Trafikutskottet (TU)

Trafikutskottets betänkande

Motionsbetänkande TUU1(pdf, 81 kB)

Motioner

Hässleholms Tekniska Skola, INT1SA

Hässleholm

Förslag till riksdagsbeslut

Ungdomens riksdag ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en effektivare kollektivtrafik ska att minska segregation och tillkännager detta till regeringen.

Motivering

Städernas sociala utveckling och ekonomiska tillväxt ökar snabbt när fler människor flyttar in från landsbygden. Forskare vid Linköpings universitet har efter studier kommit fram till att de människor som har lämnat mindre orter för större har i genomsnitt högre utbildning än de som har stannat kvar. Detta påverkar och bidrar till att de ekonomiska klyftorna och segregationen ökar. Skillnaden mellan att bo på landsbygden och i staden ökar. Det kan sluta med att allt som ger livet ett mervärde för människor t.ex bio, köpcentrum och gym försvinner från landet, och människorna vill inte bo kvar där. I städerna finns flest jobb- och utbildningsmöjligheter, samma arbetsmarknad finns inte utanför städerna och människorna som bor på landsbygden och som jobbar/studerar i städerna måste på något sätt ta sig till sitt jobb/utbildning. En frekvent och effektiv kollektivtrafik ökar chanserna för att fler vill använda sig utav buss/tåg istället för personbilar, särskilt studenter. Enligt en undersökning från Lunds universitet flyttar ungdomar med höga betyg till storstäderna för att studera på attraktiva universitet och högskolor. Sedan stannar de kvar i staden, får ett välbetalt jobb och bildar familj. Genom att göra det enklare att bo på landsbygden, genom bättre kollektivtrafik, kan människor stanna kvar i mindre kommuner och bidra till lokalsamhället. En effektiv kollektivtrafik och en kollektivtrafik som fungerar och som inte ständigt står stilla p.g.a. signalfel gör att de som bor på landsbygden får det lättare att ta sig in till städerna, de slipper vänta på bussar eller tåg som knappt går en gång i timmen. Arbets- och fritid skulle kunna effektiviseras om det inte var lång väntan eller pendlingstid mellan hemmet och utbildning/arbete. Den tiden skulle kunna användas till mer hälsofrämjande och sociala aktiviteter som träning eller besöka familj och vänner. Detta skapar förutsättningar för att bo på landet för det blir mer jämförbart med att bo i staden, all tid går inte åt till pendling. Det ökar även möjligheten för personer som bor på landsbygden att få en bättre kvalitet på boendet. Buffert.se visar att bostadspriserna är lägre på landsbygden, vilket gör att det går att köpa eller hyra en bostad som är billigare och har högre standard. Det minskar riskerna för människor att behöva flytta till utsatta områden eller hamna socialt utanförskap. I ett mindre samhälle är det tryggare och större gemenskap vilket kan förhindra utanförskap. En kollektivtrafik som går enligt tidtabellen, ger ofta människor frihet att välja var de ska bo utan att vara beroende av en bil. Det är viktigt för att minska klyftorna mellan landsbygd och stad. 

Lapplands Gymnasium Välkommaskolan, EK18

Malmberget

Förslag till riksdagsbeslut

Sverige är ett långt land därför är det viktigt att vi satsar på alla delar av landet. Många beslut som tas är inte anpassade för norra Sverige. Landsdelen Norrland är för stor för att klassas som en, då klimatet skiljer sig markant mellan norra Norrland och södra Norrland. Med motionen kommer fler beslut tas som även gynnar norra Sverige.

