Upplev riksdagen kretsar runt fem rum i Riksdagshuset, bland annat kammaren och den historiska Andrakammarsalen. Här nedan kan du ta del av den guidade turen i text. Du kan också läsa dig igenom de filmer som finns i de olika rummen.
Introduktionsfilm
Välkommen till Sveriges Riksdag och en spännande resa genom tid och rum. Du ska nu få upptäcka riksdagshuset, träffa intressanta personer och följa med bakom kulisserna i riksdagsarbetet.
Berättarröst: trapphallen
Du står nu i trapphallen till det gamla riksdagshuset, varsågod att se dig omkring. Riksdagen flyttade hit 1905 och genom den här trapphallen passerade då riksdagsledamöterna på väg till någon av de två kammarsalarna för att rösta eller debattera.
I dag används den här entrén när riksdagens nya arbetsår börjar i september varje år. Då passerar kungafamiljen, regeringen och alla riksdagsledamöter genom den här trapphallen.
För att ta dig vidare genom riksdagshuset – klicka på nästa rum. Alternativt: Fortsätt din resa genom riksdagshuset genom att klicka dig vidare på knappen Guidad tur.
Guidad tur: allmän riksdagshistoria
Mellan 1866 och 1971 hade vi ett tvåkammarsystem i Sverige. Det innebar att riksdagsledamöterna var uppdelade i två olika kammare när de debatterade och röstade. Här i sammanbindningsbanan kunde ledamöter från de olika kamrarna träffas och diskutera politik. 1922 tog de första kvinnorna plats i riksdagens andrakammare. Sedan dess har andelen kvinnor i riksdagen ökat. Men det tog sin tid. 1970 var det fortfarande bara 15 procent av ledamöterna i andrakammaren som var kvinnor. 1985 var var tredje riksdagsledamot kvinna och sedan valet 94 är andelen kvinnor nu över 40 procent.
I andrakammaren
Berättarröst: andrakammarsalen
Välkommen till andrakammarsalen. Här har många viktiga beslut fattats – beslut som har påverkat den svenska samhällsutvecklingen. På 50-talet klubbades till exempel beslutet att alla barn har nioårig skolplikt.
Se dig omkring och klicka på filmerna. Där får du veta mer om hur kvinnor och män fick lika rösträtt och om riksdagens uppdrag att kontrollera regeringen.Film: rösträttens historia
Sverige räknas ofta som ett av världens mest demokratiska länder.Rätten att få vara med och rösta fram de som ska representera folket i riksdagen ser de flesta som självklart. Men så har det inte alltid varit.
I början på 1900-talet är det bara vissa utvalda grupper i samhället – och bara män - som har rätt att rösta i riksdagsvalet. Men opinionen för allmän och lika rösträtt har växt sig allt större och mellan 1907 och 1909 genomförs en rösträttsreform som ger rösträtt till riksdagens andra kammare för alla män över 24 år. I praktiken är det fortfarande många män som inte har rätt att rösta. Män som har skatteskulder, sitter i fängelse eller får fattigvård, får trots reformen inte rösta.
1912 föreslår regeringen att även kvinnor ska få rösträtt – men förslaget röstas ned i riksdagen. Det är då inte första gången frågan väcks i riksdagen. Redan 1884 läggs den första motionen om kvinnors rösträtt fram men den röstas ner med 53 röster mot 44. Först nio år senare är Sverige redo för allmän och lika rösträtt. 1921 får vi som sista nordiska land kvinnlig rösträtt och nu kan kvinnorna även ta plats i riksdagen. Efter valet 1921 har Sveriges riksdag fem kvinnliga ledamöter.
1921 ses ofta som genombrottet för allmän och lika rösträtt i Sverige – men fortfarande är det många grupper som inte har rätt att rösta. Intagna på häkten och anstalter får rösträtt 1937. De som gjort personlig konkurs eller var anvisade till ekonomiskt stöd i form av fattighjälp får rösträtt först 1945. Den sista inskränkningen av rösträtten försvinner 1989 när riksdagen avskaffar omyndigförklaring. Idag har vi allmän och lika rösträtt för alla medborgare som fyllt 18 år.
Film: kontrollerar regeringen
Näringsdepartementet och justitiedepartementet hade då fått sån information från sina myndigheter om just transportstyrelsens utkontraktering att allvaret i situationen stod klart.
