Tredje justitieutskottet (3JuU)

Tredje justitieutskottets betänkande

Motionsbetänkande 3JuUU1(pdf, 73 kB)

Motioner

Angeredsgymnasiet, SA1

Göteborg

Förslag till riksdagsbeslut

1. Ge polisen specifika instruktioner om vad de får och inte får göra inom lagen när det kommer till att använda våld gentemot individen.
2. Avskaffa regeln att vid misstanke visitera någon utan grund till bevis och tillkännage detta för regeringen.
3. Tillsätta nya lagar och regler för hur polisen ska handskas med förorten och tillkännage detta för regeringen.
4. Minska övervåldet med ordningsvakter inom tunnelbanor, få allmänheten att känna sig trygga till och från hemmet och tillkännage detta för regeringen.

Motivering

Förorten har i flera år ansetts som en krigszon som man inte kan bo i och det har en hel del att göra med sociala medier och hur nyheterna har mörklagt en plats där människor bor för att själva kunna tjäna utav det genom sin egna politiska agenda. Förorten har blivit berövad av sin chans att kunna anses som en hållbar samhällstillstånd med tanke på "kriminaliteten" som anses vara högre i förorten än på andra områden. Man har byggt upp en stereotyp, en slags profil rasifiering av att alla som bor i området specifikt killar i tonårsåldern som blir måltavlor av den svenska polisen för att de har en idé om att alla bär på knark eller vapen. Vilket har stora konsekvenser för tilliten till polisen i sådana områden med tanke på att man validerar (inkräktar på) ungdomarna integritet. Detta leder till stora konsekvenser mellan polisen och ungdomar. I dagens samhälle så har rasismen tagit sig i uttryck i polisbrutalitet och allmänt växt allt mer och det påverkar alla, men i slutändan är det de som blir mest utsatta för rasismen, det är de som är offren i sig. Samhället har dragit sig tillbaka från förorterna med sin rasistiska stereotypiska normer om hur de ser på samhället och har övergivet förorterna. Med det menas att förorterna lever i segregation från världen och har sin egna omvärld där de bygger upp sin kultur och respekterar sina medmänniskor och den omgivning som de har byggt upp. I förorten så har polisbrutalitet varit ett stort problem med en hel del maktmissbruk och våld. De som bor utanför förorten har en rasistisk och stereotypisk tankesätt gentemot sina medmänniskor. Ungdomar i förorterna känner sig inte längre säkra p.g.a vissa poliser som inte utför sitt jobb rätt. Poliserna borde vara en säkerhet för alla men det finns vissa poliser som är korrupta och missbrukar sin makt. Detta påverkar för de poliserna som är bra och utför sitt jobb rätt. Det gör att ungdomar inte litar på polisen. Ibland blir situationen värre och folk blir utsatta för våld. I dagens samhälle så har en ex-kriminell svårt få en andra chans och med det menas ett nytt start från sina gamla vanor. När man är en före detta kriminella och har avtjänat sin tid är det väldigt svårt att kunna få jobb med tanke på sitt förflutna. Detta leder till att när de söker jobb, att de oftast blir nekade p.g.a. brott som de har begått och det gör att man oftast återfaller tillbaka till sina gamla vanor för det är allt man kan och känner till. Att en människa gör misstag finns i vår natur. Men när man gör ett misstag lär man sig en läxa. Man lär sig av sina misstag att det man gjorde var fel. Många som hamnar i kriminalitet är inte nöjda med sina liv. De vill ha en väg tillbaka till det rätta. Men de har svårt att hitta sin väg och därför blir det svårt för dem att börja jobba lagligt. därför blir det som en återvändsgränd för dem. Det som är problemet med samhället idag är stereotyp. Stereotyp är en oskriven regel i samhället som alla bortser från men använder sig av för att profilera människor. En som profilerar människor är en person som ser en annan och klassar den som en dålig människa utifrån vad den har för tankesätt genom utseendet eller klädstilen. Till exempel idag så är det många personer i en förort som blir klassad till kriminella, det är genom deras klädstil och utseendet. Klädstilen som Adidas-byxor eller utseendet som en utländsk person är stämplad som kriminella i detta samhället som vi lever idag. Idag så är det flera personer som blir diskriminerade genom deras utseende. Till exempel när en person som har en utländsk bakgrund blir stoppad av polisen utanför Ica och misstänks för rån som de inte har begått men har råkat vara på fel plats vid fel tillfälle av vad en annan utländsk person har gjort, då kallas de för stereotyp eftersom då klassar polisen att alla utländska personer är lika och utför brott på grunda av deras etnicitet.

