Riksdagsbeslut 27 oktober

Lättnader i värdepappershandeln ska bidra till ekonomisk återhämtning (FiU13)

Regeringen har föreslagit lagändringar i syfte att bland annat anpassa svensk lag till EU:s åtgärdspaket för kapitalmarknadens återhämtning. Åtgärdspaketet består av ändringar i ett EU-direktiv och två förordningar och ska bidra till ekonomisk återhämtning efter coronapandemin genom att minska administrationen utan att investerarskyddet försämras.

De lagändringar som är relaterade till åtgärdspaketet gäller lättnader och förenklingar för värdepappersinstitut och andra aktörer på värdepappersmarknaden. Exempelvis handlar det om förenklad informationsöverlämning till investerare, ändrade krav på så kallad produktstyrning för vissa företagsobligationer samt lättnader i reglerna kring handel med värdepapperstypen råvaruderivat.

Regeringen föreslår också ett undantag från tillståndsplikt vid direkt elektroniskt tillträde till svenska handelsplatser. Undantaget gäller företag i alla länder utanför EES och ersätter det tillfälliga undantag som enbart gäller vissa brittiska företag.

Dessutom föreslår regeringen lagändringar med anledning av ändringar i EU:s förordning om referensvärden. Ändringarna syftar bland annat till att referensvärdena, som ligger till grund för prissättningen av olika typer av finansiella instrument, inte ska gå att manipulera.

För att göra lagändringarna föreslås även vissa följdändringar i annan lagstiftning.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna sker vid olika tidpunkter och ska i sina olika delar börja gälla den 1 december 2021, den 1 januari 2022, den 28 februari 2022, den 1 januari 2023 och den 28 februari 2023.

Nya regler om husrannsakan för att söka efter vapen och andra farliga föremål (JuU2)

Mot bakgrund av brottslighetens utveckling anser regeringen att det finns ett behov av att utöka polisens befogenheter att göra husrannsakan för att förebygga brott. Därför har regeringen föreslagit en ändring i polislagen som innebär att polisen får en ny befogenhet att söka efter vapen och andra farliga föremål i gemensamma utrymmen i eller i anslutning till flerbostadshus. Det handlar om gemensamma utrymmen som till exempel trappuppgångar, källargångar, tvättstugor, cykelrum, soprum, garage och utrymmen i separata byggnader.

De nya reglerna börjar gälla den 1 december 2021. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att den bör utreda om polisen ska få befogenhet att i brottsförebyggande syfte söka efter vapen och andra farliga föremål även i privata lägenhetsförråd.

Skyddet för Sveriges säkerhet ska stärkas (JuU3)

Lagändringar ska göras för att stärka skyddet för Sveriges säkerhet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagen innebär bland annat att säkerhetsskyddschefer ska ha en mer framträdande roll i säkerhetsskyddsarbetet och att verksamhetsutövare oftare ska ingå säkerhetsskyddsavtal i situationer där det finns risk för att en annan aktör kan få tillgång till säkerhetskänslig information.

Vidare ska verksamhetsutövare göra särskilda säkerhetsskyddsbedömningar och lämplighetsprövningar vid exempelvis utkontrakteringar som kräver säkerhetsskyddsavtal. Tillsynsmyndigheterna får undersökningsbefogenheter och möjlighet att besluta om sanktionsavgift för den som inte följer säkerhetsskyddsreglerna.

Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2021.

Aggressionsbrott ska kriminaliseras (JuU4)

Regeringen har föreslagit att så kallat aggressionsbrott kriminaliseras i svensk rätt och att Sverige samtidigt godkänner de ändrade regler som bland annat ger Internationella brottmålsdomstolen rätt att döma för det brottet. Aggressionsbrott avser det individuella ansvar som personer i ledande ställning har för en stats användning av våld mot en annan stat. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Beslutet innebär att straffet för aggressionsbrott i Sverige ska vara fängelse på viss tid, då lägst fyra och högst arton år, eller på livstid. Det är samma straffskala som för exempelvis folkmord. Dessutom ska reglerna i brottsbalken förtydligas och moderniseras när det gäller vilken omfattning svenska domstolar är behöriga att döma för brott utförda i eller utanför Sverige.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2022.

Skrivelse om transportbidraget har behandlats (NU5)

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning av transportbidraget. Transportbidraget är ett regionalt driftstöd som syftar till att kompensera för transportkostnadsnackdelar samt stimulera till höjd förädlingsgrad för företag i de fyra nordligaste länen.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att det är oklart i vilken utsträckning transportbidraget bidrar till att nå avsedda syften och därigenom målet för regional utveckling. Mot den bakgrunden rekommenderar Riksrevisionen regeringen att bland annat göra en grundlig översyn av transportbidragets utformning.