Motivering

Vi i Sverige är ett demokratiskt land men vid många tillfällen har man tagit beslut som endast är anpassade för vissa delar av landet. Ett uppenbart argument är skatten på drivmedel som alltid varit hög och fortfarande är. För många svenska städer och orter finns det ett stort utbud av kollektivtrafik. Men kollektivtrafiken i norra Sverige är inte ett smidigt alternativ då det finns få bussar. Dessutom är kollektivtrafiken opålitlig under vinterhalvåret då klimatet inte tillåter t.ex. tåg. Därför väljer de flesta att ta bilen vilket slår hårt på den egna ekonomin för många i norr. Detta beslut är ett bevis på att Sverige inte tänker på hela landet. Vi i norr kommer alltid i andra hand på grund av att vi anses vara glesbygd vilket stämmer men trots det behöver vi fortfarande samma möjligheter som resten av Sverige. Av hela Sveriges industriproduktion kommer en stor del från norra Sverige bland annat trä, massa och papper från de norra skogarna. Stål-, metallframställningen kommer från norra Sverige då vi har LKAB och Bolidens gruva Aitik. Även stora mängder av Sveriges elproduktion kommer från norra Sverige som t.ex. vattenkraft då vi har flertal vattenkraftverk. Enligt SCB står övre och mellersta Norrland för 38 procent av hela Sveriges elproduktion. Alltså står norra Sverige för en stor del av landets resurser. Vi producerar mycket till södra Sverige men de är lite vi får tillbaka. Vi anser då att trots att vi bidrar med så pass mycket väljer ändå politikerna att satsa mer på mellersta och södra Sverige. Det beror till stor del på att fler bor i de delarna av landet men hade inte vi bott här uppe i norr skulle elproduktionen minska vilket skulle drabba hela landet. Därför tycker vi att man ska lägga mer pengar på t.ex. våra vägar för utan oss hade Sveriges ekonomi inte varit lika bra. Detta leder oss till vårat tredje argument, kommunikationen som är dålig i norra Sverige vilket till stor del beror på att avstånden till olika orter och kommuner är långa. Vi kan helt enkelt inte samarbeta med andra orter och kommuner på samma sätt som de i södra Sverige kan. Det betyder att vi måste se till att allt finns i varje kommun, t.ex. så kan inte vi i Gällivare bestämma med Kiruna att om de bygger ett badhus så bygger vi en sporthall, detta eftersom det är alldeles för stora avstånd mellan oss, från Kiruna till Gällivare är det 12 mil vilket tar ca 1 timme och 30 minuter. Allt måste finnas i kommunerna på glesbygden så det kostar mycket pengar att finansiera alla byggen. Dessutom så bor det få människor i de flesta orter i norr, vilket leder till att kommunerna har mindre pengar att röra sig med. Kommunerna i norr behöver alltså mer pengar p.g.a. av att det är glest befolkat och långa avstånd.

Leksands gymnasium, SA18+NASA17

Leksand

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om höjda statliga anslag till kommuner för satsning på infrastruktur som behövs för bättre kollektivtrafik, t.ex. bussfiler.
2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om höjda statliga anslag till kommuner och regioner för drift av kollektivtrafik.
3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att hjälpa kommuner och regioner att samordna kollektivtrafiken mellan olika regioner.

