Sök (60 691 träffar)

Betänkande 2020/21:FiU13

En tjänstepensionskassa är en förening som sköter medlemmarnas tjänstepension. I spåren av covid-19-pandemin finns risk att några kassor inte kan leva upp till de krav på kapital som krävs för att få fortsätta driva sin verksamhet som tjänstepensionsföretag.

Regeringen föreslår därför en övergångsbestämmelse som gör det lättare för en långsiktigt livskraftig tjänstepensionskassa att få tillstånd att driva tjänstepensionsverksamhet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

De nya reglerna börjar gälla den 15 december 2020.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-11-05 Debatt: 2020-11-11 Beslut: 2020-11-11

Betänkande 2020/21:FiU13 (pdf, 339 kB)

Betänkande 2020/21:FiU36

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ytterligare en extra ändringsbudget för att lindra konsekvenserna av coronavirusets spridning.

Förslaget innebär att ersättningsperioden förlängs från 90 dagar till högst 184 dagar för

  • viss sjukpenning i förebyggande syfte för dem i riskgrupp som inte kan arbeta hemifrån
  • viss smittbärarpenning till närstående i samma hushåll som en person i riskgrupp
  • viss tillfällig föräldrapenning för vård av barn som nyligen varit svårt sjuka.

Regeringens förslag innebär att de anvisade medlen i statens budget för 2020 ökar med 160 miljoner kronor 2020.

Syftet med förlängningen är att behålla skyddet av dem som har störst risk att drabbas av ett allvarligt sjukdomsförlopp.

Regeringen får bara lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Förlängningen av antalet ersättningsdagar innebär enligt regeringen sådana skäl och riksdagen gör ingen annan bedömning.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2020-11-10 Debatt: 2020-11-11 Beslut: 2020-11-11

Betänkande 2020/21:FiU36 (pdf, 256 kB) Webb-tv debatt om förslag: Extra ändringsbudget för 2020 - Förlängd rätt till ersättning för riskgrupper med anledning av coronaviruset

Betänkande 2020/21:KU2

Regeringen har i en skrivelse redogjort för hur den har behandlat riksdagens skrivelser under 2019. Riksdagen har granskat regeringens redogörelse och konstaterar att den har förbättrats och sedan flera år ger en korrekt bild av riksdagens skrivelser till regeringen.

Bland annat redogör regeringen för åtgärder till följd av uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, som riksdagen riktar till regeringen. Inom KU:s område redovisar regeringen 13 av dem som slutbehandlade. Tillkännagivandet om försöksverksamhet med samdistribution av tidningar och post kan utskottet se som slutbehandlat men inte som tillgodosett.

Riksdagen uppmärksammar att det är viktigt att regeringen skyndsamt behandlar tillkännagivandena. Om tidsåtgången är rimlig eller inte bör bedömas med hänsyn till innehållet i tillkännagivandet och till den beredning som behöver göras av regeringen.

Riksdagsstyrelsen har också lämnat en redogörelse över hur riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen har behandlats under 2019.

Riksdagen lade regeringens skrivelse och riksdagsstyrelsens redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendena.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2020-11-03 Debatt: 2020-11-11 Beslut: 2020-11-11

Betänkande 2020/21:KU2 (pdf, 15162 kB) Webb-tv debatt om förslag: Behandlingen av riksdagens skrivelser

Betänkande 2020/21:KU6

Myndigheter ska kunna begära betalning i förskott för kopior av allmänna handlingar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Det förekommer att personer som begär att få kopior av allmänna handlingar inte betalar avgiften för att få handlingen kopierad och skickad till sig. Med de nya reglerna har en myndighet rätt att i enskilda fall ta ut avgiften helt eller delvis i förskott, vilket gör att myndigheten kan försäkra sig om att få avgiften betald innan arbetet med att ta fram och skicka kopian påbörjas.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2021.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2020-11-03 Debatt: 2020-11-11 Beslut: 2020-11-11

Betänkande 2020/21:KU6 (pdf, 200 kB) Webb-tv debatt om förslag: Förskottsbetalning i vissa ärenden om utlämnande av allmän handling

Betänkande 2020/21:KU7

Gränsen för när ledamöter kan börja ta ut ålderspension ska höjas från 61 till 62 år. Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag.

