Sök (1 008 träffar)

Betänkande 2020/21:SfU4

Cirka 9,3 miljarder kronor i statens budget för 2021 ska gå till utgiftsområdet migration. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna ska fördelas inom utgiftsområdet. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Mest pengar, cirka 4,4 miljarder kronor går till Migrationsverket och drygt 2,8 miljarder kronor går till ersättningar och bostadskostnader. Till domstolsprövning i utlänningsmål går cirka 770 miljoner kronor.

Riksdagen sa samtidigt nej till motioner med alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutet tog riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet är steg två i beslutsprocessen.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2020-12-08 Debatt: 2020-12-16 Beslut: 2020-12-17

Betänkande 2020/21:SfU4 (pdf, 314 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 8 Migration

Betänkande 2020/21:SfU1

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att drygt 98 miljarder kronor ur statens budget 2021 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Mest pengar går till aktivitets- och sjukersättningar, cirka 40,5 miljarder kronor. 37,8 miljarder kronor går till sjukpenning och rehabilitering och Försäkringskassan får cirka 9,2 miljarder kronor. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen sa även ja till regeringens förslag på ett bemyndigande om ekonomiska åtaganden och till ändringar i socialförsäkringsbalken. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2021. Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 25 alternativa budgetförslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020.

Riksdagen tar beslut om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det gjorde riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet om fördelning är en del av steg två i beslutsprocessen.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-12-08 Debatt: 2020-12-16 Beslut: 2020-12-16

Betänkande 2020/21:SfU1 (pdf, 370 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Betänkande 2020/21:SfU2

Cirka 37,7 miljarder kronor ur statens budget för 2021 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet vid ålderdom.

14,1 miljarder ska användas till garantipension till ålderspension, 9,3 miljarder till efterlevandepension för vuxna, 10,3 miljarder till bostadstillägg för pensionärer och 1,2 miljarder till äldreförsörjningsstöd. Knappt 2 miljarder går till den nya förmånen inkomstpensionstillägg. Pensionsmyndigheten får 778 miljoner kronor i anslag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna ska fördelas. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Riksdagen sa nej till alternativa budgetförslag i olika budgetmotioner.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa förmånen inkomstpensionstillägg, från och med den 1 februari 2021. Riksdagen sa också ja till förslag som regeringen lämnat om fortsatt utbetalning av garantipension för vissa personer bosatta inom EES-området, Schweiz samt Storbritannien.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-12-03 Debatt: 2020-12-14 Beslut: 2020-12-15

Betänkande 2020/21:SfU2 (pdf, 1640 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Betänkande 2020/21:SfU3

Knappt 104 miljarder kronor ur statens budget 2021 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet för familjer och barn.

Mest pengar går till föräldraförsäkring, 47,6 miljarder kronor. Cirka 33,7 miljarder kronor går till barnbidrag och 8 miljarder kronor går till pensionsrätt för barnår. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna ska fördelas. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Riksdagen sa nej till alternativa budgetförslag i olika budgetmotioner.

Riksdagen sa också ja till förslag från regeringen om att beloppen som betalas ut i underhållsstöd ska höjas. Beloppen höjs för underhållsstöd från och med juli 2021.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-12-03 Debatt: 2020-12-14 Beslut: 2020-12-15

Betänkande 2020/21:SfU3 (pdf, 330 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Betänkande 2020/21:SfU10

Riksrevisionen har granskat om processen för återgång i arbete vid nekad sjukpenning fungerar effektivt. Bland annat gjorde revisionen iakttagelserna att det finns brister i rutinerna hos de arbetsgivare som granskats och att övergången från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen inte fungerar effektivt. Mot bakgrund av det har Riksrevisionen lämnat rekommendationer till både Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens granskning. Regeringen instämmer i iakttagelserna och rekommendationerna och det gör även riksdagen. Dock anser riksdagen även att regeringen snarast behöver ta ett helhetsgrepp för att underlätta återgången i arbete för den som nekats sjukpenning.

