Femte konstitutionsutskottet (5KU)

Femte konstitutionsutskottets betänkande

Motionsbetänkande 5KUU1(pdf, 77 kB)

Motioner

Fridagymnasiet, åk 2 på Samhällsprogrammet

Vänersborg

Förslag till riksdagsbeslut

Förslaget innebär en avskaffning av samtliga partistöd som tilldelas partier på både statlig, regional och kommunal nivå runt om i landet. Detta för att stärka partiernas beroende av väljarnas intresse och engagemang. Detta förväntas leda till starkare kontakt mellan politiker och väljare vilket i sin tur förväntas leda till ett minskat politikerförakt och en stärkt demokrati.

Motivering

Idag är de etablerade partierna inte beroende av folkets intresse vid något annat tillfälle än just på valdagen. Detta för att partierna idag tilldelas ett partistöd på flera miljoner kronor per parti och år, vilket gör partiorganisationerna oberoende av yttre ekonomiska stöd, exempelvis i form av bekostat medlemskap eller donationer. Under hösten 2018 beslöts det statliga partistödet ligga på 166 965 335 kronor, vilket gällde perioden 2018/2019. Samtliga partiers kvinnoorganisationer begärde även partistöd, vilket slutade i en totalsumma på 14 999 660 kronor. Samtliga kommuner och regioner i landet begärde även partistöd. Det är viktigt att staten tillhandahåller partierna ett grundläggande bidrag som gör det möjligt att upprätthålla fungerande kanslier. Detta görs idag via kanslistödet. Att finansiera valkampanjer och dylikt är emellertid inte statens uppgift då staten varken ska förenkla politiska kampanjer för större partier genom bidrag, eller försvåra kampanjer för mindre partier genom att stötta etablissemanget. Detta blir således en demokratisk fråga eftersom partistödet styr vilket parti som enklast ska få sin röst hörd. Demokratifrågan blir också relevant i bemärkelsen att eftersom staten finansierar partiorganisationernas verksamhet så riskerar dessa organisationer att inte drivas av något annat intresse än det egna. Det är helt enkelt inte nödvändigt att lyssna till medlemmar och sympatisörer för att förvalta en fungerande organisation. När partierna är oberoende av sympatisörer så behöver de inte heller ta hänsyn till väljarnas intresse. Detta har lett till att många väljare upplever ett stort avstånd till politikerna, samt ett bristande inflytande över politiken. "Ett parti som inte kan aktivera engagerade medborgare avskärmar sig från samhällslivet" skriver Olof Petersson i boken Demokratins framtid. Citatet beskriver hur politiken mister sin grundläggande roll, nämligen att vara förankrad med samhällslivet och den civila befolkningen. Från medborgarnas sida tenderar detta att leda till både minskat intresse för politik och till politikerförakt, eftersom att de inte får vad de efterfrågar. Oron för att somliga företag och organisationer ska börja utnyttja sina ekonomiska tillgångar genom lobbyverksamhet är tämligen obefogad eftersom att partibidrag över 2275 kronor enligt lag ska offentliggöras. När statens kärnverksamheter, som är grunden för ett tryggt samhälle, i flera områden brister så är det av yttersta vikt att också prata om prioriteringar av skattepengarna. Det tenderas att talas varmt om höjda skatter och "satsningar" för att rädda välfärdskrisen. Att istället fundera kring hur väl skattepengarna faktiskt förvaltas är allt mer sällsynt i samhällsdebatten. Med tanke på detta så blir partistöd, i förhållande till skola, sjukvård, polis, försvar, äldreomsorg med mer, närmast en absurd prioritering. Låt därför partistödet avskaffas. Låt skattepengarna förvaltas väl och ge makten åt dem den tillhör - folket.

Katedralskolan, N18D

Uppsala

Förslag till riksdagsbeslut

Fler unga behöver vilja engagera sig politiskt och uttrycka sina åsikter. Debattklubbar ska främja ungas politiska engagemang och ledare ska moderera diskussionen samt förbättra deltagarnas retorik och insikt. Ett tillskott till varje kommuns budget ska införas för debattklubbar med möten åtminstone en gång i veckan. Detta ska användas för lokalbokning, lön till ledare och förankring i skolorna. Under varje möte debatteras ett aktuellt politiskt ämne och ledare kan hålla relevanta föreläsningar.