Campeon Frigymnasium, 1 omega

Helsingborg

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en demokratiombudsman (DO), med hjälp av riktade statsbidrag, i varje kommun. Antalet demokratiombudsmän i respektive kommun baseras på befolkningsmängden. Demokratiombudsmannen har som enda uppgift att stärka den sociala sammanhållningen bland barn och unga, samt öka deras förståelse för varför demokratin är så oerhört viktig.

Motivering

Dagens barn och unga är morgondagens framtid. Vad och hur de lär sig får avgörande betydelse för hur vårt samhälle kommer se ut i framtiden. Att lära sig att samarbeta krävs för att utvecklas, både som individ men framför allt i ett samhälle- och det här är nyckeln till en välfungerande demokrati. Barn växer idag upp med väldigt olika förutsättningar, beroende på bland annat föräldrarnas utbildning, socioekonomiska bakgrund och engagemang. För att minska skillnaderna och samtidigt öka den sociala sammanhållningen bland unga, vill vi införa en demokratiombudsman (DO). DO ska hjälpa ungdomar att finna gemenskap genom aktiviteter och projekt inom kommunen. Kostnaden för en demokratiombudsman är statens av en enkel anledning. Ungdomar ska ha lika möjligheter i hela Sverige att komma in i samhället. Men är verkligen en demokratiombudsman prioriterad när vi har en ökad brottslighet? Det är i allra högsta grad prioriterat, då följderna av utanförskap ofta är brottslighet. Vi måste attackera problemet från grunden. Demokratiombudsmän är en långsiktigt lösning som förebygger utanförskap och därmed brottslighet, istället för att exempelvis öka antalet poliser. Vi attackerar orsakerna istället för konsekvensenserna, och det är så vi bygger ett starkt samhälle. Följderna av utanförskap och en känsla av att inte tillhöra en gemenskap påverkar snabbt vår psykiska hälsa och mående. Det är en mänsklig instinkt och ett behov för oss att känna tillhörighet och gemenskap, precis som att äta och dricka. Konsekvenser av den psykiska ohälsan bland ungdomar har undersökts med avseende på deras framtida hälsa. Psykisk ohälsa i ung ålder riskerar att följa med drabbade individer hela livet. Enligt socialstyrelsen uppskattas 20-40 procent av befolkningen ha någon form av psykisk ohälsa. Inte nog med att psykisk ohälsa påverkar individen och dess närstående negativt, konsekvenserna sträcker sig även till samhället i stort. Idag beräknas samhällskostnaden för sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa ligga upp emot 80 miljarder per år. När vi stärker demokratin och den sociala sammanhållningen från grunden kommer en positiv samhällssyn bland unga att spridas. I takt med att gemenskapen stärks och ohälsan minskar, minskar även missnöjet hos befolkningen. Vi får en positivare syn på tillvaron, vilket ur ett rent demokratiperspektiv är gynnsamt. Då behovet av att skylla misslyckande och brister på något annat minskar, minskar även risken för att missnöjespartier och odemokratiska partier stärker sin makt. Sveriges statsskuld är låg i jämförelse med majoriteten av EU-länderna. Enligt EU:s regelverk bör inte statsskulden överstiga mer än 60 procent av BNP- 2018 var vår siffra 38,8 procent. Vi har råd att investera i Sverige, för vår framtid. Vi har råd att ta till långsiktiga lösningar för att bygga ett starkt demokratiskt samhälle. Vårt förslag är en demokratiombudsman.