Motivering

Enligt Li Bennich-Björkman har den regionala ojämlikheten ökat i Sverige sedan 1980-talet vilket har resulterat i stora inkomstskillnader mellan landets olika delar. Bennich- Björkman menar också att den sociala sammanhållningen har minskat i Sverige. Detta kan bero på den regionala ojämlikheten som i sin tur lett till minskat förtroende mellan människor. För oss är det viktigt att alla får möjlighet att enkelt kunna ta sig till och från jobb eller skola. Kommuner som räknas som glesbygdskommuner ska ses som attraktiva platser att bosätta sig på. I dagsläget saknas det kollektiva transportalternativ runt om i Sveriges landsbygd vilket gör att intresset för storstäder blir större och de urbaniseras. Detta leder till att landsbygden blir mer och mer glesbebodd vilket gör att företag och skolor måste läggas ner. Oftast är bilen det enda valet för att ta sig fram i glesbygden, men bilen bidrar till trafikbuller och ökad växthuseffekt. Att äga en bil kostar väldigt mycket pengar som istället kan läggas på ett buss- eller tågkort som i längden är mycket billigare. Bussarna i glesbygden går väldigt sällan och inte sena tider, vilket gör att ungdomar som utövar fritidsaktiviteter på kvällarna blir beroende av en bil eller inte kan utöva aktiviteten över huvud taget. Detta leder till att ungdomarna isoleras från samhället. På senare tid har busskort blivit svårare att få för skolelever vilket gör att flera elever inte får tillgång till kollektivtrafik. Skolkorten fungerar inte under lov och helger vilket också begränsar ungdomars möjlighet att träffa varandra. Trots de få avgångarna är bussarna som går på udda tider ofta tomma eller har få passagerare. Har man då som förälder arbeten på kvällar eller nätter eller inte har tillgång till bil begränsas barnens möjlighet att utöva aktiviteter under kvällstid. Ungdomar har tid att träffas på kvällar och helger vilket gör att skolkorten inte räcker till, detta bidrar till att flera ungdomar blir beroende av t.ex en moped eller en mopedbil vilket kostar väldigt mycket pengar. Om busskort blir mer lättillgängliga kommer ungdomars sociala sammanhållning att öka tack vare att de kan transportera sig och träffas även under kvällar, helger och lov. Vårt förslag ska leda till fler bokningsbara busstider så att man har möjlighet att kunna åka buss senare på kvällen. Kollektivtrafiken ska kommunicera med skolor och större företag så att busstiderna förhåller sig till när skolor och jobb börjar och slutar. Busstiderna ska även förhålla sig till tågtiderna så att det finns möjlighet att åka buss från sitt hem till tågstationen, för att sedan kunna ta sig längre sträckor. Ta bort onödiga busstider när det går tomma bussar, det minskar både bränslekostnad och koldioxidutsläpp.

Procivitas privata gymnasium Helsingborg, NA2B

Helsingborg

Förslag till riksdagsbeslut

Förslaget som läggs fram i motionen är en sänkt bensin- och dieselskatt. Grunden till förslaget är landsbygdens stora nota för klimatpolitiken. Med denna motion vill vi åstadkomma en utveckling för landet där alla människor får hänga med på samma villkor. En utveckling där människor som saknar möjlighet till transport utan bil inte glöms bort så att klyftorna mellan landsbygden och städerna inte ökar ytterligare. En utveckling där varje svensk har en likvärdig möjlighet till ett drägligt liv.

Motivering

En stor del av Sveriges befolkning bor på landsbygden där tillgängligheten till kollektivtrafik ofta är nästintill obefintlig. Transport till jobb, skola och träning kan bara ske med bil och en högre skatt på transportmedel kan omöjligt förändra dessa förutsättningar. Många människor har inte råd med en högteknologisk elbil utan har bara tillgång till diesel- eller bensinbil. Somliga kommer alltid vara beroende av bilen och att tvinga dessa människor att betala extra för att kollektivtrafiken inte når ut är inte etiskt. När siffror på var mest bilkörande sker tas fram, finns Stockholmsområden som Sundbyberg och Lidingö i botten samtidigt som kommuner på landsbygden som Munkedal, Malung och Sunne finns i toppen. Om Sverige ska få det mer jämlikt mellan stad och landsbygd är det inte hållbart att beskatta de som är beroende av bilen ännu mer. Det är inte nog med att skatten påverkar en utsatt grupp i samhället i större utsträckning, den är dessutom oproportionerligt stor. Statens Väg- och Transportforskningsinstitut har räknat kostnaderna kopplat till skador på miljö, infrastruktur samt buller och kommit fram till att personbilsägare betalar en högre skatt än de kostnader de ger upphov till. Överbeskattningen missgynnar framför allt landsbygdsbefolkningen eftersom de bland annat betalar skatt för buller och luftföroreningar som främst är problem i större städer. Därmed leder dagens generella beskattning till att de som behöver bilen mest tvingas betala för skador de inte orsakar. En pendlare från Stockholm eller Göteborg har i princip alltid tillgång till kollektivtrafik samtidigt som människor på glesbygden tvingas åka bil för orimligt höga priser. Att människorna på landsbygden får mindre pengar i plånboken på grund av denna överbeskattning ger även stora konsekvenser på längre sikt. Det leder till en dämpning av pengaflödet i samhället. När man har en skatt som till största delen påverkar landsbygden får människor där mindre pengar vilket leder till mindre konsumtion. Detta i sin tur skapar sämre förutsättningar för de små butiker på landet som är beroende av landsbygdsbornas disponibla inkomst. När småföretag som till exempel matbutiker på landsbygden får mindre intäkter eftersom befolkningen på landet tvingas spendera pengar på bränsle kan färre människor anställas och företagen kommer tvingas stängas. Det ger dessutom en sämre livskvalitét för de människor på landet som nu inte har en matbutik nära att handla i samt ger begränsade arbetsmöjligheter i området. Således kan det konstateras att den enormt höga skatten på bränslen riskerar att göra klyftan mellan landsbygdsbor och storstadsbor ännu större, både på kort och lång sikt. Detta då de höga skatterna straffar landsbygder mer än storstäderna som endast blir milt påverkade. Denna motion är ett första steg i en politik som inte lämnar någon svensk i sticket, en politik där människors geografiska placering inte förändrar förutsättningarna till ett skapligt liv.