Beslutet innebär att riksdagens pensionssystem anpassas till de regler som gäller inom det allmänna pensionssystemet sedan 1 januari 2020.

Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2021. Den ledamot som fyller 61 år innan lagen börjar gälla omfattas av de äldre reglerna.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-11-03 Debatt: 2020-11-11 Beslut: 2020-11-11

Betänkande 2020/21:KU7 (pdf, 174 kB)

Betänkande 2020/21:KU9

Tystnadsplikt ska gälla för uppgifter som ett företag får på grund av ett uppdrag av en myndighet att tekniskt bearbeta eller tekniskt lagra uppgifterna. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Den nya lagen innebär att uppgifter som en myndighet lämnar till exempelvis en upphandlad leverantör av IT-tjänster ska omfattas av tystnadsplikt. Därmed får uppgifterna samma sekretesskydd hos företaget som de har hos en myndighet som levererar motsvarande tjänst.

Lagen börjar gälla den 1 januari 2021.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-11-03 Debatt: 2020-11-11 Beslut: 2020-11-11

Betänkande 2020/21:KU9 (pdf, 277 kB)

Betänkande 2020/21:NU5

Under 2019 drabbades regionerna Skåne och Stockholm av kapacitetsbrist i elnäten. Regeringen och andra aktörer vidtog olika åtgärder för att komma tillrätta med situationen. Riksdagen anser att frågan om en väl fungerande elförsörjning är för viktig för att åtgärderna inte ska följas upp. Det finns också skäl att följa upp och analysera de åtgärder som gjordes eftersom det verkar finnas ett antal oklarheter och motstridiga uppgifter kring vad som hände.

Riksdagen uppmanade därför regeringen i ett tillkännagivande att följa upp och analysera de åtgärder som vidtogs för att motverka den akuta kapacitetsbrist i elnäten som drabbade Skåne och Stockholm under 2019. Syftet med uppföljningen är att dra lärdomar och skapa beredskap om likande situationer uppstår igen i framtiden. Uppföljningens resultat bör återrapporteras till riksdagen.

Förslaget till tillkännagivande var ett så kallat utskottsinitiativ. Det innebär att ett utskott lägger fram ett förslag till riksdagsbeslut på eget initiativ.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2020-11-05 Debatt: 2020-11-11 Beslut: 2020-11-11

Betänkande 2020/21:NU5 (pdf, 189 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kapacitetsbrist i elnäten

Betänkande 2020/21:NU6

Elcertifikatssystemet avslutas efter utgången av 2035 och elcertifikat ska inte få tilldelas för produktion av förnybar el i anläggningar som tagits i drift efter 2021. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om avslutning av och nytt stoppdatum för elcertifikatssystemet.

Enligt förslaget har den snabba utvecklingen när det gäller utbyggnaden av förnybar elproduktion gjort att elcertifikatssystemet numera fyller en begränsad funktion. Elcertifikatssystemet är ett marknadsbaserat stödsystem som ska öka produktionen av förnybar el, till exempel vindkraft, viss vattenkraft, vissa biobränslen och solenergi. Systemet berör exempelvis producenter av förnybar el, elleverantörer och elintensiv industri.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 5
Justering: 2020-11-05 Debatt: 2020-11-11 Beslut: 2020-11-11

Betänkande 2020/21:NU6 (pdf, 1418 kB) Webb-tv debatt om förslag: Elcertifikat - stoppregel och kontrollstation 2019

Betänkande 2020/21:NU7

Riksrevisionen har granskat statens samverkansprogram och strategiska innovationsprogram. I programmen samverkar till exempel lärosäten, forskningsinstitut, näringsliv och offentlig sektor för att stärka Sveriges innovationsförmåga och konkurrenskraft.

