Första justitieutskottet (1JuU)

Första justitieutskottets betänkande

Motionsbetänkande 1JuUU1(pdf, 23 kB)

Motioner

Donnergymnasiet, SA18

Göteborg

Förslag till riksdagsbeslut

Vi vill komplettera Dataskyddsförordningen genom att göra det lättare som individ att neka verksamheters förfrågan om personlig data. Vi vill öka transparensen om datahantering samt av vilka parter och hur länge den används genom att förenkla användarvillkoren. Genom detta vill vi att användare blir medvetna om sina datarättigheter, samt får mer kontroll över dess spridning. Vi vill göra det svårare för verksamheter att ta del av data som kan användas i manipulativt syfte.

Motivering

Vi anser att vårt förslag till komplettering är väsentligt för att innefatta datarättigheter som en del av de mänskliga rättigheterna där individer har fullkomlig vetskap om hur personlig data används samt i vilket syfte den används i. Det är omoraliskt att inte ge varje medborgare en rättvis chans att neka verksamheters tillgång till personlig data, samt för verksamheterna att inte uppge för vilket ändamål datan brukas. Därför vill vi garantera att alla verksamheter har full transparens och informerar om hur, var och av vem personlig data hanteras. Villkorsavtalen på webbsidor som t ex använder cookies är idag inte tillräckligt tydliga för att användaren fullständigt ska begripa dess innebörd. Exempelvis är de "pop-up fönster" som dyker upp frekvent små med vag och invecklad text som är svårbegriplig för individer. De ger dessutom inte en adekvat förklaring till hur individens data kommer behandlas eller vilken data, och i vilken mängd, som nyttjas. Vår motion prioriterar användares integritet och förståelse. Vår motion ska genom att utkräva transparens av verksamheter på internet skydda användare från olika former av manipulation där den personliga integriteten riskeras. I boken Demokratins framtid (2018) förklarar Anders Sundell dataföretaget Cambridge Analyticas roll i det amerikanska presidentvalet 2016 samt i Brexit-kampanjen. Det är bevisat hur användares personliga data och aktivitet på internet nyttjats för politiska ändamål genom skräddarsydd reklam, till för att förändra eller förstärka specifika gruppers politiska åsikter eller deltagande. Vår motion ska begränsa verksamheters möjlighet att urskilja individers politiska åsikter genom personlig data. Möjligheten att utöva dagordningsmakt genom användning av algoritmer i samarbete med data ska genom vår motion limiteras. Trots uppmärksammandet av politikens närvaro på internet vill vi starkt begränsa subliminala former av påverkan som användare utsätts för, och på så sätt främja öppna debattmöjligheter fria från yttre påverkan, vilket kan minska ytterligare politisk polarisering. Vårt förslag kan ses som orimligt då det krävs att verksamheter genomgår omfattande systemförändringar, samt att det tillkommer ytterligare praktiska restriktioner och juridiska konsekvenser kring användning och spridning av personlig data. Vi tar hänsyn till detta, men anser likväl att dessa restriktioner är nödvändiga då verksamheter på internet enligt artikeln "Ideologi i makt och motstånd" (Fronesis, 2015) av C. Fridolfsson m.fl. besitter ideologisk makt. Internets möjlighet till pluralism inom källor kan främja den demokratiska förutsättningen fri opinionsbildning. Vår motion bidrar till en miljö öppen för fri debatt utan påverkan av skräddarsydda annonser eller politisk propaganda. För en välfungerande valdemokrati krävs det att alla verksamheter, både på traditionella och virtuella medier, värnar om sin transparens och individens fundamentala demokratiska rättigheter.

Hässleholms Tekniska Skola, INT2SA

Hässleholm

Förslag till riksdagsbeslut

Ungdomens riksdag ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ställa sig bakom en statlig utredning för att behandlingen av personlig data skall bli mer transparent gentemot utomstående parter. Detta för att värna om individens integritet och mänskliga rättigheter samt motverka manipulation av demokratiska val och personlig data.

