Första utbildningsutskottet (1UbU)

Första utbildningsutskottets betänkande

Motionsbetänkande 1UbUU1(pdf, 81 kB)

Motioner

Bergska Gymnasiet, EKSA 18

Finspång

Förslag till riksdagsbeslut

För att lösa problemet med låg sysselsättningsgrad bland nyanlända har vi tagit fram ett förslag på en app vi har valt att kalla "NTF - nyckeln till framgång" och nej vi är inte alls oseriösa med app-namnet, låt oss förklara. Till Sverige kommer man för att skapa ett bättre liv, anledningarna kan vara många t.ex. krig, hot mm men det alla har gemensamt som kommer hit är ett hopp om en bättre framtid i vårt fina land.

Motivering

Sverige är ett land med många nationaliteter och folk från alla delar av världen. Utifrån är vi alla ganska lika, men det finns finns en sak som skiljer oss åt lite extra - språket. Vi behöver ha ett snabbare och mer effektivt system för att integrera nyanlända in i samhället och vi har hittat en lösning. Vårt förslag är en app som ska installeras permanent av staten i telefonerna. Appen ska vara anpassad till olika åldrar och kunnighet i språket och även vara obligatorisk att jobba med. År 2018 invandrade det 133 000 människor till Sverige, men sysselsättningsgraden låg på 70, 1 procent jämfört med 86, 6 procent hos de inrikesfödda. Vi har valt att fokusera på bristerna i integrationen när det kommer till arbete och arbetsmarknaden. Det är alldeles för svårt att komma in på den svenska arbetsmarknaden idag och det beror på att många av dem som söker jobb inte har någon utbildning alls/för låg utbildning då de flesta jobb kräver kompetent arbetskraft. Samtidigt går det alldeles för trögt att utbilda de nyanlända i såväl olika yrkesroller som i det svenska språket som är grunden till det mesta. Tyvärr är inte svenska ett lätt språk att lära sig och utan vidare språkkunskaper är det svårt att få en anställning. Just därför behöver vi fokusera på att lära nyanlända det svenska språket på ett snabbare och smidigare sätt än att de ska gå till sin kommun, be om svenska-utbildning, stå i kö för utbildning och sedan sättas i ett unket klassrum två gånger i veckan x antal veckor och hoppas på resultat. Vi behöver något mer effektivt, något kul och motiverande som ger hopp - inte sätter stopp. Vår tanke med appen är att alla som anländer hit som har möjlighet/ambition att jobba ska få denna app permanent installerad på sin mobiltelefon, om mobiltelefon inte finns ska staten ge ut. Detta kanske låter krångligt och ogenomförbart, men det behöver inte vara så komplicerat. Vår tanke är att appen ska vara en del av ett stort system där det finns flera arbetslag som ser till att appen sköts som den ska, att tider och deadlines hålls och att appen används av dem som fått den installerad. Vi tror att detta är ett vinnande koncept eftersom att sociala medier och telefoner är en stor del av vår vardag idag. I genomsnitt sitter en vanlig person framför telefonen ca. 4 timmar/dag och vi anser att detta är ett perfekt tillfälle att använda lite av den skärmtiden till något användbart, som språkkunskaper. Genom en välkonstruerad app tror och hoppas vi att fler nyanlända kommer att intressera och engagera sig i att lära sig det svenska språket. Detta är nyckeln till arbete och en framtid i ett inkluderat Sverige där alla ska kunna känna tillhörighet. Detta kommer även leda till att fler människor blir kvalificerade till olika jobb och på så sätt kommer ut på arbetsmarknaden. En win-win situation för alla helt enkelt!

Fridegårdsgymnasiet, Ek18

Håbo

Förslag till riksdagsbeslut

I dagsläget är SFI (Svenska för invandrare) enbart tillgängligt för nyanlända som fått asyl beviljat. Att få asyl kan i vissa fall ta över ett år. Detta innebär att mycket tid som de nyanlända hade kunnat använda till att lära sig språket går till spillo. Att lära sig språket ökar bl.a. arbetsmöjligheterna, utbildningsmöjligheterna och samhörigheten. Vi vill göra det möjligt för nyanlända att gå SFI innan de fått asyl beviljat så att de snabbare kan komma in i arbetslivet och det svenska samhället.