Granskningen visar till exempel att ansvariga myndigheter fått för lite tid för att planera genomförandet av programmen. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att tydliggöra myndigheternas uppdrag i de strategiska innovationsprogrammen, överväga att utvärdera genomförda samverkansprogram och att inför framtida innovationssatsningar säkerställa att myndigheterna får tid för förberedelse och planering.

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens granskning. Riksdagen välkomnar granskningen och ser positivt på regeringens planerade åtgärder. Regeringen planerar bland annat för att se över tydligheten i myndigheternas regleringsbrev och instruktioner. Dessutom har regeringen tagit fram ett arbetssätt som gör det möjligt att systematiskt följa upp och utvärdera samverkansprogrammen 2019-2022.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2020-11-05 Debatt: 2020-11-11 Beslut: 2020-11-11

Betänkande 2020/21:NU7 (pdf, 182 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om samverkansprogram och strategiska innovationsprogram

Betänkande 2020/21:SfU5

Med anledning av Brexit, Storbritanniens utträde ur EU, beslutade riksdagen om nya regler som ska gälla för vissa brittiska medborgare som bor och arbetar i Sverige.

När Storbritannien lämnade EU den 1 februari 2020 började ett utträdesavtal att gälla. EU-regler gäller fortsatt för Storbritannien under en övergångsperiod till och med den 31 december 2020, om beslut inte tas om en förlängning. När övergångsperioden är slut gäller utträdesavtalets regler om bland annat skydd för brittiska medborgare som bor och arbetar i ett EU-land.

I Sverige gäller det främst brittiska medborgare med familjer som vid övergångsperiodens slut bor och arbetar här med stöd av EU-rätten. Efter förslag från regeringen beslutade riksdagen om regler som ska komplettera utträdesavtalet om de här personernas rätt att resa in i Sverige och att arbeta och bo här. De berörda brittiska medborgarna ska ansöka hos Migrationsverket om en ny uppehållsstatus. Den som får denna uppehållsstatus kommer att ha i princip samma rätt att bo och arbeta i Sverige som EES-medborgare.

Ändringarna ska börja gälla den 1 december 2020.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-11-05 Debatt: 2020-11-11 Beslut: 2020-11-11

Betänkande 2020/21:SfU5 (pdf, 1239 kB)

Betänkande 2020/21:SfU6

Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att se över myndigheternas uppdrag och ansvarsfördelning för Sveriges återvändandeverksamhet. Återvändandeverksamheten har till syfte att se till att en person som inte får vistas i Sverige återvänder till sitt hemland eller annat land.

Förslaget om tillkännagivande kom med anledning av fem motioner i samband med att socialförsäkringsutskottet behandlade en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport Återvändandeverksamheten - resultat, kostnader och effektivitet. I rapporten lyfter Riksrevisionen ett antal exempel på bristande effektivitet och menar att bristerna delvis har att göra med hur ansvarsfördelningen är organiserad mellan de tre myndigheterna Migrationsverket, Polismyndigheten och Kriminalvården.

Riksdagen sa nej till övriga motioner inom området och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 3
Justering: 2020-11-05 Debatt: 2020-11-11 Beslut: 2020-11-11

Betänkande 2020/21:SfU6 (pdf, 171 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om återvändandeverksamheten

Betänkande 2020/21:SfU7

Migrationsverket, Polismyndigheten och utlandsmyndigheterna kan, om det är absolut nödvändigt, få behandla känsliga personuppgifter för att till exempel kontrollera befintliga it-system samt pröva och utveckla nya tekniska system. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringen börjar gälla den 1 december 2020.

Bakgrunden är att nya bindande EU-regler för resor till och från EU börjar gälla under 2022. Enligt reglerna ska Sverige kunna behandla känsliga personuppgifter i samband med gränskontroller för att fastställa identiteten på personer som inte är EU-medborgare.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2020-11-05 Debatt: 2020-11-11 Beslut: 2020-11-11

Betänkande 2020/21:SfU7 (pdf, 1340 kB) Webb-tv debatt om förslag: Behandling av känsliga personuppgifter i testverksamhet enligt utlänningsdatalagen

Betänkande 2020/21:SfU8

Direktåtkomst till uppgifter hos andra myndigheter skulle kunna vara ett verktyg för Migrationsverket när det gäller ärenden om uppehållstillstånd för arbete med mera. I dag lämnar myndigheterna på begäran ut nödvändiga uppgifter till Migrationsverket, men direktåtkomst skulle kunna ge mer effektiv handläggning och kontroll.

