Ungdomens riksdag är en unik möjlighet för gymnasieelever att lära sig mer om politik. Genom att skriva motioner och debattera i kammaren får eleverna uppleva hur det är att vara riksdagsledamot.
Genom att spela video samtycker du till att kakor används.
Om kakor
I Ungdomens riksdag möts ungdomar och politiker för att diskutera frågor som unga tycker är viktiga. Under en finaldag får 349 elever träda in i rollen som folkvalda politiker i riksdagen. Evenemanget har genomförts elva gånger sedan 1998.
Ungdomens riksdag kommer inte att genomföras under 2022.
Syftet med Ungdomens riksdag
Det övergripande målet med Ungdomens riksdag är att stärka ungas förståelse för demokratin, öka viljan att engagera sig och öka förtroendet för riksdagen.
Ungdomens riksdag:
- levandegör politikens roll i demokratin, med fokus på hur arbetet i riksdagen går till
- skapar möten mellan riksdagsledamöter och gymnasieelever
- visar att riksdagen är öppen och tillgänglig
Värt att veta
Antalet deltagande klasser har under åren skiftat från 85 till 160. Det innebär att varje klass har fått sända två till fem klassrepresentanter till finalen i Riksdagshuset.
Riksdagen betalar elevernas resor till Stockholm och ordnar boende för elever med särskilt lång resväg. Riksdagen erbjuder bland annat också material med tydlig koppling till kursplanen som går att använda direkt i undervisningen.
Den senaste omgången genomfördes 2019–2020 och avslutades med finaldag i Riksdagshuset den 3 februari 2020. Temat var demokratins framtid.
I utvärderingen av Ungdomens riksdag 2020 svarade 78 procent av eleverna att Ungdomens riksdag i sin helhet var mycket bra.
76 procent av lärarna tyckte att Ungdomens riksdag i sin helhet var mycket bra och 99 procent upplevde att elevuppgifterna i Ungdomens riksdag var användbara i undervisningen.
Ungdomens riksdag 2019/20
Vid tidigare tillfällen har deltagande gymnasieelever debatterat och tagit ställning till förslag om bland annat människosmuggling (2004), buggning (2007), svenska trupper i Afghanistan (2012) och framtidens energilösningar (2016) och demokrati – inflytande, delaktighet och engagemang (2018)
Kopplingar till gymnasieskolans ämnesplaner
Ungdomens riksdag är kopplad till gymnasieskolans ämnesplaner för samhällskunskap. Uppgifterna ger även möjlighet till ämnesövergripande arbete mellan samhällskunskap och andra ämnen, som till exempel svenska och historia.
Genom Ungdomens riksdag kan följande delar av det centrala innehållet i de ämnena beröras:
Samhällskunskap 1a1
Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
- Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån olika demokratimodeller och den digitala teknikens möjligheter. Mediers innehåll och nyhetsvärdering i samband med frågor om demokrati och politik.
- De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter.
- Presentation i olika former och med olika tekniker med betoning på det skriftliga och muntliga, till exempel debatter och debattartiklar.
Samhällskunskap 1b
Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
- Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån grundläggande demokratimodeller och den digitala teknikens möjligheter. Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier.
- De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter.
- Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i samband med undersökningar av samhällsfrågor och samhällsförhållanden. Exempel på metoder för att samla in information är intervju, enkät och observation. Exempel på metoder för att bearbeta information är statistiska metoder, samhällsvetenskaplig textanalys, argumentationsanalys och källkritik.
- Presentation i olika former och med olika tekniker med betoning på det skriftliga och muntliga, till exempel debatter, debattartiklar och rapporter.
Samhälllskunskap 2
Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
- Det nutida samhällets politiska utveckling utifrån historiska ideologiska villkor, till exempel mänskliga rättigheter, nationalism, kolonialism och jämställdhet, i relation till maktfördelning och ekonomiska villkor. Frågor om aktörens handlingsfrihet kontra strukturella villkor.
- Källkritisk granskning, tolkning och värdering av information från olika källor och medier i digital och annan form i arbetet med komplexa samhällsfrågor. Källhänvisning enligt vanliga system.
- Muntlig och skriftlig presentation i olika former och med olika tekniker som är vanliga inom området, till exempel debatter, debattinlägg, rapporter och essäer.
Svenska 1
Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
- Muntlig framställning med fokus på mottagaranpassning. Faktorer som gör en muntlig presentation intressant och övertygande. Användning av presentationstekniska hjälpmedel som stöd för muntlig framställning. Olika sätt att lyssna och ge respons som är anpassad till kommunikationssituationen.
- Skriftlig framställning av texter för kommunikation, lärande och reflektion. Språkriktighet, dvs. vilka språkliga egenskaper och textegenskaper i övrigt som en text bör ha för att fungera väl i sitt sammanhang.
- Argumentationsteknik och skriftlig framställning av argumenterande text.
- Grunderna i den retoriska arbetsprocessen
- Bearbetning, sammanfattning och kritisk granskning av text. Citat- och referatteknik. Grundläggande källkritik
Svenska 2
Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
- Muntlig framställning av utredande och argumenterande slag i och inför grupp. Användning av presentationstekniska hjälpmedel som stöd i muntlig framställning.
- Uppbyggnad, språk och stil i olika typer av texter samt referat och kritisk granskning av texter. Skriftlig framställning av utredande och argumenterande texter. Normer och stildrag som hör till dessa texttyper.
Historia 1a
Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
- Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen samt viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, teknisk utveckling, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter, jämställdhet, kolonialism, diktaturer, folkmord och konflikter. Långsiktiga historiska perspektiv på förändrade maktförhållanden och olika historiska förklaringar till dem.
- Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet.
Historia 1b
Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
- Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen i Sverige och globalt samt viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, och internationellt samarbete, mänskliga rättigheter och jämställdhet men också kolonialism, diktaturer, folkmord, konflikter och ökat resursutnyttjande. Långsiktiga historiska perspektiv på förändrade maktförhållanden och olika historiska förklaringar till dem.
- Olika historiska frågeställningar och förklaringar när det gäller långsiktiga historiska förändringsprocesser som speglar både kontinuitet och förändring, till exempel befolkningsutveckling, statsbildning, jordbrukets utveckling och olika syn på människors värde, på makt och på könsmönster.
- Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet.
Panelsamtal om digitalisering och nya medievanor i framtidens demokrati
I den nyligen genomförda Ungdomens riksdag lade gymnasieelever fram förslag för demokratins framtid. Den 11 mars deltog tre av eleverna i ett webbsänt panelsamtal i riksdagen för att tillsammans med experter diskutera olika scenarier för till exempel digitala omröstningar. Webbsändningen går att se i efterhand:
Från lapp till app – om digitalisering och nya medievanor i framtidens demokrati