Nu är vi i riksdagens andrakammarsal.Här brukar vi fråga ut statsministern och då brukar statsministern sitta här och bredvid honom brukar han ha en högre tjänsteman. Vi ledamöter i konstitutionsutskottet sitter här uppe. Här i mitten sitter ordföranden och sen sitter vi ordinarie ledamöter partivis, vänster och höger.
Det här är den sista dagen då vi har utfrågningar med ministrar och finalen är med statsministern så det är lite pirrigt. Lite som en skolavslutning. KU:s uppdrag är en del av riksdagens kontrollmakt och vi granskar regeringen. Lite mer i detalj så granskar vi stadsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning. Det är viktigt att se hur regeringen använder sin makt och att allt går rätt till. Där har vi i konstitutionsutskottet möjlighet att få ut protokoll och handlingar och se och granska.
Har du gjort dig skyldig till några sekretessbrott under din befattning med SÄPO-kommittén eller det material som du har fått i Ebbe Carlsson-affären?
Du ställer en blank fråga till mig om jag någon gång i mitt liv har gjort mig skyldig till sekretessbrott.
Nej, jag sade aldrig någon gång i ditt liv. Jag sade om SÄPO-kommittén eller Ebbe Carlsson-affären. Du har inte sysslat med dessa två hela ditt liv.
Den där frågan är bara trams, du får inget svar därför det är trams.
Du har låtit din hustru läsa hemliga handlingar.
Du får inget svar därför det du håller på med är trams.
Jag tycker icke det ankommer på Carl Lidbom att fälla sådana yttranden här. Du ska veta hut när du är här. Punkt.
Jag frågar statsministern på nytt, är regeringen och statsministern ändå till följd av vårt kollektiva ansvar i regeringsformen, ansvariga för detta beslut?
Återigen herr ordförande, ordet beslut får vi vara lite försiktiga med.
Här har vi bland annat KU:s gamla protokoll. En hel del av det material vi arbetar med är hemligt. Det behandlar vi i mappar som vi inte får ta med oss hem eller till vårt kontor. Det här är det öppna arkivet.
Alla ledamöter kan anmäla ett statsråd. Normalt får vi in mellan 20-40 under ett riksdagsår. Sen behandlar vi dem under våren. Tar in underlag ifrån regeringskansliet. Man kan kalla in tjänstemän eller statsråden till utfrågningar. Sen skriver vi ett ställningstagande som presenteras i början på juni varje år. Man går inte in och säger "vad tokigt att ni ändrade den här lagen" eller fattade det här beslutet. Utan det är ju en granskning om det har gått rätt till.
Vi har inga straff, vi kan inte sätta folk i fängelse eller utfärda böter, eller avskeda någon. Våra befogenheter slutar med vårt ställningstagande. Sen är det statsministerns eller kammarens uppgift att ta konsekvenserna av vad vi har uttalat. Och här borta har vi Lars Mannerheim som var den första ordföranden i konstitutionsutskottet där de valdes 1809 och som så småningom blev den första justitieombudsmannen i Sverige.
1809 skedde det dramatiska ting i Sverige. Den sittande kungen blev avsatt och på bara några veckor gjorde man en ny grundlag, regeringsformen. Däri lade man någonting som hette konstitutionsutskottet som både skulle sköta grundlagarna men också ha en, för sin tid, ny form av granskning av hur statsråden utövade sina ämbeten.
Jag tycker att den moderna starten av konstitutionsutskottet kom på 1960-talet, när den så kallade Wennerströmaffären hände. Det var en överste i flygvapnet som visade sig vara misstänkt för att spionera för Sovjetunionen. Frågan om man skulle gripa honom och försöka åtala honom var en fråga som hamnade hos dåtidens statsråd, men statsminister Erlander blev aldrig informerad om den här saken. Det blev så småningom en fråga för konstitutionsutskottet att granska och bedöma. Det är den första moderna formen av granskning från konstitutionsutskottet.
KU:s uppdrag är en del av riksdagens kontrollmakt. Det är viktigt för medborgarna att se att regeringen inte missbrukar makten och att allting går rätt till på regeringskansliet.
Guidad tur: om andrakammarsalen, utskotten och konsten
Idag används andrakammarsalen till partigruppsmöten, seminarier och utfrågningar av bland annat statsministern.
I riksdagshuset finns många spännande detaljer att stanna upp vid och det mesta har en egen historia. Till exempel avbildas alla statsministrar som suttit minst en mandatperiod. Den statsminister som senast avbildades är Carl Bildt, tidigare partiledare för Moderaterna. Han var statsminister mellan 1991 och 1994. Ett annat mycket välkänt ansikte ser vi här, Olof Palme, socialdemokrat och statsminister i knappt 11 år.