Därför riktar riksdagen ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att låta göra en fullständig analys av hur direktåtkomst till aktuella myndigheters databaser förhåller sig till EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Förslagspunkter: 2
Justering: 2020-11-05 Debatt: 2020-11-11 Beslut: 2020-11-11

Betänkande 2020/21:SfU8 (pdf, 5366 kB)

Betänkande 2020/21:JuU31

Sedan 1 januari i år har straffet för mord skärpts så att livstidsstraff ska kunna gälla i fler fall än tidigare. Riksdagen saknar dock två omständigheter i lagen som ska kunna vara skäl för ett sådant straff. Det gäller om gärningen har riktats mot en närstående, exempelvis en partner, eller om gärningen har genomförts i organiserad form, så kallat gängvåld.

Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att noggrant följa utvecklingen av vägledande domar på området. Om det skulle visa sig att dödligt våld mot närstående och gängrelaterade mord inte leder till livstids fängelse i betydligt större utsträckning än tidigare bör regeringen snarast återkomma till riksdagen med ett nytt lagförslag.

Förslaget om tillkännagivande har väckts med anledning av regeringens tidigare proposition Straffet för mord, som beslutades i riksdagen den 13 november 2019.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2020-10-15 Debatt: 2020-11-04 Beslut: 2020-11-04

Betänkande 2020/21:JuU31 (pdf, 6417 kB)

Betänkande 2020/21:JuU4

Det ska bli lättare att kommunicera digitalt med en domstol. En rad lagändringar gör det möjligt att till exempel skriva under en stämningsansökan eller fullmakt med elektronisk underskrift och lämna den till domstolen digitalt istället för på papper.

De ändrade reglerna ska effektivisera domstolarnas verksamhet, stärka rättssäkerheten och ge god service till medborgarna. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

De nya reglerna börjar i huvudsak gälla den 1 januari 2021.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-10-15 Debatt: 2020-11-04 Beslut: 2020-11-04

Betänkande 2020/21:JuU4 (pdf, 2488 kB)

Betänkande 2020/21:JuU5

Regeringen föreslår en strängare syn på hantering av vapen och explosiva ämnen. Bland annat ska straffen för de allvarligaste vapen- och sprängämnesrelaterade brotten höjas från 6 till 7 års fängelse och fler vapen- och sprängämnesrelaterade brott ska räknas som grova eller synnerligen grova. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 december.

Riksdagen riktade även tre tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om

  • att göra tydligare skillnad i lagstiftningen mellan legala och illegala vapen, så att de nya strängare reglerna inte ska försvåra i onödan för jakt- och sportskyttar
  • att även förberedelse, försök och stämpling till brott mot tillståndsplikten för explosiva varor ska räknas som ett brott
  • tydligare regler om att det ska bedömas som ett synnerligen grovt brott att ha bomber och andra explosiva varor på allmän plats.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 4
Justering: 2020-10-22 Debatt: 2020-11-04 Beslut: 2020-11-04

Betänkande 2020/21:JuU5 (pdf, 2094 kB) Webb-tv debatt om förslag: En strängare syn på hantering av vapen och explosiva varor

Betänkande 2020/21:SkU3

Regeringen har föreslagit ändringar av den allmänna fastighetstaxeringen av lantbruksenheter år 2023. Syftet är att bland annat att bestämmelserna ska bli tydligare och enklare och att kvaliteten på register ska bli bättre. Taxeringsvärdena ska vara rättvisande även i fortsättningen. Vidare ska Skatteverket kunna fatta beslut om omprövning genom automatiserat beslutsfattande. Det innebär att tiden för att hantera omprövningsbeslut förkortas och att tid frigörs för Skatteverkets handläggare att ägna sig åt ärenden som kräver utredning.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2021. Bestämmelserna som gäller lantbruksenheter ska användas första gången vid fastighetstaxeringen år 2023.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2020-10-20 Debatt: 2020-11-04 Beslut: 2020-11-04

