Tredje konstitutionsutskottet (3KU)

Tredje konstitutionsutskottets betänkande

Motionsbetänkande 3KUU1(pdf, 73 kB)

Motioner

Anna Whitlocks gymnasium, SA19SB

Stockholm

Förslag till riksdagsbeslut

Vi vill införa en slags röstplikt i Sverige. Röstplikten kommer innebära en skyldighet att delta i val istället för en möjlighet till att delta. Detta ser vi kommer öka valdeltagandet och stärka Sveriges demokratiska sammanhållning. Ett enat folkstyre.

Motivering

Enligt statistik från SCB var det ca 1 miljon (12,8 procent) av Sveriges befolkning som inte deltog i riksdagsvalet 2018. Även om det har skett en ökning sedan valdeltagandet 2002, går det ändå att förbättra. Speciellt med tanke på att valdeltagandet är som lägst i mindre kommuner. En lag om röstplikt skulle innebära att valdeltagandet skulle öka. Detta kan man se genom att jämföra valdeltagandet i Sverige med valdeltagandet i länder som har röstplikt, som Australien och Luxemburg. Australien hade exempelvis 93 procent valdeltagande i valet 2013 och Luxemburg 90 procent i parlamentsvalet 2018. Lagen skulle innebära ett liknande resultat i Sverige. Valdeltagandet är som lägst i mindre orter i landet, vilket innebär att de inte får lika mycket representation i riksdagen. Det leder till att de motioner och propositioner som röstas igenom kan påverka dessa platser negativt. Införandet av röstplikt kommer leda till att rösterna från dessa platser kommer att öka, vilket leder till att även deras åsikter kommer in i riksdagen. Detta kommer i sin tur leda till att samhället blir mer rättvist. I Sverige diskuterar vi människors rättigheter i samhället men ofta glömmer vi bort människornas skyldigheter. Med röstplikt får man en skyldighet att delta i demokratin i Sveriges riksdag, landstingsfullmäktige, kommunfullmäktige och Europaparlamentet. Självklart kommer det fortfarande finnas möjlighet att rösta blankt om man vill det. Detta kommer skapa en mer jämlik politik och beslutstagande då större del av folket faktiskt deltar. En demokrati betyder folkstyre och då behöver folket rösta. Röstplikten skulle med stor sannolikhet leda till att intresset för politik skulle öka, både för politiker och andra medborgare i samhället. Eftersom alla skulle vara tvungna att rösta skulle det bidra till att folk väljer att läsa på inför valet, vilket skulle bidra till mer genomtänkta val. Straffet efter att inte ha deltagit i valet skulle då bli olika slags samhällsgynnande tjänster vilket inte påverkar individernas ekonomi men hjälper samhället med en dags samhällstjänst. Så om man vill avstå att rösta så hjälper man ändå samhället. Många anser att man ska följa lagen och om det finns en lag att man måste rösta med ett mindre straff så blir det mer en moraliskt lag snarare än en juridisk. Kort sagt så skulle införandet av röstplikt innebära att valdeltagandet skulle öka, vilket skulle leda till att våra val skulle få ett mer jämnt valresultat som visar åsikterna över hela landet. 

Gislaveds gymnasium, NAS17

Gislaved

Förslag till riksdagsbeslut

För att stärka demokratin föreslår vi ett digitalt forum där politiker och väljare kan mötas och föra en dialog kring aktuella frågor. Politikerna ska, på ett överblickbart och lättförståeligt sätt, berätta vilka frågor som för tillfället diskuteras inom politiken och medborgarna ska ges möjlighet att uttrycka sina ståndpunkter. Detta ger de förtroendevalda en bättre uppfattning om vad väljarna tycker, samtidigt som väljarna får en tydligare röst i den vardagliga politiken.