Det här är näringsutskottet - vid det här bordet sitter ledamöterna för att förbereda beslut som handlar om handel, näringsliv och tillväxt. I riksdagen fattas beslut om våra lagar. Alla förslag på nya lagar behandlas i ett av riksdagens utskott.
Nu är vi på väg in i finansutskottet. Just det, alla utskottsmöten är stängda, tanken med det är att ledamöterna ska kunna diskutera politiska frågor utan åhörare. Det anses ge större möjligheter till överenskommelser och kompromisser mellan partierna.
I finansutskottet
Berättarröst: finansutskottet
Välkommen till Finansutskottet. Här förbereder ledamöterna beslut som rör statens budget. Här sitter utskottets ordförande, direkt till höger sitter vice ordförande och sedan sitter ledamöterna uppdelade efter vilket parti de kommer från.
I filmerna får du inte bara träffa några av de som jobbar i just det här utskottet – du får också veta mer om hur utskotten arbetar när de förbereder de lagförslag som ledamöterna sedan debatterar och röstar om i kammaren.
Film: utskottens arbete
Hallå, är ni redan här?
Vi brukar ju ha stängda utskott i vanliga fall. Riksdagen är ju ett väldigt öppet parlament, men att vi har stängda utskottsmöten gör att vi kan ha en annan diskussion. En diskussion här kan faktiskt leda fram till att man kan övertyga någon om man har ett bra argument. I kammaren är det redan för sent. När man engagerar sig politiskt vill man vara med och påverka. Att vara en av 349 ledamöter ger inte jättemycket inflytande, det är svårt att få sin röst hörd. Men runt det här bordet är vi 17 stycken och då kan man verkligen säga vad man tycker och man kan diskutera frågorna på ett helt annat sätt än i en stor grupp. Så utskottsarbetet blir väldigt viktigt för ledamöterna.
Jag som kommer från ett ganska stort parti, jag känner oppositionens ledamöter här bättre än en del av mina egna partikamrater eftersom jag träffar dem mycket oftare. Alla förslag som kommer från regeringen eller förslag som ledamöterna skrivit måste ju behandlas någonstans och det gör de i de olika utskotten. Har förslaget med ekonomi och budget att göra så kommer det till finansutskottet.
Vi står precis utanför riksdagens kammare och när riksdagen öppnar i september då har regeringen att lägga fram en budget som ska gälla för staten under nästkommande år. Den behandlar vi i finansutskottet och sedan kommer vi tillbaka i december och knyter ihop säcken så att alla myndigheter och departement vet vad som gäller inför nästa år.
Varje utskott har ett kansli som består av tjänstemän. Tjänstemännen är partipolitiskt neutrala vilket innebär att de ska hjälpa alla riksdagspartier lika mycket.
Vi politiker skriver inte fram alla förslag själva, utan det är tjänstemän som är opolitiska som gör det. De är fantastiska. De kan skriva fram ett förslag åt en moderat eller vänsterpartist, de vet hur vi tänker och ser på saker så de hjälper oss med texterna. Tjänstemännen hjälper till att ta fram underlag och information som ledamöterna behöver för att kunna fatta välgrundade beslut.
När ledamöterna väljs om vart fjärde år är tjänstemännen istället anställda av riksdagsförvaltningen. Det innebär att de behåller sina jobb oavsett hur riksdagen ser ut efter ett val. Det är väldigt strukturerat och ordning och reda.
Animerad film: från förslag till lag - del 1
Du har rätt att fritt uttrycka din åsikt, du ska gå i skolan i minst tio år och du som nybliven förälder har rätt till föräldrapenning. Men du får inte stjäla, du får inte diskriminera och du får inte använda narkotika. Det är riksdagen som bestämmer vilka lagar som ska gälla i vårt land. Då och då händer det saker i vårt samhälle som kräver att en ny lag stiftas.
Varje år lämnas tusentals förslag in till riksdagen. När ett förslag kommer från regeringen heter det proposition, när det kommer från ledamöter heter det motion. Även EU påverkar Sverige. Vissa av regeringens propositioner baseras på EU-beslut. Förslaget behandlas i något av riksdagens utskott. Vilket utskott som behandlar förslaget beror på vad det handlar om.