Betänkande 2020/21:SkU3 (pdf, 1398 kB)

Betänkande 2020/21:SkU5

Personer som tillfälligt arbetar som inhyrd personal i Sverige ska betala skatt här. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Enligt regeringens förslag ska den så kallade 183-dagarsregeln inte gälla vid uthyrningssituationer. Regeln innebär att personer som tillfälligt arbetar i Sverige på uppdrag av en utländsk arbetsgivare slipper betala skatt här om vistelsen i Sverige är mindre än 183 dagar per år.

Enligt förslaget ska 183-dagarsregeln inte gälla uthyrd arbetskraft. Det betyder att en arbetstagare som arbetar tillfälligt i en svensk verksamhet i Sverige ska betala skatt här om anställningen sker via uthyrning från ett utländskt företag. Verksamheten kan vara ett företag som bedriver verksamhet i Sverige eller svenska staten, en kommun eller en region. Kravet att betala skatt ska inte gälla uthyrd personal som utför arbetet under högst 15 dagar i följd och om arbetsdagarna i Sverige totalt sett inte är fler än 45 dagar under ett kalenderår.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2021.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2020-10-20 Debatt: 2020-11-04 Beslut: 2020-11-04

Betänkande 2020/21:SkU5 (pdf, 2358 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ekonomiskt arbetsgivarbegrepp - förändrade skatteregler vid tillfälligt arbete i Sverige

Betänkande 2020/21:AU3

Riksrevisionen har granskat om det finns skillnader mellan olika arbetsförmedlares arbetssätt och resultat som innebär att det finns möjligheter att öka effektiviteten i förmedlingsverksamheten.

Slutsatsen av granskningen är att det finns skillnader och att de påverkar resultatet i verksamheten. Riksrevisionen rekommenderar därför Arbetsförmedlingen att - när förutsättningarna för Arbetsförmedlingens framtida uppdrag är klara - utveckla ett arbetssätt med inriktning på sökaktiviteter, exempelvis genom internutbildning. Revisionen rekommenderar också Arbetsförmedlingen att kostsamma insatser ska tilldelas mer enhetligt och träffsäkert.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning. Riksdagen delar regeringens uppfattning att granskningen bör kunna vara ett viktigt bidrag till Arbetsförmedlingen i arbetet med att utveckla mer enhetliga och träffsäkra arbetsmarknadspolitiska bedömningar. Riksdagen noterar också att revisionen inte lämnar någon rekommendation till regeringen.

Riksdagen sa nej till ett motionsförslag som väckts med anledning av granskningsrapporten från Riksrevisionen och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2020-10-15 Debatt: 2020-10-21 Beslut: 2020-10-21

Betänkande 2020/21:AU3 (pdf, 125 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om effektiviteten i förmedlingsverksamheten

Betänkande 2020/21:AU4

Regeringen har i en skrivelse informerat riksdagen om Internationella arbetsorganisationen, ILO:s hundraårsdeklaration för framtidens arbetsliv. I deklarationen presenteras 17 punkter för hur ILO ska arbeta för att bidra till en rättvis övergång till framtidens arbetsliv och därmed en rättvis och hållbar framtid. ILO ska bland annat arbeta för livslångt lärande och anständiga arbetsvillkor och fortsätta arbetet för att få bort barn- och tvångsarbete.

Riksdagen framhöll det positiva i att ILO:s deklaration bland annat betonar jämställdhet, förmåga till omställning och social dialog. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-10-15 Debatt: 2020-10-21 Beslut: 2020-10-21

Betänkande 2020/21:AU4 (pdf, 118 kB) Webb-tv debatt om förslag: ILO:s hundraårsdeklaration för framtidens arbetsliv