Motivering

Vi vet alla att allmänhetens politiska engagemang är lågt mellan valen. Det gäller i synnerhet de som ofta upplever de politiska processerna som komplicerade och tidskrävande. Det svaga engagemanget beror, i många fall, också på ett bristande självförtroende – man vet helt enkelt inte hur eller vart man ska vända sig för att förmedla sina åsikter. Detta måsta förändras. Vi föreslår därför att det ska bli obligatoriskt för alla kommuner att ha digitala forum där medborgare och förtroendevalda kan mötas och utbyta åsikter. Politikerna ska där ge kortfattad och lättförståelig information om aktuella ämnen och i anslutning till detta ska en eller flera frågeställningar ställas som allmänheten kan kommentera och tycka till om. Det är viktigt att det även finns en kort text som beskriver orsaken till de lagda förlagen. Vi tror att det kommer att minska risken för desinformation och felaktig ryktesspridning. Genom det digitala forumet får allmänheten tillförlitlig information om vad som är uppe på den politiska dagordningen och kan ge omedelbar respons. Genom att involvera dem tidigt får de en verklig möjlighet att ge sina synpunkter, vilket sannolikt ökar intresset för partipolitik. En farhåga med digitala forum kan dock vara att de kan skapa ett hätskt klimat med fientliga eller oseriösa inlägg. En enkel lösning på detta år att deltagarna loggar in eller identifierar sig med till exempel bank-id eller personnummer. Det ska dock inte ske någon kontroll av vem som ligger bakom ett inlägg så länge personen inte gör några överträdelser. Genom att använda sig av inloggning kan en person inte heller, vid röstningar, ge mer än en röst, vilket är viktigt för ett rättvisande resultat. Politikerna kan också få fram statistik om hur åsikterna skiljer sig mellan åldersgrupper. Resultatet och de kommentarer som kommer in ska, till en början, inte vara synliga för allmänheten. Detta för att undvika att man blir påverkad av andras åsikter. Först då frågan diskuterats klart och röstningen är avslutad ska en sammanfattning publiceras. När politikerna därefter har fattat sitt beslut ska de ge återkoppling till medborgarna genom att ange orsakerna till beslutet och på vilket sätt de tagit hänsyn till plattformens resultat. Vi tror att feedbacken skapar en förståelse för den förda politiken. Sammanfattningsvis menar vi att demokratin kommer gynnas med hjälp av dessa digitala forum. Politikerna får reda på folkopinionen i specifika sakfrågor, medborgarna får bättre inblick i vad som sker och möjligheterna att påverka förbättras. I och med detta kommer troligtvis intresset för partipolitik öka bland de som idag ser politik som något komplicerat. I vissa kommuner finns redan liknande forum, men vi vill alltså att det ska vara obligatoriskt för alla kommuner. På sikt kan det även bli en del av demokratin på region- och riksnivå.

Påhlmans gymnasium, Sa2B

Stockholm

Förslag till riksdagsbeslut

Vårt förslag handlar om att begränsa trakasserier på sociala medier. Genom att helt slopa alla kommentars- och kontaktfunktioner i appar som riktar sig till alla under 15 år. Samt att man måste legitimera sig med bank-id i appar för att kunna kommentera på sociala medier. Genom detta förslag vill vi begränsa den dåliga miljön på sociala medier samt att minimera det anonyma hatet hos dem unga.

Motivering

"Vi tycker att detta är ett viktigt ämne då det berör många. I en rapport från Friends 2017 (som bygger på 1001 intervjuer gjorda av Sifo med barn mellan 10-16 år) visar att var tredje blivit utsatt för nätkränkningar det senaste året. Genom att införa vårt förslag, anser vi att det anonyma hatet kan stoppas. Aftonbladet valde redan 2011 att slopa anonyma kommentarer på nätet. Vi anser att fler forum borde ta efter detta, då detta kan bidra till att lättare få fast de som skriver hat på sociala medier. Att lättare få fast de som skriver hat skulle bidra till att färre kommer våga skriva hat då de inte längre är anonyma. Att inte vara anonym kommer leda till att fler tänker efter innan de kommenterar något på sociala medier. Detta innebär att mängden hatkommentarer och andra trakasserier på sociala medier kommer minska. Detta kommer i sin tur leda till ett bättre klimat på sociala medier och fler kommer vistas där på grund av en bättre stämning. Att få ett bättre klimat på sociala medier där så många redan socialiserar sig, kommer leda till att alla kan känna sig tryggare när de vistas på sociala medier. Flera kända profiler utsätts dagligen för trakasserier och hat från anonyma profiler som aldrig behöver stå till svars för det de skriver. År 2015 presenterade Brottsförebygganderådet, Brå, en ny studie. Den visade att var tredje journalist utsatts för hot i sitt arbete. Brå noterar att det tycks vara mycket vanligt att journalister blir utsatta för kränkningar. Nästan åtta av tio journalister säger sig fått ta emot nedsättande kommentarer under de senaste tolv månaderna. Många menar att trots de fördelar som finns med detta förslag, kan det leda till komplikationer. Om man legitimerar sig med sin egen bank-id på sociala medier, kommer myndigheterna få tillgång till ytterligare information om oss och våra privata egendomar. Vi menar dock att detta är väldigt nödvändigt för att kunna sätta stopp på det hat som råder på sociala medier. Vi menar att detta kommer kunna skapa ett tryggare och ett mer omtyckt klimat på sociala medier där alla kommer tycka om och vilja vistas.