Motivering

Unga har idag ett väldigt stort samhällsengagemang samtidigt som förtroendet för faktiska partier och riktningen av dagens politik är historiskt låg. Deltagandet i ungdomsförbund låg den 26:e juni 2018 på endast 24 171 (exklusive Ungsvenskar) enligt SVT, och detta visar även studier av MUCF respektive Ungdomsbarometern. Med detta i åtanke följer det lätt att ungdomsförbund inte fångar ungdomars intresse lika mycket som tidigare och att ett alternativ behövs. Allt potentiellt politiskt engagemang måste i en fungerande demokrati fångas upp, och så tidigt som möjligt – därför behöver vi debattklubbar. Just att föreningslivet inte når ut till lika många ungdomar nu som förr visar en rad studier av MUCF. För att främja vår framtida demokrati behövs faktiskt politiskt engagemang, eller åtminstone inte politisk apati, bland unga, och debattklubbar där demokratiska grundprinciper lärs ut och värnas om kan bidra till att hejda ett fortsatt sjunkande sådant. Ungdomar måste få ta del av debatten från en tidig ålder och känna sig delaktiga – precis det som föreningslivet tidigare kunnat erbjuda de svenska medborgarna. För att uppnå dessa mål om en bättre demokrati där unga faktiskt bryr sig och debatterar politik krävs dock att det politiska deltagandet sker så jämlikt som möjligt och i mån av tid; alla ska vara med, inte bara de som har oändlig fritid. Ingen grupp ska vara överrepresenterad, vare sig i debattklubbarna eller i valdeltagande och politiken som stort. Debattklubbarna måste kunna fånga allas intresse, oberoende av socioekonomisk bakgrund. Ett problem är att, medan föreningslivet visserligen ökar på gymnasiet och sedan avsevärt på universitetet, är det inte alla som utbildar sig så långt – även dessa personer, och de grupper som oproportionerligt mycket inte väljer att studera vidare, måste ha en chans att engagera sig. Återigen visar studier på att detta inte uppnås i dagens föreningsliv: de högre socioekonomiska grupperna är klart överrepresenterade inom föreningar i allmänhet, inklusive ungdomsförbund. Dessutom uppger hela 35 procent av gymnasieelever sig ha för lite fritid, så det är tydligt att ett mindre tidskrävande och intensivt engagemangalternativ måste finnas även för dem. Avslutningsvis skulle dessa debattklubbar självklart ha positiva effekter även utanför politiken. Viktiga färdigheter såsom mötesteknik och hur en organisation leds och dess ekonomi hanteras vässas i och med att medlemmarna själva är delaktiga och kanske väljer att bli ledare själva efteråt, och utöver det blir deltagarna självklart bättre på att debattera och tala inför andra (potentiella främlingar!) samt att forma sina egna åsikter och själva utbilda sig om ämnen utanför skoltid. Deltagarna träffar nya människor de aldrig annars skulle umgåtts med, samt dem med andra politiska åsikter, och på så sätt ökar den sociala sammanhållningen. Utöver detta är det en underhållande och passande aktivitet som kan vara ett alternativ för de som vill göra något mer på sin fritid.

Katedralskolan, Samhällskunskap 2

Uppsala

Förslag till riksdagsbeslut

I skolor ligger fokuset på att framföra fakta för eller emot ett bestämt ämne istället för på åsiktsförandet och debatten själv. Precis som uppsatsskrivande bör debatter som formar och uttrycker åsikter vara viktiga moment i sig, och en färdighet som övas upp i en tidig ålder. Acceptans av andras åsikter och värderingar är en väsentlig del av varje fungerande, jämlik demokrati. Läroplanen ska revideras för att betona debatterandet av relevanta frågor i både NO och SO-ämnen under hela skolgången.

