Sök (81 träffar)

Betänkande 2014/15:JuU22

En person som är misstänkt för brott i Sverige men bor i ett annat EU-land ska framöver kunna övervakas i landet där han eller hon bor i stället för att vara häktad här. En misstänkt person som bor i Sverige ska kunna övervakas här när en brottsutredning pågår i ett annat EU-land. De svenska lagändringarna är ett led i att genomföra ett beslut om övervakningsåtgärder inom EU. De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

De ändrade reglerna innebär att Sverige överlåter myndighetsutövning mot enskilda personer till andra länder. Därför beslutades lagändringarna med kvalificerad majoritet i riksdagen. Det betyder att minst tre fjärdedelar av de röstande riksdagsledamöterna och mer än hälften av riksdagens totala antal ledamöter röstade för förslaget.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 1
Justering: 2015-06-04 Debatt: 2015-06-16 Beslut: 2015-06-17

Betänkande 2014/15:JuU22 (pdf, 2159 kB) Webb-tv debatt om förslag: Erkännande och uppföljning av beslut om övervakningsåtgärder inom Europeiska unionen

Betänkande 2014/15:JuU25

Riksdagen sa ja till regeringens förslag Den nya polisorganisationen - några frågor om personuppgiftsbehandling m.m. Förslaget innebär att det görs kompletterande ändringar efter den omorganisation av polisen som gjordes januari 2015, då en sammanslagning av olika polisiära myndigheter blev Polismyndigheten.

Ändringarna rör framför allt Polismyndighetens behandling av personuppgifter för forensiska ändamål. Det betyder bland annat att det i polisdatalagen förs in regler om när det är tillåtet att behandla personuppgifter i den forensiska verksamheten, kring begränsningar för att göra sökningar på känsliga uppgifter samt om hur lång tid uppgifter får sparas.

Förslaget innebär också att det införs en mer heltäckande jävsregel för polisanställda och för anställda som utför brottsbekämpande uppgifter hos andra myndigheter. Den nya regleringen av jäv innebär att all brottsbekämpande verksamhet omfattas.

I förslaget ingår även att Tullverket och Kustbevakningen ska kunna få direktåtkomst till uppgifter i vapenregister. Detta för de att bättre kunna förebygga, förhindra eller upptäcka brott, samt förhindra att illegala vapen förs in i landet.

Lagändringarna börjar att gälla den 1 augusti 2015.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-06-04 Debatt: 2015-06-16 Beslut: 2015-06-17

Betänkande 2014/15:JuU25 (pdf, 3474 kB)

Betänkande 2014/15:JuU20

En ny lag om behandling av personuppgifter inom åklagarväsendet, åklagardatalag, införs. Åklagarväsendet omfattar Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten. Den nya lagen ger åklagarväsendet möjlighet att effektivt behandla personuppgifter och skyddar människor mot att deras personliga integritet kränks vid en sådan behandling. Lagen reglerar för vilka ändamål behandling av personuppgifter får förekomma.

Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2016.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-06-04 Debatt: 2015-06-16 Beslut: 2015-06-16

Betänkande 2014/15:JuU20 (pdf, 1268 kB)

Betänkande 2014/15:JuU21

Svensk lag ska anpassas till EU:s brottsofferdirektiv. EU:s direktiv sätter upp mål som de olika EU-länderna ska följa genom sin egen lagstiftning. Riksdagen beslutade om följande ändringar för att de svenska reglerna ska följa EU:s regler:

  • Om ett brottsoffer i ett brottmål, en målsägande, inte behärskar svenska ska en tolk anlitas vid rättegången.
  • Domstolen ska på begäran översätta en handling eller de viktigaste delarna av den, om en översättning behövs för att målsäganden ska kunna ta till vara sin rätt.
  • En målsägande kan alltid begära att bli informerad om tid och plats för rättegång.

