Sök (44 träffar)

Betänkande 2014/15:SfU11

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 om asyl- och migrationsfrågor och svenskt medborgarskap. Motionerna handlar om bland annat om skyddsbehov, könsrelaterad förföljelse, samarbetet inom EU, asylprocessen, verkställandet av avvisnings- och utvisningsbeslut, förvar och visering.

Förslagspunkter: 11 Reservationer: 22
Justering: 2015-03-24 Debatt: 2015-04-08 Beslut: 2015-04-08

Betänkande 2014/15:SfU11 (pdf, 540 kB) Webb-tv debatt om förslag: Migration

Betänkande 2014/15:SfU12

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 om anhöriginvandring. Motionerna handlar om sista-länken-bestämmelsen, försörjningskrav, den tvååriga prövotiden och ändrade krav för anhöriginvandring.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 7
Justering: 2015-03-24 Debatt: 2015-04-08 Beslut: 2015-04-08

Betänkande 2014/15:SfU12 (pdf, 240 kB)

Betänkande 2014/15:SfU13

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 om arbetskraftsinvandring. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp eller att utskottet anser att föreslagna ändringar inte ska genomföras.

Motionerna handlar om bland annat regler för arbetskraftsinvandring, bindande arbetserbjudanden, arbetsmarknadsprövning samt sanktioner mot arbetsgivare.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 7
Justering: 2015-03-24 Debatt: 2015-04-08 Beslut: 2015-04-08

Betänkande 2014/15:SfU13 (pdf, 280 kB)

Betänkande 2014/15:SfU10

I dag finns en ungdomsrabatt som innebär att socialavgifterna för personer som inte har fyllt 26 år bara är en fjärdedel av ordinarie avgifter, med undantag för ålderspensionsavgiften. Men nu har regeringen föreslagit att socialavgifterna ska sänkas ytterligare för ungdomar som inte har fyllt 23 år. Det innebär att bara ålderspensionsavgiften på drygt 10 procent kommer att betalas för den som är under 23. Den ungdomsrabatt av socialavgifterna som finns i nuläget för personer som har fyllt 25 år, men inte 26, tas däremot bort helt.

De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 maj 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 3
Justering: 2015-03-12 Debatt: 2015-03-25 Beslut: 2015-03-25

Betänkande 2014/15:SfU10 (pdf, 1141 kB) Webb-tv debatt om förslag: Förändrad nedsättning av socialavgifterna för unga

Betänkande 2014/15:SfU8

I en skrivelse behandlar regeringen en rapport från Riksrevisionen om att gå i pension. Riksrevisionen anser att pensionssystemet är krångligt och att enskilda inte har förutsättningar att göra bra val. Riksrevisionen uppmanar regeringen bland annat att ta ett helhetsansvar för pensionssystemet och initiera en sammanhållen ansökningsprocess för hela pensionen. Regeringen instämmer delvis i bilden av problemen men anser att ansvaret för vissa av Riksrevisionens förslag inte är regeringens. Regeringen har gett Pensionsmyndigheten uppdrag utifrån Riksrevisionens rapport. En utredning ska analysera premiepensionen.

Riksdagen noterade att åtgärder har gjorts som ligger i linje med vad Riksrevisionen har efterfrågat och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-02-10 Debatt: 2015-02-19 Beslut: 2015-03-04

Betänkande 2014/15:SfU8 (pdf, 197 kB)

Betänkande 2014/15:SfU9

I en skrivelse behandlar regeringen en rapport från Riksrevisionen om granskningen av det allmänna pensionssystemet. Riksrevisionen anser att granskningen av pensionssystemet har brister och uppmanar regeringen bland annat att ge Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) i uppgift att genomföra riskanalyser av pensionsområdet. Regeringen delar inte Riksrevisionens slutsatser och anser att en del områden som Riksrevisionen anger som inte granskade faktiskt har granskats.