Därför riktar riksdagen ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det. Riksdagen lade också Riksrevisionens rapport till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 4
Justering: 2020-11-26 Debatt: 2020-12-03 Beslut: 2020-12-09

Betänkande 2020/21:SfU10 (pdf, 166 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om vägen till arbete efter nekad sjukpenning

Betänkande 2020/21:SfU11

Ersättningsperioden till riskgrupper med anledning av coronaviruset bör förlängas 90 dagar och kunna betalas ut till och med mars 2021. Riksdagen uppmanar genom ett tillkännagivande regeringen att skyndsamt återkomma till riksdagen med ett förslag som möjliggör en förlängd ersättningsperiod.

De individer som löper störst risk att drabbas av ett särskilt allvarligt sjukdomsförlopp om de smittas av covid-19 kan söka ersättning under perioden 1 juli till 31 december 2020. Ersättningarna i fråga är viss sjukpenning i förebyggande syfte, viss smittbärarpenning och viss tillfällig föräldrapenning. Riksdagen anser att ersättning till riskgrupper ska kunna betalas ut för ytterligare högst 90 dagar, och med totalt 274 dagar under perioden den 1 juli 2020 till 31 mars 2021. Enligt riksdagen är det ytterst viktigt att det inte uppstår ett glapp i utbetalningen av ersättning till riskgrupper mellan två ersättningsperioder.

Förslaget om tillkännagivande har sin grund i ett utskottsinitiativ från socialförsäkringsutskottet. Det innebär att utskottet på eget initiativ lagt fram förslaget till riksdagsbeslut.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2020-11-26 Debatt: 2020-12-03 Beslut: 2020-12-09

Betänkande 2020/21:SfU11 (pdf, 132 kB) Webb-tv debatt om förslag: Förlängd ersättning till riskgrupper

Betänkande 2020/21:SfU12

Justitiedepartementet har föreslagit att kraven på försörjningsförmåga för att få permanent uppehållstillstånd i vissa fall ska sänkas tillfälligt.

För att beviljas permanent uppehållstillstånd i Sverige enligt den så kallade tillfälliga lagen krävs idag att personen ska ha en anställning som varar i minst två år. Justitiedepartementets förslag till förordningsändring innebär att en tidsbegränsad anställning som är avsedd att vara under minst ett år räcker för ett permanent uppehållstillstånd.

Förändringen kan göras utan beslut i riksdagen, men riksdagen uppmanar regeringen i ett tillkännagivande att inte genomföra förändringen.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2020-12-01 Debatt: 2020-12-03 Beslut: 2020-12-09

Betänkande 2020/21:SfU12 (pdf, 124 kB) Webb-tv debatt om förslag: Försörjningskravet för uppehållstillstånd enligt tillfälliga lagen

Betänkande 2020/21:SfU9

Riksrevisionen har granskat träffsäkerheten och kostnadseffektiviteten i barnbidragets flerbarnstillägg. I sin rapport rekommenderar Riksrevisionen regeringen att se över flerbarnstillägget för att bland annat förbättra den ekonomiska familjepolitikens fördelningsmässiga förmåga att bidra till en god ekonomisk levnadsstandard för alla barnfamiljer.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport. Riksdagen anser att rapporten ger viktig kunskap om flerbarnstilläggets effekter men håller med regeringen om att behovet av en översyn tillgodoses av den pågående utredningen om bostadsbidrag och underhållsstöd som även omfattar en översyn av flerbarnstillägget.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2020-11-26 Debatt: 2020-12-03 Beslut: 2020-12-09

Betänkande 2020/21:SfU9 (pdf, 130 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om flerbarnstillägget i barnbidraget

Betänkande 2020/21:SfU5

Med anledning av Brexit, Storbritanniens utträde ur EU, beslutade riksdagen om nya regler som ska gälla för vissa brittiska medborgare som bor och arbetar i Sverige.

När Storbritannien lämnade EU den 1 februari 2020 började ett utträdesavtal att gälla. EU-regler gäller fortsatt för Storbritannien under en övergångsperiod till och med den 31 december 2020, om beslut inte tas om en förlängning. När övergångsperioden är slut gäller utträdesavtalets regler om bland annat skydd för brittiska medborgare som bor och arbetar i ett EU-land.