Ändringarna börjar gälla den 1 november 2015.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 2
Justering: 2015-06-04 Debatt: 2015-06-16 Beslut: 2015-06-16

Betänkande 2014/15:JuU21 (pdf, 623 kB) Webb-tv debatt om förslag: Genomförande av brottsofferdirektivet

Betänkande 2014/15:JuU26

Dagens krav på märkning av vapen som förs in i Sverige från andra länder kommer framöver bara att gälla för införsel av vapen från länder som inte är med EU. Polisen kommer att få ta ut avgifter för prövning av ansökningar enligt vapenlagen eller tillhörande föreskrifter. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Att kravet på märkning av vapen som handlas inom EU tas bort kan göra det svårare att bekämpa olagliga vapen. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande till regeringen om att ta initiativ till åtgärder inom EU för att göra det lättare att spåra vapen som det handlas med i EU. Riksdagen uppmanade också regeringen att

  • se till att det införs ett digitalt vapenhandlarregister i Sverige som är integrerat med polisens vapenregister
  • se till att det införs ett digitalt arkiv för vapendeklarationer som ska underlätta för vapenhandlare att redogöra för varaktig in- och utförsel av vapen till och från landet.

Förslagspunkter: 4
Justering: 2015-05-19 Debatt: 2015-05-27 Beslut: 2015-05-27

Betänkande 2014/15:JuU26 (pdf, 575 kB) Webb-tv debatt om förslag: Några ändringar i vapenlagen

Betänkande 2014/15:JuU24

Riksdagen beslutade att svenska medborgare ska kunna resa till EU-länder utanför Schengenområdet utan pass om de istället har med sig nationellt identitetskort. För närvarande gäller det resor till Bulgarien, Cypern, Kroatien, Rumänien, Irland och Storbritannien. Beslutet innebär att det blir möjligt att resa inom hela EU med nationellt id-kort. Tidigare gällde att svenska medborgare måste ha med sig pass för resor från Sverige till länder utanför Schengenområdet.

De nya reglerna gäller från den 1 juli 2015.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2015-05-07 Debatt: 2015-05-20 Beslut: 2015-05-20

Betänkande 2014/15:JuU24 (pdf, 526 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ökade möjligheter att resa inom EU med nationellt identitetskort

Utlåtande 2014/15:JuU19

Riksdagen har behandlat en rapport från EU:s ministerråd till Europaparlamentet och EU-medlemsländernas nationella parlament om arbetet i den ständiga kommittén för inre säkerhet.

Justitieutskottet, som har förberett riksdagens beslut, var positiva till kommitténs funktion att samordna medlemsstaternas, EU-kommissionens och EU-byråernas samarbete i frågor som rör EU:s inre säkerhet. Enligt rapporten kommer uppföljningen av gemensamma insatser för att bekämpa terrorism att vara en av kommitténs viktigaste uppgifter under 2015. Utskottet välkomnade arbetet på EU-nivå med att förebygga och motverka terrorism, samtidigt som det öppna samhället måste försvaras. Riksdagen lade rapporten till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-04-28 Debatt: 2015-05-06 Beslut: 2015-05-06

Utlåtande 2014/15:JuU19 (pdf, 301 kB)

Betänkande 2014/15:JuU23

EU:s gemensamma databas, VIS, har tagits fram för att bland annat förenkla visumhantering och underlätta gränskontroller. I databasen finns personuppgifter, foto och fingeravtryck på den som ansöker om visum. Riksdagen sa ja till regeringens förslag att brottsbekämpande myndigheter ska  få tillgång till uppgifter i VIS, om syftet är att förhindra, upptäcka och utreda terroristbrott samt andra grova brott. Möjlighet att göra en sökning i databasen gäller under vissa begränsade förutsättningar. Polismyndigheten är den centrala enhet som ska hantera myndigheternas förfrågan om sökning i VIS.