Riksdagen anser att det viktiga är att ISF uppfyller de krav som ställs i myndighetens instruktion och regleringsbrev och förutsätter att regeringen följer utvecklingen när det gäller samverkan mellan ISF och Pensionsmyndigheten och återkommer om det finns behov. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-02-10 Debatt: 2015-02-19 Beslut: 2015-03-04

Betänkande 2014/15:SfU9 (pdf, 185 kB)

Betänkande 2014/15:SfU6

En person som inte längre har någon inkomst av arbete får som regel inte behålla sin sjukpenninggrundande inkomst, SGI. Det finns dock undantag från denna regel i form av olika SGI-skydd. Till exempel får deltagare i arbetsmarknadspolitiska program som får aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning eller som aktivt söker arbete sin SGI skyddad.

Från den 1 mars 2015 gäller att den som deltar i arbetsmarknadspolitiska program kan varnas eller stängas av från rätten till aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. En deltagare som stängs av riskerar i vissa fall att förlora sitt SGI-skydd, om han eller hon varken får ersättning eller aktivt söker arbete.

Regeringen vill att SGI:n för deltagare i arbetsmarknadspolitiska program i vissa fall ska kunna vara fortsatt skyddad även om deltagaren under en period stängs av från aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag att regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer ska få meddela regler för undantag från kravet på aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning för rätten till SGI-skydd.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2015-02-10 Debatt: 2015-02-18 Beslut: 2015-02-18

Betänkande 2014/15:SfU6 (pdf, 556 kB) Webb-tv debatt om förslag: SGI-skydd för deltagare i arbetsmarknadspolitiska program

Betänkande 2014/15:SfU7

EU:s förordning om en så kallad gemenskapskodex om gränspassage för personer gäller direkt i Sverige. Därför har regeringen föreslagit att den svenska utlänningslagen ändras i enlighet med EU-förordningen. Utlänningslagen kompletteras också med en skyldighet att lämna fingeravtryck i vissa situationer. Vidare har regeringen förslag som gäller så kallad uppskjuten invandringsprövning och om överklagande om polisen beslutar om avvisning.

De nya bestämmelserna börjar gälla den 15 april 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 3
Justering: 2015-02-10 Debatt: 2015-02-18 Beslut: 2015-02-18

Betänkande 2014/15:SfU7 (pdf, 989 kB) Webb-tv debatt om förslag: EU:s gränskodex

Betänkande 2014/15:SfU4

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om knappt 17,5 miljarder kronor i anslag till migrationsområdet för 2015. Mest pengar går till ersättningar och boendekostnader (knappt 11 miljarder kronor) och Migrationsverket (drygt 4,5 miljarder).

Riksdagen riktade vidare en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att tillsätta en utredning som ska ge förslag till ett hållbart och flexibelt system för mottagande av asylsökande och nyanlända som gör att de kan etablera sig snabbare på arbetsmarknaden. Ett enigt socialförsäkringsutskott, som har förberett riksdagens beslut, betonar också att det är viktigt att Migrationsverket får möjlighet att driva så kallade anläggningsboenden i egen regi.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 7
Justering: 2014-12-09 Debatt: 2014-12-12 Beslut: 2014-12-15

Betänkande 2014/15:SfU4 (pdf, 426 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 8 Migration

Betänkande 2014/15:SfU1

Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om fördelningen av pengar till ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning för 2015. Det innebär att riksdagen samtidigt sa nej till regeringens förslag om ändringar i socialförsäkringsbalken om bland annat höjd sjuk- och aktivitetsersättning.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen som handlar om tidsgränserna i sjukförsäkringen.

Den sammanlagda summan i statens budget för området är drygt 100 miljarder kronor. Mest pengar går till aktivitets- och sjukersättningar (drygt 50 miljarder), sjukpenning och rehabilitering (knappt 35 miljarder) samt till Försäkringskassan (knappt 8 miljarder).

Förslagspunkter: 13 Reservationer: 12
Justering: 2014-12-09 Debatt: 2014-12-12 Beslut: 2014-12-12

Betänkande 2014/15:SfU1 (pdf, 585 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Betänkande 2014/15:SfU2

Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om fördelningen av pengar till ekonomisk trygghet vid ålderdom för 2015. Riksdagen sa samtidigt nej till regeringens förslag om bostadstillägg till pensionärer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om beräkning av pensionsrätt.

