Riksdagsbeslut 16 juni

Ja till riktlinjerna för den ekonomiska politiken (FiU20)

Riksdagen sa ja till regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i 2021 års vårproposition.

Den ekonomiska återhämtningen efter coronapandemin väntas ta fart under det andra halvåret 2021, både i Sverige och i omvärlden. Sverige väntas dock befinna sig i en lågkonjunktur och de offentliga finanserna bedöms uppvisa underskott både år 2021 och 2022.

Som en följd av de åtgärder som regeringen har vidtagit på grund av coronapandemin försvagas statens och kommunernas sparande 2021. Den offentliga sektorns finansiella sparande avviker tydligt från det så kallade överskottsmålet, som är ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande. Riksdagen anser att avvikelsen är förenlig med de finanspolitiska reglerna men regeringen måste enligt budgetlagen presentera en plan för hur en återgång till överskottsmålet ska ske.

Riksdagen håller med regeringen om att den ekonomiska politiken ska inriktas på att fortsätta arbetet med reformer när det gäller klimatförändringar, kunskapsresultat och likvärdighet i skolan, segregation och brottslighet. Omfattande gröna investeringar ska genomföras, välfärden ska fortsätta att stärkas och skatten på jobb och företagande ska sänkas.

Riktlinjerna bygger på det så kallade januariavtalet, det vill säga den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen har också behandlat två skrivelser från regeringen med anledning av granskningsrapporter från Riksrevisionen. Riksdagen lade skrivelserna till handlingarna, det vill säga avslutade de ärendena.

Ja till regeringens vårändringsbudget och en extra ändringsbudget (FiU21)

I vårändringsbudgeten har regeringen föreslagit ändringar i 21 av de 27 utgiftsområdena i statens budget för år 2021. Regeringens förslag innehåller ytterligare åtgärder för att minska coronapandemins effekter på den svenska ekonomin.

De största utgiftsökningarna är 3,2 miljarder kronor till stöd vid korttidsarbete, 3,0 miljarder till tillfälligt stöd för hyreskostnader, 2,0 miljarder till merkostnader för covid-19-vård och uppskjuten vård, 1,7 miljarder till förstärkta resurser till testning och smittspårning, 1,0 miljarder i bidrag för att upprätthålla kollektivtrafik och 1,0 miljarder kronor till förstärkta resurser för inköp av vaccin.

Regeringen har också föreslagit en lagändring som innebär att det införs ett tillfälligt bidrag till barnfamiljer inom bostadsbidraget med anledning av coronapandemin. Reglerna om tilläggsbidraget börjar gälla den 1 juli 2021 och sluta att gälla den 31 december 2021.

Regeringens förslag i vårändringsbudgeten innebär att statens budgetsaldo och den offentliga sektorns finansiella sparande försämras med 19,5 miljarder kronor. Ungefär 16,1 miljarder av dessa medel beror på åtgärder med anledning av coronapandemin.

I en extra ändringsbudget föreslås vidare en tillfällig ytterligare sänkning av arbetsgivaravgifterna för personer som vid årets början hade fyllt 18 men inte 23 år. För ersättning som betalas ut till unga under juni, juli och augusti 2021 ska bara ålderspensionsavgiften på 10,21 procent betalas. Lagändringen börjar gälla den 19 juni 2021 och tillämpas på ersättning som ges under perioden 1 juni–31 augusti 2021.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i vårändringsbudgeten och den extra ändringsbudgeten.

Finansutskottet har utvärderat penningpolitiken 2018–2020 (FiU24)

Finansutskottet har utvärderat Riksbankens penningpolitik för perioden 2018–2020. Utvärderingen är koncentrerad till utvecklingen under 2020 som var ett extremt år på grund av pandemin. Utskottet konstaterar att Riksbanken agerade snabbt och kraftfullt när pandemin började påverka den ekonomiska och finansiella utvecklingen. Banken presenterade på kort tid ett omfattande paket med åtgärder bland annat för att säkra bankernas tillgång till likviditet.

Under året gjorde Riksbanken stora köp av främst privata tillgångar för att pressa ned räntorna. Utskottet utgår från att banken noga utvärderar köpens effekter när pandemin har ebbat ut och presenterar vad utvärderingen visar.