Motivering

Vi anser att människans rättigheter även innefattar den personliga data och utlämningen därav på internet, varje individ skall ha rätt till att ta bort innehåll från sitt personliga liv från internet om denne anser att data behandlas felaktigt. Utomstående parter, företag, stater eller privatpersoner, skall inte behandla data på ett sådant sätt att individens mänskliga rättigheter till värdighet (artikel 1 av FN:s deklaration av mänskliga rättigheter) och säkerhet (artikel 3 av FN:s deklaration av mänskliga rättigheter) kränks. Skandaler som den rörande Cambridge Analytica och Facebook har avslöjat att användarnas information har använts i politiskt syfte. Baserat på användarnas aktivitet på internet kan personliga annonser skapas för att påverka individens åsikt, enligt SVT Nyheter. Dessutom kan denna lagrade information, som skapar s.k algoritmer, användas till att rikta falska nyheter mot användare som exempelvis smutskastar politiska partier. Vi anser att detta är ett hot mot demokratin som kräver åtgärder. Detta kan, och har, använts i val och kommer sannolikt att fortsätta göras. I det amerikanska valet 2016 engagerade exempelvis falska nyheter fler människor än de äkta, enligt Craig Silverman, analytiker på Buzzfeed News. Även valet i Brasilien två år senare påverkades av världens största videosajt Youtube och dess algoritmer, enligt artikeln "Youtubes algoritm kan ha avgjort valet i Brasilien" (Dagens nyheter 19.08.19). Vi anser att dagens lagstiftning gällande företags och staters annonsering på internet är för vag och missgynnar individen. Behandling av data med hjälp av cookies* är inte transparent nog för att individen tydligt skall förstå hur dennes personliga data behandlas och vem/vilka aktörer som har åtkomst till den. Acceptering av cookies måste omedelbart tydliggöra att data inte enbart behandlas för "en personligare upplevelse" genom annonser, utan även ger andra aktörer tillgång till den personliga informationen. Varje webbplats har ett ansvar att förmedla syftet med datainsamlingen på ett lättbegripligt och lättillgängligt sätt för besökaren. * Cookies syftar till små filer av personlig data som webbplatser lagrar och sedan skickar till individens webbläsare. Datan sparas och används för att påverka individens upplevelse på internet.

Lapplands Gymnasium Välkommaskolan, SA19

Malmberget

Förslag till riksdagsbeslut

Vi utgår ifrån ämnesområdet "Sociala mediers och internets roll i demokratins framtid". Vårt förslag är att det ska införskaffas regler som ska begränsa staten och politiker från att manipulera olika valresultat. Vi vill även att dessa regler ska hindra spridning av politisk propaganda och övervakning av medborgare.

Motivering

Lagar och regler inom sociala medier om hur politiken ska framföras behöver införskaffas, för att upprätthålla vad demokratin i grund och botten står för. Anledningen till detta förslag är för att medborgarna ska känna sig trygga att använda sig av sociala medier, utan att politiker ska kunna övervaka deras politiska åsikter för att sedan kunna skräddarsy budskap åt medborgarna. När budskapen skräddarsys så bildar varje medborgare deras egna uppfattningar och det kan bli svårt att komma fram till gemensamma beslut, och det är det vi behöver göra i demokratin. Via sociala medier eller internet förekommer det även röstköp, då politikerna köper medborgarnas röster, eller att medborgare köper röster av varandra. Då man köper någons röst så kan det vara till att de ska rösta på ett visst parti eller inte rösta alls. Under 2018 hade miljöpartiets gruppledare erbjudit moderaterna cirka 4000 röster, och i gengäld skulle de ge bygglov till en moské. Det blir inte ett rättvist val och därför behövs det införskaffas regler och begränsningar så valen hålls rättvist. Propagandan har länge spridit sig med hjälp av tidningar och olika tal, men nu när internet finns så sprids det dubbelt så fort. Det bör därför finnas kriterier som ska ge en tydlig gräns för vad som är valkampanj eller propaganda. Finns det, så kommer propagandan inte kunna sprida sig lika lätt då man måste hålla sig till de kriterier som finns. Kriterierna ska inte hindra partier från att få fram sitt budskap, utan de ska motverka att propaganda uppstår. Men sociala medier och internet kan också underlätta för medborgarna. Man kan lättare undervisa sig själv i politik och vad de olika partierna står för. Fler har blivit intresserade i politik sedan sociala medier har börjat spela en stor roll i det vardagliga livet. Reglerna och kriterierna vi vill ha kommer göra att informationen på internet inte är felaktig eller vilseledande. Människor kommer fortfarande kunna utbilda sig genom internet, men valfusk eller propaganda kommer motarbetas. Vi vill att alla medborgare ska få korrekt information och ta del av det som påverkar dem. De ska få bilda sig en egen uppfattning och sen rösta på det som de tycker är politiskt korrekt. Vårt mål är att minska chanserna till valfusk via sociala medier och därav ge medborgarna en ärlig chans till att påverka.

