Andra arbetsmarknadsutskottet (2AU)

Andra arbetsmarknadsutskottets betänkande

Motionsbetänkande 2AUU1(pdf, 75 kB)

Motioner

Gymnasieskolan Spyken, SA19b

Lund

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ålägga alla företag att vara redo att erbjuda praktikplatser till arbetssökande och tillkännager detta för regeringen.
2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det på arbetsplatsen ska upprättas system för handledning av de praktiserande och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Arbetslösheten i landet har under de senare åren ökat drastiskt, på endast ett år har hela en procent mer av befolkningen förlorat jobbet. Sedan 2012 har det varje år kommit över 100 000 invandrare till Sverige varav den större delen söker arbete. Enligt SCB:s arbetskraftsundersökningar uppgick arbetslösheten bland utrikesfödda till 15,4 procent år 2018 och samtidigt förutses en ansenlig ökning. Många av de individer som kommer till landet har flytt från väpnade konflikter eller politisk instabilitet i sina hemländer. Detta innebär att stora delar har brist på utbildning alternativt erfarenhet inom arbetslivet vilket minskar chanserna att inträda på arbetsmarknaden. Erfarenhet skapar möjligheter En praktikplats på ett företag, i förslagsvis tre månader, skulle ge erfarenhet och påverka ens CV väldigt positivt. När arbetsgivare i framtiden funderar på att anställa dig kommer du ha lite mer erfarenhet inom arbetslivet. Arbetsplatser där du har haft din praktikplats har även erfarenhet av dig, arbetsgivaren vet vem du är och om du var bra på jobbet. Ifall du som individ får komma in på en arbetsplats i exempelvis 3 månader får individen chansen att nätverka med andra individer som arbetar på arbetsplatsen. Efter din praktikplats på arbetsplatsen kommer du ha lärt känna nya människor och kommit in i ett socialt nätverk. Du har individer som kan rekommendera dig för arbetsgivare vid framtida arbetstillfällen. Därför skulle förpliktade praktikplatser göra att varje individ får en mycket större chans att sedan komma in "på riktigt" i arbetsmarknaden. Arbetslöshet kostar också. Det kommer kosta staten ungefär lika mycket att låta någon praktisera som att låta någon stanna hemma utan jobb. Detta visar en undersökning av FN där de bevisar att det kostar mellan 70 procent och 140 procent av vad det skulle kosta att ge de arbetslösa offentlig anställning. Arbetslöshetsersättningen man får skulle därför fungera som lön för den som praktiserar. Att lägga till bidrag till att kunna resa mellan hem och jobb bidrar till att fler människor får möjlighet rent ekonomiskt att klar av detta. Baserat på detta anser vi att det skulle skada Sverige mer att låta folk gå arbetslösa än att tilldela dem praktikplats. Genom prao tar man tillvara på den tillgängliga arbetskraft, den arbetslöse får erfarenhet och statens pengar används konstruktivt. Bidrar till minskad brottslighet En lägre arbetslöshet leder till ett minskat antal brott totalt sett, och mer specifikt till färre inbrott, bilstölder och narkotikabrott. Det framgår av IFAU-rapporten "Crime, Unemployment and Labor Market Programs in Turbulent Times". Rapporten visar också att de arbetsmarknadspolitiska programmen inte haft någon dämpande effekt på brottsutvecklingen. Därför menar vi att med våra argument skulle även Sveriges kriminalitet minska. Eftersom vårdnad och alla resurser för att ta hand som Sveriges kriminalitet kostar mycket pengar och tid skulle detta leda till flera olika positiva konsekvenser.

Hässleholms Tekniska Skola, INT1NA

Hässleholm

Förslag till riksdagsbeslut

Ungdomens riksdag ställer sig bakom det som anförs i motionen om att minska klyftorna mellan städerna och förorterna måste vi börja använda oss av den arbetskraft och kunskap som går förlorad när man kommer till ett nytt land utan kännedom om dess samhällssystem. Detta är ett bra sätt att inkludera människor i samhället såväl som att minska ekonomiska och sociala klyftor.

