Riksdagsbeslut 9 november

Det ska bli lättare att själv välja namn (CU4)

Efternamn kommer inte längre att ges automatiskt vid födsel eller adoption och alla ska kunna välja ett av de vanligaste efternamnen i Sverige. Det är ett par delar i regeringens förslag om en ny lag om personnamn. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Beslutet innebär bland annat att

Skatteverket blir den enda myndigheten som beslutar om personnamn. Den nya lagen om personnamn börjar gälla den 1 juli 2017.

Ja till ändringar i fördraget om internationell järnvägstrafik (CU3)

Regelverket för den internationella järnvägstrafiken ska ändras. Det berör bland annat det finansiella regelsystemet för OTIF, den mellanstatliga organisationen för internationell järnvägstrafik.

Dessutom införs ett krav på information om underhåll. Det innebär att ett järnvägsföretag som avtalar om att använda ett annat företags järnvägsvagnar för transport i internationell trafik ska få information om hur dessa vagnar har underhållits.

Ändringarna i regelverket blir bindande om tillräckligt många av OTIF:s medlemmar godkänner dem. Riksdagen godkände ändringarna och sa ja till regeringens förslag om ändringar i de svenska lagar som tillkom med anledning av fördraget.

Lagändringarna börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.

Allmänna arvsfondens fördelning av medel 2015 (SoU2)

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som redovisar hur Allmänna arvsfonden har fördelat medel under budgetåret 2015. Fondens syfte är att främja ideell verksamhet för barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning.

Under 2015 fördelade fonden knappt 642 miljoner kronor till olika projekt. Det är en ökning med 4 procent jämfört med året innan och den högsta summan i Allmänna arvsfondens historia.

Riksdagen delar regeringens bedömning att Allmänna arvsfondens medel fördelats på ett väl genomfört sätt och i enlighet med fondens ändamål och de områden som är prioriterade.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

EU-förslag om hybridhot välkomnas (FöU2)

Försvarsutskottet har behandlat Europeiska kommissionens meddelande som innehåller förslag på hur EU kan arbeta tillsammans för att motverka hybridhot. Förslagen syftar också till att stärka samhällets förmåga att snabbt återhämta sig om ett hot skulle bli verklighet. Förslagen handlar bland annat om att förbättra informationsutbytet mellan EU-länderna och att samordna den strategiska kommunikationen. Kommissionen föreslår också ett utökat samarbete med Nato på det här området.

Talmannen bestämde tillsammans med riksdagens gruppledare att riksdagen skulle titta närmare på EU-kommissionens meddelande. Försvarsutskottet fick då huvudansvaret att undersöka om förslagen i meddelandet är rimliga utifrån vad som ska bestämmas på EU-nivå och vad som istället ska bestämmas av medlemsländerna själva.

Försvarsutskottet anser att det vore önskvärt om det togs fram en tydligare definition av begreppet hybridhot. I dag definieras hybridhot som tvångsåtgärder och omstörtande verksamhet samt metoder som diplomatiska, militära, ekonomiska och tekniska aktörer kan använda på ett samordnat sätt för att uppnå särskilda mål. Det kan då till exempel handla om massiva desinformationskampanjer där sociala medier används för att kontrollera den politiska beskrivningen.

Utskottet tycker vidare att arbetet med att motverka hybridhot ytterst är ett nationellt ansvar, dock står många medlemsstater inför gemensamma hot och EU kan därför komplettera medlemsstaternas åtgärder. Det genom att bidra till att medvetenheten och motståndskraften ökar när det gäller denna typ av hot. I sammanhanget är det viktigt att värna den personliga integriteten och den grundlagsreglerade informations- och yttrandefriheten. Försvarsutskottet välkomnar förslagen i meddelandet, dock under förutsättning att det sker inom de budgetramar och strukturer som redan finns.

Riksdagen lade EU-kommissionens meddelande till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Konsumenternas ställning på bolånemarknaden ska stärkas (CU5)

Konsumenter ska få tydligare information och bättre insyn i hur långivare bestämmer räntan för en bostadskredit. Konsumenter ska också få ett förslag till amorteringsplan och minst sju dagar på sig att överväga ett erbjudande om bostadskredit. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslaget bygger på EU-direktiv och syftet är att stärka konsumenternas ställning och främja en välfungerande bolånemarknad. Förslagen ska också bidra till att minska problemen med överskuldsättning.

Lagförslagen börjar gälla den 1 januari 2017.

En integrerad EU-politik för Arktis (UU6)

Utrikesutskottet har behandlat ett meddelande från EU-kommissionen och EU:s höga representant för utrikes- och säkerhetspolitik om en integrerad EU-politik för Arktis.

I meddelandet anges tre centrala strategiska målsättningar och politikområden:

Utrikesutskottet stöder EU:s fortsatta ansträngningar att utveckla en välavvägd och sammanhållen politik för Arktis. Skälen till att Arktis måste skyddas är flera. Det handlar bland annat om att bromsa den globala uppvärmningen, förhindra skadliga utsläpp, skydda utrotningshotade arter och värna urfolks traditionella livsstil.

Riksdagen lade meddelandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Du får detta mejl eftersom du valt att prenumerera på Beslut i korthet från riksdagen. Riksdagen erbjuder även andra tjänster för att bevaka vad som händer i utskott och kammare. 

Du kan inte svara på detta mejl.