ProCivitas Privata Gymnasium, EK3B

Helsingborg

Förslag till riksdagsbeslut

Motionen syftar till att lagstifta att varje användare äger den personliga data som samlas om användaren. Detta syftar till att bryta upp datamonopolet, stärka demokratin och integritet online, samt öka möjligheten för marknaden att utvecklas genom fri konkurrens. Genom att ge makten tillbaka till konsumenten så jämnas spelplanen ut och skapar ett internet där aktörer kan konkurrera öppet och rättvist, samt där användares integritet skyddas.

Motivering

Enligt Business Insider har Google drygt 90 procent marknadsandel bland sökmotorer, och enligt Google själva lagrar de indexar och använder ca. 4 procent av all information och data på internet. Användardata gick tidigare i år om olja för att bli världens mest värdefulla tillgång. Denna data används för riktad digital marknadsföring, en marknad som var värd 192 miljarder dollar 2017 enligt Forrester. Marknadsvärdet förväntas växa till 306 miljarder dollar 2020 enligt samma källa. Idag missbrukar de sin marknadsmakt genom att köpa upp lovande startup företag eller kopiera deras idéer innan de fått tillräcklig trafik för att kunna bli lönsamma själva. På detta sätt undviker datajättarna konkurrens, vilket i slutändan straffar folket. Teleoperatörer ägde tidigare användarnas telefonnummer, vilket innebar att användarna inte med enkelhet kunde byta operatör vid missnöje. När användarna själva fick äganderätt över sitt telefonnummer förbättrade detta marknadsförhållandena, då operatörerna behövde vara konkurrenskraftiga, vilket drev ner priserna på bl.a abonemang och surf. Om alla äger sin egen data kan användaren migrera sin data till en konkurrerande platform, vilket skapar ett initiativ för företagen att hålla uppe sin konkurrenskraft. Detta eliminerar monopolen vilket gynnar demokratin genom en friare marknad. Då data är något attraktivt hos företag kan en ny marknad för data skapas om användarna äger sin data. Företag som använder data skulle då kunna köpa en kopia av användarens data från användaren själv. Detta skulle göra det lättare och billigare för företag att samla in data till t.ex forskningsprojekt, då de kan köpa färdig data till ett överkomligt pris istället för att sätta samman egen forskningsutrustning för att sedan samla in data själva. Ekonomier och teknologi förs framåt av en öppen datamarknad. Om användare äger sin egen data kan de när som helst förbjuda företagen att använda data till specifika ändamål, förbjuda dem att samla in data från visst användande, eller förbjuda användningen och insamlandet helt och hållet. Att detta har en positiv inverkan på användarnas integritet ses efter GDPR-lagen. Denna positiva effekt skulle enbart stärkas om användarna hade äganderätt av sin egen data. För gratistjänster såsom Facebook och Google är datainsamlingen en sorts kostnadsfri betalning, en byteshandel mellan företag och konsument; denna ekonomi bör existera då det skapar ömsesidig vinst, dock bör makten ligga i användarnas händer. Detta ger individer rättighet att byta leverantör av tjänster om företaget missbrukar sin del av utbytet.

Påhlmans Gymnasium, EK2A

Stockholm

Förslag till riksdagsbeslut

Vi opponerar för att Sverige skall ta del av upphovsrättslagen "Artikel 13" när den träder i kraft runt år 2021 inom EU. Lagen kommer filtrera uppladdning av material som någon annan äger upphovsrätten till. Den frihet vi idag känner på internet och sociala medier kommer efter lagen anses som upphovsrättsintrång, vi anser att det inskränker på yttrandefriheten vi har i Sverige.