Motivering

Ju fler olika sätt kunskap behandlas och bearbetas av hjärnan, desto mer effektivt tas den informationen upp. Ju mer varierad skoltiden är och desto fler typer av examinationsformer eleven kan ta del av, desto mer engagerande blir utbildningen och desto bättre chans får eleven att visa vad den faktiskt kan. Allt detta visar på att införandet av debatt som ett centralt moment i skolan skulle leda till bättre inlärningsförutsättningar för eleverna. Att elever faktiskt engagerar sig i skolan och upplever sig jobba med och lära sig värdefulla och roliga saker – vilket många säkert skulle finna debatterna – är fördelaktigt för demokratin i och med att fler tar del av den utbildning de förtjänar: en god utbildning utgör grunden till alla försök att bekämpa ojämlikhet och att dra sig ur en ekonomisk klyfta. Dessutom kan elever uppmanas till att utbilda sig själva om aktuella ämnen innan de formar sin åsikt, eftersom en god kunskapsbas är väsentlig för varje debatt, och på så sätt blir de även mer medvetna om viktiga politiska frågor som inte tas upp i läroplanen. Genom debatter vässas även den kritiska tankeförmågan, och elevernas världsperspektiv vidgas samtidigt som deras vana vid att möta och acceptera främmande åsikter ökar. För en fungerande demokrati måste medborgare lära sig motstå propaganda och märka faktafel, samtidigt som de kan motsätta sig rådande förhållanden och status quo. Med kritiskt tänkande skulle fler lära sig vilka politiska medel de kan ta sig till för att faktiskt värna för sina egna rättigheter och uppnå resultat. Det är lätt för politiker att spela på känslor snarare än att belysa de faktiska argumenten, och en demokratiskt aktiv medborgare måste agera rationellt och inte styras av retorik. Många studier menar på att kritiskt tänkande är kontextberoende, det vill säga att en förmåga att angripa vilket ämne som helst kritiskt inte uppkommer efter en enda kurs – det kritiska tänkandet måste finnas där genomgående genom skolan för att individer på riktigt ska kunna tillämpa det även utanför skolan, på den värld de lever i och hur de demokratiskt kan förändra den. Att lära sig kritiskt tänkande kring filosofi medför inte ett kritiskt tänkande gällande viktiga naturvetenskapliga samhällsfrågor, till exempel. Ett av de största hoten mot demokratin och den sociala sammanhållningen idag är en ökande polarisering, där ekonomiska klyftor växer sig större och större samtidigt som ingen vill lyssna på någon annans förslag och rationellt agerande försvinner. Genom öppna debatter där det understryks att alla åsikter accepteras så länge de kan argumenteras för, där ömsesidig respekt är minst lika viktig som att vinna lyssnares förtroende, motverkas denna trend, och en öppen och produktiv debatt kan ske även på den nationella nivån. Om fler människor förstår och har respekt för varandras värderingar och åsikter blir det även lättare att relatera till och tycka om varandra; på så sätt kan segregering och fördomar i längden motverkas.

Njudungsgymnasiet, SA17b

Vetlanda

Förslag till riksdagsbeslut

Vårt förslag är att i kursen Samhällskunskap 1 införa obligatoriska politiska rollspel minst 3 gånger under kursen, där elever i grupper fördjupar sig och debatterar om olika politiska frågeställningar utifrån olika politiska riksdagspartiers ståndpunkter för b.la. ökat politiskt engagemang bland ungdomar

Motivering

Det politiska engagemanget i Sverige måste öka. Det är allt färre medlemmar i politiska partier och förtroendet för partierna är bland unga väldigt lågt. Att unga har kunskap om och känner förtroende för partierna är grundläggande så länge vi har en representativ demokrati. Det finns även ett tydligt samband mellan politiskt engagemang och utbildningsnivå som är problematiskt och måste uppmärksammas. Vi anser därför att ett obligatoriskt rollspel som en del av läroplanen i Samhällskunskap 1 skulle bidra till en ökning av det politiska engagemanget bland ungdomar. Det skulle ge en ökad allmänbildning, förståelse och förtroende för politiker. Inte bara får eleverna ett utökat ordförråd med samhällsvetenskapliga begrepp, det bidrar även till reducerad scenskräck, förbättrad retorik och argumentation. Anledningen till varför vi anser att detta ska införas i just Samhällskunskap 1 är för att alla elever på gymnasiet läser den kursen och därför bidrar det till ökat politiskt intresse inte bara bland elever på studieförberedande program. Valdeltagandet är betydligt högre bland de förstagångsväljare som går eller har gått ett studieförberedande program i gymnasieskolan än bland dem som går eller har gått ett yrkesförberedande. Olika delmoment i Samhällskunskap 1 går att sammanföra med det tänkta rollspelet vilket inte bara sparar tid utan gör teorin mer begriplig, elever mer aktiva och levandegör kursen.