SG Södra Viken, FT 18 B

Sunne

Förslag till riksdagsbeslut

Bränsleskatterna är något som berör många av oss i Sverige. I denna motion kommer vi mest rikta oss för att förbättra levnadsvillkoren för folket som bor på landsbygden och företag då det är dom som drabbas hårdast. Vi själva bor på landet och känner till flera egenföretagare, så man ser verkligen hur hårt folk och företag drabbas av de aktuella bränslepriserna. Vårt förslag är att sänka dagens bränsleskatt.

Motivering

Privatpersoner på landsbygden är i behov av bilen hela tiden då man behöver in och handla, tanka, skjutsa barn, jobb och andra sysslor. Detta medför en svindyr månadskostnad för människor som är beroende av bil och många klarar det inte med deras ekonomi som exempelvis barnfamiljer som behöver bilen ännu mer än andra då det blir mer handlande och skjutsande av barn. Sedan står politiker som miljöpartister och säger att vi ska åka mer buss, köpa elbilar, eller andra åtgärder som inte funkar för folk på landet. Att åka buss funkar ju inte då bussnätet är alldeles för litet, elbilar är alldeles för dyra så familjer har inte råd att införskaffa sig bilarna. Företagare på landsbygden som driver ett företag idag med maskiner eller bränsledrivna fordon har det inte enkelt. I dagens samhälle ska alla jobb utföras så billigt som möjligt och företag konkurrerar med varandra för att få jobb. De små företagen orkar aldrig konkurrera med de större företagen då det blir en för liten timpenning, lönsamhet på fordonen. För att nämna ett exempel en grävmaskin på 28 ton som för det första kostar runt två miljoner att köpa in, sedan ska du ha en anställd chaufför som kostar runt 350 kr/tim och sen den stora boven alltså bränslet. Dieseln kostar nästan 17 kr/l och maskinen drar ungefär 200 liter varje dag, det blir cirka 340 0kr/dag och cirka 450 kr/timmen. Lägger man ihop kostnaden för chauffören och dieselpriset så blir det ungefär 750 kr i timmen som maskinen kostar i timmen och så kanske man har ungefär 1000 kr/tim i betalt på maskinen. Det ger en övrig summa på 100kr som blir vinsten kan man säga, men dessa pengar går även till kostnaden för maskinvård, skatter, försäkringar, besiktning och ifall maskinen går sönder som händer allt för ofta med dagens maskiner. Så i slutändan är det inte många kronor man tjänar i timmen. Tufft för företaget som får svårt att bli lönsamt. Vi handlar nästan allt på nätet idag så alla saker måste fraktas med hjälp av lastbilar eller mindre postbilar långa sträckor och det har gjort att butiker i mindre kommuner har gått i konkurs så man måste beställa genom nätet. Ändå ska företag som kör dessa varor köra dom så billigt som möjligt för folk tycker det är dyrt med 100 kr men dom ser inte alla kostnader bakom det paketet. Politiker pratar om att förbättra miljön, men det de egentligen har bidragit till är: sämre ekonomi för privatpersoner, svårare och dyrare villkor för egenföretagarna samt fler företag som går i konkurs. Höjd skatt på nya personbilar så folk har inte råd att köpa nya bilar. Det kan leda till en mindre produktion av bilar så anställda på fabriker och återförsäljare kommer förlora jobbet. Men det politiker fattat politiskt beslut på är tron på att det absolut bästa för miljön är höjd bränsleskatt. Politiker verkar tro att folk slutar att åka bil bara för att det är dyrt men folk som bor på landet eller i mindre kommuner har inget annat val än att tanka bilen. Så NEJ.... höjd bränsleskatt är inte lösningen till en bättre miljö.