Motivering

Artikel 13 är en lag som EU röstat fram. Lagen är framtagen i syfte att skydda kreatörer och deras material på internet, men det kommer alltså bli striktare vad som får publiceras. Yttrandefriheten är en av de viktigaste lagarna i Sverige, kanske den viktigaste i världen. Att kunna tycka och tänka som man vill är väldigt viktigt för att ett samhälle ska fungera och blomstra. Vi vill att denna lag inte ska bli ett faktum i den svenska lagboken. Internet grundades som en social plattform där man kunde ta del av saker som händer från alla världens hörn till exempel nyheter och kultur, men även roliga klipp och fina konstverk. Detta vill EU förstöra med hjälp av artikel 13. Med artikel 13 kommer material på internet, tv och sociala medier att begränsas vilket enligt oss kommer påverka människan negativt. Vi lever dagligen på internet och hämtar all information och nöje därifrån, och detta kommer nu begränsas. Techjättar, som Youtube och Instagram, kommer troligtvis inte tillåta kreatörer att ladda upp sitt material som kan innehålla copyrightmaterial. Plattformar som vi idag använder för information och nöje, kommer att vara tvungna att sluta ladda upp material och stänga ner populära konton. Idag är det upp till varje kreatör att ansvara för sitt material och copyright. Men med artikel 13 ändras detta koncept, och ansvaret går nu till plattformen där allt materialet laddas upp. Det är nu plattformen som kommer stå för kostnaderna. Över 70 internetexperter har alla gått ut med att de stöttar internetgrundaren Tim Berners-Lees brev till EU där han vill att idén om hårdare upphovsrättslagar ska strykas. Även mer än 50 organisationer som kämpar för mänskliga rättigheter har bett EU att slopa Artikeln. De hävdar att Artikel 13 strider mot den grundläggande idén om meningsfrihet och yttrandefrihet. Lagen kan göra att stora företag, regeringar och onlinetjänster kan censurera och filtrera människors kommunikation på internet vilket förstör rätten att uttrycka sig och kommunicera på internet. I dagens moderna samhälle är det ett enormt antal människor som dessutom har sitt levebröd och arbete på internet. Artikel 13 kommer göra så att många blir begränsade medan andra mister sitt jobb. Vi vill att Sverige ska ha en folkomröstning där invånare från 16 år ska kunna rösta för att upphäva lagförslaget. Att lämna EU är inget alternativ, då det är väldigt viktigt för Sverige, men vi får inte glömma att stå upp för Sverige och våra grundlagar.

Värmdö gymnasium, 19NAA3

Värmdö

Förslag till riksdagsbeslut

Alla företag som opererar inom Sverige och samlar data om sina användare, t.ex Facebook, ska erbjuda användarna ett sätt att se all data som samlats och exakt hur den används. Åtgärder har gjorts i EU i form av GDPR , men effektivast skulle vara att låta användarna se profilen som byggts och hantera den. I nuläget kan företag lätt sälja data till utländska makter i hemlighet. Motionen skulle minska spridningen av falsk information på internet och bekämpa utländsk inblandning i inhemsk politik.

Motivering

Med explosionen av internet var det självklart att företag skulle försöka tjäna pengar på det, och idag finns pengarna i riktad annonsering (annonsering baserad på informationen som samlas in om användarna). Förra året fick vi se just hur mycket information som kan samlas av internet-jättarna i Cambridge Analytica skandalen, men där såg vi också hur den enkelt kan användas för att främja en bestämd politisk kandidat genom att förvrida allmänhetens kunskaper. Detta pekar på ett hot mot demokratin, som inte bara påverkar USA, utan hela den utvecklade världen. Med hjälp av denna riktade annonsering är det extremt enkelt att få falsk information framför de människor som inte kommer ifrågasätta den. Säg till exempel att någon vill sprida tvivel om vaccins säkerhet. Då är det väldigt enkelt att lägga upp en annons med en påhittad studie som hittat en koppling mellan TBE-vaccinet och autism och rikta den mot de människor som redan är skeptiska. Google låter sina användare ladda ner all data som de samlat ihop om dig, och det man hittar är ofta mycket mer ingående än man tror. Majoriteten av användarna har förmodligen ingen aning om att google sparar röstinspelningar och platsinformation, även fast de låter dig se det, så skulle denna motion ens göra någon skillnad? Ja. Att tvinga företagen att vara mer öppna med vad de gör med våran information är viktigt. Eftersom företagen endast är vinstdrivna så finns det just nu väldigt lite som hindrar dem från att bakom stängda dörrar sälja din data till högsta bud. Vilken utländsk makt som helst skulle kunna köpa information om Sveriges befolkning, och detta ger dem en enorm makt över Sverige som de inte bör ha. Kina försöker hela tiden utvidga sitt globala inflytande, och forskare på utrikespolitiska institutet har hittat att Kina utför en unik kampanj mot Sverige, förmodligen för att så många svenska medier är väldigt kritiska mot Kinas regim. Därför har Kina ett väldigt starkt incitament att blanda sig in i Svensk politik. Ifall företagen måste berätta till vilka de säljer vår data, så kommer de behöva tänka mycket mer på allmänhetens reaktioner och protester. Att Google iallafall låter deras användare se vad som sparas är många gånger bättre än Facebook där det krävdes stora undersökningar och skandaler för att åtgärder skulle tas. När folk är medvetna om hur missledande fakta lätt kan riktas så kan man tänka mer kritiskt om huruvida faktan är korrekt, så även om det såklart skulle vara bäst om vi magiskt kunde stoppa spridningen av misinformation så är att informera folk om hur det sprids det näst bästa. Eftersom Sverige har en IT marknad som växer dubbelt så snabbt som resten av Europa, blir det svårt för företagen att ignorera den svenska marknaden. Dock skulle motionen ha mer slagkraft om den togs hela vägen till EU, då EU är en ännu större marknad och företagen skulle gå miste om enorma mängder pengar ifall de väljer att sluta operera i hela EU istället för att agera följande beslutet.