Furulundsskolan, SA17AB

Sölvesborg

Förslag till riksdagsbeslut

Politiker skall införa i ämnesplanerna från åk. 1 till gymnasiet att jämställdhet skall diskuteras och analyseras. Undervisningen ska anpassas efter ålder. Undervisning om våldtäkt och andra brott som påverkar jämställdheten ska bli obligatorisk. På detta sätt höjs förtroendet för politikerna eftersom detta är en mycket viktig fråga.

Motivering

Förra året anmäldes drygt 8000 våldtäkter i Sverige, av dessa kom en minoritet av 5 procent leda till en fällande dom. Lagen om samtycke och andra sammanhörande lagar har därför visat sig vara dåliga i praktiken. Våldtäkt är ett brott som förekommer i Sverige där vi kan se tydliga skillnader mellan könen. Näst intill alla våldtäkter som sker är på en kvinna men det förekommer undantag. Varför tas inte våldtäkter på större allvar? Varför högprioriteras inte att förebygga och utreda sexuellt våld? Ni sviker samhällsmedborgarna, jämställdheten och människors säkerhet. Om politikerna hade agerat bättre kring detta hade det ökat deras förtroende. Vi lever i ett land som sägs vara jämställt. Trots det finns det tydliga bevis på hur kvinnan tjänar mindre, ses som mindre värd i ett flertal kulturer och detta leder inte minst till svårigheter att bli mer självständiga. Näst intill alla våldtäkter som sker på en kvinna är utfört av en man. När man frågat män vad deras största rädsla med fängelse är, svarar ett stort antal just att bli utsatt för sexualbrott. Detta tas många gånger på större allvar än om en kvinna uttalat sig, då är det kanske för att det är så vanligt förekommande att man knappt längre tänker på det? Detta är något som utan överdrift verkligen bör ses över. I domstolar målas många gånger kvinnan upp som förövaren. I Irland friades en man nyligen från våldtäkt på grund av att offret burit stringtrosor under brottet. Detta visar ännu en gång för mig vart vi befinner oss i dagens samhälle, vad gäller "allas lika värde inför lagen". Om våldtäktsoffren tas på större allvar kommer också detta leda till mer bevis. Många har efter en våldtäkt inte kraften att direkt ta sig till en läkarmottagning, något som minst sagt kan underlätta i en utredning då bevisen blir fler. Många har till och med förklarat hur dem känner en skam över vad som hänt och därför inte vågat ta sig dit. Tack vare samtyckeslagen är det numera brottsligt att utföra samlag med någon som inte gett samtycke. Idag lär vi flickor och kvinnor hur de bör agera för att ej bli våldtagna. Detta istället för att lägga den verkliga fokusen på att arbeta med konkreta lösningar. Istället för att be kvinnor att alltid ha telefonen på sig, undvika att gå hem sent på kvällarna samt inte ha kläder som visar för mycket hud bör fokus läggas på gärningsmännen. Politiker måste börja agera kring jämställdhetsfrågor och detta med tydliga resultat. Genom att skapa en öppnare dialog kring ämnet i undervisning, på arbetsplatser och jobba aktivt med att män som grupp ska få samma värderingar i frågan. Om politikerna lyckas med detta kommer deras status hos befolkningen öka och visa att de Kan göra skillnad på riktigt.

Hagagymnasiet, S1a

Norrköping

Förslag till riksdagsbeslut

Ungdomens riksdag ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa fortkörningsböter baserat på en procentuell andel av årsinkomsten.