Motivering

Klyftorna mellan städerna och dess förorter får flertalet konsekvenser. Bland annat går ofantliga mängder arbetskraft och kunskap förlorad. De sociala och ekonomiska klyftorna leder också till minskat förtroende både för varandra men också till statliga institutioner. Samhällets möjligheter, såväl som barnens möjligheter till utveckling, bromsas. Studier visar att barn vars föräldrar varit lågutbildade eller arbetslösa går i samma riktning själva. Dessutom ökar arbetslösheten på längre sikt, vilket leder till både mer och större bidrag behövs betalas ut. Förslag till lösningar vore att skapa ett nätverk för nyanlända samt arbetslösa med utbildning. Vi anser att detta skulle fungera då en liknande situation uppstod under invandrarvågen från Sydamerika och Balkan under bland annat på 70- och 80-talet. Många glesbygdskommuner löste då problemet genom att arbetsgivare gick runt och knackade dörr, introducerade sig själva och det svenska samhället i jakt på önskad arbetskraft. Såklart skulle en förbättring av detta krävas då vi lever i ett digitalt samhälle, men grundidén är god. Det skulle gå att införa ett digitalt nätverk där människor i jakt på jobb skrev in befintlig utbildning så att arbetsgivare kunde söka där i jakt på personal osv. Ett digitalt forum där arbetsgivare lägger upp jobbannonser, vilka de arbetssökande kan svara på. Detta vore ett bra sätt att dels inkludera dessa människor i jobbmarknaden, men också ett sätt för dem att bygga ett kapital och komma in i det svenska samhället. Även nätverksträffar där arbetsgivare och arbetstagare möts fysiskt har ett stort värde för att knyta kontakter. Men åter krävs en slags inkludering och välkomnande in i samhället. En annan väg hade varit egenföretagande, men då detta kräver stort kapital är även detta sällsynt då det redan existerar ekonomiska problem. Det krävs också kunskap om hur man driver egna företag i Sverige, vilket är ännu en anledning till utbildning och företagsnätverk. Många väljer att inte starta egna företag då de känner en brist på trygghet. Detta kan handla om en rädsla att bli utan pension, eller att inte inkluderas i de socialförsäkringar som följer med anställningar vid eget företag, exempelvis sjuk- och föräldraförsäkring. Eget företag är bra, då det skapar nya jobbmöjligheter och en lösning till att fler skulle starta företag som dessa är att ge försäkringar om en pension summa om man under sitt liv utfört arbete, samt sjuk- och föräldraförsäkringen. Detta skulle kosta, men skulle ge tillbaka till vårt samhälle i stort då ett bra företagsklimat är grunden till ett väl fungerande samhälle. När företagsklimatet frodas mår även företagen bra, folk får anställningar, kommunen blir mer attraktiv, fler flyttar dit och betalar skatt vilket kan leda tillbaka till samhället i form av bättre skola- sjuk och äldreomsorg. Detta bildar alltså ett levande och växande samhällsklimat, vilket i slutändan kommer att minska segregationen mellan städerna och deras förorter. 

Klara norra gymnasium, Ek17

Stockholm

Förslag till riksdagsbeslut

Vi vill att riksdag och regering ska införa ett bidrag till företag och arbetsgivare för att anställa outbildade eller underutbildade (nyanlända, unga och långtidsarbetslösa) och lära upp dessa inom olika yrken. Detta bidrag kan uppkomma från nedskärningar på andra bidrag eller från vinster från andra budgetområden.