Nyköpings Enskilda Gymnasium, SH3

Nyköping

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom beslut som anförs i motionen. Motionen föreslår att sänka lönerna för samtliga riksdagsledamöter. Motionen vill göra samtliga riksdagsledamöter tvungna att betala trängselskatt som de idag är skattebefriade ifrån. Motionen förespråkar att sätta en gräns på åtta år i tjänst som riksdagsledamot och hädan efter söka ett annat yrke för att få kontakt med omvärlden och arbeta där i fyra år för att sedan få återvända till riksdagen om denne så önskar. Detta yrke får inte vara i något av de statliga verkens styrelser eller dylikt; syftet är att ledamöterna skall återfå kontakten med samhället utanför riksdagen och Stockholm. Riksdagsledamöternas löner skall sänkas från 65 400 kronor i månaden till 41 400. För vice ordföranden i riksdagens utskott skall lönen sänkas till 44 600 kronor i månaden. Ordföranden skall få 45 900 kronor i månaden. Ledamöterna får behålla sin reskassa på SJ för att kunna resa från sitt tjänsteställe till Stockholm. Riksdagsledamöternas traktamenten skall avvecklas helt. Det ekonomiska omställningsstödet skall sänkas från 80 procent av ledamotens tidigare lön till 45 procent för alla ledamöter som suttit över tre år eller längre. Omställningsstödet fortgår endast i två år, och under vissa förutsättningar går det att få stödet att fortsätta trots tvåårs-gränsen; dessa förutsättningar skall bortses ifrån och efter två år skall stödet avbrytas. Riksdagsledamöterna har idag två olika reskassor varav den ena, för enskilda tjänsteresor ligger på 50 000 per mandatperiod, och den andra kassan på bekostnad av utskotten och partigrupperna, motionen förespråkar att slopa den förstnämnda. Talmannen och statsministerns löner skall sänkas från 168 000 kronor per månad till 120 000 och alla ovanstående slopningsförslag ingår även för dem.

Motivering

I och med den ökade sociala splittringen i Sverige har under de senaste åren många hävdat att politiker såväl som många andra instanser och grupper i samhället splittrats från varandra såväl som verkligheten. Motionen föreslår en ändring i riksdagsledamöternas arvoden som kommer att göra att politikerna inte blir politiker av ekonomiska skäl utan istället väljer yrket för att göra riktig skillnad. En politiker skall endast få sitta i två mandatperioder, alltså åtta år för att sedan få lämna riksdagen för att söka ett arbete någon annan stans för att få en inblick i samhället och inte bli hemmablind i riksdagen i centrala Stockholm. De sänkta lönerna för politikerna skulle innebära att de som är där för lönen inte längre kommer finna det lika ekonomiskt gynnsamt att sitta i riksdagen för den nya lönesatsen och med det söka ett annat jobb och samtidigt lämna plats åt andra som är där för att göra skillnad och driva riket framåt. Riksdagsledamöterna får behålla sina gynnsamma förmåner på SJ för att på ett enkelt sätt kunna ta sig från sitt tjänsteställe till riksdagen. Istället för att låta riksdagsledamöterna färdas utan trängselskatt får de färdas hållbart med SJ gratis. Motionen fråntar riksdagsledamöterna möjligheten att åka bil utan trängselskatt i Stockholm vilket gör dem mer medvetna om vad det egentligen kostar att ha en bil i Stockholmsområdet och behöva räkna in trängselskatten i sin vardagliga bilpendling. Riksdagens traktamenten uppgår till 380 kronor per dag för en riksdagsledamot som inte Stockholm. Alltså kan en riksdagsledamot som inte har sitt tjänsteställe i Stockholm spendera dessa pengar på vad denne önskar. I detta traktamente räknas inte boende för ledamoten in då riksdagen har 255 olika övernattningslägenheter för riksdagsledamöter i Gamla stan, Södermalm och Östermalm som dock är väsentliga för situationer där ledamöter behöver befinna sig i Stockholm under längre tid. Dessa traktamenten i alla olika former skall tas bort för att göra politikern mer jämlik med medelsvensken. Politiker får en reskassa på 50 000 varje mandatperiod för att göra resor i rikets namn, motionen yrkar för att dessa skall försvinna eftersom det redan finns en reskassa som de blir tilldelade från riksdagens utskott och partigrupper för att göra samma sak, det finns ingen specifik anledning att ha kvar den förstnämnda, eftersom det redan finns möjlighet att resa i rikets tjänst med pengar som tilldelas av riksdagens utskott och partigrupper.

Sundlergymnasiet, 2 Samhällsprogrammet - samhällsvetenskap

Vårgårda kommun

Förslag till riksdagsbeslut

Genomför en lag som gör medlemskap i alla ungdomsförbund helt gratis.