Värmdö gymnasium, 19NaA2

Värmdö kommun

Förslag till riksdagsbeslut

Jag föreslår att vi bör uppmuntra stora privata företag att flytta ut en viss procent av verksamheten utanför storstäderna och får skattelättnader i gengäld. Skattelättnaderna ges i form av lägre arbetsgivaravgifter och lägre bolagsskatt för företagen. Idag är begreppet urbanisering bl.a. aktuellt när det kommer till Sveriges företag. Många företag finns lokaliserade i storstäder, t.ex i Stockholm. Företag startas även i huvudstaden. Detta bidrar till ojämlikhet mellan stad och land, när det kommer till t.ex. arbets- och bostadsmöjligheter.

Motivering

Mitt förslag ger chans till arbete för de redan bosatta utanför storstäderna som har lika kompetens för arbetet. Tidigare har detta upplägg gjorts med myndigheter som flyttats ut i landet. Enligt Dagens Nyheter säger civilministern Ardalan Shekarabi (S) det här om att flytta ut myndigheter: "det främsta syftet med omlokaliseringspolitiken är att se till att staten får ta del av den kompetens som finns i hela Sverige". I detta fall skulle företag få ta del av t.ex. nyutbildade eller skickliga runt om i landet, och får även skattelättnader. Dessutom skulle mitt förslag hjälpa de som redan vill flytta från storstäderna, t.ex. pga de höga bostadskostnaderna. De får en anledning och uppmuntran att flytta om det finns jobb utanför storstäderna. Det i sin tur kommer öka antalet invånare i småstäderna, så att företagen som flyttar ut kan få ännu mer arbetskraft än de som redan bor där som börjar jobba. Eftersom fler flyttar in ökar både skatteintäkter och konsumtion i småstäderna, det kan utnyttjas för stadsutvecklingen. Storstäder som t.ex. Stockholm betalar stora belopp i skatteutjämning till småstäderna. Enligt Ekonomifakta.se (SCB) får Gotland den största tilldelningen, 8120 kronor per person. Det betyder bidrag i form av skattepengar från storstäderna för att utjämna strukturella skillnader så att alla regioner får samma förutsättningar att klara av sina åtaganden med skattepengar från invånarna. Att företagen omlokaliseras betyder fler möjligtvis högre betalade jobb kommer att finnas. Det i sin tur kommer leda till att den nya arbetskraften, eller de bosatta med högre betalda jobb bidrar mer skatt till kommunen. Då blir skatteutjämningen mindre och pengarna i form av bidrag från storstäderna skulle istället kunna gå till andra ändamål, t.ex. sjukvård. Enligt Håkan Svenneling (V) har etableringen av Arbetsförmedlingen i Arvidsjaur stärkt den lokala turismen och även att Arvidsjaurs flygplats möjligtvis har flest flygningar per capita i Sverige. Det skulle kunna bli en trend, då företag skulle flytta ut till olika småstäder, och i sin tur leda till ökade flygningar i fler olika delar av Sverige. Det betyder att den lokala turismen kan öka i fler småstäder istället för Stockholm. Det i sin tur skulle leda till att enskilda kommuner får mer pengar att nyttja från turismen, då den ökar. Däremot skulle man kunna anse att omlokalisering av företagen leder till att de förlorar arbetskraft som inte vill följa med ut ur storstäderna. Men detta förslag är frivilligt till skillnad från beslutet att tvångsflytta vissa myndigheter. I detta fall kan företag som endast vill expandera ta del av detta förslag. Då genom att flytta ut en viss procent av verksamheten, och ha kvar delar i storstäderna. Det betyder att en stor del av verksamheten i storstäderna kan stanna kvar, medan nyutbildade i småstäderna även kan lockas och ta del av möjligheten till jobb och bostad. Jag hoppas därför att mitt förslag kan bli verklighet.