Friends nätrapport 2017 Palkowitsch-Kühl, J. (2017). Cyberbullying as Problem Construct and Moral Panic, i Nord, I. & Ziperknowszky, H. (red): Religious Education in a Mediatized World, Stuttgart: W. Kohlhammer, 261 – 273. Dunkels, Elza Nätmobbning, näthat och nätkärlek. Gothia Fortbildning, debattartikel Aftonbladet: Nu slopar vi anonyma kommentarer på nätet"

Värmdö gymnasium, 19ESMU

Värmdö kommun

Förslag till riksdagsbeslut

"Använd Instragrams omröstningsfunktion.
Demokrati är ett ord de allra flesta känner till. Det betyder "folkstyre", vilket är vad vi som ett demokratiskt land ständigt strävar efter. Men trots Sveriges höga poäng på demokratiindex-skalan är det många unga människor som väljer att inte rösta. Valdeltagandet bland unga väljare i åldern 18-29 minskade i 2018 års val (SKL, 2018). Och de som inte har rösträtt än, ungdomar i åldrarna 13-18, har svårt att engagera sig politiskt då det krävs en del för att vara med och påverka de stora besluten, beslut som rör oss. Min generation växer upp i en digitaliserad tid. Vi spenderar flera timmar om dagen på internet. Sociala medier är en lika självklar del av vår dagliga rutin som att borsta tänderna. Så varför inte utnyttja dessa plattformar för att höja delaktigheten inom politiken i de lägre åldrarna och samtidigt ge makthavarna en bredare bild av vad Sveriges ungdomar faktiskt tycker om saker och ting?"

Motivering

Då den vanligaste och mest använda appen bland folk i min ålder är Instagram, kommer jag använda den som exempel för var min idé bäst kan förverkligas, men samma princip går att genomföra på flera andra sociala plattformar, t.ex Facebook. På Instagram går det att dela bilder, videor, interagera med likasinnade eller oliksinnade människor, lära sig om ämnen man finner intressanta, sprida viktiga budskap, eller helt enkelt fördriva tid på väg hem från skolan. Det går att skapa svarstrådar i kommentarsfält under inlägg du har en stark åsikt om, och det går att chatta med någon från andra sidan jordklotet. Men den funktion i appen jag kommer fokusera på, som jag anser skapar stora möjligheter, är omröstningsfunktionen. I "Insta-stories", inlägg som försvinner efter 24 timmar, går det lätt att ställa en fråga med två svarsalternativ som väljs av den som skapar omröstningen. Den som gör det får också svar i procent på hur många som röstade på ett alternativ och hur många som röstade på ett annat. Mitt förslag är att när man skapar ett nytt konto på Instagram från Sverige och registrerar sig som någon mellan 13-18 år följer det nya kontot automatiskt ett konto som skapats just för detta ( kontot skulle t.ex kunna heta @ungdomensriksdag ). Kontot skulle inte gå att avfölja, utan är permanent ett av de konton du följer. Varje dag kan det kontot lägga ut omröstningar i sina Insta-stories, med politiska frågor, frågor om beslut som tagits/ska tas, och beslut som rör ungdomar i allmänhet. Om vi antar att cirka 60 procent av dom som följer kontot skulle rösta i varje omröstning skulle det ändå ge en viktig överblick av ungas åsikter och tankar kring dessa saker. De som inte röstar räknas in som blanka röster. Den värdefulla information resultatet av dessa omröstningar ger kan användas för att dels inkludera ungdomar i frågor som rör dem själva, men också för att de högt uppsatta politikerna ska få något annat och mer direkt att se och lyssna till när de försöker komma fram till svar i dessa frågor. Jag förstår och accepterar att en åldersgräns för rösträtt är nödvändig. Men jag anser att det är både orimligt och onödigt att så många i min ålder går och bär på så intressanta och nytänkande ideér och tankar om hur man kan förbättra vårt samhälle utan att det tas om hand. Genom att skapa ett lättillgängligt och enkelt sätt att tycka till i olika frågor kan åtminstone en del av dessa tänkvärda åsikter och ideér komma till nytta och hjälpa till att skapa en positiv förändring. Jag är medveten om att det kan vara svårt att förverkliga det här, men mitt största fokus med detta förslag är att väcka tanken på att inkludera fler ungdomar i de beslut som tas. Att väva in möjligheten att påverka i vardagen lägger också grunden för ett växande politiskt intresse. Sammanfattningsvis tror jag att vi är många som vill påverka världen omkring oss men inte vet hur vi ska gå tillväga. Med detta förslag vill jag byta ut känslan av hjälplöshet mot makten att påverka, och då förhoppningsvis göra så att fler unga känner sig hörda. Om vi fortsätter inkludera och lyssna på vad de omkring oss har att säga kan vi i framtiden göra så att demokratin lever upp till sitt namn.