I Sverige gäller det främst brittiska medborgare med familjer som vid övergångsperiodens slut bor och arbetar här med stöd av EU-rätten. Efter förslag från regeringen beslutade riksdagen om regler som ska komplettera utträdesavtalet om de här personernas rätt att resa in i Sverige och att arbeta och bo här. De berörda brittiska medborgarna ska ansöka hos Migrationsverket om en ny uppehållsstatus. Den som får denna uppehållsstatus kommer att ha i princip samma rätt att bo och arbeta i Sverige som EES-medborgare.

Ändringarna ska börja gälla den 1 december 2020.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-11-05 Debatt: 2020-11-11 Beslut: 2020-11-11

Betänkande 2020/21:SfU5 (pdf, 1239 kB)

Betänkande 2020/21:SfU6

Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att se över myndigheternas uppdrag och ansvarsfördelning för Sveriges återvändandeverksamhet. Återvändandeverksamheten har till syfte att se till att en person som inte får vistas i Sverige återvänder till sitt hemland eller annat land.

Förslaget om tillkännagivande kom med anledning av fem motioner i samband med att socialförsäkringsutskottet behandlade en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport Återvändandeverksamheten - resultat, kostnader och effektivitet. I rapporten lyfter Riksrevisionen ett antal exempel på bristande effektivitet och menar att bristerna delvis har att göra med hur ansvarsfördelningen är organiserad mellan de tre myndigheterna Migrationsverket, Polismyndigheten och Kriminalvården.

Riksdagen sa nej till övriga motioner inom området och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 3
Justering: 2020-11-05 Debatt: 2020-11-11 Beslut: 2020-11-11

Betänkande 2020/21:SfU6 (pdf, 171 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om återvändandeverksamheten

Betänkande 2020/21:SfU7

Migrationsverket, Polismyndigheten och utlandsmyndigheterna kan, om det är absolut nödvändigt, få behandla känsliga personuppgifter för att till exempel kontrollera befintliga it-system samt pröva och utveckla nya tekniska system. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringen börjar gälla den 1 december 2020.

Bakgrunden är att nya bindande EU-regler för resor till och från EU börjar gälla under 2022. Enligt reglerna ska Sverige kunna behandla känsliga personuppgifter i samband med gränskontroller för att fastställa identiteten på personer som inte är EU-medborgare.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2020-11-05 Debatt: 2020-11-11 Beslut: 2020-11-11

Betänkande 2020/21:SfU7 (pdf, 1340 kB) Webb-tv debatt om förslag: Behandling av känsliga personuppgifter i testverksamhet enligt utlänningsdatalagen

Betänkande 2020/21:SfU8

Direktåtkomst till uppgifter hos andra myndigheter skulle kunna vara ett verktyg för Migrationsverket när det gäller ärenden om uppehållstillstånd för arbete med mera. I dag lämnar myndigheterna på begäran ut nödvändiga uppgifter till Migrationsverket, men direktåtkomst skulle kunna ge mer effektiv handläggning och kontroll.

Därför riktar riksdagen ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att låta göra en fullständig analys av hur direktåtkomst till aktuella myndigheters databaser förhåller sig till EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Förslagspunkter: 2
Justering: 2020-11-05 Debatt: 2020-11-11 Beslut: 2020-11-11

Betänkande 2020/21:SfU8 (pdf, 5366 kB)

Betänkande 2019/20:SfU23

Reglerna om rehabiliteringsersättning ska förenklas och Försäkringskassan ska kunna fortsätta att betala ut det avskaffade vårdbidraget under en övergångsperiod. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Ändringarna innebär att den som deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering och är sjuk i max 30 dagar ska få behålla sin rehabiliteringsersättning. Personen slipper då ansöka om sjukpenning vid kortare sjukfrånvaro. Dessutom är ersättningsnivån för de båda ersättningarna densamma.

Syftet med att förlänga möjligheten att betala ut vårdbidrag är att motverka att personer som tidigare har beviljats vårdbidrag på grund av lång handläggningstid varken får vårdbidrag, omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning, trots att de egentligen är berättigade till sådana förmåner.