I varje utskott sitter 17 ledamöter. Utskotten är som en miniriksdag - antalet platser är fördelade på samma sätt. De större partierna har fler platser. I utskottet behandlar ledamöterna de nya lagförslaget och skriver ett förslag till beslut - ett betänkande. Utskottsarbetet är då avslutat och nu tar arbetet i kammaren vid.
Guidad tur: om gångar och korridorer i riksdagshuset
Nu lämnar vi finansutskottet och tar oss vidare genom korridorer och gångar i riksdagshuset. Det här är kvinnorummet - här uppmärksammas kvinnliga föregångare i politiken. Den här gången binder samman det östra och det västra riksdagshuset, men i själva verket är riksdagen utspridd på en mängd byggnader som binds samman i ett vindlande system av gångar och korridorer.
Den äldre delen av riksdagshuset tog åtta år att bygga och stod klart 1905. Under 70- och 80-talen gjordes omfattande om- och tillbyggnationer. Idag omfattar riksdagens alla byggnader 140 000 kvadratmeter.
Ledamöterna sitter utspridda på olika håll i riksdagen, men för att de snabbt ska kunna ta sig till kammaren där de debatterar och röstar finns det ett helt system av underjordiska gångar som binder samman de olika byggnaderna.
I rännarbanan
Berättarröst: rännarbanan
Välkommen till rännarbanan. Just nu är det lugnt, men precis som namnet antyder kan det vara högt tempo här. Det är nämligen rännarbanan som förbinder många riksdagshus med kammaren – hjärtat av riksdagen.
Vill du veta mer om riksdagsledamöterna fartfyllda uppdrag – klicka på filmen. Där får du möta några ledamöter som tar dig med bakom kulisserna på deras arbetsdag.
Film: uppdrag ledamot
Jag bär på 24 års arbete med en och samma motion. Här handlade det om att ensamstående kvinnor inte hade möjlighet till assisterad befruktning trots att de sedan många år hade rätt att adoptera barn som ensamstående kvinna. Det här tyckte jag var helgalet. En motion är en ledamots eller ett partis förslag till åtgärder inom ett visst område och de är då i skriftlig form som väcks och behandlas i utskott och sedan av riksdagen. Det man alltid hoppas på är att man kommer i mål, att riksdagen säger ja till de förslag man har kommit med.
Utskottsarbetet betyder att riksdagen har möjlighet att faktiskt granska de förslag regeringen kommer med och på ett ordentligt sätt bedöma om de förslag de enskilda ledamöterna lägger är tillräckligt bra för att kunna bli lagstiftning. Här har jag justeringsunderlag för vår granskning och sen andra handlingar som jag ska ha med. Tjänstemännen har med: vad har beslutats tidigare, vad finns det för belägg för saker. Den typen av ställningstaganden. Sedan är det utskottets ledamöter som gör den politiska värderingen.
Jag tycker det är jättekul att det som man först läser och sätter sig in i, är det ett bra förslag, sedan processas. Därefter tar vi beslut i utskottet och riksdagen och sedan ser man att det blir på riktigt. Att de saker vi har jobbat på och skrynklat pannan för faktiskt sedan blir alldeles konkret verklighet. Och det gäller i hela landet. Det är fascinerande. Nu ska jag gå till utskottet. Resultatet av granskningen kommer presenteras på presskonferensen. Hejdå.
Det ska bli ordning och reda i klimatpolitiken. Precis på samma sätt som det var under Anders Borg, finanspolitikern, så ska det vara ordning och reda. Vi ska ha stabila uppföljningssystem, vi ska ha återkommande utvärderingar och vi ska veta hur arbetet ska bedrivas.
Jag skulle säga att det finns tre huvuduppdrag för mig som riksdagsledamot i kammaren. Det är dels omröstningarna, där vi röstar efter hur utskotten har förberett våra frågor. Det är dels de vanliga debatterna som handlar om alla motionerna som vi riksdagsledamöter har skrivit, som kan vara allt från klimatpolitik till arbetsmarknad. Det handlar också när vi kan ställa ministrar till svars. I kammaren när vi debatterar är det finalen på allt jobb vi har gjort.
Vi kan ställa om till 100 procent förnybart... Vi börjar att ta fram förslag internt i våra partier. Då träffar jag forskare, näringsliv, medborgare, och intresseorganisationer och många andra för att bilda mig en uppfattning. När vi sen kommer till kammaren har vi processat alla de där förslagen och tagit fram våra synpunkter utifrån våra ideologier och ståndpunkter. Det är höjdpunkten i riksdagsarbetet.