Ystad Gymnasium, NA18B

Ystad

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sociala medier och tillkännager detta för regeringen.
2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det ska införas en kampanjstrategi för varje parti att kommunicera med medborgare genom den sociala plattformen.
3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen att öka dialogen mellan partierna och invånare genom sociala medier.

Motivering

Sociala medier berikar oss med möjligheter för samhällsdebatter. För att demokratin ska fungera krävs det kunniga och engagerade medborgare, genom större satsning på användningen av sociala medier skulle kunnigheten och engagemanget hos generation Z öka. Fyra av fem internetanvändare tittar på film eller video på internet och mer än en fjärdedel tittar dagligen. Det vardagliga tittande år 2011 till 2014 har legat på runt 50 procent av den svenska befolkningen, 2017 ökade det till 80 procent enligt Internetsstiftelsens rapport Svenskar och Internet. Betydelsen av sociala medier för att bilda opinion har ökat. Ett exempel på detta är den global kampanjen #metoo som lede till upprop som protest mot sexuella trakasserier och övergrepp. Men också de globala protesterna om klimatpåverkan. En av de populäraste tjänsterna är Youtube som används av de flesta generationerna men mest av generation Z. Marguax Dietz gjorde 2018 en serie som kallades Partitempen där medverkade de största partiernas partiledare. Dessa klippen uppmärksammades och spreds till en stor andel av de nya generationerna. Kunskap – demokrati handlar om att medborgare har möjlighet att påverka och tycka till om hur landet ska styras. Genom användning av sociala medier kan kunskap om partiet spridas till en större del av populationen. Sociala medier kan användas genom att sprida kunskap om partierna till den svenska befolkningen och ökat samarbete med media skulle leda till mer välinformerade invånare. Det är viktigt att partier engagerar sina väljare i de politiska frågorna för att kunna förmedla deras åsikter. Det är viktigt att informera speciellt förstagångsväljare hur deras röst kan påverka samhället. Det kan handla om exempelvis klimatet eller rättssystemet. Om förstagångsväljare röster minskar är detta ett utryck för ett politiskt ointresse eller missnöje. Minskande valdeltagande är en parameter gällande intresset för politiken och samhällsfrågorna. Källkritik – sociala medier kan enkelt påverka personers åsikter utan att vara uppbyggt av fakta. Sociala medier ger möjligheten att vinkla och sprida osanna saker på ett effektivt sätt, det behövs ingen riktig källa. Det positiva med mer aktivitet av partier på sociala medier gör att det finns en källa till det som läggs upp. Mediekonsumtionen påverkar normerna och värderingarna i samhällsfrågorna, vilket gör att det är ännu viktigare att nu sprida hur partierna vill förbättra samhället. Vi yrkar att sociala medier ska användas för att förbättra demokratin genom mer kontakt med alla generationer i befolkningen.

