Riksdagsbeslut 26 oktober

Fastighetsägare ska få bestämma om torv får utvinnas (NU7)

Framöver kommer fastighetsägare att kunna bestämma om energitorv får utvinnas på den egna fastigheten. Fastighetsägaren ska också få avgöra vem som ska utvinna torven. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Torv används bland annat som bränsle i form av energitorv och till odling i form av odlingstorv. Regeringens förslag innebär också att tillståndsprövningen kring all form av torv samlas i en och samma lagstiftning. Anledningen är att göra tillståndsprövningen mer enhetlig, rättssäker och effektiv.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2017.

Positivt resultat för de flesta landsting och kommuner 2015 (FiU8)

Resultatet för kommunsektorn uppgick förra året till 16 miljarder kronor, varav 15 miljarder för kommunerna och en miljard för landstingen. Det framgår av regeringens skrivelse som finansutskottet nu behandlat.

Skrivelsen är en årlig redogörelse av hur den kommunala sektorn har utvecklats. Kommunsektorns resultat fortsätter att vara positivt, dock var spridningen i resultaten mellan enskilda kommuner och landsting betydande. Enligt skrivelsen uppnådde ungefär 91 procent av kommunerna positiva resultat förra året, vilket är en ökning från 2014. Andelen landsting som uppnådde positiva resultat minskade något, till 60 procent. Statsbidragen till kommuner och landsting var 2015 drygt 160 miljarder kronor.

Finansutskottet anser att skrivelsen är ett viktigt underlag för att riksdagen ska kunna följa upp verksamheterna i den kommunala sektorn. Med det lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Arbetstagare till sjöss ska inte jobba för länge (TU3)

Besättning på fartyg och andra farkoster ska inte arbeta mer än 31 dagar i följd och alla som jobbar längre än sex timmar ska ha rätt till rast. Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som handlar om arbetstid, viloperioder och raster för arbetstagare inom inlandssjöfart.

Förslaget innebär också att arbetstagarna inte får jobba längre än 14 timmar under en 24-timmars period och den genomsnittliga arbetstiden inte får vara mer än 48 timmar per vecka. Regeringen ska få bestämma om sanktionsavgifter för arbetsgivare som bryter mot lagen.

Lagändringarna bygger på EU-regler som medlemsstaterna är skyldiga att genomföra och syftet är att öka skyddet för arbetstagarna. Lagändringarna börjar gälla den 31 december 2016.

Riksdagen kritiserar EU-förslag om gemensamma regler för statistik (FiU18)

Riksdagen tycker att åtgärderna i EU-kommissionens förslag om gemensamma regler för europeisk statistik om personer och hushåll går för långt. Kommissionens förslag gäller sju statistikområden:

Riksdagen vänder sig emot att kommissionen i förslaget får en lagstiftande roll. På ett oförutsebart sätt skulle kommissionen kunna påverka reglernas framtida utformning och innehåll på ett sätt som i många avseenden normalt bör ligga på lagstiftare eller domstol. Riksdagen tycker att detta är olämpligt och att förslaget i dessa delar går längre än vad som är nödvändigt för att nå målet med lagstiftningen. Därmed strider förslaget mot subsidiaritetsprincipen. Subsidiaritetsprincipen innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Riksdagen beslutade därför att lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande.

Utbildningsutskottets syn på ny kompetensagenda för Europa (UbU7)

EU-kommissionen har kommit med ett meddelande om en ny kompetensagenda för Europa. Utbildningsutskottet har granskat meddelandet och redovisar sin syn på kompetensagendan i ett utlåtande.

Agendan innehåller sammanlagt tio initiativ för att stärka kompetensbasen inom Europa. Några initiativ är planerade för 2016 och andra för 2017. Utbildningsutskottet anser att samarbetet mellan EU-länderna är viktigt och att det är angeläget med erfarenhets- och informationsutbyten på utbildningsområdet. Samtidigt betonar utskottet att utbildning är en nationell kompetens och att kommissionens roll här är att främja samarbete och vid behov stödja och komplettera EU-ländernas arbete. De insatser som föreslås i agendan måste vara frivilliga för medlemsländerna.