Riksdagen riktade vidare tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:

  • att inom ramen för pensionsöverenskommelsen öka drivkrafterna för ett längre arbetsliv
  • att tillsätta en utredning som ska undersöka om det går att förändra pensionssystemet så att mer av pensionen fördelas lika mellan makar
  • att överväga att se över bostadstillägget och det särskilda bostadstillägget.

Den sammanlagda summan i statens budget för området är drygt 38 miljarder kronor. Mest pengar går till garantipension till ålderspension (knappt 16 miljarder), efterlevandepensioner till vuxna (drygt 12 miljarder) och bostadstillägg till pensionärer (drygt 8 miljarder).

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 5
Justering: 2014-12-09 Debatt: 2014-12-12 Beslut: 2014-12-12

Betänkande 2014/15:SfU2 (pdf, 628 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Betänkande 2014/15:SfU3

Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om fördelningen av pengar till ekonomisk trygghet för familjer och barn 2015. Riksdagen sa samtidigt nej till regeringens förslag om ändringar i socialförsäkringsbalken om höjd föräldrapenningnivå och höjt underhållsstöd. Riksdagen sa också nej till förslaget till nytt mål för familjepolitiken.

Riksdagen riktade vidare uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen som handlar om

  • utökad jämställdhetsbonus
  • anmälan om vård av sjukt barn, föräldrapenning vid hela inskolningen i förskolan och rätt till ersättning vid besök inom mödrahälsovården
  • anmälan om flerbarnstillägg
  • möjlighet för kommunerna att behålla vårdnadsbidraget.

Den sammanlagda summan i statens budget för området är drygt 83 miljarder kronor. Mest pengar går till föräldraförsäkringen (drygt 39 miljarder) och barnbidrag (knappt 26 miljarder).

Förslagspunkter: 16 Reservationer: 11
Justering: 2014-12-09 Debatt: 2014-12-12 Beslut: 2014-12-12

Betänkande 2014/15:SfU3 (pdf, 824 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Betänkande 2014/15:SfU5

De svenska bestämmelserna om när statslösa personer och personer från länder utanför EU ska få status som flykting eller annan skyddsbehövande ändras. Även vad skyddet innebär ändras. Det blir tydligare att endast staten, parter eller vissa organisationer i ursprungslandet kan erbjuda skydd mot förföljelse eller annan behandling som kan göra att en person behöver skydd. Det blir också tydligare att skyddet måste vara effektivt och inte tillfälligt. I vissa fall ska en skyddsbehövande fortsätta att vara skyddsbehövande även om omständigheterna har ändrats. När tidsbegränsade uppehållstillstånd förnyas för skyddsbehövande eller deras familjemedlemmar ska tiden som huvudregel vara minst två år.

De svenska lagändringarna är ett svar på EU:s omarbetade skyddsgrundsdirektiv, som syftar till ökad harmonisering och att förtydliga och förenkla reglerna inom EU när det gäller grunderna för skydd och skyddets innehåll. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2014-11-13 Debatt: 2014-11-26 Beslut: 2014-11-26

Betänkande 2014/15:SfU5 (pdf, 1519 kB) Webb-tv debatt om förslag: Genomförande av det omarbetade skyddsgrundsdirektivet

Betänkande 2005/06:BoU13

Riksdagen godkände att bostadsutskottet skjuter upp behandlingen av regeringens redovisning av omstruktureringen av kommunala bostadsföretag till riksmötet 2006/07.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2006-06-01 Debatt: 2006-06-13 Beslut: 2006-06-14

Betänkande 2005/06:BoU13 (pdf, 14 kB)

