|
Riksdagsbeslut 26 januari
• |
Konsultation i frågor som rör det samiska folket (KU4)
| • |
Granskning av myndigheters service i icke-digitala kanaler (KU7)
| • |
Rätt till ledighet för politiska uppdrag på lokal och regional nivå i ett annat land ska införas (KU9)
| • |
Nej till motioner om tryck- och yttrandefrihet samt massmediefrågor (KU33)
|
|
|
|
|
Regeringen har föreslagit att regeringen och statliga myndigheter ska bli skyldiga att konsultera Sametinget innan de fattar beslut i ärenden som kan få särskild betydelse för samerna. I vissa fall ska konsultation även genomföras med en sameby eller en samisk organisation.
Skyldigheten att konsultera gäller inte för domstolsliknande nämnder eller organ i myndigheter som har domstolsliknande uppgifter.
Dessa lagändringar börjar gälla den 1 mars 2022.
Regeringens förslag innebär också att kommuner och regioner blir konsultationsskyldiga, men denna lagändring börjar gälla först den 1 mars 2024.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
|
|
|
|
Riksdagen har granskat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning av myndigheters service i icke-digitala kanaler. 22 myndigheter ingick i granskningen av servicen till personer som inte kan eller vill använda digitala kanaler i sina kontakter med myndigheterna.
Utifrån granskningen bedömer Riksrevisionen att regeringen bör ställa tydligare krav på god service i myndigheternas icke-digitala kanaler. Riksrevisionen rekommenderar också myndigheterna att exempelvis korta kötiderna för service i telefon och vid fysiska kontor. Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning och konstaterar att den är ett viktigt bidrag i regeringens pågående arbete med att utveckla och förbättra myndigheternas service och tillgänglighet.
Även riksdagen välkomnar granskningen och tycker att det är angeläget att regeringen utvecklar styrningen och uppföljningen av myndigheternas icke-digitala service. Frågan är viktig för att upprätthålla medborgarnas förtroende för de statliga myndigheterna. Åtgärder bör enligt riksdagen ske inom ramen för regeringens löpande myndighetsstyrning. Det kan också finnas skäl för regeringen att göra en samlad uppföljning.
Med dessa slutsatser avslutade riksdagen ärendet genom att lägga skrivelsen till handlingarna. Riksdagen sa också nej till förslag i motioner med anledning av skrivelsen.
|
|
|
|
Den person som har politiska uppdrag på lokal eller regional nivå inom EES, i Schweiz eller i Storbritannien ska få rätt till ledighet från sin anställning i Sverige. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Rätten till ledighet ska gälla politiska uppdrag som motsvarar sådana svenska uppdrag som ger rätt till ledighet enligt kommunallagen. Det kan exempelvis vara förtroendevald ledamot eller ersättare i fullmäktige, nämnd, fullmäktigeberedning eller revisor. Andra exempel är kommunalråd, borgarråd, regionråd, oppositionsråd eller annat förtroendeuppdrag.
Tanken är att rätten till ledighet ska ge gränspendlare samma möjligheter att delta i det politiska arbetet som de personer som bor, arbetar och har förtroendeuppdrag i samma land.
Lagändringen börjar gälla den 1 augusti 2022.
|
|
|
|
Riksdagen sa nej till cirka 110 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 och 2021. Motionerna handlar om säkerheten för journalister och medieredaktioner, meddelarfrihet i skattefinansierad verksamhet, översyn av brottet hets mot folkgrupp i grundlagarna, översyn av möjligheterna till ansvarsfrihet för uppgifter i grundlagsskyddade databaser, spridning av pornografi och grova våldsskildringar, yttrandefrihet på internet och regleringen av techjättarna, en granskningsfunktion för utländska direktinvesteringar i medieföretag, kommersiell radio, en evenemangslista, en offentlig fond för kvalitetsjournalistik, Granskningsnämnden för radio och tv, pressetik och rättelser samt stöd till medier.
Anledningen är bland annat att nu gällande bestämmelser är tillräckliga, att arbete pågår och att efterfrågade åtgärder redan är genomförda.
|
|
|