Lagändringen innebär att Sveriges regler anpassas till gällande EU-rätt. Ändringar görs bland annat i lagen om internationellt polisiärt samarbete.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2015.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 3
Justering: 2015-04-28 Debatt: 2015-05-06 Beslut: 2015-05-06

Betänkande 2014/15:JuU23 (pdf, 915 kB) Webb-tv debatt om förslag: Brottsbekämpande myndigheters tillgång till informationssystemet för viseringar (VIS)

Betänkande 2014/15:JuU13

Regeringen redovisar i en skrivelse hur lagen om särskild utlänningskontroll har använts under tiden 1 juli 2013 - 30 juni 2014. Regeringen redogör också för den internationella terrorismens utveckling under samma period samt för Sveriges medverkan i det internationella arbetet mot terrorism. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2015-03-19 Debatt: 2015-03-25 Beslut: 2015-03-26

Betänkande 2014/15:JuU13 (pdf, 235 kB) Webb-tv debatt om förslag: 2014 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll

Betänkande 2014/15:JuU16

Riksdagen gav regeringen tre uppdrag inom polisfrågor. Det ena handlar om att polisens arbetsuppgifter ska renodlas. Idag gör polisen en mängd sysslor som inte tillhör deras brottsbekämpande verksamhet, exempelvis utfärdar pass eller hanterar hittegods. Riksdagen uppmanar regeringen att arbeta för att vissa arbetsuppgifter tas bort från polisen.

Riksdagen uppmanade också regeringen att verka för att myndigheter lättare ska kunna utbyta information med varandra, i syftet att bekämpa grov organiserad brottslighet.

Riksdagen gav regeringen i uppdrag att se över reglerna för hantering av vapenlicensärenden för att underlätta för jägare.

Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2014 om polisfrågor.

Förslagspunkter: 65 Reservationer: 26
Justering: 2015-03-19 Debatt: 2015-03-25 Beslut: 2015-03-26

Betänkande 2014/15:JuU16 (pdf, 772 kB) Webb-tv debatt om förslag: Polisfrågor

Betänkande 2014/15:JuU17

Riksdagen gav regeringen i uppdrag att återkomma till riksdagen med ett förslag om skärpta regler för villkorlig frigivning för dem som återfallit i likartad brottslighet.

Enligt nuvarande regler ska en dömd person friges villkorligt när minst två tredjedelar av ett tidsbestämt fängelsestraff är avtjänat, om det inte finns synnerliga skäl mot frigivning. Justitieutskottet som har förberett riksdagens beslut anser att återfall i brottslighet är ett stort problem och menar därför att personer som har återfallit i likartad brottslighet bör vara frihetsberövade längre tid än så. Den som återfallit i likartad brottslighet bör avtjäna minst tre fjärdedelar av det nya straffet.

Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2014 om kriminalvårdsfrågor.

Förslagspunkter: 18 Reservationer: 13
Justering: 2015-03-19 Debatt: 2015-03-25 Beslut: 2015-03-26

Betänkande 2014/15:JuU17 (pdf, 374 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kriminalvårdsfrågor

Betänkande 2014/15:JuU11

I januari 2015 började nya civilrättsliga EU-regler om skyddsåtgärder att gälla i alla EU:s medlemsländer. De innebär att ett kontaktförbud eller liknande som har meddelats i ett EU-land ska gälla även i ett annat EU-land, om den som behöver skydd beger sig till det landet. Den svenska regeringen har nu kommit med kompletterande bestämmelser för att EU-reglerna ska kunna användas i Sverige. Regeringen anser att inga svenska skyddsåtgärder faller inom EU-reglernas område och har därför bara lämnat förslag om hur det ska gå till när andra länders åtgärder ska användas i Sverige. De kompletterande bestämmelserna handlar framför allt om vilka myndigheter och domstolar som är behöriga i de här frågorna.

De nya, svenska bestämmelserna börjar gälla den 1 maj 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-03-19 Debatt: 2015-03-25 Beslut: 2015-03-25

Betänkande 2014/15:JuU11 (pdf, 412 kB)

Betänkande 2014/15:JuU12

Regeringen redogör i en skrivelse för hur vissa hemliga tvångsmedel användes under 2013. Det handlar bland annat om hemlig övervakning av elektronisk kommunikation och hemlig kameraövervakning vid förundersökningar.