Västermalm, Sundsvalls gymnasium, NA17NAS

Sundsvall

Förslag till riksdagsbeslut

Ungdomens riksdag tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att låta hela Sverige leva, landsbygder såväl som tätorter och förorter. Utred därför ett ökat stöd till glesbygden så att hälsocentraler, skolor och livsmedelsaffärer kan räddas, och kompensera landsbygdsborna för de höga bränslepriserna när det inte går att välja att resa kollektivt. Ett Sverige där alla bor i Stockholm, Göteborg eller Malmö är inte ett Sverige vi vill ha så det är hög tid att agera.

Motivering

Inför valet 2018 uttalade sig många av våra politiker om ett levande Sverige och en levande landsbygd. Av den satsningen har vi boende på den norrländska landsbygden inte sett mycket. Vi menar att det går åt det andra hållet, att det är nedskärningar vi ser. Skall politiken gå fram i hela Sverige, och vara trovärdig för hela befolkningen, måste man sluta se Stockholm som den enda betydande delen av Sverige. I dag stängs välfärdsinstitutionerna ner på landsbygden. Dagligen får landsbygden besked om att det krävs att man stänger ner skolor, hälsocentraler, BB-avdelningar och andra funktioner som krävs för en levande landsbygd. Livsmedels-, bensin- och apotekskedjor väljer att stänga ner där lönsamheten är låg, och blir funktionerna kvar är utbudet magert och priserna höga. Kollektivtrafiken är inte heller den lönsam så tas inte turer bort så minskas antalet tillgängliga på- och avstigningsplatser ner. Effekten blir att klyftorna mellan stad och landsbygd ökar och klyftan bidrar till ett "vi mot dem-tänk" som ingen gynnas av. Nedstängda funktioner innebär också för de boende att arbetstillfällen försvinner förutom att avstånden till arbete, skola och annat ökar. Det enda färdmedel som fungerar att använda är ofta bil, men med höjd bensinskatt och många mil till närmaste bensinstation blir kostnaderna för att bo kvar för höga. Så höga att avfolkningen av landsbygden går fort. För de som bor i Stockholm är det svårt att förstå att det kan vara över fem mil till skola och arbete enkel väg och med ingen, eller mycket bristfällig kollektivtrafik att tillgå. Vill vi använda de resurser som Norrland erbjuder i form av vattenkraft och skogsresurs måste det också gå att bo i den delen av landet. Och vi måste se till att också ungdomar och barnfamiljer kan bo kvar på hemorten genom att erbjuda lite mer än en tjälskadad landsväg och ett utlovat fibernät som aldrig blir klart därför att kostnaden för att ansluta sig blir på tok för hög. Vi föreslår därför en genomlysning av hur vi kan erbjuda ökad kollektivtrafik i glesbygd så att människor kan ta sig till sina arbeten respektive skolan på ett hållbart sätt. Det måste prioriteras så att människor inte får en förstörd dag efter att ha missat den enda bussen för dagen. Det är rimligt att kollektivtrafiklösningar erbjuds i hela landet och där det inte går skall ekonomisk kompensation i form av skatteavdrag ges. Staten behöver också se över hur man kan bidra till att det också är möjligt att erbjuda viktiga samhällsfunktioner på landsbygden. Skall någon vilja bosätta sig i glesbygden behövs skola, barnomsorg, vård och försäljning av livsmedel och bensin i närområdet. Det kan handla om att Sverige såväl behöver omfördela en större del av skattemedlen, som lagstiftning kring vad en kommun skall erbjuda sina invånare. Allt för att inte nedmonteringen skall fortsätta. Vi menar att det är hög tid att prioritera landsbygden så att hela Sverige kan leva.