Utskottet lämnar också synpunkter på agendans innehåll. Den bör ha ett mer tydligt fokus på frågor där EU kan ge ett mervärde. Hit hör frågor som rör en ökad personrörlighet mellan länder, till exempel jämförbara kvalifikationer och kompetenser. EU bör ha ett tydligt fokus på att komplettera, och inte dubblera, medlemsländernas arbete. Finansieringen är också fortfarande oklar i flera delar, vilket oroar utskottet.

Utbildningsutskottet kommer att följa det fortsatta arbetet med åtgärderna som föreslås i meddelandet. Riksdagen lade utskottets utlåtande till handlingarna.

Nej till regeringens förslag om förbud mot utfodring av vilt (MJU4)

Mål i domstol om jakt efter björn, järv, lo eller kungsörn ska handläggas skyndsamt. Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag.

Däremot sa riksdagen nej till regeringens förslag när det gäller utfodring av vilt. Regeringen ville att regeringen eller ansvarig myndighet ska kunna besluta om ett generellt förbud eller villkor för utfodring av vilt. Riksdagen håller med om att det finns skäl att reglera utfodring av vilt men tycker dock att regeringens förslag går alltför långt. Riksdagen anser att utfodring generellt sett ska vara tillåtet, men att det i enskilda fall ska kunna förbjudas. På så sätt skulle ett förbud kunna omfatta ett visst område och vara tidsbegränsat. Riksdagen riktade ett tillkännagivande mot regeringen om detta. Uppmaningen i tillkännagivandet går ut på att regeringen ska återkomma med nya lagförslag som går mer i linje med riksdagens synpunkter.

Riksdagen vill också att regeringen snarast kommer med ett förslag om att ersätta tillståndsplikten för kameraövervakning av vilt med ett anmälningsförfarande. Ett sådant förslag skulle innebära att kameraövervakningen under vissa förutsättningar endast skulle behöva anmälas, och att det i dessa fall inte skulle krävas ett tillstånd. Riksdagen riktade ett tillkännagivande om detta till regeringen, vilket även gjordes 2015.  

Ja till lag om kollektiv förvaltning av upphovsrätt (NU5)

Det ska införas ett regelverk för de organisationer som förvaltar upphovsrätt för till exempel musik och annat kreativt innehåll, så kallade kollektiva förvaltningsorganisationer. Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag.

Syftet med regelverket är bland annat att garantera att organisationernas medlemmar kan delta i beslut på ett tillfredsställande sätt och att upphovsmän och andra rättighetshavare får insyn i organisationernas verksamhet. Förändringarna bygger på ett EU-direktiv som bland annat har som avsikt att göra EU-ländernas regler mer lika. Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2017.

Riksdagen anser dock att regeringen bör se över den del av förslaget som handlar om hur många medlemmar ett ombud får företräda när beslut tas vid organisationernas stämmor. Enligt regeringens förslag ska en medlem i en kollektiv förvaltningsorganisation ha rätt att delta och rösta vid stämman genom ombud. Medlemmen ska få anlita valfritt ombud och det finns ingen begränsning för hur många medlemmar ett ombud får företräda vid stämman.

Riksdagen anser att detta kan skapa en osäkerhet bland medlemmarna, vilket i sin tur skulle kunna leda till att medlemmar i de svenska organisationerna ansluter sig till en motsvarande organisation i ett annat EU-land. Riksdagen riktar därför ett tillkännagivande om detta till regeringen. I tillkännagivandet ska regeringen uppmanas att se över ombudsfrågan och sedan återkomma med ett nytt lagförslag till riksdagen.

Finansutskottet kritiskt till ökade kostnader i AP-fonderna (FiU6)

I en skrivelse redovisar regeringen AP-fondernas verksamhet under 2015, deras långsiktiga verksamhet och fondernas arbete med bland annat hållbarhet, riskhantering, kontroll och regelefterlevnad.