Motivering

Vi föreslår att fortkörningsböter ska baseras på en procentuell andel av inkomsten. Idag har den mer förmögna delen av Sveriges befolkning mindre att förlora ekonomiskt då de får fortkörningsböter. Det kommer "svida mer" för den del av befolkningen som har en lägre inkomst eller som studerar. Detta är inte rättvist. I dagsläget är Sveriges högsta bötesbelopp 4000 kronor för fortkörning. "Jag är student och för mig är 4000 kronor i böter halva min inkomst. Det kan få förödande konsekvenser för mina studier", förklarar Hammam Al Rabi. Detta jämför han med en person som tjänar 30 000 i månaden, som inte drabbas lika hårt. Om jag förstår Hammam rätt så menar han att böter på 4000 kronor inte påverkar alla Sveriges bilförare lika. För en person som har en årsinkomst på flera miljoner är 4000 kronor lite "småpengar". Kanske skulle en sådan bilförare följa trafikreglerna mer noggrant om en inkomstprövad fortkörningsbot skulle gälla. Grannlandet Finland har ett sådant trafiksystem. Där var det en affärsman från Växjö som hade en årsinkomst på cirka fyra miljoner kronor och fick böta 195 000 kronor till följd av en fortkörning på 37 kilometer i timmen över hastighetsgränsen. Det tycker jag låter mer rättvist! Det finns fler positiva effekter av en sådan lag. Jag skulle till exempel tro att en tidigare oförsiktig bilförare skulle vara mer observant och tillmötesgående i trafiken. Det skulle leda till färre trafikbrott samt olyckor i samhället, vilket staten i sin tur sparar pengar på. En annan fördel är minskade utsläpp av växthusgaser. En bilförare som inte är noga med hastigheter tvärnitar säkerligen innan en fartkamera, för att återigen accelerera till en fortsatt hög hastighet. Detta leder till ett ökat utsläpp av koldioxid om man jämför med en förare som har en mer ECO drive-körning. En ändring av dagens fortkörningsböter skulle alltså bidra till ett mer jämlikt samhälle med färre olyckor i trafiken samt minskad brottslighet och ett mindre utsläpp av skadliga växthusgaser.

Helsingborgs sportgymnasium, SA1

Helsingborg

Förslag till riksdagsbeslut

Segregationen är idag att av de mest diskuterade ämnena bland politiker och medborgare. Det berör alla samhällsklasser. Segregationen i förorten leder till kriminalitet, som ger förorten dålig aura och påverkar alla. Kriminaliteten i förorterna är förödande framför allt för ungdomar. Kriminella gäng rekryterar unga, testosteron-styrda män. Denna utveckling måste brytas. Det behövs poliser som har tid att skapa relationer. För att få fler, mer engagerade poliser krävs en höjningen av deras löner.

Motivering

På Unicefs hemsida står det att fattigdom, marginalisering och socialt utanförskap leder till sämre boendemiljö, utbildning och hälsa, samt högre utsatthet för våld. Detta gör att överklass områdena blir rika rikare och i förorterna blir de fattiga fattigare. Förorterna växer och kriminaliteten ökar eftersom hög koncentration av fattigdom och olyckliga människor bildar ett hat mot samhället. På så sätt ökar kriminaliteten eftersom ingen känner förtroendet för myndigheterna eller polisen, eftersom det inte skett någon stor förändring. Kriminalitet är ett stort problem i dagens samhälle. Det är ofta en kombination av en ekonomisk utsatthet, och sociala problem blandat med svårigheter i skolan som leder till kriminalitet. Detta kan förebyggas genom att polisen klipper de kriminellas rekrytering av ungdomar. Genom att göra detta kommer de kriminella gängen inte utvidgas och därmed kommer även drogförsäljningen inte minska. För att få till en förändring måste politikerna inse att poliserna har katastrofalt låga löner, trots att de riskerar sina liv varje dag. Om lönerna höjs kommer fler bli intresserade av att vara polis och de närvarande poliserna mer motiverade till att utföra sitt yrke. Detta skulle också innebära att områdena där poliserna håller till automatiskt blir tryggare, och på så sätt kan poliserna nå fram till ungdomar och folket som bor där och skapa en relation med de boende. Ser vi det från en annan synvinkel kan man även förebygga den ekonomiska utsattheten i hemmet och övrigt genom att få hjälp av socialförvaltningen och andra myndigheter som har en djupare blick i boendet och i bakgrunden. Det är även här viktigt med en god relation och tillit mellan myndigheterna och invånarna. Detta kan hjälpa många positivt med den ekonomiska delen, som gör att risken av att falla in i kriminalitet förhindras. Istället för att ge bidrag till människor som inte utnyttjar hjälpen lägga fokuset på villiga mottagare. Det är också viktigt med ett bra samarbete mellan polisen, socialförvaltningen och skolan för att få en förändring. Med anledningen av ovanstående föreslår vi: att polisernas lön höjs, då det kommer leda till att fler kommer söka sig till yrket, samt att fler resurser skapas för att få en god relation mellan myndigheter och ungdomar i förorten och gäng.