Åbyskolan, EK19

Klippan

Förslag till riksdagsbeslut

Skillnaderna mellan landsbygden och städerna växer. Enligt SVT nyheter blir städerna allt mer attraktiva för både yngre och äldre generationer. Städerna som ständigt utvecklas lockar allt fler människor medan det finns allt fler nackdelar med att bo på landsbygden. Den här utvecklingen är inte hållbar och behöver förändras för att uppnå ett jämlikt förhållande mellan stad och land. Sverige måste alltså arbeta för att få en fungerande landsbygd och ett fungerande samspel mellan stad och land.

Motivering

Infrastrukturen jämnar ut skillnader mellan stad och land. För att minska ojämlikheten mellan stad och land och för att försäkra en hållbar framtid däremellan är lösningen att öka tillgängligheten mellan stad och land genom att förbättra infrastrukturen. Denna förbättringen ska göras med fokus på kollektivtrafiken, målet är att den ska förbättras och effektiviseras. För att uppnå en förbättring i kollektivtrafiken mellan stad och land måste resurser sättas till. Dessa resurser borde komma ifrån att de resurser som läggs i städerna delas upp och även går till att förbättra sträckor mellan stad och land, men även att de resurser som redan finns tas tillvara på och ändvänds på bästa sätt. Det positiva med ett beslut som det här är att utbytet mellan stad och land skulle förbättras. Boende på landsbygden skulle lättare kunna både arbeta och utbilda sig i städerna. Städernas brist på boende skulle minska om det fanns en funktionell kollektivtrafik mellan stad och land eftersom det skulle innebära att man skulle kunna bo utanför städerna men fortfarande behålla exempelvis arbete inne i staden. Denna lösning skulle även innebära fler valmöjligheter för de i städerna såsom de på landsbygden. Utbudet på kultur, föreningar, handel, arbeten och utbildning skulle öka och man skulle alltså få en möjlighet att få tillgång till det man inte hade innan. En annan viktig anledning till varför förslaget om en förbättrad kollektivtrafik är nödvändigt är att det även är skonsammare för miljön. Vi lever idag i en tid där miljön är mer uppmärksammad än någonsin och olika restriktioner från både EU och svenska staten kommer på hur man på olika sätt får och inte får påverka miljön är kollektivtrafik viktigt att satsa på. En förbättrad och utökad kollektivtrafik skulle vara mer skonsamt för miljön och ett sätt att minska de transportutsläpp som släpps ut idag. På grund av miljön och situationen i världen blir Sveriges bensinpriser allt högre. Detta drabbar både boende i stad och land. För de som arbetar i staden och bor på landsbygden blir det allt dyrare att transportera sig och i framtiden kommer detta var för dyrt för de flesta. För att göra dessa transporter möjliga är alltså förslaget om en förbättrad kollektivtrafik en bra lösning. Vissa anser att el-bilar är en bättre lösning på detta men enligt SVT nyheter och en ny svensk forskning kan tillverkningen av ett elbilsbatteri motsvara utsläppen för att köra en dieselbil i upp till 25 000 mil. Om man då även tar i beaktning att el-bilen kan vara laddad med fossilt producerad el blir el-bilen inte lika miljövänlig som många tror. El-bilen är alltså inte en bra lösning på problemet som miljövänlig transport är. Utan förslaget om en förbättrad och utvecklad kollektivtrafik är bättre och mer hållbart. Förslaget om en bättre kollektivtrafik skulle alltså lösa både ojämlikheten mellan stad och land, skapa ett mer hållbart förhållande mellan stad och land och även medföra de andra positiva aspekter som har nämnts i motionen.