Lagändringarna börjar gälla 1 juli 2020.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-05-14 Debatt: 2020-05-27 Beslut: 2020-05-27

Betänkande 2019/20:SfU23 (pdf, 418 kB) Webb-tv debatt om förslag: Några frågor om rehabiliteringsersättning och vårdbidrag

Betänkande 2019/20:SfU20

Riksdagen sa nej till cirka 210 förslag i motioner om migration och asylpolitik från den allmänna motionstiden 2019. Förslagen handlar exempelvis om svensk migrationspolitik, samarbetet i EU om asyl- och migrationsfrågor, den fria rörligheten för EU-medborgare, asylprocessen, mottagande av asylsökande och om utvisning på grund av brott.

Anledningen till att riksdagen sa nej till förslagen är att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp eller att regelverken redan är tillräckligt väl utformade.

Förslagspunkter: 16 Reservationer: 41
Justering: 2020-04-23 Debatt: 2020-04-29 Beslut: 2020-04-29

Betänkande 2019/20:SfU20 (pdf, 769 kB)

Betänkande 2019/20:SfU21

Riksdagen sa nej till 18 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 om anhöriginvandring. Anledningen är bland annat att utredningar redan pågår på området eller att gällande regler är tillräckliga.

Motionerna handlar exempelvis om uppehållstillstånd för make och sambo, uppskjuten invandringsprövning och försörjningskrav vid anhöriginvandring.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 3
Justering: 2020-04-23 Debatt: 2020-04-29 Beslut: 2020-04-29

Betänkande 2019/20:SfU21 (pdf, 197 kB)

Betänkande 2019/20:SfU22

Riksdagen sa nej till ett femtiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019. Motionerna handlar bland annat om visum för så kallad högkvalificerad arbetskraft, behovsprövning av arbetskraftsin­vandring, villkor för arbetstillstånd, handläggningstider och åtgärder mot missbruk av regler.

 

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 9
Justering: 2020-04-23 Debatt: 2020-04-29 Beslut: 2020-04-29

Betänkande 2019/20:SfU22 (pdf, 266 kB)

Betänkande 2019/20:SfU17

Riksdagen sa nej till cirka 130 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019. Motionerna handlar bland annat om trygghetssystem för företagare och studerande, sjukförsäkring, aktivitets- och sjukersättning samt arbetsskadeersättning.

Anledningen till att riksdagen sa nej till förslagen är att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp eller att regelverken redan är tillräckliga.

Förslagspunkter: 13 Reservationer: 36
Justering: 2020-03-26 Debatt: 2020-04-15 Beslut: 2020-04-16

Betänkande 2019/20:SfU17 (pdf, 523 kB) Webb-tv debatt om förslag: Socialförsäkringsfrågor

Betänkande 2019/20:SfU18

Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 om ekonomisk familjepolitik. Anledningen är bland annat att utredningar redan pågår inom flera av områdena.

Motionerna handlar exempelvis om barnbidrag, föräldrapenning, underhållsstöd och bostadsbidrag.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 22
Justering: 2020-03-26 Debatt: 2020-04-15 Beslut: 2020-04-16

Betänkande 2019/20:SfU18 (pdf, 345 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ekonomisk familjepolitik

Betänkande 2019/20:SfU19

Riksdagen sa nej till förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 om pensioner. Förslagen handlar bland annat om inkomstgrundad ålderspension, garantipension, bostadstillägg och efterlevandepension.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 6
Justering: 2020-03-26 Debatt: 2020-04-15 Beslut: 2020-04-16

Betänkande 2019/20:SfU19 (pdf, 219 kB) Webb-tv debatt om förslag: Pensioner

Betänkande 2019/20:SfU16

Riksdagen sa nej till motionsförslag från den allmänna motionstiden 2019 om svenskt medborgarskap. Förslagen handlar bland annat om språk- och samhällskunskapstester och egen försörjning som villkor för svenskt medborgarskap samt förlängning av tiden för hemvist.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 8
Justering: 2020-03-26 Debatt: 2020-04-01 Beslut: 2020-04-01

Betänkande 2019/20:SfU16 (pdf, 189 kB) Webb-tv debatt om förslag: Medborgarskap