Antalet tillstånd för hemliga tvångsmedel minskade något 2013, jämfört med 2012. Antalet förundersökningar med hemliga tvångsmedel ökade med 23 procent. Regeringen anser att myndigheternas användning av hemliga tvångsmedel var ändamålsenlig och att tvångsmedlen fyller en viktig funktion i brottsutredningar. Riksdagen instämmer i regeringens bedömningar och välkomnar det uppdrag som regeringen gett till Åklagarmyndigheten om att tillsammans med andra myndigheter lämna en gemensam redovisning av hur hemliga tvångsmedel används. Förhoppningen är att det kommer att ge ännu bättre underlag för riksdagens årliga granskningar. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-03-19 Debatt: 2015-03-25 Beslut: 2015-03-25

Betänkande 2014/15:JuU12 (pdf, 197 kB) Webb-tv debatt om förslag: Redovisning av användningen av vissa hemliga tvångsmedel under 2013

Betänkande 2014/15:JuU14

Riksdagen gav regeringen 17 uppdrag inom straffrättsliga frågor. Bland annat vill riksdagen se att straffen för allvarliga våldsbrott, människohandel och koppleri skärps samt att den nuvarande så kallade straffrabatten minskas. Riksdagen vill också att ett nytt brott, inbrottsstöld, ska införas.

Utöver detta gav riksdagen regeringen uppdrag när det gäller bekämpning av terrorism, organiserad brottslighet, synnerligen grovt narkotikabrott, id-stölder, så kallade bluffakturor, sexualbrott mot barn, kränkningar och hot på internet, försök till häleri samt sexköp.

Beslut om uppdragen, tillkännagivandena, gjordes i samband med att riksdagen behandlade knappt 150 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2014 om straffrättsliga frågor.

Förslagspunkter: 72 Reservationer: 39
Justering: 2015-03-12 Debatt: 2015-03-18 Beslut: 2015-03-18

Betänkande 2014/15:JuU14 (pdf, 906 kB) Webb-tv debatt om förslag: Straffrättsliga frågor

Betänkande 2014/15:JuU15

Rättegångar måste kunna genomföras på ett effektivt och säkert sätt. Därför ger riksdagen regeringen i uppdrag att utreda hur reglerna för ordning och säkerhet vid domstolarna kan skärpas och bli tydligare. Regeringens utredning bör bland annat överväga ett förbud mot att bära symboler som kan uppfattas som hotfulla vid rättegångar och lämna förslag på regler för hur elektronisk utrustning som mobiltelefoner och kamerautrustning får användas i rättssalen.

Riksdagen uppmanar också regeringen att så fort som möjligt lämna förslag om att det i vissa fall ska bli tillåtet att kameraövervaka vilt, som till exempel vildsvin och mårdhundar, utan att söka tillstånd. Förslagen kom i samband med att riksdagen behandlade olika motioner som rör domstolarnas arbete och så kallad processrätt. Riksdagen sade nej till övriga motioner.

Förslagspunkter: 32 Reservationer: 14
Justering: 2015-03-12 Debatt: 2015-03-18 Beslut: 2015-03-18

Betänkande 2014/15:JuU15 (pdf, 551 kB) Webb-tv debatt om förslag: Processrättsliga frågor

Betänkande 2014/15:JuU18

Riksdagen har behandlat motioner från allmänna motionstiden 2014 som handlar om våldsbrott och brottsoffer. I samband med detta uppmanar riksdagen regeringen att utreda om kraven för elektronisk fotboja vid kontaktförbud kan vara för höga.

De övriga motionerna tar bland annat upp frågor om våld i nära relationer, hedersrelaterat våld, barn som brottsoffer och skadestånd. Riksdagen säger nej till dessa motioner. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.