Betänkande 2005/06:BoU9

Riksdagen sade ja till regeringens förslag till nytt delmål för energieffektivisering i byggnader. Målet innebär att energianvändningen i bostäder och lokaler bör minska med 20 procent till år 2020 och med 50 procent till år 2050 jämfört med 1995. Till år 2020 ska beroendet av fossila bränslen för energianvändningen i bebyggelsesektorn vara brutet samtidigt som andelen förnybar energi ökar kontinuerligt. En ny lag införs om att ägare till byggnader ska bli skyldiga att deklarera energianvändningen och inomhusmiljön i en energideklaration. Lagen grundar sig på ett EU-direktiv och börjar gälla den 1 oktober 2006. Olika kategorier av byggnader kommer att successivt omfattas av reglerna.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 13
Justering: 2006-06-01 Debatt: 2006-06-13 Beslut: 2006-06-14

Betänkande 2005/06:BoU9 (pdf, 869 kB)

Betänkande 2005/06:SfU18

Riksdagen beslutade om en rättelse i utlänningslagen.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2006-05-31 Debatt: 2006-06-02 Beslut: 2006-06-02

Betänkande 2005/06:SfU18 (pdf, 19 kB)

Betänkande 2005/06:SfU10

Regeringen har i en skrivelse redovisat den svenska migrations- och asylpolitiken sedan december 2004. I skrivelsen redogörs också för Sveriges roll i Europasamarbetet och det internationella samarbetet i övrigt. Riksdagen uppmanade regeringen att snabbt återkomma med ett förslag som tar upp frågan om behovet av speciella barntolkar. Detta ställningstagande grundade sig delvis på ett motionsförslag från Kristdemokraterna. Riksdagen sade vidare ja till tre reservationer från de borgerliga partierna. En av reservationerna handlade om att det måste bli enklare för asylsökande att få arbetstillstånd samtidigt som handläggningstiderna måste kortas. Det ska också vara möjligt för alla att fortsätta att arbeta så länge avvisningen inte kan verkställas. Vidare bör asylsökande som fått avslag på sin asylansökan och som har arbete som de kan försörja sig på kunna få ett tidsbegränsat uppehållstillstånd utan att behöva åka tillbaka till hemlandet för att därifrån söka uppehållstillstånd. Riksdagen gjorde ett uttalande, som har sin grund i en annan reservation, att EU:s gemensamma migrations- och asylpolitik måste bygga på en generös flyktingpolitik och utformas med Genèvekonventionen som grund och fullt ut respektera internationella åtaganden. EU:s medlemsstaters minimiansvar på det flyktingpolitiska området måste samordnas så att flyktingströmmarna fördelas bättre mellan de europeiska länderna. Med anledning av en tredje reservation uttalade riksdagen att det så kallade asylprocedurdirektivet som antogs hösten 2005 snarast bör genomföras i Sverige. Direktivet är ett EU-direktiv om procedurer för att bevilja och återkalla flyktingstatus. Riksdagen anser dessutom att regeringen bör verka för att EU inte antar en lista över så kallade säkra länder, alltså länder utanför EU som anses säkra för flyktingar, eftersom en sådan lista inte är förenlig med asylrätten. Vidare bör Sverige tolka undantagen i Dublinförordningen mer generöst, till exempel vid sjukdom eller familjeanknytning och särskilt då det gäller barn. Dublinförordningen reglerar vilket land inom EU som ska pröva en asylansökan. Förordningen säger att varje EU-land får pröva en asylansökan från en tredjelandsmedborgare även om det inte är skyldig att göra det enligt förordningen.

Förslagspunkter: 44 Reservationer: 64
Justering: 2006-05-09 Debatt: 2006-05-17 Beslut: 2006-05-19

Betänkande 2005/06:SfU10 (pdf, 538 kB) Webb-tv debatt om förslag: Migration och asylpolitik