Ja. Då kör vi. Hej och välkomna till Facebook live. Kul att ni är här. Ni kanske följde mig på twitchsändningen också i tisdags. Det handlar om klimat- och energifrågor så har ni tankar och idéer, så får ni jättegärna spela in dem. Både här på Facebook live eller till exempel på twitch som jag sänder på tisdagar.
Men varför ska cancerpatienterna, varför ska väljarna lita på er den här gången Stefan Löfvén? Alla politiker ska granskas, all politisk makt måste granskas och i riksdagen är det viktigt att vi som ledamöter granskar regeringen. Det är en viktig del i en ledamotsuppdraget. Man kan göra det på olika sätt. Man kan ställa frågor, tvinga hit ministrar för att svara på frågor i de så kallade interpellationsdebatterna.
För min del brukar jag använda statsministerns frågestund, jag är gruppledare för kristdemokraterna, och ställa statsministern till svars för olika frågor. Det är en grundläggande demokratifråga och en viktig del i ledamotsuppdraget.
Vi befinner oss just nu i Skandiasalen, det är oftast här vi har våra EU-nämndssammanträden. Här sitter EU-nämndens ordförande och här sitter viceordförande och här sitter de som arbetar med EU-relaterade frågor från riksdagsförvaltningen. Från den dörren kommer antingen statsministern eller regeringens olika ministrar och sätter sig ner vid den här stolen. Och här sitter jag och de andra ledamöterna, även på den sidan.
EU-frågorna är extremt närvarande i alla politikers arbeten här inne. Vi ledamöter måste hålla oss uppdaterade hela tiden om vad som sker på EU-nivå. Dels för att våra egna frågor måste förankras och för att vi också ska inspireras av vad de andra medlemsstaterna gör. Är de duktigare än oss så vill vi ju veta det, kan vi inspirera dem så gör vi det.
Här är mitt rum, hjärtat i mitt arbete kan man säga. Och här har vi maskrosenbad, ett av våra allra viktigaste mötesrum. Partikansliet är avgörande för att en ledamot ska kunna göra ett bra jobb. De som jag samarbetar med mest här på kansliet är de politiska sekreterarna, som hjälper till med att hålla reda på politikområdena, vad har hänt, var vill vi framåt i partiet. Där har man en otroligt stor hjälp hela tiden i sitt arbete. Vi kommunicerar en hel del via chatt och sms och just nu fick jag faktiskt ett om att vi har röstat helt rätt på senaste voteringen.
Riksdagen ligger i Stockholm, men vi som är invalda i riksdagen representerar hela landet och så måste det vara. Jag har min bas i nordöstra Skåne. De är de som bor där som jag representerar i riksdagen och då är det naturligtvis viktigt för mig att jag hela tiden är ute i valkretsen och hämtar in intryck och tar reda på vad som är viktigt för dem som bor där att jag driver i riksdagen. Normalt sett är jag på plats i valkretsen, måndag, fredag, lördag och söndag. Jag har många företagsbesök. Jag träffar moderata föreningar och jag är ute och informerar om det arbete vi gör i riksdagen och hur det går till.
Guidad tur: inför votering
När du hör det här ljudet är det åtta minuter kvar till votering, till röstning, i kammaren.
I kammaren
Berättarröst: kammaren
Välkommen till riksdagens hjärta, kammaren. Det är här ledamöterna debatterar och fattar de beslut som faktiskt påverkar din vardag och vårt samhälle. Det är här våra lagar stiftas. I filmerna får du träffa talmannen som leder arbetet i kammaren, du får också veta mer om hur det går till från förslag till beslut.
Film: arbetet i kammaren
Nu kommer vi in i plenisalen, kammaren, som är den svenska demokratins hjärta. En av de viktigaste och mest symbolladdade lokalerna i Sverige. Det är här som riksdagens 349 ledamöter samlas för att debattera och fatta beslut om lagar och mycket annat som berör alla som bor i Sverige. Nu står vi vid min tidigare plats här i kammaren. I samband med en omröstning så använder man de här knapparna "ja", "nej" eller "avstår". Om jag vill rösta "ja" så trycker jag på knappen som då lyser grönt, och då tänds det också en grön lampa på voteringstavlan. På så vis ser man att allting fungerar och alla som tittar på det här kan se hur ledamöterna har röstat.