Motivering

En arbetslös person är någon som inte har sysselsättning men som aktivt sökt arbete under de senaste fyra veckorna som mätningar om arbetslöshet utförs. I augusti i år ökade arbetslösheten i Sverige till 7,1 procent, vilket ungefär blev totalt 393 000 personer. I Sverige har vi arbetslöshet dels för att utbudet på lediga tjänster inte stämmer överens med efterfrågan på tjänsterna, dels för att tjänster som är lediga kräver en högre utbildning som många inte har och dels för att flera anser att de tjänar mer på bidrag de får som arbetslösa än om de skulle arbetat. Genom att minska bidrag från försörjningsstöd inom kommunerna och öka bidrag till arbetsgivare som kan lära upp nyanlända, unga eller långtidsarbetslösa tror vi att vi kan minska arbetslösheten i Sverige rejält. Genom att fler nyanlända och unga får yrkesintroduktionsanställning på detta sätt kan de mycket lättare komma in i samhället i och med att de blir en del av den svenska arbetsmarknaden. De kan få försäkring och rättigheter via arbetet och hjälper till att bygga upp vårt samhälle genom att de då också betalar skatt på sin lön till skillnad från om den enda inkomst de fick vore bidrag från staten och kommunerna. Detta hjälper i och med att de skattepengar som arbetare betalar idag kan läggas på bättre saker än bidrag till folk som inte kan jobba på grund av för låg utbildning. Om fler nyanlända och unga kommer in på arbetsmarknaden kan de på arbetsplatsen, skapa nya kontakter, en ny gemenskap och kanske till och med utöka sin privata umgängeskrets. Detta gör att de som anställs kan känna en ny slags tillhörighet i samhället, vilket är bra för den psykiska hälsan då man mår bättre om man känner en gemenskap med andra och slipper leva i ett utanförskap i det svenska samhället som påverkar mentaliteten negativt. Detta kan göra så att fler i omgivningen som kanske tidigare inte har velat arbeta, tar efter och söker jobb till samma villkor för att också bli en del av vårt samhälle och för att må bättre psykiskt. Flera kan tycka att en ändring av bidrag inte är någon idé för att de anser att det funkar bra som det gör idag eller att det blir jobbigt för att man då måste göra om budgeten och ta pengar till bidragen från något annat, kanske studiebidraget eller barnbidraget etc. Detta kan då utgöra problem i andra delar av samhället då folk kan känna orättvisa över att deras pengar går till annat som inte rör dem. I dagsläget fungerar det inte att arbetslösa ska leva av våra skattepengar då Sverige kommer hamna i en ännu större ekonomisk svacka än vad vi är i idag om vi inte försöker minska på de allmänna bidragen till kommuner vilka har ökat med cirka 37 procent från år 2009 till 2018. Det som skattebetalande folk inte tänker på är att de får tillbaka på denna ändring när deras skattepengar går till saker de kan ha nytta av, till exempel bättre tandvård eller kortare sjukvårdsköer, istället för att de ska gå till bidrag åt arbetslösa som inte kan eller vill jobba.

Klippans gymnasieskolor - Åbyskolan, TE19

Klippan

Förslag till riksdagsbeslut

Förslag på mer praktik till alla gymnasieelever, även de elever som läser en högskoleförberedande utbildning samt att staten och arbetsförmedlingen tillsammans bör satsa mer på arbetspraktik för långtidsarbetslösa och nyanlända med svenskt medborgarskap. För att motivera arbetsplatser samt arbetsgivare till att ta emot praktikanter utlovas bidrag. För att öka motivationen till att ta emot praktikanter. Samt sänkt arbetsskatt för att göra det mer lönsamt att arbeta istället för att leva på bidrag.

Motivering

Många gymnasieelever saknar erfarenhet av arbetslivet och detta gör det därför svårare att skaffa jobb direkt efter sin utbildning. Om vi ger alla gymnasieelever tillgång till minst en veckas praktik under ett läsår så kommer detta att öka både deras erfarenhet och förståelse för arbetslivet. Detta kommer både motivera och inspirera eleverna till vad dem vill arbeta med samt få en förståelse för vad dem inte vill arbeta med. För långtidsarbetslösa samt nyanlända kommer en statlig satsning tillsammans med Arbetsförmedlingen innebära ett dem i första hand kan bli erbjudna praktik för att motivera dem till att komma ut i arbetslivet och börja tjäna pengar istället för att se det som en livsstil att leva på bidrag och annat. Därför måste även arbetsskatten sänkas så att det inte ska bli lönsamt att leva på bidrag längre. Enligt Eductus kommer detta överlag minska arbetslösheten eftersom praktik ökar möjligheten för deltidsanställningar, sommarjobb och helgjobb och även för andra kontakter inom företag på arbetsmarknaden. Detta kan i sin tur leda till fasta anställningar och nya jobbmöjligheter. Hur ska vi då motivera arbetsgivare och företag till att ta emot praktikanter? Vi ska erbjuda dem bidrag för att ta emot praktikanter eftersom dem gör oss en tjänst genom att hjälpa till med att inkludera fler på arbetsmarknaden och på så vis sänka arbetslösheten. Anledningen till att många arbetsgivare väljer att inte ta emot praktikanter är eftersom dem känner att dem går back i arbetskraft och tid, detta skulle då resultera i att den förlorar pengar. Dock blir dessa människor bara adderad arbetskraft och skulle därför kunna effektivisera arbetsplatsen istället. Bidraget är till för att öka tryggheten hos arbetsgivarna i att dem inte förlorar pengar på att ta in praktikanter. En åsikt som är värd att ta upp är att undervisningstimmar kommer försvinna från gymnasieungdomarna och dem kommer därför få det mer stressigt i skolan. Dock är detta inget större problem då praktiken endast kommer underlätta för dem efter att gymnasiet och eventuellt högskolan är avslutad.