Betänkande 2005/06:SfU14

Flygbolagen blir skyldiga att på begäran låta Rikspolisstyrelsen få uppgift om vilka flygpassagerare som är på väg till Sverige från länder utanför EU. Flygbolagen ska då uppge passagerares namn, medborgarskap, passnummer, flightnummer och när planet väntas anlända. Polisen ska spara uppgifterna i ett delvis sekretessbelagt passagerarregister. Flygbolag som låter bli att föra över uppgifter ska bli skyldiga att betala en avgift på upp till 46 000 kronor. De svenska bestämmelserna grundar sig på ett EU-direktiv med syfte att förbättra gränskontrollerna och bekämpa olaglig invandring. Direktivet är också ett led i kampen mot terrorismen. Lagförslagen börjar gälla den 1 september 2006. Samtidigt ger riksdagen regeringen i uppdrag att "följa upp och analysera tillämpningen av bestämmelserna och de aspekter på tillämpningen som belyser förhållandet till Genèvekonventionen och annan folkrätt, liksom till svensk grundlag". Regeringen ska sedan redovisa resultatet för riksdagen. Det blir också bli möjligt för Migrationsverket att dra tillbaka ett uppehållstillstånd för studier i Sverige om det visar sig att förutsättningarna har ändrats. Bakgrunden är en rapport från Migrationsverket som pekar på ett omfattande missbruk av uppehållstillstånd för studier. Många som hämtat ut tillståndet skriver aldrig in sig vid någon högskola eller universitet. Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2007.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 6
Justering: 2006-05-09 Debatt: 2006-05-17 Beslut: 2006-05-18

Betänkande 2005/06:SfU14 (pdf, 613 kB) Webb-tv debatt om förslag: Genomförande av EG-direktiven om överföring av passageraruppgifter och uppehållstillstånd för studier

Betänkande 2005/06:SfU15

Den 1 juli höjs inkomsttaket i sjuk- och föräldraförsäkringen från drygt 24 800 kronor till drygt 33 000 kronor per månad. Den som tjänar upp till 33 000 kronor i månaden kommer då att få 80 procent av lönen från försäkringskassan när de är sjuka eller föräldralediga. Det höjda inkomsttaket kommer även att omfatta bland annat rehabiliteringspenning, havandeskapspenning, tillfällig föräldrapenning och närståendepenning. Inkomsttaket höjs bland annat för att allt fler tjänar över taket. Det höjda taket berör 1,4 miljoner arbetstagare. Det kan också vara ett sätt att främja en mer jämställd fördelning av föräldraledigheten, det vill säga att män att tar ut en större del än i dag. Även den lägsta nivån för hel föräldraförsäkring höjs, från 60 kronor per dag till 180 kronor per dag. Höjningen gäller barn som föds efter den 30 juni 2006. De så kallade lägstanivådagarna är 90 dagar utöver den vanliga föräldraförsäkringen på 390 dagar. Ersättningen är lika för alla oavsett inkomst.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2006-05-04 Debatt: 2006-05-16 Beslut: 2006-05-17

Betänkande 2005/06:SfU16

Riksdagen sade ja, med en mindre ändring, till regeringens förslag om att ändra vissa socialförsäkringsregler. Ändringarna innebär bland annat följande: En utvidgad rätt till tillfällig föräldrapenning under ett obegränsat antal dagar vid vård av allvarligt sjukt barn. Personer som haft sjuk- eller aktivitetsersättning under minst ett år ska ha sin förmån vilande för studier under längst 24 kalendermånader utan att arbetsförmågan ska prövas. Personer som har arbetspraktik i form av interpraktik ska kunna ha sin sjukpenninggrundande inkomst, SGI, skyddad. Till följd av ett EU-direktiv ändras en socialförsäkringsbestämmelse som rör tredjelandsmedborgare med ställning som varaktigt bosatta i annat EU-land men som har uppehållstillstånd i Sverige. Dessa personer ska likställas med svenska medborgare när försäkringstiden för sjuk- och aktivitetsersättning i form av garantiersättning ska beräknas. Reglerna om rätten till vilande sjuk- och aktivitetsersättning vid studier börjar gälla den 1 januari 2007. Övriga ändringar träder i kraft den 1 juli 2006.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2006-05-04 Debatt: 2006-05-16 Beslut: 2006-05-17

Betänkande 2005/06:SfU16 (pdf, 1200 kB)
Paginering