Motivering

Enligt forskning tar det ca två (2) år att lära sig svenska som vardagsspråk för den som genomgår SFI:s utbildning som den ser ut just nu. Eftersom man i dagsläget inte får gå SFI innan man fått asyl så innebär det att det tar två år att lära sig språket efter att man fått asyl beviljat. Eftersom det kan ta över ett år att få asyl beviljat innebär det att man skulle ha kommit långt i sin SFI utbildning under tiden man söker asyl. Tiden för asylprocessen skulle kunna användas mer effektivt för att både utveckla dessa människor på individnivå och för att utveckla Sverige som land. De nyanlända kan tidigare komma ut i arbetslivet, betala skatt och bidra till att göra vårt samhälle bättre. Genom att göra SFI utbildningen tillgänglig för personer under asylutredningen snabbar vi på tiden för de nyanlända att komma in i samhället och därmed minskar tiden som de kostar pengar för vårt samhälle och ökar istället tiden som de bidrar till det. Om vi ökar språkkunskaperna hos nyanlända kommer det samtidigt leda till att vi minskar segregationen. Målet är att få ett så integrerat samhälle som möjligt och därmed blanda folk från olika kulturer så att folk tillslut känner sig trygga och välkomna var de än befinner sig i landet. Att låta nyanlända utbilda sig inom det svenska språket hjälper oss mot detta mål då det är enklare att kommunicera om man talar samma språk. Kan de nyanlända snabbare komma in på den svenska arbetsmarknaden och integreras med människor av olika ursprung så kommer Sveriges segregation att minska. Bättre språkkunskaper ger ett rikare socialt liv och större möjligheter till kontakt med etniska svenskar. Detta leder till ett Sverige med en större sammanhållning, gemenskap och nöjdare befolkning. Det finns en tydlig koppling mellan utanförskap och kriminalitet. Genom att minska segregationen och öka sysselsättningen kan vi därmed minska kriminaliteten. Skulle de nyanlända direkt få tillgång till SFI så får de en meningsfull sysselsättning och de kan dessutom genom utbildningen möta nya kontakter och vänner som leder till minskat utanförskap. Detta leder utöver det till att de efter utbildningen kommer få det enklare att snabbt hitta ett jobb som passar dem och på så sätt undviker vi att de blir sysslolösa både före och efter att de fått besked om asyl. Det är bevisat genom ett flertal studier att minskad arbetslöshet leder till en minskad brottslighet och därmed kommer detta förslag gynna Sverige ur flertal aspekter. Den ökade kostnad det innebär att erbjuda SFI-utbildning under asylprocessen kommer vi alltså tjäna in ekonomiskt, då människor som så småningom beviljas asyl snabbare kan komma in i arbetslivet och genom minskat utanförskap som nämnts tidigare. Avslutningsvis kommer detta öka människors välmående och sociala kontakter, så åtgärden ger stora vinster både på individ- och samhällsnivå.

Jensen Gymnasium Malmö, EKEK19

Malmö

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen, om att inrätta obligatorisk svenskundervisning för invandrare utan grundläggande språkkunnighet i svenska med praktisk arbetslivsorientering om man inte har fast heltidsanställning inom ett år efter det datum man fått uppehållstillstånd och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Sedan år 2014 har det invandrat mer än 120 000 personer per år till Sverige. Vi jobbar aktivt för att ständigt förbättra deras levnadsstandard. Sverige är världsbäst på att ta hand om nykomlingar men detta betyder inte att det inte finns rum för förbättring. En av de största utmaningarna är arbetslösheten. Enligt Statistiska Centralbyrån tar det upp till åtta år för varannan invandrare att skaffa någon typ av jobb i Sverige. Detta är för lång tid, och tiden måste börja skäras ner. Klyftorna mellan invandrare och inrikes födda är stora. Inom arbetslivet syns dessa klyftor tydligt. Skillnaden i kvaliteten på arbetsmiljön, arbetsplatserna och lönerna mellan nyanlända och inrikes födda är tydliga. Istället för att erbjuda resurser som gör att man kan klara sig utan jobb är det lämpligare att erbjuda resurser som leder till att de kan klara sig själva i det svenska samhället. Här kommer utbildning in i bilden. Många nyanlända kommer med låg utbildning och lite arbetserfarenhet. Genom svenskundervisning för invandrare och praktik kommer vi kunna motverka problemen och minska samhällsklyftorna i landet. Dels kommer man kunna få de svenskkunskaper som är nödvändiga i det svenska samhället och arbetslivet, dels kommer man få arbetserfarenhet genom att se hur det svenska arbetslivet fungerar med hjälp av praktik. Ett förslag är att ge folk möjligheten att få praktikplatserna efter intresse och aspirationer för framtiden. Denna lagstiftning kommer till slut leda till minskade samhällsklyftor. Svenskundervisningen för invandrare kommer leda till att fler har förutsättningarna och viljan att studera vidare och skaffa en högre utbildning. Genom att de får en högre utbildning kommer de kunna nå högre positioner i arbetslivet och mer acceptans inom olika branscher. Våra utrikesfödda kommer på så sätt få bättre ekonomiska förutsättningar och en bättre livssituation. På så sätt kommer de kunna vara mycket mer självständiga och därefter smälta in i det svenska samhället samt bidra till den svenska välfärden. Förslaget om att inrätta obligatorisk svenskundervisning för invandrare med praktisk arbetslivsorientering kommer att lösa många dilemman. Vi kommer inte bara kunna nå målet att jämna ut samhällsklyftorna och stärka sammanhållningen mellan inrikes och utrikes födda men samtidigt förbättra utbildningen, svensk välfärd och så mycket mer som efterföljer en utjämning i samhället.