Kungsholmens gymnasium, SA18SB

Stockholm

Förslag till riksdagsbeslut

I dagens samhälle kan man se att många av de som är arbetslösa är nyanlända. Vi vill införa ett snabbspår för de nyanlända som redan har en utbildning samt genom att skapa ett jobbsprång för de som har erfarenheter inom en viss typ av yrken. Genom detta underlättar vi ett fungerande arbetsliv där nyanlända kan få tillgång till arbete.

Motivering

Ett snabbspår är en snabbare version av en lång utbildning och är till för de som har en svår och lång utbildning i ett annat land och ska anpassa den efter ett nytt språk och ett nytt samhälle. Det finns snabbspår inom många olika branscher bl.a. inom legitimationsyrken som hälso- och sjukvård samt för samhällsvetare och socionomer. Exempel på vad som ingår i ett snabbspår är validering och bedömning av utbildning och yrkeskompetens efter branschvisa krav, en svenskutbildning som är relevant för yrkesområdet och kompletterande utbildningsinsatser vid behov. Det är arbetsmarknadens parter och arbetsförmedlingen som kommer överens om vilka yrken som ska omfattas av ett snabbspår. En möjlighet för redan utbildade migranter att kunna jobba med samma yrke i Sverige utan att behöva gå samma utbildning igen innebär att individer som har kommit till Sverige som inte kan språket kan gå ett "snabbspår" inom deras arbetsområde, där de lär sig arbetet på det svenska språket i det svenska samhället. En anledning till att många av de nyanlända hälso- och sjukvårdsarbetarna eller advokaterna idag inte jobbar med samma jobb som i sina hemländer är på grund av att det är för dyrt och ansträngande att först lära sig ett språk och sedan en utbildning som de redan gått. Jobbsprånget syftar till att, genom praktikplatser, skapa kontaktytor mellan nyanlända och arbetsgivare. Det kan ge en givande arbetslivserfarenhet från en svensk arbetsplats, det möjliggör alltså en snabbare etablering på arbetsmarknaden. Det påminner om snabbspåret med det att de nyanlända får en chans att använda sig av sina tidigare arbetserfarenheter men får samtidigt lära sig anpassa dem till det nya samhället. Detta kan även gälla för unga som försöker komma in i arbetsmarknaden eller för de som har varit långtidsarbetslösa och behöver hjälp att återvända till arbetslivet. Det syns att utbildningen av det svenska språket för nyanlända är mycket bristande. Man prioriterar ungdomar, vilket naturligtvis är positivt men konsekvensen blir att de vuxna som kommer till Sverige blir bortprioriterade. Det i sin tur leder till att de vuxna inte lär sig korrekt svenska, de får svårare att skaffa jobb och kan inte vidareutbilda sig. Det kan leda till att dessa personer måste leva på undermåliga löner och bidrag, de skickas då till billigare men mer segregerade områden i samhället och på så sätt gynnas den negativa spiralen. Trots att över 30 procent av nyanlända har utbildat sig efter gymnasiet fastnar dessa i lågkvalificerade arbeten och tjänster. Dessa bör istället utplaceras inom yrken det råder brist på vilket kan möjliggöras genom snabbspåren. Investeringar i utbildning krävs för att klara samhällets framtida kompetensförsörjning och säkra en starkare välfärd i hela landet. Regeringen prioriterar särskilt att bygga ut samhällsviktiga högskoleutbildningar där det har rått stor brist på personal med rätt kompetens. Utbyggnad föreslås av förskolelärar- och lärarutbildningar, ingenjörsutbildningar, samhällsbyggnadsutbildningar, vårdutbildningar samt läkarutbildningar. Praktik såväl som snabbspår inom specifika arbetsområden kommer underlätta integration av nyanlända flyktingar i det svenska samhället. I realtid är utanförskapet stort med en segregation där det finns markanta klassklyftor men genom snabbspår och praktik kommer nyanlända få en språngbräda in i arbetsmarknaden och på så sätt också in i det svenska samhället vilket i sin tur kommer leda till en förhöjd ekonomisk och social ställning. Nyanlända som står långt ifrån arbetsmarknaden kan tvingas till kriminalitet för att uppnå den ekonomiska och sociala status de behöver i samhället för att få makt och för att minska utanförskapet. En hög brottslighet leder både till otrygghet i samhället med en misstro mot makthavarna och kräver dessutom betydligt mycket mer resurser än vid direkt integrering i arbetsmarknaden. Arbetslöshet medför avsevärda utgifter för samhället i form av bidrag och andra resurser som istället skulle kunna läggas på integration till arbetsmarknaden eftersom dessa är en enorm tillgång och på lång sikt kommer leda till en högre ekonomisk och social välfärd vilket kommer gynna hela samhället. Vi bör istället för att söka arbetskraft utanför Sveriges gränser ta till vara på den kompetens som redan finns i samhället och på så sätt öka den ekonomiska och sociala välfärden.

