Riksdagsbeslut 22 november

Ja till utgiftsramarna och inkomsterna i budgetpropositionen (FiU1)

Riksdagen godkände riktlinjerna för den ekonomiska politiken, utgiftsramarna och beräkningen av statens inkomster i regeringens budgetproposition för 2018. Riksdagen ställde sig också bakom förslagen till utgiftsramar och inkomstberäkning för 2018 samt förslag till utgiftstak för åren 2018, 2019 och 2020.

Riksdagen tog beslut om en ny nivå på överskottsmålet, det vill säga målet för den offentliga sektorns finansiella sparande: Den nya nivån ska fastställas till i snitt en tredjedels procent av BNP över en konjunkturcykel. Ett riktmärke för den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld, det vill säga hela den offentliga sektorns skuld, fastställs samtidigt till 35 procent av BNP.

Utgifterna i regeringens förslag till budget 2018 uppgår till 999 miljarder kronor och de beräknade inkomsterna till 1 043 miljarder kronor. Det beräknas därmed bli ett överskott i statens budget på 44 miljarder kronor för 2018.

Riksdagen delar regeringens bedömning att de ekonomiska framgångarna ska komma alla, i hela landet, till del. Därför välkomnas att regeringen fortsätter investera i jobb, skola och klimat och en politik som bidrar till en bättre fördelning. Riksdagen välkomnar också förslagen om att höja barnbidraget, sänka skatten för pensionärer och höja taket i sjukförsäkringen.

Riksdagens beslut om utgiftsramarna kommer att vara styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen för de 27 utgiftsområdena.

Ändringar i statens budget för 2017 (FiU11)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i statens budget för 2017. Förslaget innebär att 14 utgiftsområden höjs och att ett utgiftsområde sänks.

21 anslag ökas med totalt 9 miljarder kronor. Den största delen, 6,3 miljarder kronor, går till kostnader i mottagningssystemet för asylsökande i och med att kommunernas ansökningar om ersättning för ensamkommande asylsökande barn har ökat.

Två anslag minskas, vilket innebär en total minskning på 100 miljoner. Minskningen används till att finansiera en del av anslagsökningarna.

Regeringen föreslår också att några beställningsbemyndiganden höjs. Beställningsbemyndiganden är tillstånd som en statlig myndighet behöver när det handlar om åtaganden som innebär framtida utgifter. Höjningen är totalt 3,5 miljarder kronor.

Tingsrätternas effektivitet har granskats (JuU5)

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport som handlar om hur effektiva och produktiva tingsrätterna var under 2012-2015.

Syftet med Riksrevisionens granskning är att se om tingsrätterna använder sina resurser på ett effektivt sätt och hur produktiviteten har utvecklats. Granskningen visar att tingsrätterna överlag är effektiva men att det finns skillnader mellan olika tingsrätter. Samtidigt har produktiviteten generellt sett minskat.

Med anledning av detta har Riksrevisionen gett rekommendationer till Domstolsverket att identifiera vilka faktorer som påverkar effektiviteten och produktiviteten.

Regeringen tycker att granskningen är betydelsefull inför det fortsatta arbetet med att effektivisera tingsrätterna. Riksdagen håller med regeringen och la skrivelsen till handlingarna. Det vill säga avslutade ärendet.

Längre straff för vapenbrott (JuU8)

Straffet för grovt vapenbrott och grovt brott mot tillståndsplikten för explosiva varor höjs från fängelse i lägst ett och högst fyra år till fängelse i lägst två och högst fem år. Minimistraffet för synnerligen grova vapenbrott höjs från fängelse i tre år till fängelse i fyra år. Maxstraffet för vapenbrott och brott mot tillståndsplikten för explosiva varor av normalgraden ändras från fängelse i två år till fängelse i tre år. Syftet med lagändringarna är att minska antalet illegala vapen och handgranater i samhället och förhindra dödligt våld. De börjar gälla den 1 januari 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen vill också att maxstraffet för synnerligen grova vapenbrott ska höjas och att fler vapenbrott än i dag ska anses som grova. Riksdagen riktade därför en uppmaning, ett tillkännagivande, om detta till regeringen. Det betyder att regeringen senare bör återkomma till riksdagen med sådana förslag.

Nya övergångsbestämmelser om utskrivning från psykiatrisk vård (SoU11)

Kommuner ska ha betalningsansvar för patienter som vårdas i sluten psykiatrisk vård från och med 30 dagar efter att personen fått veta att hen ska skrivas ut. Detta ska gälla under 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Den 1 januari 2018 börjar en ny lag gälla som handlar om samverkan när en person skrivs ut från sluten vård. Då kommer kommuner och landsting att ta fram gemensamma riktlinjer om bland annat vem som ansvarar för vad när patienten skrivs ut och hur personen ska följas upp. För att de ska ha tid att ta fram riktlinjer kommer den föreslagna ändringen om betalningsansvar att gälla under en övergångsperiod.

Ändringen börjar gälla den 2 januari 2018.

Du får detta mejl eftersom du valt att prenumerera på Beslut i korthet från riksdagen. Riksdagen erbjuder även andra tjänster för att bevaka vad som händer i utskott och kammare. 

Du kan inte svara på detta mejl.