Lundellska skolan, E18B

Uppsala

Förslag till riksdagsbeslut

Förslaget är att införa obligatoriska språkkurser och obligatorisk samhällsorientering till nyanlända från dag ett i Sverige som inte har ett svenskt medborgarskap. Människor med olika inkomster och bakgrunder lever och verkar till stor del inte tillsammans idag. Det blir därmed ett stort problem med klasskillnader i Sverige eftersom klyftan växer mellan människor och segregationen ökar. Detta lagförslag ska då skapa ett tillstånd där alla får samma möjligheter i Sverige.

Motivering

Segregation är ett faktum i dagens samhälle, vilket behöver en drastisk ändring. Människor bor i olika områden på grund av hur mycket de tjänar. En tidigare migrationspolitik har utgjort att människor haft varierande förutsättningar att bli anställda. Bidrag är en stor kostnad för det svenska samhället och år 2017 var bidragssumman uppe i 10,7 miljarder kronor till bara hushåll. Detta är en onödigt stor utgift som istället skulle kunna gå till den offentliga sektorn. Med den ökade segregationen har en förhöjd gängkriminalitet också växt fram med följd av den tidigare migrationspolitiken. Införande av obligatoriska kurser till nyanlända skulle leda till en stor förändring för det svenska samhället och skulle i det långa loppet leda till en bättre integration. Att kunna språket i landet man lever i är nyckeln till ett bra liv och för att kunna försörja sig själv och sin familj. Att även ha en obligatorisk samhällsorientering skulle vara ytterst behövligt för nyanlända i Sverige. Vilket innehåller de mänskliga rättigheterna, grundläggande demokratiska värderingar, rättigheter och skyldigheter, hur det svenska samhället är organiserat samt praktiskt vardagsliv. Man kan se på det så här: Det är inte tillåtet att skicka ut en person i trafiken som inte har någon utbildning om hur trafiken fungerar. Varför ska man då skicka ut en människa som med stor sannolikhet har bott hela sitt liv i ett annat land med ett helt annat sätt att se på livet i samhället. Samhället anser att införandet av obligatorisk undervisning i svenska och obligatorisk samhällsorientering inte skulle vara en dålig idé. De som inte är medborgare i Sverige ska kunna komma in i samhället på ett naturligt sätt för att inte fastna i segregerade områden. Till skillnad från idag finns de bara SFI inom skolan som är obligatorisk och vår ambition är att ändra på detta och nu göra dagens frivilliga kurser obligatoriska när dom ändå är gratis kurser som finansieras av staten. Detta ger inte ytterligare kostnader för staten i och med att de redan pågår. I sin tur gynnar detta samhället i längden eftersom förhoppningarna är att bidragen kommer minska på kort och lång sikt. Undersöker man integrationen i resterande länder i Europa som i t.ex. Spanien så måste man genomgå språktest och kunskapsprov i samhällsorientering, lagar och regler och sociala koder samt uppvisa förståelse för landets värderingar. Fungerar det i andra delar i Europa så skulle de med stor sannolikhet fungera i Sverige.