Malmö Borgarskola, SA19B

Malmö

Förslag till riksdagsbeslut

Då vi ser det som en demokratisk rättighet att ha ett arbete att gå till, menar vi att staten måste tillsätta medel för att fler ungdomar och fler utrikesfödda ska få ett jobb. Detta bör ske genom att staten inför inträdesjobb.

Motivering

På dagens arbetsmarknad finns det stora skillnader i arbetslöshetssiffrorna mellan inrikesfödda och utrikesfödda. Enligt SCB så är 15,4 procent av de utrikesfödda personerna arbetslösa år 2019, jämfört med 3,8 procent av de inrikesfödda. Att många människor står utanför arbetsmarknaden och genom det blir en outnyttjad resurs är ett problem för ett samhälle, såväl ekonomisk som mänskligt. Förutom bland de utrikesfödda så är även en stor andel ungdomar i Sverige arbetslösa jämfört med befolkningen som helhet. Statistiken visar att 16,8 procent av ungdomarna mellan 15-24 år inte har ett arbete att gå till. För hela populationen ligger arbetslöshetsnivån på 7,1 procent. Det måste ske en förändring så att integrationen kan öka och att ungdomar slipper uppleva det utanförskap som arbetslösheten skapar. Många arbeten kräver utbildning och Sverige har väldigt få av de s.k. enkla jobben - vilket är jobb som inte kräver utbildning eller bara marginell sådan. Eurostat visar i sin statistik att Sverige enbart har 4,7 procent arbeten av denna karaktär, medan snittet i EU28 hamnar på 9 procent och för vår närmsta granne Danmark, känt för sin flexibla arbetsmarknad, är siffran 11,1 procent. Anledningen till att Sverige inte har så många enkla jobb är att vi har höga ingångslöner. Vid höga ingångslöner så riskerar de enkla jobben att slås ut då arbetsgivarna anser att kostnaden blir för hög för att anställa. Det är dessa jobbformer som unga personer och nyanlända ofta har som sitt första yrke och går det inte att få anställning i denna form av yrken blir tröskeln in på arbetsmarknaden hög. För att minska arbetslösheten och ge en större chans för nyanlända och ungdomar att få jobb så kan staten införa inträdesjobb som en ny anställningsform. Inträdesjobben ska rikta sig mot just dessa grupper. Lönen för ett sådant jobb kommer att bli lägre jämfört med den lön som är praxis på arbetsmarknaden, men det krävs en sänkning i lönenivåer för att få in dessa två grupperna på arbetsmarknaden. Detta kommer att gynna arbetsgivaren som får en lägre kostnad för den anställde och det kommer att vara positivt för arbetstagaren som får ett arbete och genom det skaffar sig arbetslivserfarenhet. För den utrikesfödda blir vinsten även en större möjlighet att naturligt möta och fördjupa sina kunskaper i det svenska språket, vilket kan ge positiva effekter för integrationen. Inträdesjobben skulle låta arbetslösa ungdomar och nyanlända att få en större möjlighet att få in en fot på arbetsmarknaden och genom det ett längre CV. Ytterligare en positiv effekt kommer att bli att fler personer går från bidrag från staten till egen lön. Om inträdesjobb införs så kommer det att gynna arbetstagarens möjligheter att på sikt komma in på den ordinarie arbetsmarknaden och få ett jobb med högre lön genom den arbetslivserfarenhet som inträdesjobbet gett. Detta förslag kommer därmed att bidra till att förhindra utanförskap för ungdomar och nyanlända och att fler i den svenska befolkningen får känna att de är med och bidrar till välfärdssamhället.