Riksdagen anser att Riksrevisionens granskningsrapport om transportbidraget och regeringens skrivelse är viktiga underlag för att riksdagen ska kunna följa upp och ta ställning till utvecklingen av transportbidraget. Riksdagen noterar att regeringen planerar olika åtgärder med anledning av Riksrevisionens rekommendationer. Bland annat ska resultatredovisningen av transportbidraget fortsätta att utvecklas i dialog med riksdagen.

Riksdagen understryker värdet av en sådan dialog och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

EU-kommissionens vision för EU:s landsbygdsområden till 2040 har granskats (NU8)

Riksdagen har behandlat ett meddelande från EU-kommissionen om en långsiktig vision för EU:s landsbygdsområden fram till år 2040. Riksdagen välkomnar visionen och konstaterar att den är i linje med målen för den svenska landsbygdspolitiken och livsmedelsstrategin.

Riksdagen betonade vikten av att åtgärder skapar mervärde för medborgarna och att de anpassas till lokala och regionala behov. Detaljregleringar på EU-nivå måste undvikas när nationella lösningar är mer ändamålsenliga. Riksdagen lade EU-kommissionens utlåtande till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

EU-förslag om förnybara energikällor går för långt (NU9)

Riksdagen har prövat ett förslag från EU-kommissionen som gäller ett direktiv om förnybara energikällor. Riksdagen anser att de detaljerade regler som kommissionen föreslår går längre än vad som är nödvändigt för att nå målen med förslaget och att förslaget därmed inte är proportionerligt, särskilt när det gäller bioenergi. Enligt riksdagen är EU-kommissionens förslag därför inte heller förenligt med subsidiaritetsprincipen, som säger att beslut ska fattas på den politiska nivå som kan ta det mest effektiva beslutet, så nära medborgarna som möjligt.

Riksdagen lämnar invändningar mot EU-kommissionens förslag i ett så kallat motiverat yttrande till EU:s lagstiftande institutioner.

Förtydliganden i bedömningen av sjukpenning och sjukpenning i särskilda fall (SfU5)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ändra i reglerna för sjukpenning och sjukpenning i särskilda fall. Försäkringskassans bedömning av arbetsförmågan efter dag 180 i rehabiliteringskedjan ska enligt förslaget göras mot förvärvsarbete i en sådan angiven yrkesgrupp som innehåller arbeten som är normalt förekommande på arbetsmarknaden.

Denna ändring, tillsammans med ett kommande kunskapsstöd för bedömningarna, innebär inte någon ändring av begreppet normalt förekommande arbete utan ska göra att Försäkringskassans beslut blir tydligare och lättare att förstå för den försäkrade. Dessutom undviks att bedömningarna görs på ett schablonartat sätt.

De nya reglerna börjar gälla den 1 september 2022.

Förändrade villkor för underhållsstöd (SfU6)

Regeringen har föreslagit att den så kallade indragningsbestämmelsen inom underhållsstödet ska förändras.
Underhållsstöd är pengar som en förälder kan ansöka om när han eller hon inte lever tillsammans med barnets andra förälder och denne inte betalar underhållsbidrag. Den underhållsskyldige föräldern blir då i stället skyldig att betala in ett belopp till Försäkringskassan.

Enligt den så kallade indragningsbestämmelsen ska Försäkringskassan sluta att betala ut underhållsstödet om den underhållsskyldige föräldern gör korrekta inbetalningar till Försäkringskassan under minst 6 månader. Anledningen är att välskötta inbetalningar kan ses som en indikation på att föräldrarna har förmåga att själva sköta underhållsfrågan och att underhållsstödet från Försäkringskassan inte längre behövs. Finns det särskilda skäl ska dock Försäkringskassan besluta att fortsätta att betala ut underhållsstöd.

Regeringen föreslår nu att tidsperioden i indragningsbestämmelsen förlängs till 12 månader för att det ska bli ännu tydligare att den bidragsskyldiga föräldern verkligen har en långsiktig betalningsförmåga.

Regeringen föreslår även att ett beslut om underhållsstöd på grund av särskilda skäl ska gälla under en tidsperiod om minst sex månader och högst fyra år.

Riksdagen sa ja till förslaget. Lagändringen ska börja gälla den 1 januari 2022.

Ja till avtal om social trygghet mellan Sverige och Japan (SfU7)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att godkänna avtalet om social trygghet mellan Sverige och Japan från den 11 april 2019.

Avtalet innebär få nya åtaganden för svensk del. Det innehåller bestämmelser som samordnar de båda ländernas lagstiftning om ålders-, efterlevande- och invaliditetspension.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag att avtalet ska införlivas i svensk rätt genom en särskild lag som ska börja gälla den dag som regeringen bestämmer.

Du får detta mejl eftersom du valt att prenumerera på Beslut i korthet från riksdagen. Riksdagen erbjuder även andra tjänster för att bevaka vad som händer i utskott och kammare. 

Du kan inte svara på detta mejl.