Västermalm, Sundsvalls gymnasium, NA19A

Sundsvall

Förslag till riksdagsbeslut

Användningen av riktad politisk reklam på sociala medier har ökat och det medför problem för demokratin. Vi anser det därför nödvändigt att reglera partiers frihet att använda sig av riktad reklam och kräva redovisning av vad deras annonser säger, och för vilka dessa annonserna visas. Med reglering menar vi att partier inte borde få visa särskild reklam för alltför specifika grupper, som att bara visa en riktad annons för personer av ett visst kön eller bara för personer av en specifik ålder.

Motivering

Användningen av riktad reklam på internet genom sociala medier har ökat, inte minst när det kommer till politisk riktad reklam. Politisk reklam som riktas medför flera problem i ett demokratiskt samhälle där alla borde få ta del av allt vad partierna har att säga. Det blir problematiskt eftersom partierna inte behöver säga samma saker till alla. De som vill veta vad olika partier lovar som helhet, får det mycket svårare att få reda på vad partierna verkligen vill och den riktade reklamen bidrar till större politiska klyftor i samhället utifrån region, ålder, kön samt skilda intressen. Detta blir konsekvensen då reklamen differentieras så att skilda kategorier nås av olika budskap. Ett beslut som detta innebär inskränker friheten för partierna när det kommer till personligt riktad reklam/annonsering. Men eftersom Sverige är ett demokratiskt samhälle, är partiernas uppdrag att representera medborgarna och ta beslut i enlighet med folkets vilja. I det här fallet skulle en reglering gynna medborgarna för med minskad riktad reklam skulle den oberoende politiska informationen kunna få lättare att nå fram i mediabruset. Skulle den individuellt riktade politiska reklamen minska kan vi anta en positiv inverkan på den polarisering vi ser i samhället idag. Om alla kan ta del av vad partiernas löften är, utan att reklamen riktas på individnivå i syfte att påverka, menar vi att också att effekten kan bli att folket får större förtroende för partierna och att ökad samsyn kring samhället och politiken kan nås. Många upplever idag att partiernas användning av deras personliga data är ett sätt att inkräkta på personlig integritet och att vilseleda. Enligt en studie från Insight Intelligence 2019, ser 57 procent av svenskarna riktad reklam som något negativt, och den siffran har fördubblats sedan 2015. Hela 49% av svenskarna uppger till och med att de aldrig känner sig bekväma med riktad reklam. Därför finns det skäl att agera och reglera möjligheten till detta på våra digitala plattformar, åtminstone den politiska. Vi menar att en reglering av hur enskilda partier får rikta reklam gynnar sammanhållningen i samhället och kan bidra till att det offentliga samtalet medborgarna för, i större utsträckning kommer ske utifrån samma grund. Vi tror att det kommer minska åsiktsklyftorna, öka förståelsen för vårt samhälle och bidra till en ökad kunskap om och förtroende för partierna och dess förda politik. Dessutom skulle politiken i samhället inte späda på människors obehag kring användande av personliga data, något vi inte tycker att demokratins utövare skall bidra till. Hur en sådan här reglering skall utformas i praktiken menar vi behöver utredas ytterligare. Grundtanken är att spannet som reklam visas för inte får vara för snävt tilltaget. Vi menar att såväl ålder som kön är parametrar som inte reklam får styras för hårt utifrån och att det är viktigt att det samhällets politiska budskap inte är differentierat och splittras upp så att samhällsbilden skiljer sig diametralt mellan medborgare i Sverige. Det gynnar ingen!