Motivering

1. Idag kostar många av partiernas ungdomsförbund pengar. Exempelvis har Vänsterpartiets ungdomsförbund, Ung Vänster, en årsavgift på 50 kr, och 40 kr per år kostar ett MUF-medlemskap. Skulle alla ungdomsförbund istället göras helt gratis skulle fler ungdomar i största allmänhet få möjlighet att engagera sig i politiken. Detta gör att alla ungas möjligheter att kunna uttrycka sig och påverka politiken i ett riktigt förbund blir större och påverkan blir mer rättvis. Fler unga skulle då bli sedda och känna att de faktiskt har möjlighet att få sina åsikter uttryckta vilket flera ungdomar uttrycker sig skulle behövas för större engagemang, enligt "Bryt trenden - fler unga i politiken" publicerad på mufc.se. Jag tycker att man ska få ha chansen att kunna uttrycka sina politiska åsikter i ett ungdomsförbund och påverka samhället om man vill det oavsett om man exempelvis har pengar eller inte.
2. Gratis ungdomsförbund, gärna även kombinerat med exempelvis studiebesök till politiken genom skolan, eller föreläsningar av politiker (vilka båda skulle kunna öka i antal för att på ett annat sätt gynna ungas engagemang. Detta skulle också kunna ge ungdomar en ännu större vilja att gå med i ett ungdomsförbund i första hand) gör det enklare att kunna involvera ungdomar och ger dem fler chanser till att få vara med i politiken redan i ung ålder. Ungdomarna har då fått mycket mer information med sig och får se hur politiken verkligen fungerar idag, vilket kan väcka intresse vilket troligtvis senare i livet finns kvar.
3. Förslaget gör det alltså enklare för ungdomar att få chansen att påverka och bli sedda och i och med det, skulle detta förslag kunna lösa problemet med att det kan vara svårt att få folk att vilja engagera sig i politiken. Detta om några år, när de som är unga nu är vuxna. Jag tror nämligen att det är enklare att "påverka" unga, som kanske försöker hitta intressen eller bara ofta är kunskapstörstiga, att lära sig om politik, bli engagerade och intresserade. Med detta sagt: gratis ungdomsförbund ökar möjligheterna för ungas medverkan i politiken, och det kommer att gynna både unga, politiken och även dess medlemsantal och engagemang i framtiden!

Värmdö gymnasium, 19NAA1

Värmdö kommun

Förslag till riksdagsbeslut

Ofta använder politikerna ett mycket avancerat språk som både ungdomar och vuxna anser vara för komplicerat. En anledning till att färre intresserar sig för dagens politik är att det är för svårt att förstå vad politikerna menar. Det är viktigt för Sveriges demokrati att de röstberättigade förstår vad de olika politiska partierna står för och hur de vill arbeta i de olika sakfrågorna. Vi behöver även få fler att engagera sig i politiken för att kunna ha en fortsatt demokrati i framtiden.

Motivering

En studie från 2018, före riksdagsvalet, visar att en stor del av det svenska folket inte förstår allt som politikerna säger. Ungefär 30 procent av de röstberättigade anser att det är mycket svårt att förstå allt som sägs. I en annan studie gjord av U.T.O.P.I. på ungefär 500 gymnasieelever, angav en majoritet av eleverna att de var politiskt ointresserade på grund av att politiken är för komplicerad. Om medborgarna skulle förstå dagens politik bättre skulle det vara lättare för dem att bli mer intresserade och fler skulle engagera sig. Detta är viktigt för Sveriges demokrati. När man inte förstår vad politikerna menar tappar många intresset. Folket måste kunna förstå vad de olika partierna står för och hur de ställer sig till olika frågor. De måste också kunna känna en trygghet i det parti de röstar fram och förstå vad detta parti lovat. Varje medborgare har fått ett stort ansvar med sin rösträtt, och de måste få tillräckligt med begriplig information om de frågor som partierna står för så att de kan ta ett självständigt beslut hur de ska rösta. Om förståelsen för politiken ökas, skulle fler engagera sig politiskt, och också förstå vilka partier som har liknande åsikter som de själva har. Dessutom har politiker ibland en tendens att inte svara rakt på frågor, och detta bidrar också till att många människor inte förstår vad politikerna menar. När folket inte förstår svaren på deras frågor kan de inte heller kritisera och ifrågasätta dessa. Det leder till att politikerna får det lättare att genomföra beslut än vad de hade haft om hela folket förstod alla svar eftersom de eventuellt inte får lika mycket kritik om deras svar. Jag föreslår därför följande: Att politiker bör använda ett tydligt och enkelt språk när de riktar sig till folket, eller förklara de begrepp som är svåra att förstå för en icke politiskt insatt person. Att politiker förtydligar och förenklar kommunikationen till alla människor i alla samhällsklasser och områden. Att varje parti har en slags redaktör som undersöker/granskar både skrift och tal, och som kommer med förslag om hur det kan förenklas. Dessa avgör om kommunikationen är enkel och tydlig nog för att i princip vem som helst ska förstå den. Som helhet förstår majoriteten av folket vad politik innebär och betyder, men när det kommer till specifika frågor anser många människor att det blir för komplicerat att förstå. Hela Sveriges befolkning bör kunna förstå landets politik. Vad är annars meningen med en demokrati, om bara de som har makten förstår vad som har hänt, vad som händer och vad som kommer att hända?