose detta. Kunniga väljare gagnar alltså demokratin. Att införa kunskapstest eller liknande för alla som ska rösta skulle dock strida mot demokratins grundläggande regler om allmän och lika rösträtt. Därför vill vi ha en lösning som gör väljarna mer pålästa och välinformerade utan att riskera att hota den allmänna rösträtten. Vi anser att det skulle göra Sverige mer representativt och rättvist om alla får mer genomgripande kunskap om Sveriges styrelseskick. I nuläget finns väljare som inte är särskilt pålästa om politik. Vi tror att ett införande av ämnet Politik markant kommer att höja kunskapsnivån om politik, och genom att införa Politik 1 som kärnämne kommer framtida generationer av väljare fatta mer välgrundade beslut, och minska antalet beslut som fattas av okunnighet.

Njudungsgymnasiet, SA18B

Vetlanda

Förslag till riksdagsbeslut

Ungdomens riksdag ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett moment i läroplanen om de politiska ungdomsförbundens organisation. I samband med undervisning om de politiska partierna och statsskicket vill vi få in en aktiv och obligatorisk undervisning ungdomsförbundens organisation. Med undervisningsstart i högstadiet som följs upp under samhällskunskapskurser på gymnasiet. För att betona vikten av hur viktigt det är att engagera sig politiskt som ung och visa för ungdomar att det går att göra skillnad i samhället.

Motivering

Förslaget om en aktiv undervisning om de politiska ungdomsförbunden i skolan ger Sveriges elever grundläggande kunskaper om innebörden om att vara med i ett förbund. Med en undervisning om organisationen bakom ungdomsförbunden och den makt som de besitter ger man elever kunskap om sin politiska påverkan. Detta hjälper Sveriges ungdomar att förstå att alla kan göra skillnad i samhället. Detta hjälper till att skapa ett större engagemang bland ungdomar som in sin tur hjälper till att bevara demokratins syfte. Om fler engagerar sig ökar man valdeltagandet men också medvetandet om hur man röstar. Med en större kunskap om det politiska läget i Sverige ger man alla förutsättningarna att granska och kritisera dagens politiker och dess arbete. Vi skapar ett samhälle där, både unga och gamla, är medvetna om deras betydelse i det politiska systemet. Man skapar också en större åsiktsspridning i hela landet som bidra till att man tar bättre och förankrade beslut som alla medborgare kan ställa sig bakom. I och med detta minskar politikerföraktet eftersom vi gör politik till något folkligt och inte bara något som eliten kan jobba med. Politikeryrket och själva politiken i sig blir mer attraktiv och tilltalande för fler när man förstår att alla kan göra skillnad.

Procivitas privata gymnasium, EK3A

Helsingborg

Förslag till riksdagsbeslut

För att Sverige ska kunna ta vara på ungdomars samhällsintresse, så att ungdomarna kan stärka demokratin, måste skolan bli bättre på att utbilda dem om det politiska läget i Sverige. Därför föreslår vi att skolor i Sverige ska ha obligatorisk utbildning av politik under hela högstadiet samt att politik ska vara en valbar kurs genom hela gymnasiet.