Martin Koch-gymnasiet, SA1

Hedemora

Förslag till riksdagsbeslut

För att få in fler nyanlända på Sveriges arbetsmarknad vill vi förbättra SFI-undervisningen. Detta genom att dela upp olika språk i olika klasser, ha lärare som kan samma språk som klassen samt göra mindre grupper. De som redan har utbildning från ett annat land ska få behörighet för sitt yrke i Sverige, så fort de behärskar det svenska språket väl. De som inte har tidigare utbildning ska ha möjlighet att få enklare jobb eller få utbilda sig vidare.

Motivering

Om klasserna blir mindre och lärarna fler får eleverna bättre utbildning. Genom att placera människor som talar samma språk tillsammans och ha lärare som även de behärskar språket blir det lättare att förstå utbildningen och ta hjälp av varandra. Ju snabbare man lär sig språket, desto snabbare kan man komma in på arbetsmarknaden. Många nyanlända är bidragstagare, men så fort de har en egen inkomst behöver de inga bidrag. Detta gör att staten kan spara pengar och individerna får mer pengar att leva av, då en lön oftast ger mer inkomst än ett bidrag. Det är också en viktig del för att känna sig delaktig och gynnsam för samhället, att inte ta emot bidrag utan istället betala skatt. Arbetet är också en utmärkt plats att förbättra sitt språk samt knyta kontakter och på så sätt lära känna kulturen och Sveriges sociala koder. Att människor känner gemenskap och tillhörighet i samhället kommer i längden göra att gängkriminaliteten minskar, då vi vet att utanförskap främjar sådant beteende. Att låta folk som redan har behörighet för ett yrke få utöva yrket även i Sverige hade hjälpt mycket inom yrkesgrupper där personal fattas. För att vara säker på att den utbildning man har motsvarar kraven i Sverige anser vi att man borde skriva ett övergripande prov, där ens kunskaper inom utbildningens område tenteras. Om man har brister inom ett visst område får man studera detta vidare på universitet. Enligt SCB beräknas det vara brist på ungefär 80 000 behöriga lärare år 2031 och fram till 2026 beräknas 136 000 undersköterskor och vårdbiträden behöva rekryteras, enligt regeringen. Vårdköerna är långa och skolklasserna stora. Bristen är tydlig och befolkningen märker det. Att vi tar emot fullt utbildade människor utan att låta dem jobba när vi behöver arbetskraften är orimligt. Det är inte bara brist på lärare, det är brist i systemet.

Procivitas privata gymnasium, EK1B

Helsingborg

Förslag till riksdagsbeslut

En åtgärd för att minska segregationen skulle vara att införa en obligatorisk utbildning i det svenska språket för nyanlända och invandrare. För att göra det obligatoriskt skulle konsekvenserna vara att om utbildningen inte skulle fullföljs och du som nyanländ eller invandrare inte tar en examen i SFI kurs 1C kommer ditt etableringsbidrag att dras in.

