Riksdagsbeslut 2 juni

Delvis ja till att öka idéburna organisationers möjlighet att delta i välfärden (FiU28)

För att öka idéburna organisationers möjlighet att delta i välfärden har regeringen föreslagit att införa en ny lag om ett register och lagändringar om upphandling och valfrihet. Riksdagen har, med vissa undantag, sagt ja till regeringens förslag.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att idéburna organisationer i offentligt finansierad välfärdsverksamhet ska kunna registrera sig i ett särskilt register och att upphandlande myndigheter får möjlighet att reservera rätten att delta i upphandlingar av vissa välfärdstjänster till idéburna organisationer.

Däremot sa riksdagen delvis ja till regeringens förslag om att upphandlande myndigheter får möjlighet att reservera rätten att få delta i ett valfrihetssystem till idéburna organisationer. Riksdagen anser att det riskerar leda till att regioner kan komma att utesluta redan etablerade och väl fungerande vårdvalsalternativ, och att primärvården därför inte ska omfattas av den ändringen.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2023.

AP-fondernas hållbarhetsarbete har granskats (FiU43)

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om AP-fondernas hållbarhetsarbete. Riksdagen noterar att regeringen instämmer i Riksrevisionens rekommendationer om att dels förtydliga Sjätte AP-fondens uppdrag i förhållande till föredömlig förvaltning, dels att utveckla den årliga skrivelsen om fondernas verksamhet.

Riksdagen anser liksom regeringen att hållbarhetsarbetet är en viktig del i AP-fondernas förvaltning och ser positivt på att fonderna fortsätter att utveckla detta arbete. Med detta beslutade riksdagen att avsluta ärendet genom att lägga skrivelsen till handlingarna.

Möjlighet till lindrigare straff för så kallade kronvittnen (JuU35)

Riksdagen sa ja till förslag från regeringen som syftar till att stärka rättsprocessen för brottmål och göra att fler personer blir dömda för brott. Bland annat innebär beslutet att den som medverkar i utredningen av någon annans brott, ett så kallat kronvittne, ska kunna få ett lindrigare straff. Samtidigt skärps straffet för olika former av falska anklagelser. Regeringen har också föreslagit att övergrepp i rättssak, grova fall av mened och skyddande av brottsling ska kunna leda till betydligt strängare straff. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om detta. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022.

Riksdagen beslutade även att rikta två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen. Riksdagen vill se ett kronvittnessystem som innebär att en misstänkt kan garanteras den strafflindring som åklagaren erbjuder. Det bör även utredas om brottet skyddande av brottsling ska kunna omfatta fler situationer än i dag. Till exempel bör brottet omfatta situationer där någon, till förmån för den som är misstänkt eller dömd för ett brott, under en brottsutredning lämnar falska uppgifter som kan påverka bevisläget.

Interparlamentariska unionens arbete under 2021 (UU14)

Interparlamentariska unionen är världens äldsta multilaterala organisation. IPU grundades 1889 med syfte att arbeta för fred och mellanfolkligt samarbete. I dag är 179 nationella parlament medlemmar. I en redogörelse från den svenska IPU-delegationen redovisar ledamöterna för IPU:s arbete och verksamhet under 2021. Under 2021 arbetade IPU fram en ny strategi för sitt multilaterala arbete. Strategin anger fem mål för organisationen som ska styra och vägleda IPU:s arbete under åren 2022–2026. Dessa mål är:

Riksdagens beslut innebär att IPU-redogörelsen läggs till handlingarna.

Du får detta mejl eftersom du valt att prenumerera på Beslut i korthet från riksdagen. Riksdagen erbjuder även andra tjänster för att bevaka vad som händer i utskott och kammare. 

Du kan inte svara på detta mejl.