Motivering

En demokrati är beroende av deltagande, annars kan inte valresultatet säkerställa ett jämnt och representativt resultat av befolkningen. Trots att valdeltagandet i Sverige (87,2 procent, enligt SCB 2018) är högt, är det fortfarande en stor andel som inte vet vad de skall rösta på. Enligt SVT VALU bestämde sig 37 procent av alla som har röstat under den sista veckan. Det är en ökning med 23 procent eller 7 procentenheter sedan valet 2010, vilket visar en ökad brist på kunskap kring politiska partier. Särskilt bland förstagångsväljarna är okunnigheten stor om svensk politik, visar en väljarundersökning som letts av professor Sören Holmberg vid Göteborgs universitet. Med politik som ett separat ämne i skolan ska elever kunna uppfylla kunskapskrav inom områden som ställningstagande, politisk diskussion, retorik för att stärka en åsikt och kunskaper inom begrepp samt viktiga historiska händelser och dess betydelse för såväl svensk politik som det politiska läget i resten av världen. Utbildningen skall vara helt objektiv och på så sätt uppmuntra elever att själva undersöka och utveckla sina tankar, idéer och åsikter inom politik. Som resultat av detta tillåts eleverna själva att skapa uppfattning om det politiska landskapet och bidrar till att stärka den svenska demokratin. För att tillåta och öppna upp för diskussion, men samtidigt behålla objektivitet från lärarna, ska politiska partier bjudas in minst en gång varje läsår. Enligt 1 kapitlet 9 § regeringsformen måste skolorna göra inbjudan på ett sakligt och opartiskt sätt, och det är vår avsikt att behålla denna lag. Alla riksdagspartier ska få chansen att delta, och under besöken ska det finnas möjlighet till frågestund och diskussion. Detta får som resultat att eleverna kan få sina frågor besvarade utifrån partiernas perspektiv, samt få chans att diskutera med partierna om ämnen relevanta för eleverna. Sammanfattningsvis kommer införandet av politik som separat ämne i skolan leda till ett ökat valdeltagande i de politiska valen, en förbättrad kunskap om det politiska landskapet i Sverige samt förbättra elevernas förmåga att diskutera, argumentera och presentera sina åsikter i såväl politiska som vardagliga sammanhang.

Stockholms Idrottsgymnasium, SA19

Stockholm

Förslag till riksdagsbeslut

Vårt förslag till riksdagen är en introduktionskurs under1 år för nyanlända till Sverige i syfte av att komma in i det svenska samhället och språket. Ett godkänt betyg från kursen innebär ett svenskt medborgarskap och en viktig utbildning för Sveriges framtid och gemenskap, kursen omfattar Sveriges politiska system, lagar, kultur och språket. En viss närvaro krävs för att få bidraget som erbjuds i samband med kursen.

Motivering

Vi föreslår att riksdagen inför en introduktionskurs för immigranter i Sverige. Syftet med introduktionskursen är att nyanlända ska få en bra chans att komma in i det svenska samhället och språket. Detta kommer att ge bättre förutsättningar för att vara en del av vårt svenska samhälle genom att lära sig söka jobb och tala språket. Kursen innebär att man får en inblick i vårt språk, vår kultur, riksdag och landets rättssystem. Konsekvenser vi kan se utan denna kurs kan bland annat vara ett utanförskap redan när man kommer till landet om man inte blir erbjuden stadig ekonomi och kunskap. Detta kan leda till en ökad kriminalitet i städer. Det finns exempel på negativa konsekvenser i Sverige när det kommer till språk-missförstånd och fördomar. Allt från brottsfall där personer mist livet p g a språkförväxlingar i utredning och förhör till svårigheter att få jobb bland nyanlända. Detta kan leda till ekonomiska problem som senare kan resultera i kriminalitet. Det kan även förekomma fördomar och främlingsfientlighet om man känner sig otrygg i varandras sällskap. Vi anser denna kurs som ett krav bland nyanlända över 15 år, Och för att få förutsättningar att klara kursen och få ett medborgarskap i landet behövs tiden att studera dagligen. För att ha förutsättningarna att medverka i denna kurs dagligen behöver individen en ekonomisk ersättning från staten. Så vi anser att ett studiebidrag på cirka 1500-3000 kr beroende på ålder är en rimlig budget. Eftersom man får tillgång till studiebidrag krävs en viss närvaro av kursdeltagaren, och en oanmäld närvaro under 75 procent betyder ett exkluderat studiebidrag. Kursen äger rum under 1 års tid under samma perioder som svenskt skolår inkluderat lov och helger. Ett godkännande genom examinationer och slutprov i kursen innebär ett svenskt medborgarskap vid godkänt betyg. Vårt syfte med denna kurs är att Sverige ska få en bättre sammanhållning och mer gemenskap genom minskade samhällsklyftor.