Motivering

Idag finns det inget obligatoriskt krav på att invandrare och nyanlända ska lära sig det svenska språket. Om du är folkbokförd i en kommun och har uppehållstillstånd erbjuds SFI men det är inte obligatoriskt. Det är svårt för nyanlända och invandrare att bidra till samhället om de inte kan det svenska språket. Det är också svårt för dem att gå en utbildning i Sverige. Vi vill att man ska göra det obligatoriskt att lära sig det svenska språket för att underlätta för nyanlända och invandrare att kommunicera med omgivningen och lättare komma in på en utbildning eller skaffa sig ett arbete. Detta kommer göra att segregationen i Sverige minskar och att fler och fler invånare i Sverige är tvungna att samarbeta med de nyanlända och invandrare. Idag visar en undersökning av Europaportalen som publicerades 16 april 2018 att 41 procent av Sveriges befolkning känner att det kan finnas problem med invandringen till Sverige. Vi tror att språket spelar en stor roll i detta missnöje. Vårt förslag kommer underlätta för detta och göra det enklare att samarbeta. Skattepengarna som vi ger ut till de nyanlända i form av etableringsbidraget är en investering. Staten investerar pengar i de nyanlända för att sedan få tillbaka det när de börjar arbeta och betala in skatt till staten. Om man då skulle få underkänt i SFI kursen eller inte fullfölja den har man inte samma möjligheter till att få ett jobb vilket i sin tur kan leda till att man börjar arbeta svart. Om man väljer att arbeta svart för att man inte har den utbildning man behöver för att kunna bli anställd så kan det påverka samhället enormt. Personer som är anställda svart betalar inte in skatt och bidrar inte till samhället på något vis, detta är något som påverkar infrastrukturen i samhället. År 2008 var det cirka 100 000 personer som immigrerade till Sverige och enligt Skatteverkets uppskattning så förlorade man ca 66 miljarder kronor på svarta arbeten (2008). Kompetensen hos vissa invandrare eller nyanlända kan vara väldigt hög. Dessa personer har förmodligen ett driv att vilja arbeta och vill komma in i samhället och arbetsmarknaden snabbt. Om dessa personer inte väljer eller inte kan utbilda sig i det svenska språket kan deras kompetens inte uppfylla deras maximala potential. Om de inte kan det svenska språket kan de inte heller anställas till de arbeten som de egentligen förtjänar. Vilket gör att istället blir anställda på ett arbete som inte kräver hög kompetens. Ett exempel kan vara att en läkare inte kan det svenska språket och kan därför inte fortsätta arbeta som läkare i Sverige utan får istället arbeta som en städare. Detta leder till att läkaren inte kan bidra med sin fulla kapacitet till samhället.

Procivitas privata gymnasium Helsingborg, SA1

Helsingborg

Förslag till riksdagsbeslut

Ungdomens Riksdag ställer sig bakom det som anförs i motionen om betydelsen av färdigheter inom det svenska språket för integrationen och den sociala sammanhållningen i Sverige. Ungdomens Riksdag ställer sig bakom det som anförs i motionen om betydelsen av social sammanhållning i syfte att stärka och bibehålla demokratin. Ungdomens Riksdag ställer sig bakom det som anförs i motionen om förändringar i lagstiftningen om undervisningen i SFI.

Motivering

Under de senaste 20 åren, allra främst de senaste 10 åren, har vi haft en stor asylinvandring till Sverige - sedan år 2009 har mer än 420 000 asylsökande och anhöriga till asylinvandrare beviljats uppehållstillstånd. Sveriges undermåligt fungerande integration, i kombination med detta höga antal flyktingar under en relativt kort tidsperiod har resulterat i stora kostnader för den svenska staten - enligt en rapport från 2018 av Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi kostar en genomsnittlig flykting ungefär 74 000 kronor på ett år. Detta beror på att det i genomsnitt tar över fem år för en flykting att få arbete och därmed kunna bidra till samhället. Denna undermåliga integration har, utöver kostnaderna, lett till framväxt av parallellsamhällen i flera svenska förorter. Att alla i Sverige talar samma språk är fundamentalt för den sociala sammanhållningen, som i sin tur lägger grunden för en fungerande demokrati. Det svenska språket är nyckeln till att förstå de processer som möjliggör den liberala demokratin, och det är även genom att kunna språket som man kan vara med och påverka demokratin. Språket ger alla som bor i Sverige möjligheten dels att göra sin egen röst hörd och därmed vara med och påverka, men även att förstå det som sägs i det demokratiska samtalet och kunna vara delaktig även utan att själv vara en röst i debatten. Det är dessutom genom samhörigheten som var och en kan åsidosätta de skillnader som finns mellan en själv och andra, och istället fokusera på konstruktiva samtal. Färdigheter inom det svenska språket är dessutom ett anställningskrav på majoriteten av Sveriges arbetsplatser, så att inte tala svenska försämrar möjligheterna till en anställning, med följden till man blir beroende av bidrag för att kunna försörja sig. Detta bidragsberoende skapar skadliga klyftor mellan svenskfödda och invandrare. Det sistnämnda är en av de största orsakerna till utanförskap, och därmed till parallellsamhällenas framväxt. Dessutom innebär en anställning att man går från att vara en belastning för samhället till att bidra till och stärka den gemensamma välfärden. Genom att arbeta står man dessutom på egna ben, och kan då aktivt ta för sig ute i samhället. Att kunna försörja sig själv leder dessutom till att man inte behöver falla tillbaka på kriminalitet. Om invandrare i större grad lär sig svenska skulle kriminaliteten alltså minska drastiskt, till följd av att de som tidigare har varit i utanförskap nu är en del av samhället. Vi föreslår därför att Svenska för invandrare ska göras obligatoriskt för alla nyanlända asyl-och anhöriginvandrare, samt att godkända betyg i SFI ska vara avgörande för att beviljas förnyat uppehållstillstånd såväl som svenskt medborgarskap. Den som genomgår kurser från SFI ska göra detta tills hans eller hennes språkkunskaper bedöms tillräckliga för att personen i fråga ska kunna kommunicera på svenska utan större svårigheter. Dessa kunskaper ska bedömas genom språktest med samma upplägg som de nationella proven.