Förslagspunkter: 23 Reservationer: 14
Justering: 2015-02-17 Debatt: 2015-03-04 Beslut: 2015-03-05

Betänkande 2014/15:JuU18 (pdf, 552 kB) Webb-tv debatt om förslag: Våldsbrott och brottsoffer

Betänkande 2014/15:JuU10

Framöver ska det bli lättare att beslagta ett fordon från personer som begår trafikbrott. Det gäller personer som tidigare har kört olovligt eller som har dömts för rattfylleri. Dessutom ska man bara avstå från att frånta någon sitt fordon, i de fall då det är uppenbart oskäligt.

Polisen ska också kunna sälja eller förstöra ett beslagtaget fordon innan det har beslutats om förverkande, om fordonet är värt mindre än en femtedel av ett prisbasbelopp.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

De nya bestämmelserna ska gälla den 1 april 2015.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2015-02-12 Debatt: 2015-02-18 Beslut: 2015-02-18

Betänkande 2014/15:JuU10 (pdf, 483 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skärpta regler om förverkande av fordon vid trafikbrott

Betänkande 2014/15:JuU6

Polisen får möjlighet att föra ett register med uppgifter om personer som inte får gå på idrottsevenemang, så kallat tillträdesförbud. De uppgifter som ska få registreras är till exempel namn, fotografi, omfattningen av, och brott mot förbudet. Dessutom får polisen rätt att fotografera personer som har tillträdesförbud eller som kan antas få det. Idrottsorganisationer ska kunna få tillgång till registret om det behövs för att upptäcka eller förhindra brott mot ett förbud.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 april 2015.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2015-01-22 Debatt: 2015-02-12 Beslut: 2015-02-18

Betänkande 2014/15:JuU6 (pdf, 1667 kB) Webb-tv debatt om förslag: Register över tillträdesförbud vid idrottsarrangemang

Betänkande 2014/15:JuU7

En dömd person ska i större utsträckning än i dag kunna avtjäna till exempel ett fängelsestraff i det EU-land där han eller hon bäst förväntas kunna återanpassa sig socialt i samhället. De svenska påföljder som ska kunna överföras till andra EU-länder är fängelse, rättspsykiatrisk vård och sluten ungdomsvård. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag som bland annat innebär att Kriminalvården ska pröva om en utländsk dom ska erkännas och verkställas i Sverige eller om en svensk dom ska skickas till ett annat EU-land för att verkställas där. Beslutet innebär att svenska regler anpassas till EU:s regler om straffrättsligt samarbete.

De nya reglerna ska börja gälla den 1 april 2015.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 2
Justering: 2015-02-12 Debatt: 2015-02-18 Beslut: 2015-02-18

Betänkande 2014/15:JuU7 (pdf, 4979 kB) Webb-tv debatt om förslag: Erkännande och verkställighet av frihetsberövande påföljder inom Europeiska unionen

Betänkande 2014/15:JuU8

Om en brottskyldig bidrar till utredningen av det egna brottet, ska personen kunna få kortare straff. Det gäller bara om personen lämnar information som är betydelsefull för brottsutredningen.

Att den skyldige samarbetar i brottsutredningen visar att personen tar ansvar för sin gärning. Att samarbetet kan ge strafflindring uppmuntrar indirekt sådant beteende. Dessutom bidrar en medverkan från brottslingen till att brottsutredningen blir mer effektiv och till att resurser kan sparas.

Möjligheten att få strafflindring vid så kallad sanktionskumulation ska också bli tydligare. Sanktionskumulation är då en brottsling, förutom själva straffet, drabbas av andra rättsliga sanktioner. Exempel på andra rättsliga sanktioner kan vara förverkande av en egendom, skattetillägg eller företagsbot. Rätten ska se till att straffet som har utdömts inte blir oproportionerligt strängt, i de fall den dömde även drabbas av sådana andra rättsliga sanktioner.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Lagändringarna ska gälla från den 1 april 2015.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2015-02-12 Debatt: 2015-02-18 Beslut: 2015-02-18

Betänkande 2014/15:JuU8 (pdf, 497 kB) Webb-tv debatt om förslag: Strafflindring vid medverkan till utredning av egen brottslighet