AP-fondernas förvaltning gav under 2015 ett positivt resultat på drygt 65 miljarder kronor. Fondernas buffertkapital ökade med 45 miljarder kronor.

Finansutskottet konstaterar att fondernas förvaltningskostnader ökade med 149 miljoner kronor under 2015. Utskottet menar att det inte är hållbart att kostnaderna stiger med ungefär 10 procent per år, som de gjort de senaste fyra åren. Utskottet anser att det inte finns anledning att avvakta eventuell ny lagstiftning på området. AP-fonderna bör omgående prioritera arbetet med att öka kostnadseffektiviteten.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Ny lag om skadestånd vid brott mot konkurrensregler (NU6)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa en ny lag, konkurrensskadelagen. Lagen innehåller bland annat regler om att det eller de företag som har begått brott mot konkurrensregler ska ansvara för att ersätta skadan. I den nya lagen framgår också hur denna ersättning ska bestämmas. Ersättning för en skada ska omfatta faktisk skada, utebliven vinst samt ränta. Särskilda regler ska gälla för mikroföretag samt små och medelstora företag. Preskriptionstiden för dessa typer av brott är fem år från och med att brottet har upphört.

Den nya lagen införs för att följa ett EU-direktiv om skadestånd vid konkurrensbrott. Den nya lagen börjar att gälla den 27 december 2016.

Brottsmisstänkta får bättre tillgång till försvarare (JuU2)

En brottsmisstänkt som är frihetsberövad och företräds av en offentlig försvarare, eller av en privat försvarare som uppfyller motsvarande krav, får en oinskränkt rätt att träffa och samtala i enrum med sin försvarare. Detsamma ska gälla för andra former av kontakt mellan frihetsberövad och försvarare, till exempel via telefonsamtal eller brev. Med frihetsberövad menas en person som blivit gripen, häktad eller anhållen.

Det ska också stå tydligt i reglerna att ett barn som har frihetsberövats ska ha rätt att omedelbart få en närstående underrättad om varför detta har skett.

Beslutet innebär att svenska regler anpassas till EU-regler. Lagändringarna ska börja gälla den 27 november 2016.

Granskning av Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens arbete (JuU3)

Riksrevisionen har granskat Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens verksamhet. I granskningen ingår också att undersöka om nämndens tillsyn leder till åtgärder hos de brottsbekämpande myndigheterna. Riksrevisionens sammanfattande slutsats är att Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden har fått tillräckliga förutsättningar för att kunna bedriva verksamheten ändamålsenligt och effektivt. Nämnden utför också sina uppgifter på ett ändamålsenligt sätt. Det finns ett antal förhållanden som kan påverka verksamhetens effektivitet. Riksrevisionen framför ingen kritik mot regeringen eller myndigheterna och lämnar inga rekommendationer.

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen om granskningen. Regeringen anser att Riksrevisionens iakttagelser i rapporten är relevanta, och man delar de bedömningar som ligger till grund för slutsatserna i rapporten.

Justitieutskottet konstaterar att Säkerhets- och integritetskyddsnämnden har en viktig roll i arbetet med att bevaka att reglerna som finns för att skydda den personliga integriteten följs. Utskottet välkomnar därför Riksrevisionens granskning och delar även de bedömningar regeringen gör i sin skrivelse. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Krav på redovisning av hållbarhetsarbete för stora företag (CU2)

Stora företag ska vara tvungna att upprätta en hållbarhetsrapport. Rapporten ska innehålla information om hur företaget arbetar med miljöfrågor, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption.

Vissa stora företag ska också i sin bolagsstyrningsrapport upplysa om den mångfaldspolicy som tillämpas för styrelsen, när det gäller till exempel ålder, kön, utbildning och yrkesbakgrund.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2016.

Du får detta mejl eftersom du valt att prenumerera på Beslut i korthet från riksdagen. Riksdagen erbjuder även andra tjänster för att bevaka vad som händer i utskott och kammare. 

Du kan inte svara på detta mejl.