Thoren Business School, CMP19A

Stockholm

Förslag till riksdagsbeslut

Vårt förslag är att införa kurser som utbildar alla, men mera specifikt andraspråkstalare inom den akademiska svenskan. Kurserna ska fokusera sig på att lära människor om den så kallade "finsvenskan" med olika inriktningar som exempelvis politik, juridik, ekonomi, sociala sammanhang och även arbetsrelaterade sammanhang. Kurserna ska vara lättillgängliga och frivilliga så att människor känner sig motiverade till att delta, men även för att folk med olika förutsättningar ska kunna ha möjligheten att ta del av detta förslag. Detta förslag ska finansieras via skattepengarna så att det inte blir en klassfråga och det ska finnas olika nivåer som man kan uppnå . I början av kursen så består kursgrupperna av folk med samma modersmål, vilket även inkluderar läraren, så att utbildningen ska bli så effektiv som möjlig. Senare i kursen gång ska eleverna, beroende på deras kunskapsnivå, blandas med folk med samma kunskapsnivå med olika modersmål. SFI ska anordna dessa kurser då dem har resurserna, lokaler och utbildare för att hålla dem .

Motivering

Att införa denna motion är positivt eftersom det skulle hjälpa väldigt många individer att integrera sig i samhället, detta leder till att de får bättre förutsättningar men även möjligheter att lyckas. Det finns många människor i Sverige som inte vet hur politiken fungerar, de förstår inte de svåra begreppen och det väcker inget intresse för stora delar av befolkningen. Men det är inte bara politik som kan kännas svårt utan även språket inom juridik, ekonomi, sociala sammanhang och arbetsrelaterade sammanhang som många svenskar tacklas med varje dag. Med vår motion vill vi göra det enklare för människor att förstå den akademiska svenskan så att de lättare kan integrera sig i samhället. Att vara integrerad i ett samhälle är väldigt viktigt då det ger individer många möjligheter. Man får mer kontakter, bättre jobbmöjligheter och förståelse för lag och rätt förbättras. Språket är grunden för att integrera sig i ett samhälle. Enligt sfistockholm.nu så är språket det absolut viktigaste för en snabb integration i ett samhälle, då det i sin tur leder till snabbare sysselsättning i form av arbete eller vidare studier. Om man inte lär sig språket kan det leda till att man håller sig till en viss grupp med samma ursprung, vilket i sin tur kan leda till mer segregation i landet och även ett större utanförskap. Politik är också en stor faktor för integrering, utan förkunskaperna om hur vårt land styrs och fungerar blir det svårt för människor att förstå olika samhällsstrukturer och dem väljer oftast då att inte engagera sig politiskt, vilket kan leda till att vår demokrati hotas. Valdeltagandet har sjunkit extremt mycket under de senaste åren, idag är knappt 3 procent av befolkningen medlemmar i ett politiskt parti. Vi tror en stor anledning till detta är just på grund av det svåra språket som finns i politiken. Politiker anpassar inte språket till befolkningen och detta leder till att många invånare i Sverige, framförallt andraspråkstalarna inte förstår de svåra orden som dem använder sig av och då kommer de inte tycka det är intressant och de kommer även inte engagera sig. Många känner även ett visst utanförskap i samhället, de känner sig inte inkluderade då de inte förstår vad politikerna säger, de flesta väljer då istället att strunta i politiken. Med vårt förslag vill vi lösa alla dessa problem. Vi vill göra det enklare för människor att integrera sig i samhället och vi vill göra det lätt för folk att förstå politiken och vilja engagera sig i det. Att vara integrerad gynnar samhället på många sätt, både politiskt, socialt och ekonomiskt. Det medför en bättre sammanhållning, bättre infrastruktur och långsiktigt gynnar det staten .