Sundlergymnasiet, 3 Sam, beteendevetenskap

Vårgårda

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som redogörs i motionen om att studie- och yrkesvägledning måste öka och belysas mer i utsatta områden. Detta skall ske genom att tillsätta fler SYV och införa obligatoriska föreläsningar om utbildning och yrkesliv, även utanför skolan.

Motivering

Idag finns det 60 utsatta områden i Sverige varav 22 är särskilt utsatta. Ett utsatt områden är enligt polisen "ett geografiskt avgra¨nsat omra°de som karakta¨riseras av en la°g socioekonomisk status da¨r de kriminella har en inverkan pa° lokalsamha¨llet. Inverkan a¨r snarare knuten till den sociala kontexten i omra°det a¨n de kriminellas utstuderade vilja att ta makten och kontrollera lokalsamha¨llet.". I förorterna idag är det många som känner framtidsoro och enligt barnombudsmannens undersökning tror ca 40 procent av pojkarna respektive 30procent av flickorna från förorten i årskurs 8 att det kommer bli svårt eller mycket svårt att få jobb i framtiden. Detta är oroväckande och tyder på att det finns en bristande framtidstro i utsatta områden. Generellt sett är studie-och yrkesvägledning en viktig del att leda våra ungdomar på rätt banor men i utsatta områden är detta ännu viktigare då framtidstron är betydligt sämre. Det framgår i definitionen i ovanstående stycke att detta är en av anledningarna till den höga kriminaliteten i området. Av denna anledning vill vi därför tillsätta extra resurser till kommunerna i utsatta områden till att anställa fler studie- och yrkesvägledare. Dessutom vill vi införa obligatoriska föreläsningar kring jobb och utbildning för att nå ut till alla och inge hoppfulla och realistiska förväntningar samt informera om att det finns hjälp att få hos SYV. Ett problem idag är också studie-och yrkesvägledning endast erbjuds inom skolorna när verkligheten är att de som behöver det mest är inte de som tillbringar mycket tid i skolan. Det borde alltså finnas möjlighet att få ta del av den på t.ex fritidsgårdar. Här skall det både hållas informationsträffar och individuella samtal. Det finns många barn där ute som känner att de inte får det stödet som behövs i skolan och att tilliten ofta kan vara större till en fritidsgård än till en skola. Det vore alltså då högst rimligt att erbjuda på fler ställen än skolan för att säkerhetsställa att alla får en ärlig chans att ta del av den. Att ge alla människor samma möjlighet till att få bra hjälp med sina val i framtiden är nödvändigt för att ungdomar, i framförallt utsatta områden, skall få en rättvis bild av vilka möjligheter som finns i Sverige. Detta är en åtgärd som krävs för att minska klyftorna mellan förort och stad.