Utskottet konstaterar också att inflationen under 2020 hamnade långt under inflationsmålet på grund av pandemins effekter.

Riksdagen godkände utskottets utvärdering.

Årsredovisningen för staten 2020 har granskats (FiU30)

Riksdagen har tagit del av regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2020 och Riksrevisionens redogörelse för granskningen av Årsredovisning för staten 2020.

Årsredovisningen visar på ett underskott för 2020 på 221 miljarder kronor. I budgeten för 2020 beräknades saldot till ett överskott på 47 miljarder kronor och saldot blev därmed cirka 268 miljarder kronor lägre än beräknat. Resultaträkningen för 2020 visade ett underskott på 100 miljarder kronor, vilket är 213 miljarder kronor lägre än 2019 då det i stället var ett överskott på 113 miljarder kronor. Vid årets slut 2020 var nettoförmögenheten negativ och uppgick till –26 miljarder kronor, vilket betyder att staten hade en nettoskuld. Det är en minskning med 100 miljarder kronor jämfört med 2019 då nettoförmögenheten var 75 miljarder kronor.

Årsredovisningen för staten är ett komplement till budgetpropositionen och ger riksdagen en möjlighet att följa upp och kontrollera de beslut som riksdagen har fattat om statens budget. Budgetåret 2020 präglades av pandemin, och regeringen och riksdagen vidtog en mängd åtgärder inom flera områden för att bekämpa spridningen av covid-19 och begränsa dess följdverkningar. Utfallet för utgifterna blev 150 miljarder kronor högre än beräknat i budgeten för 2020 och utfallet för inkomsterna blev 118 miljarder kronor lägre än beräknat. Enligt regeringen har årsredovisningen upprättats i enlighet med bestämmelserna i budgetlagen och enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild och Riksrevisionen gör efter sin granskning samma bedömning.

Riksdagen understryker vikten av att regeringen säkerställer väl fungerande metoder för ekonomisk styrning, planering och uppföljning. Vidare påminner riksdagen om att det är av central betydelse att myndigheternas årsredovisningar är rättvisande för att regeringen ska kunna fullgöra sin redovisningsskyldighet gentemot riksdagen.

Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Uppmaningar till regeringen om att förbättra polisens effektivitet (JuU41)

Riksdagen riktade totalt sju tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om åtgärder för att förbättra polisens effektivitet. Uppmaningarna rör följande frågor:

Tre av tillkännagivandena har sin grund i utskottsinitiativ från justitieutskottet, nämligen uppmaningarna om signalspaning, kapacitet inom rättsväsendet och teknisk inhämtningsförmåga. Det betyder att förslagen har väckts i utskottet och att de inte bygger på regeringsförslag eller riksdagsmotioner, vilket annars är det vanliga. Övriga tillkännagivanden har sin grund i förslag i motioner.

Nej till motioner om regelförenkling för företag (NU17)

Riksdagen sa nej till 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Anledningen är bland annat att olika arbeten redan pågår på området.

Motionerna handlar exempelvis om övergripande frågor om hur regelförenklingsarbetet bör bedrivas, handläggningstider och tillståndsprocesser samt företagens uppgiftslämnande.

Myndigheternas utvärderingar av näringspolitiken har granskats (NU26)

Riksrevisionen har i en rapport granskat om myndigheternas effektutvärderingar av näringspolitiken håller tillräckligt hög kvalitet. En slutsats är att det finns betydande brister. Riksrevisionen rekommenderar bland annat att

I en skrivelse instämmer regeringen delvis i Riksrevisionens synpunkter, men framhåller också att den bedrivit ett arbete de senaste åren för att förbättra uppföljningar och utvärderingar av näringspolitiska insatser.

Riksdagen välkomnade Riksrevisionens rapport och noterade att det pågår arbete inom Regeringskansliet och myndigheterna med att utveckla metoder och analyser. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Anpassningar till EU:s marknadskontrollförordning görs (NU29)

Några lagändringar ska göras för att anpassa svensk lag efter EU:s marknadskontrollförordning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Lagändringarna innebär bland annat att vissa myndigheter får befogenheter att även i fortsättningen utöva marknadskontroll på i huvudsak samma sätt som i dag när EU-reglerna på området ändras. Genom marknadskontroll säkerställer myndigheter bland annat att produkter uppfyller de krav som finns.