ProCivitas Privata Gymnasium, EK1A

Helsingborg

Förslag till riksdagsbeslut

Vi vill slå ut skillnaderna mellan nyanlända och svenska medborgare för att få ett enat Sverige. Detta vill vi göra genom att den offentliga sektorn investerar i skapandet av ett chattforum där svenska medborgare kan hjälpa flera nyanlända samtidigt genom att kommunicera via detta forum. På så sätt hjälper det våra nyanlända att lättare knyta kontakter med resten av samhället och även lära sig hur samhället fungerar på ett effektivt sätt.

Motivering

Klyftorna mellan svenska medborgare och nyanlända är alldeles för stora idag. På grund av bristande engagemang och resurser hamnar de nyanlända utanför samhället med en gång. Klyftorna måste bli mindre och samhörigheten mellan människor måste bli större. Nyanlända behöver inkluderas mer och få möjlighet till att lära sig hur samhället fungerar. Vårt forum gör precis detta möjligt. Det ger de nyanlända möjligheten att lära sig hur samhället fungerar, samt knyta kontakter och vidga möjligheterna till att bli en del av det svenska samhället på riktigt och inte bara på papper. Vi tror oerhört mycket på kontakten mellan den nyanlände och den erfarna svenska samhällsmedborgaren. Genom att att erbjuda den nyanlände en tät kontakt med den svenske medborgaren byggs en bredare och djupare förståelse hos den nyanlände om det svenska samhället. Vårt forum erbjuder den nyanlände på ett smidigt sätt få kontakt med den svenske medborgaren och därmed erbjudas hjälp med exempelvis enkla frågor som kan underlätta den nyanländas vardag på kort sikt, men även djupa förklaringar kring svenska samhällsstrukturer kan besvaras. På så sätt kan de nyanländas integration underlättas kraftigt och spannet mellan den nyanlände och den svenske medborgaren krymps. Att skapa ett chattforum medför även skapande av nya arbetstillfällen och därmed även skatteintäkter. Genom att varsamt välja ut samhällsmedborgare kan forumets kvalité försäkras och på så sätt även risken för kriminellas inblandning i företaget exkluderas. I fokus hos arbetsgivaren sätts främst den aktuella individens sociala kompetens samt förmåga att uttrycka sig skriftligt i fokus. Åldern har därmed inte någon stor vikt vilket innebär att unga men även pensionärer kan involvera sig i arbetet. Det betyder att vårt förslag inte är speciellt ekonomiskt påfrestande om man ser till nyttan de tillför och dörrarna som öppnas. Vårt chattforum har många viktiga betydelser för att underlätta segregationen i Sverige. Ett enkelt system som inte kräver mycket resurser. Vi kan inte sitta och klaga på att klyftorna i samhället fortsätter växa när det finns flera sätt att få stopp på det. Här har vi en tydlig lösning som underlättar integrationen, så vad väntar vi egentligen på?