Åbyskolan, VO18

Klippan

Förslag till riksdagsbeslut

En folkomröstning är ett rådgivande förslag. Det hjälper politikerna att se vad de ska göra vid vissa situationer när de själva inte kan komma fram till ett beslut. "Folkomröstningar kan se ut och användas på flera olika sätt och förekomma både på nationell och på kommunal nivå", går det att läsa på regeringen.se. Vi vill att alla ska ha en möjlighet att kunna sitta hemma själva och rösta. Det finns många människor som inte har möjlighet att ta sig till vallokalen, utan de personerna måste då ha hem ett team så de kan få rösta. Därför hade det varit smidigare med digital folkomröstning så personerna slipper ha hem någon under dagen och kan rösta själva i lugn och ro.

Motivering

Det gör också att staten kan spara in pengar på assistenter vid röstning om personen gör det via en digital röstning på internet. Det kan också bli en mer rättvis röstning då fler personer kan rösta eftersom det finns många som inte vill ha hem någon eller gå till en vallokal. Eftersom en folkomröstning är rådgivande för staten så är det lättare att anordna fler folkomröstningar vilket leder till en rättvisare demokrati. Problemet med att rösta digitalt är att det finns folk som kan hacka tjänsten. Det kan leda till felaktigt resultat på grund av spam och liknande. Lösningen på problemet är att använda sig av e-legitimation som t.ex. bank-id. Bank-id handlingen är svår att hacka eftersom den känner av spamningar och om appen eller tjänsten varit öppen för länge. Därav stängs den ner och går inte att använda på ett tag vilket skyddar den eventuella folkomröstningen mot hot.

Österänggymnasiet, Te2b

Kristianstad

Förslag till riksdagsbeslut

Demokratin är som ett hus, när vi införde lika rösträtten för män och kvinnor år 1921 och därmed satt grunden för en fortsatt uppbyggnad har demokratin bara blivit bättre. Sverige lever nu i ett färdigt hus med tak över huvudet, men vi kan förbättra/bygga ut därmed förfina demokratin. Med hjälp digitala folkomröstningar, lokala som kommunala är telefonen redskapet som kan göra just detta.

Motivering

Det politiska inflytande som vi svenskar har består av val vart fjärde år. När vi röstar på vilket parti som ska styra i riksdagen, landsting och kommun så har vi gjort vår påverkan till hur vi tycker Sverige ska styras. De svenska röstberättigas påverkan på hur vår lokala välfärd ska vara uppbyggd är minimal med tanke på hur mycket vi hade kunnat påverka i de viktiga frågorna! Frågor som rör en lokal by om var gatulampor sätts och var vårdnad av mark ska ske har vi folket någon till nästan ingen riktig påverkan om. Utan i slutändan bestäms detta av kommunpolitiker, folk som inte bor eller ens besökt byn i frågan. Vi röstar just nu genom att åka till vallokaler som uppstår när det är dags för röstning. Om vi vill utveckla vår kommunala och lokala demokratiska påverkan är det dags att utveckla vårt röstsystem från "papper och penna" och gå digitalt. Den digitala omvandlingen till frekventa lokala och kommunala folkomröstningar kostar pengar om det införs. Men jämfört med den stora demokratiska påverkan vi folket i kommunen och bygden hade uppnått är jämförelse nutiden enorm. Om utvecklingen mot ett digitaliserat röstsystem sker, ger det oss chansen att påverka frågor genom opinionsbildande röstningar inom lokala och kommunala frågor. Frågor som rör vår bebyggelse och uppbyggnaden av vårt samhälle. Frågor som vi då kunnat ha riktig påverkan om, där vi hade genom demokratisk röstning fått fram ett riktigt och äkta svar. De vuxna och speciellt ungdomarna som växt upp under smartphonens era förlitar sig mycket till telefonen. Det är ingen nyhet att vanliga svennen använder sin telefon dagligen runt fem timmar per dag. Om lokala och kommunala digitala folkomröstningar hade införts hade det kunnat fungera genom personlig inloggning. Genom att personligt digitalt logga in på en säker webbtjänst och rösta på de lokala och kommunala frågorna som kommunen framför. Detta är ett snabbt och effektivt sätt (om det införs) att även kunna skicka in sina lokala motioner om ändringar i bygden. Genom telefonen finns det en framtid för oss svenskar att påverka vår kommunala och lokala välfärd på riktigt!