Lagändringarna börjar gälla den 16 juli 2021.

Krav på förarbevis för vattenskoter (TU12)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att förarbevis ska krävas för vattenskoter. Föraren ska ha fyllt 15 år och ha gått en särskild utbildning med godkänt resultat. Den som erbjuder sådan utbildning ska ha tillstånd för det samt stå under tillsyn. Tillstånd, tillsyn och utfärdande av förarbevis ska enligt regeringen hanteras av Transportstyrelsen. Kravet på förarbevis börjar gälla den 1 maj 2022. Regler för utbildare och utfärdare av förarbevis börjar gälla den 1 juli 2021.

Riksdagen välkomnar reglerna men anser att de är för snävt utformade och inte tar hänsyn till teknikutvecklingen. Vidare är det enligt riksdagen viktigt att man drar nytta av de organisationer och företag som i dag bedriver utbildning för förarintyg för fritidsbåt. Därför riktade riksdagen tre tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om att den bör

Tillkännagivandena har sin grund i förslag i motioner.

Frågor om järnväg (TU15)

Riksdagen sa nej till förslag i motioner om bland annat drift och underhåll av järnvägar, järnvägens signalsystem, längre och tyngre tåg och vissa säkerhetsfrågor. Anledningen är exempelvis att utrednings- och utvecklingsarbete pågår.

Riksdagen betonar samtidigt att väl fungerande transporter med tåg är viktigt för att nå flera mål om hög sysselsättning, grundläggande tillgänglighet, minskad klimat- och miljöpåverkan samt färre dödade och skadade i trafiken.

Riksdagen har också behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av Trafikverkets drift och underhåll av järnvägar. Riksdagen ser positivt på att regeringen bland annat har gett Trafikverket i uppdrag att utreda varför det förekommer så kallad obalanserad budgivning. Det innebär att vissa entreprenörer använder sig av strategier i sin prissättning av anbuden för att maximera sin ersättning i förhållande till mängden utfört arbete.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

EU:s strategi för omställning av transportsystemet har granskats (TU17)

Riksdagen har granskat EU-kommissionens meddelande Strategi för hållbar och smart mobilitet – att sätta EU-transporterna på rätt spår för framtiden. I meddelandet föreslår kommissionen en strategi för omställning av transportsystemet med syfte att nå mål om en hållbar, smart och motståndskraftig mobilitet. Till strategin hör en handlingsplan med 82 initiativ som kommissionen ska lägga fram de kommande fyra åren.

Riksdagen välkomnar kommissionens förslag till strategi och delar bedömningen att omställningen till ett långsiktigt hållbart transportsystem är den viktigaste utmaning som transportpolitiken står inför. Vidare framhåller riksdagen bland annat att det krävs flera olika insatser och en kombination av styrmedel för att minska transporternas klimatpåverkan. Det handlar exempelvis om effektivare transporter och en övergång till förnybara drivmedel samt att tillvarata möjligheterna med ny teknik.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förlängd giltighetstid för yrkeskompetensbevis (TU18)

Regeringen vill kunna förlänga giltighetstiden för yrkeskompetensbevis för förare som kör tunga fordon i yrkesmässig trafik, som gods- och persontransporter.

På grund av situationen med covid-19 har nödvändiga fortbildningar inte kunnat genomföras och därför riskerar många förare att förlora rätten att framföra sina fordon. Det skulle kunna innebära allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner. Genom att förlänga giltighetstiden hinner fler genomföra sin fortbildning innan bevisen löper ut.

Genom ändringen får regeringen ett förlängt bemyndigande att meddela föreskrifter om en förlängd giltighetstid för yrkeskompetensbevis. En förlängning ska inte få gälla längre än sex månader. Lagändringarna sker genom att en lag om upphävande av ett tillfälligt bemyndigande utgår och ersätts med en ny lag om upphävande.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2022.

Du får detta mejl eftersom du valt att prenumerera på Beslut i korthet från riksdagen. Riksdagen erbjuder även andra tjänster för att bevaka vad som händer i utskott och kammare. 

Du kan inte svara på detta mejl.