Den här vackra urnan av konstnären KG Nilsson står bakom podiet i kammaren. Den tänker man kanske främst på som ett konstföremål, men den har också en mer konkret funktion i riksdagsarbetet. I vissa fall kan man begära sluten omröstning när kammaren ska välja personer till vissa ämbeten, till exempel talmän. Då är detta en valurna där man lyfter av locket och lägger i röstsedlar. Så gick det till när jag blev vald till talman.
Här i plenisalen sitter ledamöterna valkretsvis. Sverige är indelat i 29 riksdagsvalkretsar. Man väljs alltså in från någon del av Sverige för att företräda den delen av Sverige och sitt parti här i kammaren. Den här indelningen tycker jag och många med mig har en poäng, nämligen att man sitter tillsammans med ledamöter från olika partier. Varje dag när man sitter i kammaren träffar man och diskuterar med ledamöter från olika partier. Då blir förutsättningarna bättre för ett brett samförstånd och en sansad ton i debatterna, vilket är ett värde i sig.
Dessutom är det ganska häftigt när riksdagen har upprop, vilket sker en gång om året, att man hör hur ledamöterna ropar "ja" med sin speciella dialekt. Det hörs ganska tydligt då att ledamöterna kommer från olika delar av Sverige. Då börjar vi med Stockholms kommun. Beatrice Ask. Ja. Anders Ygeman. Ja. Thomas Hammarberg. Ja. Margareta Cederfelt. Ja. Ulf Kristersson. Ja. Fredrik Malm.
Det här är den huvudsakliga talarstolen i kammaren. Här håller man sina huvudanföranden i debatten. Om någon begär replik på en ledamots anförande så blir det en debatt, ett slags duell mellan den som har begärt replik och den som höll ett anförande. Då går ledamöterna fram till de här två talarstolarna. Det blir lite mer laddning i debatten om man har två ledamöter som möts i varsin talarstol.
Det är härifrån som jag som talman leder riksdagsdebatterna och omröstningarna. Ordets framförande går till Kalle Olsson socialdemokraterna. Den här skärmen är ett arbetsredskap i kammaren. Här kommer ärendena upp. Här kommer det upp vilka som har begärt ordet. Här kommer det upp om någon begär replik. I samband med omröstningar och voteringar ser man omröstningsresultaten här. Godkänns voteringspropositionen? Svaret är ja. Närmast bredvid mig sitter kammarsekreteraren som har uppgift att hålla ordning på formaliteterna och hjälpa mig under debatterna och omröstningarna så att jag hanterar saker och ting på ett korrekt sätt.
Vi dokumenterar ju för framtiden vad det är som har hänt under det här sammanträdet. Kammarsekreterare för protokoll över det som händer i kammaren. När sammanträdet börjar när det slutar. Om det är så att det ajourneras, alltså att det blir en paus. Sen skriver vi upp vilka som talar, vilka ledamöter och vilka stadsråd och i vilken ordning. Grunden till det är regeringsformens och riksdagsordningens regler. Det är dem som vi hjälper till att hålla reda på helt enkelt. Att vi uppfyller de krav som finns för ett kammarsammanträde.
Animerad film: från förslag till lag - del 2
Då och då händer det saker i vårt samhälle som gör att nya lagar måste stiftas. Regeringen och riksdagsledamöter kan lämna in förslag på nya lagar, men det är riksdagen som bestämmer om lagförslaget ska bli verklighet. Förslaget lämnas till riksdagen och behandlas i ett utskott. Där sammanställs ett förslag till beslut - ett betänkande - som lämnas till kammaren. Ledamöterna från det utskott som behandlat förslaget samlas till debatt. Även andra ledamöter får vara med.
I debatten lyfter ledamöterna fram argument för och emot utskottets förslag. När det sedan är dags att rösta samlas ledamöterna för att fatta beslut. Om en majoritet röstar ja har Sverige fått en ny lag. Så går det till när vi stiftar nya lagar.
Gudiad tur: om presskonferenser i riksdagen och avslut
Det är dags för presskonferens, konstitutionsutskottet ska meddela vad de kommit fram till i sin granskning och journalisterna är på plats för att rapportera. I en demokrati är media en viktig länk mellan arbetet som sker i riksdagen och medborgarna. Arbetet i riksdagen fortsätter men här slutar denna resa. Hoppas du haft en spännande och lärorik upplevelse. Missade du någonting kan du alltid gå den guidade turen igen eller välja vilket rum du särskilt vill titta dig runt i.
Tack för den här gången!